Förfarande : 2021/2524(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0370/2021

Ingivna texter :

B9-0370/2021

Debatter :

PV 07/07/2021 - 21
CRE 07/07/2021 - 21

Omröstningar :

PV 08/07/2021 - 4
PV 08/07/2021 - 11
CRE 08/07/2021 - 4

Antagna texter :

P9_TA(2021)0353

<Date>{30/06/2021}30.6.2021</Date>
<NoDocSe>B9‑0370/2021</NoDocSe>
PDF 182kWORD 56k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av frågan för muntligt besvarande B9‑0000/2021</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 136.5 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om en ny era för det europeiska forskningsområdet</Titre>

<DocRef>(2021/2524(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Cristian‑Silviu Buşoi</Depute>

<Commission>{ITRE}för utskottet för industrifrågor, forskning och energi</Commission>

</RepeatBlock-By>

ÄNDRINGSFÖRSLAG

B9‑0370/2021

Europaparlamentets resolution om en ny era för det europeiska forskningsområdet

(2021/2524(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av frågan till kommissionen om en ny era för det europeiska forskningsområdet (O-000031/2021 – B9‑0000/2021),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2020 om en ny era för det europeiska forskningsområdet (COM(2020)0628),

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 1 december 2020,

 med beaktande av lägesrapporten för det europeiska forskningsområdet för perioden 2016–2018,

 med beaktande av den europeiska resultattavlan för innovation av den 23 juni 2020,

 med beaktande av Europeiska unionens domstols dom av den 6 oktober 2020 i målet C-66/18[1],

 med beaktande av kommissionens rekommendation av den 11 mars 2005 om den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare[2],

 med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

 med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, och av följande skäl:

A. Färdigställandet av det europeiska forskningsområdet, i form av uppnåendet av fri rörlighet för forskare och fri rörlighet för vetenskaplig kunskap och teknik, är en av EU:s viktigaste prioriteringar.

B. Syftet med det europeiska forskningsområdet är att nationernas insatser inom forskning och innovation (FoI) ska bli mindre splittrade genom att skillnaderna mellan de rättsliga och administrativa ramarna minskar.

C. Det europeiska forskningsområdet har tillhandahållit viktiga mekanismer för säkerställandet av forskares fria rörlighet och utbytet av kunskap, teknik och innovation. Dessutom är forskningsområdet ett redan inrättat och välkänt ramverk som främjar gränsöverskridande, gemensamma FoI-insatser mellan medlemsstaternas forskare och forskningsområdets nav.

D. Forskning måste bedrivas på grundval av de grundläggande principerna om forskningsintegritet, och den europeiska uppförandekoden för forskningsintegritet som tagits fram av den europeiska sammanslutningen för nationella akademier inom vetenskap och humaniora bör anses vara en referens inom forskarvärlden. Oberoende och objektivitet är hörnstenar för bygget och upprätthållandet av förtroendet för forskningen.

E. FoI-arbetet måste påskyndas i EU och samarbetet mellan privata och offentliga FoI-aktörer i medlemsstaterna måste bli bättre så att nya tekniska lösningar tidigt kan spridas på marknaden och börja användas i samhället, och befintliga lösningar förbättras, om våra klimatmål ska uppnås, den digitala omställningen genomföras och den europeiska ekonomin återhämta sig. När kvalitetsjobb skapas uppstår ekonomiska möjligheter för EU. Investeringar i grundforskning innebär investeringar i framtiden, och finansieringen av sådan forskning bör inte vara direkt kopplad till ekonomisk lönsamhet. Stora vetenskapliga genombrott har gjorts tack vare offentligt finansierad forskning.

F. En tumregel är att principen om teknikneutralitet bör respekteras inom FoI. Det är emellertid viktigt att framhålla att valen av teknik måste efterleva gällande politiska ramar.

G. FoI är oerhört viktigt för EU:s återhämtning, för att de digitala och gröna omställningarna ska få stöd och genomföras snabbare på ett socialt ansvarsfullt sätt samt för att EU:s hållbarhet och konkurrenskraft ska förbättras och dess motståndskraft stärkas.

H. Covid-19-krisen har slagit hårt mot många unga forskare som fått sämre arbetsvillkor och sämre tillgång till laboratorier och andra viktiga anläggningar och därmed färre möjligheter att slutföra sina projekt och erhålla de kvalifikationer som krävs för att komma framåt i karriären.

I. Kvinnor innehar endast 24 % av de högsta befattningarna inom högskolesektorn i EU. De är fortfarande underrepresenterade bland forskarstudenterna inom många naturvetenskapliga, tekniska, ingenjörsvetenskapliga och matematiska ämnen, däribland IKT och ingenjörsvetenskap, men även inom områdena tillverkning och anläggning.

J. Med en strategi som leder till fler synergieffekter med andra EU-finansieringsprogram och annan EU-politik skulle man i högre grad kunna ta vara på i synnerhet den FoI-kompetens som byggts upp under det senaste årtiondet i länder med mindre goda resultat. Detta skulle kräva att man samlar resurser till stöd för insatser som främjar utvecklingen av humankapital och införandet av innovativ teknik och nya affärsmodeller samt till infrastrukturens underhåll och utveckling. En riktad kombination av investeringar från strukturfonderna, inom ramen för prioriteringarna för smart specialisering, och de FoI-initiativ för excellens som får stöd genom ramprogrammet skulle kunna bidra till att vissa regioners resultat förbättras betydligt och att hela det europeiska forskningsområdet stärks. I detta sammanhang är det också viktigt att påpeka att man måste optimera och samordna användningen av forskningsinfrastrukturerna på EU-nivå på ett bättre sätt.

K. Kommissionens inkluderande tillvägagångssätt, som syftar till att anpassa det europeiska forskningsområdet till det europeiska området för utbildning och EU:s industripolitik för att främja synergieffekter mellan dessa ömsesidigt beroende politiska åtgärder, bör leda till att synergieffekter uppstår snarare än till att det europeiska forskningsområdet, det europeiska området för utbildning eller industripolitiken blir mera komplicerade.

L. Det europeiska forskningsområdet bör bidra till många av EU:s strategier och internationella åtaganden, såsom SMF-strategin och den digitala strategin, den europeiska gröna given och FN:s mål för hållbar utveckling.

M. Det är oerhört viktigt att det finns en öppenhet för globalt och internationellt samarbete om EU:s FoI-politik ska vara framgångsrik. De länder som är associerade till ramprogrammet är en av det europeiska forskningsområdets beståndsdelar och bidrar redan till dess mål. Det europeiska grannskapet bör uppmärksammas i särskilt hög grad. Alla dess länder i öst och syd bör dra nytta av vetenskapliga utbyten och samarbeten med EU:s medlemsstater.

N. Det europeiska forskningsområdet kan inte färdigställas om inte akademisk frihet inom unionen garanteras och om inte bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om akademisk frihet, friheten att inrätta undervisningsanstalter och näringsfriheten upprätthålls. Enligt domstolen har den akademiska friheten inte bara en individuell dimension genom sin koppling till yttrandefriheten och, i synnerhet inom forskarvärlden, friheten att kommunicera, bedriva forskning och sprida resultat, utan även en institutionell och organisatorisk dimension som återspeglas i de akademiska institutionernas självständighet.

Mål

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en ny era för det europeiska forskningsområdet, där man fastställer de strategiska mål och åtgärder som ska genomföras i nära samarbete med medlemsstaterna i syfte att prioritera investeringar och reformer inom FoI-området, uppnå målet om 3 % av EU:s BNP, förbättra tillgången till excellens för forskare runtom i EU och se till att forskningsresultaten når ut till forskarvärlden, samhället och realekonomin, samtidigt som det säkerställs att offentligt finansierad FoI verkligen bidrar till samhällets välbefinnande.

2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta en pakt för forskning och innovation i Europa med vissa åtaganden som ska uppnås senast 2030, närmare bestämt att de offentliga utgifterna för FoI ska öka från dagens nivå på 0,81 % av BNP till 1,25 % på ett samordnat sätt runtom i EU, att nationernas offentliga FoU-finansiering till gemensamma program och europeiska partnerskap ska öka från den nuvarande nivån på strax under 1 % till 5 % och att man gemensamt ska komma överens om de prioriterade områdena för insatser inom ramen för det europeiska forskningsområdet (övergripande såväl som tematiska).

3. Europaparlamentet understryker den starka kopplingen mellan FoI och entreprenörskap, som skapar möjligheter för inrättandet av nya enhörningar, uppstartsföretag och små och medelstora företag. Parlamentet erinrar om hur viktigt det är att ett digitalt ekosystem skapas eftersom det skulle bidra till teknisk innovation och uppskalningen av små och medelstora företag, främst genom forskningsområdets innovationsnav.

4. Europaparlamentet erkänner universitetens och de akademiska institutionernas avgörande roll när det gäller att skapa levande FoI-ekosystem. Parlamentet framhåller studenternas centrala roll såsom nästa generations innovatörer i dessa ekosystem.

5. Europaparlamentet håller fast vid att inom det europeiska forskningsområdet är begreppen ”forskning” och ”innovation” inte begränsade till teknisk innovation, utan att de är övergripande aspekter som är mycket betydelsefulla för alla delar av de samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena och helt och hållet integrerade i vart och ett av de allmänna målen.

6. Europaparlamentet anser att översynen av det europeiska forskningsområdet bör omfatta en övergripande strategi som ska stärka samarbetet mellan forskningsinstitutionerna, däribland universiteten. Parlamentet efterlyser ett större budgetstöd till universitetsallianser samt inrättandet av en möjliggörande ram för en flexibel framväxt av allianser. Dessutom anser parlamentet att universitetens samarbete inte bör begränsas till enbart allianser utan att de bör ha tillgång till fler finansieringssystem för samarbete även utanför allianserna.

7. Europaparlamentet framhåller hur viktigt det med synergieffekter mellan högre utbildningsinstitutioner, forskningsinstitutioner och civilsamhällesorganisationer, såsom verkliga FoI-partner, samt industriella allianser, så att universitetens dubbla roll kan utnyttjas fullt ut. I detta hänseende upprepar parlamentet att forskarna måste erbjudas gynnsamma villkor och möjligheter med hjälp av en högkvalitativ forskningsinfrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att dessa partnerskap utformas på ett inkluderande sätt på grundval av insyn, balanserad representation av de berörda parterna och kontinuerlig öppenhet, och att andra tillräckliga möjligheter ges för att sådana olika berörda parter ska kunna medverka.

8. Europaparlamentet betonar att alla upprop om finansiering måste vara transparenta och tillkännages i mycket god tid. Vidare understryker parlamentet att man i de gemensamma industriella teknikfärdplanerna i större utsträckning bör beakta information som kommer nedifrån och inkluderande medverkan, så att det inte bara är industrin som är den främsta informationskällan utan att även information som följer av den aktuella FoI-kunskapsnivån godtas liksom sådan som tillhandahålls av konsumentorganisationer och arbetsmarknadens parter.

9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att denna nya era för forskningsområdet tar sig uttryck i konkreta politiska åtgärder och finansieringsinsatser som ska gynna den gröna och digitala omställningen, genomförandet av en ambitiös europeisk grön giv och industristrategi, en motståndskraftig återhämtning och otillfredsställda medicinska behov. Parlamentet betonar vikten av lämpliga kopplingar inom och mellan innovationsekosystemen och de industriella ekosystemen och deras aktörer, inbegripet den akademiska världen, industrin, den offentliga sektorn på olika nivåer, allmänheten och civilsamhället runtom i EU för att säkerställa att forskningsresultaten tillämpas snabbare i ekonomin och samhället. I detta hänseende spelar små och medelstora företag en oerhört viktig roll för utvecklingen av innovation och teknik, och det finns fortfarande outnyttjad potential hos traditionella små och medelstora företag som måste frigöras. Forskningsområdets nav har en roll att spela såsom ett verktyg som säkerställer tillgången till högkvalitativ forskning i alla EU:s städer och regioner och som även kan framhäva regioner där det finns möjligheter till hållbar tillväxt.

10. Europaparlamentet är bekymrat över att processen som ska höja FoI-systemens kvalitet har saktat ned och att framstegen sker ojämnt runtom i EU[3].

11. Europaparlamentet framhåller att FoI spelade en viktig roll under covid-19-pandemin genom att bidra med sektoröverskridande och tvärvetenskapliga lösningar för hanteringen av krisen. Parlamentet välkomnar därför handlingsplanen ERAvsCorona som ett exempel på en snabbt fastställd och välriktad insats som vidtogs tillsammans med medlemsstaterna.

12. Europaparlamentet framhåller att covid-19-pandemin inte bara har åskådliggjort vikten av FoI-samarbete utan även av metoder och infrastruktur för öppen forskning som snabbt kan tillhandahålla lösningar på de mest pressande samhällsbehoven. Det europeiska forskningsområdet är mycket viktigt för främjandet av öppen forskning och delningen av forskningsrelaterade resultat, data och infrastrukturer samt för säkerställandet av att alla vetenskapliga publikationer från offentligt finansierad forskning bör publiceras i öppna tidskrifter, som grundprincip, samtidigt som forskningsresultat och forskningsdata bör göras tillgängliga i enlighet med Fairprinciperna (det vill säga att de är sökbara, tillgängliga, kompatibla och möjliga att vidareutnyttja).

13. Europaparlamentet betonar att covid-19-pandemin har lett till ökade krav på bättre anslutbarhet och därför påskyndat den digitala omställningen. Parlamentet beklagar emellertid att teknikdelning och de immateriella rättigheterna inte beaktats i tillräcklig utsträckning.

14. Europaparlamentet efterlyser en balans mellan grundforskning och mer tillämpad forskning som leder till konkret innovation runtom i det europeiska forskningsområdet, och framhåller att båda är av avgörande betydelse.

15. Grundforskning avser sådan verksamhet som forskare bedriver för att undersöka frågeställningar i syfte att bygga en kunskapsbank, oberoende av den ekonomiska lönsamheten eller tillämpbarheten på kort sikt.

16. Europaparlamentet framhåller att denna nya era för forskningsområdet till fullo måste omfatta den gröna och digitala omställningen och leda till att FoI-arbetet i detta hänseende påskyndas, bland annat genom fler investeringar i FoI som är bättre anpassade så att möjliga synergieffekter kan uppstå med faciliteten för återhämtning och resiliens, genom ett bättre samarbete mellan privat och offentlig FoI, inte bara inom utan även mellan medlemsstaterna, för att påskynda användningen i samhället och en tidig spridning på marknaden av sådan innovativ teknik och sådana innovativa lösningar som krävs för att EU:s klimatmål ska uppnås, samt genom att de stora ekonomiska möjligheter som denna omställning erbjuder tas tillvara.

Finansiering och synergieffekter

17. Europaparlamentet påpekar att EU står inför akuta samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska utmaningar, som förvärrats av covid-19-krisen, och att det därför är hög tid att det europeiska forskningsområdet omdanas så att det kan bidra till EU:s återhämtning och bygget av en ny EU-modell som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Parlamentet är därför bekymrat över att det tar så lång tid att anpassa de nationella politiska åtgärderna till de politiska åtgärder som man med medlemsstaterna kommit överens om på EU-nivå.

18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att höja de nationella budgetanslagen till FoI. I detta hänseende välkomnar parlamentet att rådet i sina slutsatser av den 1 december 2020 på nytt bekräftade investeringsmålet om 3% av EU:s BNP. Parlamentet beklagar att rådet i dessa slutsatser inte förband sig att förverkliga det föreslagna investeringsmålet på 1,25 % av BNP till offentlig FoI-finansiering.

19. Europaparlamentet erinrar om FoI:s viktiga bidrag till uppnåendet av de mål som fastställs i Parisavtalet och målen i den europeiska gröna given. Parlamentet vill se en övergripande höjning av de nationella budgetanslagen till FoI inom ren energiteknik så att nationella mål och finansieringsmål som stakar ut konkreta och relevanta vägar mot 2030 och 2050 främjas.

20. Europaparlamentet håller fast vid att det är viktigt att man skapar och drar nytta av alla synergieffekter mellan EU:s finansieringsinstrument, i synnerhet mellan Horisont Europa, Erasmus+, sammanhållningspolitikens fonder, återhämtningsinstrumentet, inre marknadenprogrammet, InvestEU, Life+, Fonden för en rättvis omställning samt EU:s instrument för yttre åtgärder, partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima), programmet EU för hälsa samt programmet för ett digitalt Europa, och uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna tydlig, enkel och praktisk vägledning och effektiviserade verktyg som hjälper dem att på bästa sätt utnyttja dessa synergieffekter i nationella och regionala sammanhang. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av faciliteten för återhämtning och resiliens som kommer att stödja en smart och hållbar tillväxt för alla, och även FoI-infrastrukturerna, och i stor utsträckning bidra till genomförandet av den nya eran för det europeiska forskningsområdet.

21. Europaparlamentet anser att återhämtningsplanerna och återhämtningsinstrumentet utgör en möjlighet att förstärka kunskapstriangeln och att förbättra kompetensen, utbildningen och forskningen. Det krävs fler strukturerade kopplingar till initiativen som ska stärka det europeiska området för utbildning och det europeiska området för innovation. Parlamentet välkomnar rådets plan att låta en förstärkning av det europeiska forskningsområdet ingå i de nationella återhämtningsplanerna.

22. Europaparlamentet framhåller vikten av samarbete mellan den akademiska världen, forskningsinstitutioner och industrin, från det skede då projekten utformas och allt framgent, i syfte att främja forskning såväl som innovativ teknik och innovativa lösningar som syftar till resursdelning och kompletteringsvinster samt det gemensamma slutförandet av tekniska innovationsprojekt så att produkter, tjänster eller förfaranden som är klara att släppas ut på marknaden och ökar välbefinnandet tas fram. Parlamentet uppmuntrar mot bakgrund av den nya eran för forskningsområdet till ömsesidiga utbyten och ett större samarbete mellan olika aktörer så att utbildningarna förbättras, kunskapsöverföringen påskyndas, medvetenheten höjs och lösningar tillhandahålls på samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska utmaningar.

23. Europaparlamentet framhåller potentialen hos en tvärvetenskaplig strategi för ekosystemen, i vilken många olika berörda parter deltar, så att Europas kreativa och kulturella styrkor och tillgångar förs samman. När olika sektorer och vetenskapliga discipliner får mötas, däribland konst, formgivning och skapande och samhällsvetenskap och humaniora, skapas gynnsamma synergieffekter.

24. Europaparlamentet erkänner den roll som den privata sektorn spelar när det gäller att förbättra vår FoI-kapacitet, skala upp ny innovation och främja EU:s konkurrenskraft och hållbarhet. Samhället kan påverkas i hög grad bland annat när de nyaste forskningsrönen används i uppstartsföretag, etablerade affärsrörelser och industrin. Det strategiska, långsiktiga samarbetet mellan den akademiska världen och näringslivet måste stärkas för att framsteg ska göras med allmänintressets mål, kunskapstriangeln integreras och samhället därmed gynnas i högre grad. Parlamentet framhåller att industrin och små och medelstora företag kan spela en mycket stor roll när det gäller att bidra till långsiktiga investeringar och överbrygga dödens dal och uppmanar kommissionen att undersöka hur synergieffekterna mellan offentliga och privata FoI-investeringar skulle kunna utnyttjas mer, även när det gäller utbildning, kompetens och utvecklingen av forskningsverksamheten.

25. Mot bakgrund av den nya eran för forskningsområdet upprepar parlamentet hur viktigt det är att det befintliga ramverket för immateriella rättigheter tillämpas och att det kommande enhetliga patentet och alla nödvändiga flexibilitetsklausuler får stöd, så att en balans uppnås mellan att faktiska immateriella rättigheter verkställs och att innovation stimuleras. Det kommande enhetliga patentet har potential att effektivisera förfaranden och minska den administrativa bördan för europeiska innovatörer.

Att minska klyftan

26. Europaparlamentet anser att en av nycklarna till framgång när det gäller betydande ökningar av de offentliga utgifterna för FoI ligger i integreringen av de olika europeiska, nationella och privata finansieringsflödena, inbegripet en konvergens av finansieringen genom Horisont Europa, faciliteten för återhämtning och resiliens, EU:s sammanhållningsfond och nationell FoU-finansiering.

27. Europaparlamentet vill se att paketet Breddning av deltagandet och förstärkning av det europeiska forskningsområdet inom ramen för Horisont Europa är ambitiöst och att det stöder samarbetet mellan medlemsstaterna så att tillgången till excellens blir balanserad.

28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, samtidigt som hänsyn tas till återhämtningen efter pandemin, så snart som möjligt stödja den nya eran för det europeiska forskningsområdet med nationella reformer och resurser som kompletterar EU:s finansieringsinstrument med hjälp av genomförandet av nya verktyg, närmare bestämt delen Breddning av deltagandet och förstärkning av det europeiska forskningsområdet inom ramen för Horisont Europa som ska bidra till att minska klyftan sett till FoI-resultat och minska ojämlikheterna mellan olika länder och regioner. Detta kräver att man tar itu med investeringar och reformer på FoI-området. Parlamentet välkomnar skapandet av det europeiska forskningsområdets forum för omställning och den framtida pakten för FoI. Pakten kommer bara att bli framgångsrik om den får ett brett stöd inom sektorn, och därför vill parlamentet att parlamentet och berörda parter får delta i processen för utarbetandet av pakten.

29. Europaparlamentet är medvetet om den betydande roll som regionala myndigheter spelar när det gäller att främja FoI-politik, liksom om vikten av regionala FoI-ekosystem. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta ett flernivåstyre som inbegriper regionala och lokala myndigheter i syfte att förbättra de regionala ekosystemen och forskningsområdets nav.

30. Europaparlamentet framhåller att man måste säkerställa synergieffekter mellan forskningsområdets nav och andra FoI-relaterade nav, såsom innovationsnaven vid Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), de digitala innovationsknutpunkterna och innovationsnätverken, såsom de digitala AI-innovationsknutpunkterna, bland andra, och Enterprise European Network.

31. Europaparlamentet uppmuntrar initiativ som syftar till att öka investeringarna i kompetens, forskning och innovation ännu mer i de medlemsstater som, enligt den europeiska resultattavlan för innovation, fortfarande uppvisar blygsamma och måttliga innovationsresultat. Parlamentet välkomnar de initiativ som redan inrättats i syfte att överbrygga den klyfta som dessa medlemsstater står vid, däribland EIT:s regionala innovationssystem.

32. Europaparlamentet betonar att det europeiska forskningsområdet bör prioritera tillgången till excellens, forskarnas rörlighet och det fria kunskapsflödet, främja inkludering och leda till att möjligheter sprids över hela EU:s territorium genom starkare kopplingar och synergieffekter mellan olika FoI-sammanslutningar, och på så vis bidra till att hela EU:s FoI-potential utnyttjas. Om excellens prioriteras kan det europeiska forskningsområdet spela en central roll när det gäller att minska ojämlikheterna inom unionen och bidra till att den forskningsklyfta som fortfarande kvarstår överbryggas.

33. Europaparlamentet betonar att samhälleliga behov och intressen bör stå i fokus för FoI och att medborgarnas, lokalsamhällenas och civilsamhällets medverkan därför bör stå i centrum i den nya eran för forskningsområdet så att resultaten lättare kan tillämpas i samhället, vilket leder till större genomslagskraft i samhället och ett ökat förtroende för vetenskapen. Parlamentet efterlyser därför bättre vetenskaplig kommunikation och informationskampanjer samt civilsamhällets och slutanvändarnas nära medverkan ända från FoI-processernas början, däribland organisationer som företräder grupper som löper en större risk att stängas ute, såsom personer med funktionsnedsättning och andra underrepresenterade grupper i samhället, i syfte att ta itu med viktiga frågor som rör deras utestängning från FoI samt för att säkerställa att den teknik och innovation som sedermera tas fram faktiskt tjänar samhället och inte tvärtom.

34. Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer på att se till att forskare från hela EU får bättre tillgång till institutioner som utmärker sig och till infrastrukturer. Emellertid krävs det mer riktat stöd som ska bidra till att FoI-klyftan i unionen överbryggas.

35. Europaparlamentet framhåller att tillgången till forskningsdata måste bli mindre fragmenterad och erkänner mot bakgrund av den nya eran för forskningsområdet vikten av det europeiska öppna forskningsmolnet, vilket syftar till att föra samman institutionella, nationella och europeiska berörda parter, initiativ och datainfrastrukturer för att ett öppet forskningsekosystem för alla ska växa fram i EU. Parlamentet vill se att medverkan i öppna forsknings- och datadelningsinitiativ främjas genom att de europeiska datadelningsinfrastrukturerna förbättras och användningen av datastandarder uppmuntras.

Karriärer

36. Europaparlamentet framhåller vikten av att kvinnor och flickor ges möjligheter att satsa på karriärer inom områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ta fram åtgärder som ska förbättra villkoren för kvinnor, så att de kan satsa på forskningskarriärer, och minska effekten av typ ”det läckande röret”. Parlamentet vill att sysselsättningsmöjligheterna för unga forskare och underrepresenterade grupper ska göras mer lockande, bland annat eftersom kvinnors bidrag till vetenskapliga verksamheter och FoU-verksamheter är oerhört viktigt, och att löneklyftan mellan kvinnor och män inom sektorn minskar. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och forskningsorganisationer, däribland universitet, att stödja flexibla arbetsvillkor och arbetsformer för såväl kvinnor som män inom FoI, bland annat stöd för en jämlik fördelning av omsorgsansvaret, och att granska hur forskarresultat värderas för att utesluta könsdiskriminering, Vidare håller parlamentet fast vid att jämställdhetsdimensionen ska integreras bättre i FoI-innehållet och att insamlingen av mer uppdelade data och resultat bör förbättras.

37. Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för initiativet ERA4You med riktade åtgärder för rörlighet, som ska hjälpa forskare i medlemsstater med svaga FoI-resultat att lära sig och utveckla excellens och uppmuntra forskares rörlighet mellan näringslivet och den akademiska världen.

38. Europaparlamentet konstaterar sjösättningen av det europeiska forskningsområdets forum för omställning som ska hjälpa medlemsstaterna att samordna och prioritera nationell finansiering och reformering av FoI-arbetet.

39. Europaparlamentet konstaterar att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller talangers rörlighet och FoI-möjligheter. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör sträva efter att talanger ska röra på sig så att en balanserad, cirkulär rörlighet uppnås bland forskarna, vilket skulle avhjälpa problemet med kompetensflykt. Om en sådan balans ska uppnås krävs det insatser på EU-nivå i form av politiska åtgärder och instrument.

40. Europaparlamentet framhåller vikten av incitamentsystem som uppmuntrar forskares rörlighet (Erasmus+, Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, Europeiska forskningsrådet). I detta hänseende erinrar parlamentet om studien om stödåtgärderna för forskares hemkomst till unionen och till sina ursprungsländer i unionen, som erbjuds inom ramen för Horisont Europa, vilken kan vara ett användbart verktyg när det gäller att påvisa behovet av åtgärder som främjar forskares hemkomst.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram fler instrument och åtgärder för att uppnå detta mål, till exempel genom forskningsområdets nav och ERA4You, åtgärderna för bredare deltagande och stödinstrumenten, i syfte att utforma och genomföra reformer av de nationella FoI-systemen, såsom enheten för politiskt stöd inom ramen för Horisont 2020.

42. Europaparlamentet välkomnar initiativet att ta fram en verktygslåda som ska stödja forskares karriärer. Parlamentet beklagar att kommissionen inte planerar att anta den förrän 2024 och efterlyser ett tidigt antagande av verktygslådan så att rörligheten kan öka, kompetens och färdigheter utvecklas, riktade utbildningskurser tillhandahållas och anställbarheten öka.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa och riva de ihållande hinder som forskare möter när de överväger att flytta till andra europeiska länder och regioner, däribland hinder som inte är relaterade till forskning såsom social trygghets-, pensions- och personalpolitik, inbegripet erkännande- och belöningssystem, samt barnomsorg och balans mellan arbete och privatliv. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och nationella byråer att arbeta tillsammans och förbättra insamlingen av och jämförbarheten hos information om rekryteringen av och rörligheten hos forskare samt mönster för karriärutveckling.

44. Europaparlamentet stöder kommissionens plan på att bygga en gemensam europeisk pensionsfond för forskare (Resaver) och ta fram en övergripande ram för forskarkarriärer i syfte att främja gräns- och sektoröverskridande rörlighet, öka jämförbarheten och transparensen när det gäller karriärmöjligheter och i högre grad locka till sig högkompetenta tredjelandsmedborgare.

45. Europaparlamentet är övertygat om att forskare är en av de viktigaste resurserna för forskningssystemen, innovation och hållbar tillväxt och att de måste ges lämpliga villkor för utförandet av arbetet. Parlamentet anser också att arbetsgivare och finansiärer bör säkerställa att forskarnas arbetsvillkor erbjuder den flexibilitet och självständighet som anses nödvändig för att goda forskningsresultat ska uppnås, se till att båda kvinnliga och manliga forskare kan kombinera familje- och yrkesliv samt förbättra tillgången till infrastruktur, datorkraft och möjligheter. Parlamentet vill se att de möjligheter som forskares virtuella rörlighet kan erbjuda systematiskt erkänns.

46. Europaparlamentet betonar den avgörande roll som kompetens spelar. Parlamentet anser att ”kunskap främst” är en av grundbultarna i den nya eran för det europeiska forskningsområdet. Parlamentet betonar universitetens roll för att främja livslångt lärande, fortbildning och omskolning i syfte att förbättra alla arbetstagares möjligheter och uppfylla de kompetensbehov som arbetsmarknaden har till följd av de gröna och digitala omställningarna samt när det gäller att bidra till en snabb återhämtning efter covid-19-krisen.

47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att fastställa politiska åtgärder och förfaranden som skulle kunna bidra till en bättre hantering av forskares karriärer, minska anställningarnas otrygghet, främja inkludering och mångfald samt i slutändan höja kvaliteten på forskningsresultaten.

Villkor som möjliggör forskning

48. Europaparlamentet anser att unionen bör ha infrastruktur och utrustning i världsklass för at bedriva FoI-verksamhet, stödja industrin och små och medelstora företag samt frigöra innovationspotential som kan bidra till uppnåendet av EU:s politiska mål.

49. Europaparlamentet erkänner vikten av färdplanen för Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur för utvecklingen av FoI-infrastrukturer, som är en av det europeiska forskningsområdets hörnpelare, och betonar vikten av att nya EU-omfattande infrastrukturer utvecklas.

50. Europaparlamentet uppmanar berörda institutioner att stödja unga forskare genom att erbjuda lämpliga förhållanden och möjligheter och att vidta brådskande åtgärder, såsom en förlängning av löptiderna för bidrag och projekt, anpassade tidsfrister och bättre tillgång till lokaler/anläggningar.

51. Europaparlamentet vill se att nya och befintliga talanger främjas och att man tillhandahåller en kontaktpunkt för forskares utbyten och samspel under alla olika skeden i deras karriärer, tvärsöver alla AI-områden eftersom AI har blivit en av de största bakomliggande drivkrafterna till innovation, framtida tillväxt och konkurrenskraft och är avgörande för hanteringen av de stora utmaningar samhället står inför, såsom klimatförändringarna, energi och rörlighet, livsmedel och naturresurser, hälsa och inkluderande samhällen. Parlamentet framhåller vikten av att framväxten av forskningsområdets nav runtom i EU främjas, eftersom de ökar tillgången till dessa verktyg och bidrar till att kompetensklyftan inom detta område minskar.

52. Europaparlamentet framhåller att det är av yttersta vikt att ett europeiskt öppet forskningsmoln snarast tas fram på grundval av Fairprinciperna. Parlamentet är bekymrat över att framstegen mot uppnåendet av detta mål går så långsamt. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att påskynda uppskalningen av forskningsmolnet så att det blir ett betrott FoI-dataområde. Parlamentet erinrar om vikten av att alla initiativ med anknytning till datadelning, såsom de med anknytning till skapandet av ett europeiskt dataområde för hälsa, energi, tillverkning, rörlighet, jordbruk, finans, kompetens och offentliga förvaltningar, kopplas samman.

Principer

53. Europaparlamentet framhåller att det europeiska forskningsområdet inte kan slutföras om inte akademisk frihet garanteras inom unionen. Parlamentet välkomnar principen om akademisk frihet som en av grundpelarna i den nya eran för det europeiska forskningsområdet.

54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det europeiska forskningsområdet främjar respekt för den akademiska friheten i alla EU-länder i syfte att garantera vetenskaplig excellens, och i linje med artikel 13 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

55. Europaparlamentet framhåller att man måste respektera etisk praxis och grundläggande etiska principer, såväl som etiska standarder, i enlighet med vad som anges i de olika nationella, sektorsvisa eller institutionella etiska uppförandekoderna. Parlamentet erinrar om hur viktigt det är att de principer som anges i Horisont Europas artikel 19 om etik tillämpas i EU:s forskningsprogram.

56. Europaparlamentet betonar att man måste göra medborgarna delaktiga så att de bidrar till framväxten av ny kunskap och innovation i våra samhällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fördjupa dialogen med civilsamhället, öka medvetenheten och gynna aktivt deltagande under alla etapper av den vetenskapliga forskningen, vilket gör att medborgarna kan vara med om att ta fram lösningar, bidra med idéer och skapa konstruktiva attityder gentemot forskningen och dess uppdrag. Parlamentet uppmanar de berörda institutionerna att fästa särskild vikt vid möjligheterna att göra unga och studenter delaktiga.

Den globala dimensionen

57. Europaparlamentet betonar att internationellt samarbete är en viktig aspekt som gör att kunskapsdelningen och kompetensen kan öka och FoI-kapaciteten förbättras inom det europeiska forskningsområdet.

58. Europaparlamentet framhåller att reformen av det europeiska forskningsområdet och förnyelsen av EU:s och medlemsstaternas strategiska tillvägagångssätt för det internationella samarbetet utanför det europeiska forskningsområdet måste ske parallellt. Parlamentet vill därför se att kommissionens meddelande från 2012 om internationellt samarbete inom FoI uppdateras, med bland annat en ny strategi för samarbete med låg- och medelinkomstländer.

 

°

° °

59. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

[1] Domstolens dom av den 6 oktober 2020, Europeiska kommissionen mot Ungern, C-66/18, EU:C:2020:792.

[2] EUT L 75, 22.3.2005, s. 67.

[3] Se 2018 års lägesrapport för det europeiska forskningsområdet.

Senaste uppdatering: 6 juli 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy