Förslag till resolution - B9-0375/2021Förslag till resolution
B9-0375/2021
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt 11 (SYN‑BTØ11-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

1.7.2021 - (D073424/01 – 2021/2761(RSP))

i enlighet med artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Ansvariga ledamöter: Martin Häusling,
Günther Sidl, Anja Hazekamp, Sirpa Pietikäinen

Förfarande : 2021/2761(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0375/2021
Ingivna texter :
B9-0375/2021
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B9‑0375/2021

Europaparlamentets resolution om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt 11 (SYN‑BTØ11-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

(D073424/01 – 2021/2761(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt 11 (SYN-BTØ11-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D073424/01),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder[1], särskilt artiklarna 11.3 och 23.3,

– med beaktande av omröstningen den 17 maj 2021 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

– med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[2],

– med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 25 november 2020, och som offentliggjordes den 13 januari 2021[3],

– med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer[4],

– med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

– med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A. Den 24 september 2018 lämnade Syngenta Crop Protection NV/SA in en ansökan till kommissionen i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003 för förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den genetiskt modifierade majsen Bt11 (den genetiskt modifierade majsen) för andra användningsområden än livsmedel och foder, med undantag för odling.

B. Den 25 november 2020 antog Efsa ett positivt yttrande om förlängning av den genetiskt modifierade majsen, vilket offentliggjordes den 13 januari 2021. Den 28 januari 2009 antog Efsa ett positivt yttrande om det ursprungliga godkännandet av den genetiskt modifierade majsen, vilket offentliggjordes den 17 februari 2009[5].

C. Den genetiskt modifierade majsen ger tolerans mot herbicider som innehåller glufosinat och producerar ett insektsbekämpningsmedel, ett ”Bt-toxin”, Cry1Ab, som är giftigt för vissa skadedjur av ordningen fjärilar[6].

Bristande bedömning av herbicidrester, metaboliter och cocktaileffekter

D. Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av ”kompletterande” herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs[7]. Till följd av detta måste man räkna med att den genetiskt modifierade majsen kommer att utsättas för både högre och upprepade doser av glyfosat, och att det således kan finnas högre resthalter i skörden.

E. Glufosinat klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009[8]. Godkännandet av glufosinat för användning i unionen löpte ut den 31 juli 2018[9].

F. Bedömning av herbicidrester och deras nedbrytningsprodukter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer (Efsas GMO-panel), och utförs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga samt nedbrytningsprodukternas (”metaboliternas”) sammansättning och därmed toxicitet kan styras av själva den genetiska modifieringen.

G. På grund av särskilda jordbruksmetoder vid odling av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter finns det särskilda mönster för tillämpningar, exponering, specifika metaboliter och uppkomst av kombinatoriska effekter som kräver särskild uppmärksamhet. Dessa beaktades inte av Efsa.

Kvarstående frågor om Bt-toxiner

H. Toxikologiska undersökningar för godkännande av genetiskt modifierade organismer utförs med isolerade Bt-toxiner. Toxikologiska undersökningar som utförs med isolerade proteiner kan tillmätas endast liten betydelse, eftersom Bt-toxiner i genetiskt modifierade grödor, såsom majs, bomull och sojabönor, till sin natur är mer toxiska än isolerade Bt-toxiner. Detta beror på att proteashämmare, som förekommer i växtvävnaden, kan öka Bt-toxinernas toxicitet genom att fördröja deras nedbrytning. Detta fenomen har påvisats i ett antal vetenskapliga undersökningar, bland annat för Monsanto för 30 år sedan, som visade att även förekomsten av extremt låga halter av proteashämmare ökade Bt-toxinernas toxicitet upp till 20 gånger[10].

I. Dessa effekter beaktats inte i Efsas riskbedömningar, trots att de är relevanta för alla Bt-växter som godkänts för import eller odling i unionen. Det går inte att utesluta att denna högre toxicitet, som följer av växelverkan mellan proteashämmare och Bt-toxiner, medför risker för människor och djur som konsumerar livsmedel och foder som innehåller Bt-toxiner.

J. Flera studier visar att biverkningar som kan påverka immunsystemet har observerats efter exponering för Bt-toxiner och att vissa Bt-toxiner kan ha adjuvansegenskaper[11], vilket innebär att de kan öka de allergiframkallande egenskaperna hos andra proteiner som de kommer i kontakt med.

K. Bedömning av herbicidresters och deras metaboliters potentiella växelverkan med Bt-toxiner omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas GMO-panel och utförs därför inte som en del av riskbedömningen. Detta är problematiskt, eftersom rester från besprutning med glufosinat påvisligen stör mikrobiomet, vilket exempelvis kan förstärka immunreaktioner i kombination med Bt-toxiner[12].

Bt-grödor: effekter på icke-målorganismer och ökad resistens

L. Till skillnad från användningen av insekticider, där exponering sker vid tidpunkten för besprutning och en begränsad tid därefter, innebär användningen av genetiskt modifierade Bt-grödor att mål- och icke-målorganismer kontinuerligt exponeras för Bt‑toxiner.

M. Antagandet att Bt-toxiner uppvisar en enda målspecifik verkningsmodell kan inte längre anses vara korrekt och effekter på icke-målorganismer kan inte uteslutas[13], och allt fler icke-målorganismer rapporteras vara påverkade på många sätt. I en nyligen sammanställd översikt omnämns 39 expertgranskade publikationer där betydande negativa effekter av Bt-toxiner rapporteras på många arter ”utanför räckvidden”[14]. Ett antal icke-målorganismer i unionen kan exponeras för Bt-toxiner genom utsläpp, avfall och gödsel till följd av import av Bt-grödor. Inga effekter på icke-målorganismer utvärderades i riskbedömningen.

N. I riskbedömningen togs ingen hänsyn till utvecklingen av resistens mot Bt-toxiner hos målskadedjuren, vilket skulle kunna resultera i användning av mindre miljösäkra pesticider eller ökade doser och ökat antal appliceringar på den genetiskt modifierade grödan i odlingslandet. Förenta staternas miljövårdsmyndighet planerar att fasa ut många Bt-majshybrider, liksom vissa Bt-bomullssorter, under de kommande tre till fem åren på grund av den ökade resistensen hos insekter mot sådana grödor[15].

O. Det har påståtts att användningen av Bt-grödor leder till minskad användningen av insektsmedel, men i en ny studie publicerad i USA[16] konstateras att ”i flera analyser av Bt-grödors påverkan på mönster för användningen av bekämpningsmedel har hänsyn inte tagits till utsädesbehandling och minskningarna när det gäller användning av bekämpningsmedel (i synnerhet ”behandlat område”) kopplad till Bt-grödor kan därmed ha överskattats”.

P. EU är part i FN:s konvention om biologisk mångfald, av vilken det framgår tydligt att både exporterande och importerande länder har ett internationellt ansvar när det gäller biologisk mångfald.

Synpunkter från medlemsstaternas behöriga myndigheter

Q. Medlemsstaternas behöriga myndigheter lämnade in många synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden[17]. Dessa synpunkter innehåller kritik mot sökandens litteratursökning, och uppmärksammar att övervakningsrapporterna för den genetiskt modifierade majsen för godkännandeperioden har allvarliga brister samt att data om resthalter av glufosinat, inbegripet relevanta metaboliter, i växtmaterial från fältstudier skulle stödja bedömningen av livsmedels-, foder- och miljösäkerheten. En behörig myndighet begärde en bedömning av vilken inverkan den genetiskt modifierade grödan har på den biologiska mångfalden i producent- och exportländer, inbegripet på hur importen av denna gröda påverkar valet av grödor i unionen, och tog även upp den etiska frågan om huruvida en råvara vars odling kommer att medföra att aktörer exponeras för glufosinat, som är reproduktionstoxiskt och inte längre är tillåtet i unionen, bör godkännas för import till unionen.

Upprätthållande av unionens internationella åtaganden

R. I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet. Sådana legitima faktorer bör inbegripa unionens åtaganden enligt FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar och FN:s konvention om biologisk mångfald.

S. En rapport från 2017 från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar att farliga pesticider har katastrofala hälsoeffekter, särskilt i utvecklingsländerna[18]. FN:s delmål 3.9 för hållbar utveckling syftar till att senast 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark[19]. Att tillåta import av den genetiskt modifierade majsen skulle öka efterfrågan på denna gröda som behandlats med en herbicid som är reproduktionstoxisk och som inte längre är godkänd för användning i unionen, vilket ökar den exponering som arbetstagare i tredjeländer utsätts för. Risken för ökad exponering bland arbetstagare är särskilt oroande när det gäller herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor, med tanke på de större mängder herbicider som används.

Odemokratisk beslutsprocess

T. Vid omröstningen den 17 maj 2021 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte fick stöd av en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna.

U. Kommissionen erkänner att det är problematiskt att den fortsätter att anta beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, vilket i allra högsta grad tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet men som har blivit norm för beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder.

V. Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (3 resolutioner). Under den nionde valperioden har Europaparlamentet redan antagit 18 invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Det fanns ingen kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna till stöd för godkännande av någon av dessa genetiskt modifierade organismer. Orsakerna till att medlemsstater inte stöder godkännandena är bland annat bristande respekt för försiktighetsprincipen i godkännandeförfarandet och vetenskapliga farhågor i samband med riskbedömningen.

W. Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, och trots det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar, fortsätter kommissionen att godkänna genetiskt modifierade organismer.

X. Det krävs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna avstå från att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén[20].

1. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionsrätten, eftersom det inte är förenligt med syftet med förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002[21], skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i en skrivelse av den 11 september 2020 till ledamöterna slutligen erkände behovet av att ta hänsyn till hållbarhet när det gäller beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer[22]. Parlamentet uttrycker dock sin djupa besvikelse över att kommissionen sedan dess har fortsatt att godkänna genetiskt modifierade organismer för import till unionen trots att parlamentet har fortsatt med sina invändningar och en majoritet av medlemsstaterna har röstat emot det.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt gå vidare med utvecklingen av hållbarhetskriterier, med parlamentets fulla deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om hur denna process kommer att genomföras och inom vilken tidsram.

6. Europaparlamentet upprepar sina uppmaningar till kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor utan att det gjorts en fullständig undersökning av hälsoriskerna förenade med restsubstanser i varje enskilt fall, vilket kräver en fullständig bedömning av resterna från besprutning av sådana genetiskt modifierade grödor med kompletterande herbicider, en bedömning av herbicidnedbrytningsprodukterna och eventuella kombinatoriska effekter, även i den genetiskt modifierade växten själv.

7. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inte godkänna import, vare sig för livsmedels- eller foderändamål, av någon genetiskt modifierad växt som har gjorts tolerant mot en herbicid med ett verksamt ämne som inte är godkänt för användning i unionen.

8. Europaparlamentet uppmanar Efsa att utreda de väsentliga skillnaderna mellan naturliga Bt-toxiner och de som uttrycks genom syntetiska transgener i genetiskt modifierade grödor, samt att utvidga sin riskbedömning så att man tar hänsyn till alla interaktioner och kombinatoriska effekter mellan Bt-toxiner, de genetiskt modifierade växterna och deras beståndsdelar, rester från besprutning med kompletterande herbicider och miljön samt konsekvenserna för hälsan och livsmedelssäkerheten.

9. Europaparlamentet uppmanar Efsa att inte längre godta toxicitetsstudier som utförs endast på isolerade proteiner, som sannolikt är annorlunda vad gäller uppbyggnad och biologiska effekter än de som växten själv producerar, och att ställa krav på att alla undersökningar görs med vävnad från den genetiskt modifierade växten.

10. Europaparlamentet uppmanar Efsa att begära data om hur konsumtionen av livsmedel och foder från genetiskt modifierade växter påverkar tarmmikrobiomet.

11. Europaparlamentet uppmanar än en gång med eftertryck kommissionen att beakta unionens skyldigheter enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar sin begäran om att utkasten till genomförandeakter ska åtföljas av en motivering som förklarar hur de upprätthåller principen om att ”inte vålla skada”[23].

12. Europaparlamentet framhåller att det i de ändringar som Europaparlamentet antog den 17 december 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr182/2011[24], som antogs i parlamentet som grund för förhandlingarna med rådet, anges att kommissionen inte ska godkänna genetiskt modifierade organismer om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna för detta. Parlamentet insisterar på att kommissionen respekterar denna ståndpunkt, och uppmanar rådet att fortsätta sitt arbete och snarast anta en allmän riktlinje i detta ärende.

13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

Senaste uppdatering: 3 mars 2022
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy