FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Europaparlamentets granskning av kommissionens och rådets pågående bedömning av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna

7.6.2021 - (2021/2738(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Damian Boeselager, Bas Eickhout, Alexandra Geese, Jordi Solé, Ernest Urtasun
för Verts/ALE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0331/2021

B9‑0333/2021

Europaparlamentets resolution om Europaparlamentets granskning av kommissionens och rådets pågående bedömning av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna

(2021/2738(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens[1] (förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens),

– med beaktande av artiklarna 174 och 175 i Fördraget om Europeiska unionen,

– med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2021 om parlamentets rätt till information om den pågående bedömningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens[2],

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens antogs enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

B. Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett helt unikt instrument i fråga om volym och finansieringssätt. Kommissionen förbereder sig för att emittera skuldinstrument, eftersom alla EU-medlemsstater nu framgångsrikt har ratificerat beslutet om egna medel[3].

C. Ett framgångsrikt genomförande av faciliteten för återhämtning och resiliens kommer också att stärka argumenten för en gemensam finanspolitisk struktur för EU och skulle kunna fungera som dess plan.

D. Demokratisk kontroll och parlamentarisk kontroll av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens är endast möjlig om parlamentet deltar fullt ut och alla dess rekommendationer beaktas i alla skeden.

E. Genom artikel 26 i förordningen inrättas en dialog om återhämtning och resiliens för att säkerställa större insyn och ansvarsskyldighet och för att kommissionen ska informera parlamentet om bland annat medlemsstaternas nationella planer för återhämtning och resiliens och sin bedömning av dessa.

F. Parlamentet uttrycker sin ståndpunkt till de frågor som diskuteras inom ramen för dialogen om återhämtning och resiliens, bland annat genom resolutioner och diskussioner med kommissionen. Kommissionen måste ta hänsyn till parlamentets synpunkter.

G. I förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens identifieras sex områden av europeiskt intresse, vilka alla utgör instrumentets tillämpningsområde och mål.

H. I förordningen fastställs att det allmänna målet är att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning för att förbättra medlemsstaternas resiliens, krisberedskap, anpassningsförmåga och tillväxtpotential. Detta ska ske genom att lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser – särskilt för kvinnor, barn och ungdomar – och bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, genom att stödja den gröna omställningen, genom att bidra till uppnående av unionens klimatmål för 2030 och genom att uppfylla målet om ett klimatneutralt EU senast 2050, särskilt genom de nationella energi- och klimatplaner som antogs enligt den mekanism för styrning av energiunionen och klimatåtgärder som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018[4], och genom stöd till den digitala omställningen, och på så sätt bidra till ökad ekonomisk och social konvergens, återställande och främjande av hållbar tillväxt, integrering av unionens ekonomier, skapande av sysselsättning av god kvalitet och till strategisk autonomi för unionen, i kombination av en öppen ekonomi samt skapande av europeiskt mervärde.

I. Under det sociala toppmöte som hölls i Porto den 7–8 maj 2021 erkände EU:s ledare den europeiska pelaren för sociala rättigheter som ett grundläggande inslag i återhämtningen och i Portoförklaringen underströk de sin beslutsamhet att fortsätta att stärka genomförandet på EU-nivå och nationell nivå.

J. Det särskilda målet i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens är att ge medlemsstaterna ekonomiskt stöd för att hjälpa dem att uppnå de delmål och mål avseende reformer och investeringar som anges i deras nationella planer för återhämtning och resiliens. Detta innebär att alla åtgärder i planerna (inbegripet digitala och gröna investeringar) och överenskomna reformer och investeringar måste bidra till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, skapande av sysselsättning av god kvalitet och ökad social konvergens. Åtgärder som inte bidrar till dessa sociala mål överensstämmer inte med kraven i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

K. Medlemsstaterna skulle i princip ha lämnat in sina nationella planer för återhämtning och resiliens till kommissionen senast den 30 april 2021. Hittills har 23 medlemsstater lämnat in sina planer för återhämtning och resiliens till kommissionen.

L. Europaparlamentet höll en plenardebatt efter antagandet av en resolution av den 18 maj 2021 om parlamentets rätt till information om den pågående bedömningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

M. För att säkerställa ordentlig demokratisk tillsyn över och parlamentarisk kontroll av genomförandet av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, och större insyn och demokratisk ansvarsskyldighet, måste kommissionen regelbundet, muntligen och skriftligen, informera parlamentet om läget i bedömningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens, inbegripet de reformer och investeringar som har anknytning till det tillämpningsområde som bygger på de sex pelare (inbegripet de allmänna och särskilda målen och de övergripande principerna) och de 11 bedömningskriterier som fastställs i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

1. Europaparlamentet anser att faciliteten för återhämtning och resiliens utgör ett historiskt EU-instrument för att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, säkra konvergens, stärka konkurrenskraften, hjälpa medlemsstaterna att lindra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin, få EU:s ekonomier på en stark och hållbar tillväxtbana, förbereda EU på att hantera långsiktiga utmaningar såsom den rättvisa, gröna och digitala omställningen, och skapa ett europeiskt mervärde.

2. Europaparlamentet kräver att kommissionen strikt tillämpar ordalydelsen och andan i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens i bedömningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens och tillhandahåller djupgående och omfattande bedömningar, samtidigt som man har distans till det faktum att kommissionen var nära involverad i utarbetandet av planerna, före antagandet av de relevanta utkasten till rådets genomförandebeslut. Parlamentet välkomnar dock kommissionens insatser för att säkerställa ett snabbt antagande före sommaren av rådets relevanta genomförandebeslut med koppling till de nationella planerna för återhämtning och resiliens, och dess fortsatta samarbete med medlemsstaterna för att hjälpa dem att ta fram planer av god kvalitet som på ett avgörande sätt bidrar till EU:s gemensamma mål.

3. Europaparlamentet är övertygat om att medlen måste fördelas rättvist mellan sektorer, samhällen och framtida generationer för att få största möjliga effekt på den ekonomiska, sociala och territoriella konvergensen uppåt, välfärden och den ekonomiska stabiliteten. Parlamentet betonar att ambitiösa planer och ett korrekt genomförande är avgörande för att denna möjlighet ska kunna utnyttjas fullt ut. Parlamentet förväntar sig att medlemsstaterna fullt ut utnyttjar den möjlighet som finns till hands genom att säkerställa att deras planer är av hög kvalitet. Parlamentet efterlyser full transparens och ansvarsskyldighet i tilldelningen och användningen av medlen.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att insistera på att ambitiösa reformåtgärder ska ingå i de nationella planerna i alla medlemsstater, oavsett deras storlek och valkalender.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant bedöma om medlen från faciliteten för återhämtning och resiliens används för målet att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i medlemsstaterna enligt förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att motverka bruket att ompaketera projekt utan något verkligt mervärde, i synnerhet för regioner som släpar efter, särskilt när detta riskerar att öka EU:s sociala, ekonomiska och territoriella konvergensklyfta.

6. Europaparlamentet upprepar sin begäran om att säkerställa parlamentets rätt till information om den pågående bedömningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens, för att parlamentet ska kunna göra en demokratisk kontroll vid kommissionens bedömning och genomförande av faciliteten.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant bedöma och se till att varje nationell plan för återhämtning och resiliens på ett övergripande och balanserat sätt verkligen bidrar till alla de sex pelare som avses i artikel 3 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet påminner om att varje åtgärd bör bidra till ett eller flera av de politikområden av europeisk betydelse som bygger på de sex pelarna.

8. Europaparlamentet betonar att planerna måste uppfylla de lagstadgade kraven, inklusive andelen på 37 % och 20 % för den gröna respektive den digitala omställningen, under hela genomförandefasen. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att bedöma den kvalitativa aspekten av de föreslagna åtgärderna för att se till att de på ett effektivt sätt uppfyller båda aspekterna under genomförandefasen. Parlamentet förväntar sig att kommissionen endast godkänner de planer som till fullo uppfyller målet. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta eventuella framtida behov av att ändra nationella planer för att säkerställa överensstämmelse med kraven i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens vid utarbetandet av utkastet till rådets genomförandebeslut.

9. Europaparlamentet påminner om att faciliteten för återhämtning och resiliens, i enlighet med förordningen, ”ska inte förutom i vederbörligen motiverade fall, ersätta återkommande nationella budgetutgifter ”, och uppmanar kommissionen att göra en helhetsbedömning av detta kriterium.

10. Europaparlamentet konstaterar att gränsöverskridande projekt som involverar fler än en medlemsstat skapar ett högt europeiskt mervärde och spridningseffekter, och beklagar att få nationella planer innehåller gränsöverskridande projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att med kraft uppmuntra medlemsstaterna att underlätta gränsöverskridande projekt som finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens.

11. Europaparlamentet noterar att få medlemsstater har valt att ansöka om lån i de nationella planer för återhämtning och resiliens som redan lämnats in. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga hur de tillgängliga lånen kan utnyttjas på bästa sätt, för att undvika att möjligheter går förlorade. Parlamentet är bekymrat över att en stor del av lånen kanske inte kommer att ha utnyttjats vid slutet av faciliteten för återhämtning och resiliens och uppmanar medlemsstaterna att noggrant bedöma sina behov och på bästa sätt utnyttja denna möjlighet när de lämnar in sina planer för återhämtning och resiliens eller genom att ändra dem.

Grön omställning

12. Europaparlamentet välkomnar att gröna investeringar inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens främst kommer att finansieras genom emissioner av gröna obligationer.

13. Europaparlamentet betonar att, i enlighet med den metod som anges i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, bör alla planer avsätta minst 37 % av den totala tilldelningen (bidrag och lån) till klimatet. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara uppmärksam vid bedömningen av klimatutgiftsmålet på 37 % för att undvika dubbel eller felaktig märkning av åtgärder och för att förhindra grönmålning. Parlamentet är bekymrat över att vissa investeringar betecknas som gröna, trots att de inte omfattas av den spårningsmetod som avses i bilaga IV. Parlamentet föreslår en ytterligare granskning av eventuella utvidgningar av den metod för grön märkning som anges i bilaga VI. Parlamentet insisterar på att de garantier som krävs för att uppnå det ovannämnda målet i genomförandefasen till fullo inkluderas i målen och delmålen i utkastet till rådets genomförandebeslut. Parlamentet förväntar sig att inga direkta eller indirekta investeringar med anknytning till fossila bränslen kan märkas som klimatrelevanta i enlighet med kraven i bilaga VI. Parlamentet påminner om att den metod som anges i bilaga VI innehåller särskilda villkor för tillämpningen av ett bidrag på 40 % eller 100 % till målet om en grön omställning.

14. Europaparlamentet påminner om att bestämmelserna om att ”inte orsaka betydande skada” är ett viktigt verktyg för att stödja den gröna omställningen, jämte kravet på att minst 37 % av utgifterna (bidrag och lån) för investeringar och reformer i varje nationell plan för återhämtning och resiliens bör stödja klimatmålen, och för att undvika finansiering av åtgärder som strider mot unionens klimatmål. Parlamentet påminner om att alla åtgärder måste respektera principen att ”inte orsaka betydande skada” i den mening som avses i artikel 17 i taxonomiförordningen[5], enligt kravet i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, och påminner om att alla åtgärder måste godkännas i det test avseende principen att ”inte orsaka betydande skada” som föreskrivs i förordningens riktlinjer som offentliggjorts av kommissionen, och förordningens bilagor (särskilt bilaga III). Parlamentet är i detta sammanhang oroat över den bristande överensstämmelse med denna princip i bedömningen av planerna och uppmanar kommissionen att säkerställa full respekt för principen att inte orsaka betydande skada, även under genomförandefasen. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ägnar särskild uppmärksamhet åt dimensionen biologisk mångfald och påminner om att alla insatser som är belägna i eller nära områden med stor biologisk mångfald (inbegripet Natura 2000-nätverket av skyddade områden, platser som finns upptagna på Unescos världsarvslista, och viktiga områden för biologisk mångfald samt andra skyddade områden) inte är berättigade till finansiering genom faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra alla relaterade bedömningar. Parlamentet insisterar på att genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens inte får leda till lägre miljöstandarder eller strida mot lagar och förordningar på miljöområdet. Parlamentet förväntar sig att alla relevanta åtgärder för vilka screeningfasen, i enlighet med direktiven 2011/92/EU[6] och 92/43/EEG[7], inte är slutförd vid den tidpunkt då kommissionen utfärdar utkastet till rådets genomförandeakt, måste uppfylla de relevanta lagstiftningskraven som en del av det första relevanta delmålet och/eller målet. Parlamentet framhåller framför allt att de investeringar i bevattning som stöds av EU inte får leda till nettominskning av den vattenmängd som används för bevattning i det avrinningsområdet och måste överensstämma med uppnåendet av god status i vattenförekomster såsom anges i artikel 4.1 i direktiv 2000/60/EG[8], inbegripet utökning av bevattning som påverkar vattenförekomster som i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsdistriktet bedömts inte nå god status. Parlamentet efterlyser ett särskilt kapitel som ska införas i de arbetsdokument som åtföljer utkastet till rådets genomförandebeslut om bedömningen av efterlevnaden av EU:s relevanta lagar och förordningar på miljöområdet, särskilt reformer. Parlamentet upprepar att ingen av de åtgärder som får stöd (i synnerhet beskogning och återbeskogning) leder till att ekosystem med kollagring och/eller med stor biologisk mångfald förstörs eller förändras, särskilt våtmarker, torvmarker och permanent betesmark med stor biologisk mångfald. Parlamentet förväntar sig specifik rapportering i arbetsdokumenten om hur kommissionen undersökt relevanta specifika riskområden utöver den analys som fanns i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna, med särskilt fokus på biologisk mångfald.

15. Europaparlamentet påminner om att genom att ge uttryck för betydelsen av att ta itu med den dramatiska förlusten av biologisk mångfald bör faciliteten för återhämtning och resiliens bidra till att integrera åtgärder för biologisk mångfald i unionens politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en översikt över de åtgärder för biologisk mångfald som förtecknas i planerna för återhämtning och resiliens, vilka effektivt bidrar till biologisk mångfald. Parlamentet är bekymrat över att de flesta planer för återhämtning och resiliens innehåller mycket få eller inga åtgärder alls till förmån för biologisk mångfald. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ska tillämpa principen om att inte orsaka betydande skada strikt i detta avseende också, och framför allt avvisa reformer eller investeringar som skulle kunna skada den biologiska mångfalden eller som inte åtföljs av lämpliga kompletterande åtgärder.

Digital omställning

16. Europaparlamentet betonar att alla planer för återhämtning och resiliens, i enlighet med förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, bör omfatta åtgärder som effektivt bidrar till den digitala omställningen eller till hanteringen av de utmaningar som följer av denna, och om de står för ett belopp som motsvarar minst 20 % av den totala tilldelningen av planen för återhämtning och resiliens, baserat på den metod för digital märkning som anges i bilaga VII. Parlamentet påminner om att metoden ska användas i enlighet med detta för åtgärder som inte direkt kan hänföras till ett insatsområde som förtecknas i bilaga VII. Parlamentet påminner om att koefficienterna för stöd till de digitala målen får höjas för enskilda investeringar för att ta hänsyn till kompletterande reformåtgärder som ökar deras inverkan på de digitala målen.

17. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna i sina planer, vad gäller investeringar i digital kapacitet och konnektivitet, bör tillhandahålla en självbedömning avseende säkerhet på grundval av gemensamma objektiva kriterier som fastställer eventuella säkerhetsproblem och redogöra för hur dessa problem kommer att hanteras för att efterleva relevant unionsrätt och nationell rätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla nationella återhämtnings- och resiliensplaner som innehåller sådana investeringar tillhandahåller en sådan bedömning och att de respektive åtgärderna inte strider mot unionens strategiska intressen.

18. Europaparlamentet anser att digitala åtgärder har stor potential att stärka EU:s konkurrenskraft internationellt och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, och är bekymrat över att det finns nationella planer som inte har en lämplig balans när det gäller investeringar i digital omvandling, särskilt i digital infrastruktur.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att fullt ut följa principerna om interoperabilitet, energieffektivitet och skydd av personuppgifter samt att främja lösningar med öppen källkod i digitala investeringar, i enlighet med kraven i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och välbefinnande

20. Europaparlamentet välkomnar särskilt åtgärderna i de nationella planerna för återhämtning och resiliens som lagts fram för att stödja smart och hållbar tillväxt för alla, ekonomisk sammanhållning, produktivitet, konkurrenskraft, forskning och innovation, hälsa och en välfungerande inre marknad med starka små och medelstora företag, förbättra skapandet av sysselsättning av hög kvalitet, bekämpa fattigdom och ojämlikhet, främja kultur och utbildning, utveckla kompetens och färdigheter, stödja barn och ungdomar, öka krisberedskapen och krishanteringsförmågan samt minska covid-19-krisens effekter på ekonomin.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om och säkerställa att åtgärder för barn och ungdomar ägnas tillräcklig uppmärksamhet i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, särskilt i länder där strukturella problem har identifierats på områden såsom avhopp från skolan, ungdomsarbetslöshet, barnfattigdom och förskoleverksamhet. Parlamentet insisterar på att reformer och investeringar i ungdomar, särskilt för kompetenshöjning, omskolning, utbildning, yrkesutbildning, varvad utbildning, digitala färdigheter och livslångt lärande, bör anpassas till ungdomsgarantin och inriktas på att utveckla kompetenser vid sidan av inköp av utrustning. Parlamentet betonar att reformer och investeringar vad gäller barn bör anpassas till principerna för barngarantin och fokusera på rätten till tillgång och möjligheter till kostnadsfri hälso- och sjukvård, kostnadsfri utbildning, gratis barnomsorg, anständiga bostäder och tillräcklig näring för alla barn som lever i fattigdom.

22. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som ingår i planerna i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU:s initiativ på områdena sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och social omsorg för att stärka den sociala sammanhållningen, stärka de sociala trygghetssystemen och minska sårbarheten. Parlamentet påminner kommissionen om att de nationella planerna för återhämtning och resiliens måste uppfylla bedömningskriterierna på ett tillfredsställande sätt och uppmanar den att noggrant bedöma varje åtgärds sociala konsekvenser och inverkan för att säkerställa efterlevnad av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet insisterar på att kommissionen ska säkerställa att varje plan återspeglar dessa kriterier på ett adekvat sätt.

23. Europaparlamentet anser att gröna och digitala investeringar har en stor potential att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, minska ojämlikheten och överbrygga den digitala klyftan. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de mest utsatta samhällena och regionerna, och de som påverkas mest av klimatförändringarna, gagnas av gröna och digitala investeringar. Parlamentet betonar att den förväntade sociala avkastningen av gröna och digitala investeringar bör fastställas på förhand i de nationella planerna för återhämtning och resiliens för att säkerställa maximal effekt.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att säkerställa att jämställdhet och lika möjligheter för alla och integreringen av dessa mål beaktas och främjas under utarbetandet och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet förväntar sig att kommissionen systematiskt samlar in, analyserar och rapporterar om befintliga könsuppdelade uppgifter för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens i linje med Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2021 av den 26 maj 2021 Jämställdhetsintegrering i EU:s budget: dags att omsätta ord i handling. Parlamentet är djupt oroat över att de flesta nationella planer för återhämtning och resiliens inte bidrar till och integrerar dessa mål och med största sannolikhet bidrar till att öka skillnaderna i sysselsättning och lön mellan kvinnor och män, och inte inkluderar uttryckliga och konkreta åtgärder för att ta itu med frågan om bristande jämställdhet, och därmed äventyrar dessa planers förmåga att mildra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser för kvinnor och att agera utifrån relevanta landsspecifika rekommendationer.

25. Europaparlamentet betonar att skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, i kombination med skadlig skattekonkurrens, minskar medlemsstaternas skatteintäkter. Parlamentet påminner om att vissa landsspecifika rekommendationer underlättar aggressiv skatteplanering. Parlamentet oroar sig för att denna taktik skulle kunna undergräva den solidaritet som är inbyggd i faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bedöma nationella planer för återhämtning och resiliens, när det gäller att ta itu med nationella åtgärder som anses underlätta aggressiv skatteplanering, skatteundandragande eller skatteflykt, eller ineffektiva åtgärder mot penningtvätt.

26. Europaparlamentet påminner om att de nationella planerna för återhämtning och resiliens bör omfatta åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringsprojekt genom ett enhetligt paket. Parlamentet påminner kommissionen om att de nationella planerna för återhämtning och resiliens måste ta itu med allvarliga flaskhalsar i medlemsstaternas ekonomier, och att alla planer i detta syfte förväntas bidra till att på ett effektivt sätt behandla alla eller flera av de utmaningar som identifierats i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, inbegripet de finanspolitiska aspekterna av dem. Parlamentet understryker att de landsspecifika rekommendationerna för 2019 före pandemin bör tolkas mot bakgrund av den nuvarande krisen och de nya utmaningarna för att säkerställa samstämmighet mellan dem, de landsspecifika rekommendationerna för 2020 och de allmänna och specifika målen i förordningen om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens. Parlamentet betonar att alla åtgärder, särskilt de som är kopplade till den digitala och gröna omställningen, också bör bedömas ur ett socialt perspektiv för att undvika risken att arbetstillfällen försvinner, störningar och polarisering på arbetsmarknaden på grund av en förlust av medelkvalificerade arbetstillfällen, och för att säkerställa att digitaliseringen och den gröna omställningen i företag inte används som ursäkt för strategier för att minska arbetskraftskostnaderna. Parlamentet insisterar på att kommissionen framför allt koncentrerar sig på att säkerställa att de föreslagna reformerna är genuina, nya och mer ambitiösa och att de inleds så snart som möjligt.

27. Europaparlamentet betonar att skapande och främjande av högkvalitativ sysselsättning är ett av målen i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och att detta bör ske genom ett omfattande reform- och investeringspaket samt åtgärder som säkerställer stabila avtal, anständiga löner, täckningsgraden för kollektivavtal samt socialt grundskydd, inbegripet anständiga pensioner över fattigdomsgränsen, och som syftar till att bekämpa arbetslöshet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta med dessa indikatorer i riktlinjerna för att bedöma sociala framstegen inom ramen för de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet påpekar att de arbetsmarknadsreformer som genomförs som en del av de nationella planerna för återhämtning och resiliens måste vara förenliga med uppnåendet av dessa mål.

28. Europaparlamentet beklagar att de nationella planerna för återhämtning och resiliens inte är tillräckligt samordnade med partnerskapsavtalen och EU-program såsom InvestEU. Parlamentet efterlyser synergieffekter och komplementaritet mellan faciliteten för återhämtning och resiliens, partnerskapsavtalen, InvestEU och andra EU‑åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta användningen av InvestEU:s nationella del.

29. Europaparlamentet påminner kommissionen om att ett stort deltagande av små och medelstora företag och nystartade företag är ett uttryckligt mål i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, även i offentliga upphandlingsförfaranden. Parlamentet är bekymrat över att medlen inom faciliteten för återhämtning och resiliens främst kommer att gynna stora företag och riskerar att hämma en rättvis konkurrens. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga stor vikt vid att säkerställa att små och medelstora företag och nystartade företag får medel från faciliteten, bland annat genom utformning av milstolpar och löpande vägledning om programgenomförandet i medlemsstaterna. Parlamentet föreslår att andelen medel från faciliteten vars slutmottagare är små och medelstora företag ska inkluderas i den pågående övervakningen, bland annat genom gemensamma indikatorer.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma i vilken utsträckning de reformer och investeringar som görs inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att göra det möjligt att överbrygga det investeringsgap i EU som kommissionen uppskattat, i syfte att uppnå målen för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, inbegripet Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling.

Intressenters medverkan

31. Europaparlamentet påminner om att i artikel 18.4 q i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens anges det att de nationella planerna för återhämtning och resiliens ska innehålla ”en sammanfattning av den samrådsprocess som i enlighet med den nationella rättsliga ramen har genomförts med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter, för utarbetandet och, när så är möjligt, genomförandet av planen för återhämtning och resiliens och hur intressenternas synpunkter återspeglas i planen för återhämtning och resiliens”. Parlamentet vill att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att samråda med alla nationella berörda parter och att säkerställa att de, liksom det civila samhället, arbetsmarknadens parter och de lokala och regionala myndigheterna, involveras i genomförandet av planerna och i synnerhet i övervakningen av dem, för att säkerställa att samråd äger rum om eventuella framtida ändringar eller nya planer.

32. Europaparlamentet påminner om att det i artikel 152 i EUF-fördraget fastställs att unionen ska erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och respektera deras självständighet. Parlamentet understryker att ett adekvat deltagande av nationella intressenter, såsom de nationella parlamenten, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och organisationer i det civila samhället, kommer att vara avgörande i utarbetandet och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens för att de nationella planerna och faciliteten som helhet ska lyckas, för att stärka det nationella egenansvaret för planerna, säkerställa ett snabbt, transparent, effektivt och lämpligt utnyttjande av medlen, öka transparensen och förhindra överlappning, luckor och dubbelfinansiering. Parlamentet tar upp de farhågor som förts fram av Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och andra intressenter och beklagar att många medlemsstater inte, eller endast i otillräcklig utsträckning, har involverat de regionala och lokala myndigheterna i utarbetandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens trots att de förlitat sig på dem för att kanalisera en stor del av medlen från faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet beklagar också bristen på insyn i många av dessa förfaranden. Parlamentet beklagar vidare att i vissa fall hade inte ens de nationella parlamenten involverats eller informerats på ett adekvat sätt. Parlamentet varnar för att alla åtgärder inom ramen för de nationella planerna för återhämtning och resiliens fullt ut bör respektera EU:s regelverk, nationell lagstiftning och praxis samt de berörda aktörernas roll, särskilt vid utformningen och genomförandet av reformer och investeringar.

Arrangemang, delmål och mål

33. Europaparlamentet insisterar på att alla reformer och investeringar måste kopplas till delmål, mål och kostnadsberäkningar som är relevanta, tydliga, detaljerade och övervakas på lämpligt sätt, och som framför allt säkerställer fullständig efterlevnad av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och EU:s regelverk, och innebär tydliga åtaganden från medlemsstaternas sida.

34. Europaparlamentet begär att kommissionen ser till att parlamentet, före bedömningen av uppfyllandet av de delmål och mål som överenskommits i rådets genomförandebeslut och i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, förses med de preliminära slutsatserna när det gäller uppfyllandet av delmålen och målen, i enlighet med artikel 25.4 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

35. Europaparlamentet påminner kommissionen om att investeringar bör åtföljas av reformer och uppmanar den med kraft att se till att alla godkända retroaktiva investeringar klart och tydligt åtföljs av motsvarande delmål och mål och uppfyller alla krav i lagstiftningen. Parlamentet upprepar att faciliteten för återhämtning och resiliens är utformad för att stödja projekt som respekterar additionalitetsprincipen för unionsfinansiering. Parlamentet noterar att avsaknaden av projekt med verklig additionalitet som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens skulle kunna begränsa dess makroekonomiska effekter.

Institutionell motståndskraft, styrning och administrativ kapacitet

 Europaparlamentet påminner om att faciliteten för återhämtning och resiliens och var och en av de nationella planerna för återhämtning och resiliens fullt ut bör respektera de värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, rättsstatsprincipen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

37. Europaparlamentet understryker att en framgångsrik facilitet för återhämtning och resiliens och framgångsrika nationella planer för återhämtning och resiliens kräver total transparens och ansvarsskyldighet från kommissionens, medlemsstaternas och alla genomförandepartners sida. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma behoven för de berörda avdelningarna och EU-organ, såsom revisionsrätten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska åklagarmyndigheten, och att förse dem med nödvändiga ekonomiska resurser och personalresurser så att de kan kontrollera att genomförandet av denna unika mängd EU-medel sker på korrekt sätt.

38. Europaparlamentet påminner om att faciliteten för återhämtning och resiliens bör genomföras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, inbegripet effektivt förebyggande och lagföring av bedrägerier, däribland skattebedrägeri, skatteundandragande, korruption och intressekonflikter. Parlamentet uppmanar kommissionen att grundligt bedöma de arrangemang som medlemsstaterna föreslår för att förebygga, upptäcka och korrigera korruption, bedrägerier och intressekonflikter när de medel som tillhandahålls genom faciliteten för återhämtning och resiliens används, och att i detta sammanhang ägna särskild uppmärksamhet åt att säkerställa att de nationella planerna för återhämtning och resiliens omfattar alla nödvändiga reformer, tillsammans med relevanta delmål och mål, med anknytning till de relevanta landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att mycket noggrant övervaka de risker som varje överträdelse eller potentiellt åsidosättande av rättsstatsprincipen innebär för EU:s ekonomiska intressen i genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, och att ägna stor uppmärksamhet åt offentlig upphandling. Parlamentet förväntar sig att kommissionen inte genomför några betalningar inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens om de delmål som är kopplade till åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera korruption, bedrägerier och intressekonflikter inte uppnås, när de medel som tillhandahålls genom faciliteten används.

39. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att insistera på att medlemsstaterna genomför reform- och investeringsåtgärder som ökar den administrativa och institutionella resiliensen och krisberedskapen.

40. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in och registrera uppgifter om slutanvändarna och stödmottagarna samt om mål, belopp och lokalisering för projekt som finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens i ett elektroniskt, standardiserat och driftskompatibelt format och att använda det gemensamma datautvinningsverktyg som ska tillhandahållas av kommissionen. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att färdigställa det gemensamma datautvinningsverktyget så snart som möjligt. Parlamentet påminner om att artikel 22.2 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens inbegriper skyldigheter för medlemsstaterna att samla in och säkerställa tillgång till standardiserade kategorier av uppgifter. Parlamentet påminner kommissionen om att fullgöra dessa skyldigheter i revisions- och kontrollsyfte och att tillhandahålla jämförbar information om användningen av medel i samband med åtgärder för genomförande av reformer och investeringsprojekt inom ramen för de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet påminner vidare kommissionen om behovet att säkerställa transparens när det gäller slutmottagarna och se till att det finns lämpliga arrangemang för att undvika dubbelfinansiering.

Parlamentets bedömning av de delegerade akterna

41. Europaparlamentet betonar att utkasten till delegerade akter som följer på förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, närmare bestämt den delegerade akten om resultattavlan för återhämtning och resiliens och den delegerade akten om gemensamma indikatorer för rapportering om framstegen för faciliteten för återhämtning och resiliens och metoden för rapportering av sociala utgifter, inte lever upp till parlamentets förväntningar.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa full insyn när det gäller tidsplanen för godkännande av de delegerade akter som följer på förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, närmare bestämt de delegerade akterna om resultattavlan för återhämtning och resiliens och om metoden för rapportering av sociala utgifter, inbegripet för barn och ungdomar, och om gemensamma indikatorer för rapportering om framstegen för faciliteten för återhämtning och resiliens, och att beakta relevanta inslag i dialogen om återhämtning och resiliens.

43. Europaparlamentet betonar vikten av att komma överens om en social spårningsmetod för att utvärdera de nationella planerna för återhämtning och resiliens på förhand, för att se till att de åtgärder som fastställs i planerna bidrar till de sociala mål som fastställs i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet anser att den sociala spårningsmetoden måste följa strukturen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och analysera åtgärdernas bidrag till genomförandet av var och en av de 20 principerna i pelaren. Parlamentet konstaterar att den resultattavla och de gemensamma indikatorer som behövs för att utvärdera framstegen i genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens inom var och en av de sex pelarna när det gäller att uppnå de allmänna och särskilda målen måste vara effektiva. Parlamentet insisterar på att den europeiska planeringsterminens sociala resultattavla är den bästa utvärderingsmekanismen för att följa framstegen mot uppåtgående social konvergens, och föreslår därför att denna resultattavla integreras i de gemensamma indikatorerna som ett verktyg för att övervaka sociala framsteg.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera de sociala indikatorerna från den sociala resultattavlan, särskilt de som rör anständigt arbete, social rättvisa och lika möjligheter, stabila välfärdssystem och rättvis rörlighet, i de gemensamma indikatorer som ska användas i faciliteten för återhämtning och resiliens för att rapportera om framsteg och för att övervaka och utvärdera planerna samt i den sociala spårningsmetoden, bland annat för den europeiska barngarantin och ungdomsgarantin. Parlamentet betonar att det noggrant kommer att analysera de delegerade akter som kommissionen lägger fram i denna fråga, för att fastställa om de sociala indikatorerna, den sociala resultattavlan och den sociala metoden är förenliga med målen, och kontrollera att inga invändningar behöver göras.

Slutsatser

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de inlämnade planerna på ett adekvat sätt och i enlighet med förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet är mycket bekymrat över flera åtgärder i de nationella planerna för återhämtning och resiliens och huruvida de uppfyller kraven i den underliggande förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, och uppmanar kommissionen att se till att alla delar av alla planer är fullt förenliga med förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

46. Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att fullgöra sina skyldigheter enligt förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och förse parlamentet med all relevant information om läget i genomförandet av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och att beakta de synpunkter som framkommit i dialogen om återhämtning och resiliens, däribland synpunkter som inkommit från berörda utskott och genom resolutioner i plenum. Parlamentet välkomnar kommissionens stärkta insatser för att tillhandahålla adekvat information vid regelbundna möten med parlamentet.

47. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen ska se till att de nationella planerna för återhämtning och resiliens innehåller bestämmelser om att mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa unionsfinansieringens synlighet, bland annat genom att i tillämpliga fall visa upp unionens emblem och en lämplig finansieringsförklaring med lydelsen ”Finansieras av Europeiska unionen – NextGenerationEU”.

48. Europaparlamentet påminner rådet, framför allt i samband med antagandet av rådets genomförandebeslut, om att ”relevanta resultat av de diskussioner som förs i rådets förberedande organ ska delges Europaparlamentets behöriga utskott”.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att följa en öppen, transparent och konstruktiv strategi under dialogerna om återhämtning och resiliens.

50. Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt från 2020 till stöd för en starkare återhämtningsplan och uppmanar kommissionen och rådet att bedöma huruvida ytterligare medel behövs för att hantera krisen.

 

°

° °

51. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska rådet och kommissionen.

 

• [1] EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.
• [2] Antagna texter, P9_TA(2021)0257.
• [3] Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel, EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.
• [4] EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.
• [5] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, EUT L 198, 22.6.2020, s. 13.
• [6] Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, EUT L 26, 28.1.2012, s. 1.
• [7] Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
• [8] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.