FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Nicaragua
6.7.2021 - (2021/2777(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Javier Nart, Petras Auštrevičius, Malik Azmani, José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Nicola Danti, Vlad Gheorghe, Bernard Guetta, Karin Karlsbro, Ilhan Kyuchyuk, Karen Melchior, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Nicolae Ştefănuță, Hilde Vautmans
för Renew-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0400/2021
B9‑0405/2021
Europaparlamentets resolution om situationen i Nicaragua
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nicaragua, särskilt resolutionerna av den 19 december 2019 om situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i Nicaragua[1], och av den 8 oktober 2020 om lagen om ”utländska agenter” i Nicaragua[2],
– med beaktande av uttalandet av den 10 juni 2021 från den höga representanten på Europeiska unionens vägnar om den försämrade politiska situationen i Nicaragua, uttalandet av den 6 maj 2021 från hans talesperson om den nya vallagen och de gemensamma uttalandena av den 22 juni 2021 från 59 länder om Nicaragua under den 47:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av uttalandet av den 28 maj 2021 från talespersonen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om Nicaragua och den muntliga uppdateringen från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter vid det 47:e sammanträdet i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 22 juni 2021 om människorättssituationen i Nicaragua,
– med beaktande av uttalandet av den 6 maj 2021 från Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) generalsekretariat om valet av domare i det högsta valrådet och valreformer i Nicaragua samt OAS resolution av den 15 juni 2021 om situationen i Nicaragua,
– med beaktande av uttalandena från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, nyhetsbreven från den särskilda övervakningsmekanismen för Nicaragua och kommentarerna om situationen i Nicaragua från kommissionär Antonia Urrejola, ordförande för den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, vid det extra sammanträdet i OAS ständiga råd den 23 juni 2021,
– med beaktande av kapitlet om Nicaragua i EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2020, som antogs av rådet den 21 juni 2021,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,
– med beaktande av Nicaraguas författning,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Situationen för mänskliga rättigheter och demokrati i Nicaragua har försämrats ytterligare sedan den brutala kväsningen av folkliga protester i april 2018. Åtminstone 130 personer har frihetsberövats av politiska skäl sedan dess, och regeringens motståndare och deras familjer lever under ett ständigt hot om trakasserier, såväl fysiskt som på internet, från polisen och regeringsanhängare. Godtyckligt frihetsberövande har i allt större utsträckning använts som ett verktyg för att bestraffa aktivister och dissidenter sedan protesterna 2018. Aktivister löper särskild risk att utsättas för våld, däribland sexuellt och könsrelaterat våld. Frihetsberövade personer misshandlas i fängelser, nekas medicinsk vård och tillgång till sina advokater, samt attackeras och utsätts för sexuella övergrepp, samtidigt som personer som protesterar mot regeringen placeras i celler med maximal säkerhet där de utsätts för ökad övervakning, visitationer och isolering. Det är särskilt oroande att kvinnor och äldre vuxna frihetsberövas.
B. Den 4 maj 2021 antog Nicaraguas nationalförsamling en valreform som ignorerar oppositionens, det civila samhällets och det internationella samfundets krav. Denna reform utvidgar inte alls det demokratiska deltagandet utan innehåller regler som begränsar valkonkurrensen och utövandet av politiska rättigheter, och begränsar de allmänna friheterna i strid med internationella normer, inte minst rätten att delta i det offentliga livet, föreningsfriheten, yttrandefriheten, rätten till sociala protester och rätten att försvara rättigheter.
C. Valet av det nya högsta valrådet och den reform som godkänts av den lagstiftande makten urholkar, i stället för att stärka, en pluralistisk politisk process som gör det möjligt för befolkningen att effektivt utöva sina medborgerliga och politiska rättigheter. Dessa beslut är inte resultatet av en dialog mellan regeringen och oppositionsgrupperna, som EU och det internationella samfundet upprepade gånger har efterlyst, utan påtvingades av den styrande majoriteten.
D. De nicaraguanska myndigheterna har under de senaste veckorna upplöst två politiska partier utan ett korrekt rättsförfarande, med argument som strider mot internationella normer. Upplösandet av politiska partier och inledandet av brottsutredningar som kan leda till att demokratiska oppositionskandidater diskvalificeras utan korrekt rättsförfarande, undergräver inte bara blivande kandidaters rätt att ställa upp i val, utan också väljarnas rätt att välja de kandidater som de vill rösta på. Dessa åtgärder, i kombination med det politiska utnyttjandet av rättsväsendet, strider mot grundläggande demokratiska principer och utgör en allvarlig kränkning av det nicaraguanska folkets rättigheter enligt den nicaraguanska författningen och internationell rätt.
E. Sedan början av juni 2021 har åtminstone 20 oppositionsmedlemmar, inklusive fem presidentkandidater, två fackliga ledare och tre politiska ledare, godtyckligt gripits på oklara brottsgrunder utan tillräckliga bevis, i strid med processrättsliga skyddsregler. Många framträdande opponenter rapporterar om att de lever under ständiga hot, och att polis nästan oavbrutet finns på plats utanför deras hus eller följer efter dem på gatan, och således hindrar dem från att röra sig fritt.
F. Nicaraguas regering har under de senaste åren antagit alltmer restriktiva lagar, såsom lagen om reglering av utländska agenter, den särskilda lagen mot it-brottslighet, lagen mot hatbrott, lagen om människors rätt till oberoende, suveränitet och självbestämmande för fred samt lagen om ändring av straffprocessordningen, som förlängde undersökningsperioden till 90 dagar i stället för den konstitutionella tidsfristen på 48 timmar.
G. Oberoende medier fortsätter att trakasseras och kriminaliseras, vilket inskränker rätten till yttrandefrihet och undergräver allmänhetens rätt att bli informerad. Yttrandefriheten, såväl på som utanför internet, är alltid mycket viktig för alla demokratier, men den är avgörande under en valperiod. Offentliga uttalanden från myndigheterna och regeringsvänliga medier har syftat till att stigmatisera personer som betraktas som dissidenter.
H. Denna oroande utveckling under den nicaraguanska regeringens överinseende visar att regimen går i en alltmer auktoritär riktning genom att inskränka det demokratiska utrymmet, nationell förståelse och internationell medling för en fredlig lösning på konflikten, och genom att tydligt förhindra fria och rättvisa val den 7 november 2021.
I. Nästan inga rekommendationer som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har utfärdat för Nicaragua har följts, vilket har lett till fortsatt straffrihet och nya kränkningar.
J. Covid-19-pandemin och orkanerna Eta och Iota har fått allvarliga konsekvenser för människorna i Nicaragua. Ursprungsfolken i Norra Karibienkustens autonoma region befinner sig i en särskilt utsatt situation eftersom myndigheterna fortfarande inte lyckas förhindra väpnade angrepp mot dem.
K. Det finns uppgifter om att Nicaragua tvättar guld från Compañía General de Minería de Venezuela, som var uppförd på förteckningen över personer som är föremål för sanktioner av byrån för kontroll av utländska tillgångar (OFAC) för brottslig verksamhet. Den nicaraguanska nationalförsamlingens reformer av konsumentlagen (lag 842) ålägger banker att öppna konton för släktingar till personer som har blivit föremål för sanktioner från regeringen i USA och andra länder, och som är anklagade för korruption, penningtvätt och brott mot de mänskliga rättigheterna.
1. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med den nicaraguanska befolkningen och fördömer alla repressiva handlingar mot demokratiska oppositionspartier, journalister och andra personer som jobbar inom medier, studenter, ursprungsfolk, människorättsförsvarare och civilsamhället samt deras anhöriga, och i synnerhet dödsfallen till följd av detta. Parlamentet efterlyser ett omedelbart stopp för tillgripandet av restriktiva åtgärder, förtrycket och människorättskränkningarna, och begär att den nicaraguanska regeringen ska hållas ansvarig för de allvarliga kränkningar som den har gjort sig skyldig till sedan 2018.
2. Europaparlamentet kräver ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av alla godtyckligt frihetsberövade politiska fångar, bland annat presidentkandidaterna Cristiana Chamorro, Arturo Cruz, Félix Maradiaga, Juan Sebastián Chamorro och Miguel Mora, de politiska ledarna José Pallais, José Adán Aguerri, Dora María Téllez, Hugo Torres, Víctor Hugo Tinoco, Violeta Granera, Ana Margarita Vijil, Suyén Barahona och Pedro Joaquín Chamorro och andra oppositionsaktivister, människorättsförsvarare och journalister. Parlamentet kräver dessutom att respekten för deras grundläggande rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och medborgerliga och politiska rättigheter ska säkerställas. Parlamentet påminner om att personer som befinner sig i exil måste ges fullständiga garantier så att de kan återvända till sitt land.
3. Europaparlamentet begär att Nicaraguas regering ska upphäva det belägringstillstånd som faktiskt råder, respektera den nationella polisens roll som en icke-politisk och opartisk styrka utan egna särintressen, avväpna halvmilitära styrkor, följa de avtal som har ingåtts med Demokratiska alliansen och återupprätta medborgerliga rättigheter. Parlamentet upprepar sin uppmaning till regeringen att låta organisationer i civilsamhället bedriva sin verksamhet i en säker och möjliggörande miljö, utan rädsla för repressalier.
4. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till ett återupprättande av den inkluderande dialogen och demokratin som den enda fredliga vägen ut ur den politiska, ekonomiska och sociala krisen i Nicaragua. Parlamentet understryker behovet av att anta reformer på ett inkluderande och transparent sätt.
5. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de nicaraguanska myndigheterna att ändra vallagen i linje med de internationella parametrar som krävs av Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) i dess resolution av den 21 oktober 2020, att utse opartiska personer till de olika valstrukturerna, att återinföra den rättsliga ställningen för de politiska partier som fråntagits den, att respektera nicaraguanernas rätt att välja och bli valda samt att garantera en obegränsad närvaro av nationella och internationella valövervakningsorgan, samtidigt som de förbinder sig till politisk samexistens efter valet. Parlamentet betonar att de ändringar som OAS och internationella organisationer har begärt måste genomföras för att valen och den regering som följer ska erkännas, särskilt återupprättandet av de rättigheter och friheter som möjliggör en fri, trovärdig och rättvis valprocess.
6. Europaparlamentet fördömer antagandet och genomförandet av de restriktiva lagarna och kräver att de omedelbart upphävs. Parlamentet betonar att dessa lagar strider mot nicaraguanernas rättigheter och friheter enligt Nicaraguas författning, den interamerikanska demokratistadgan och andra internationella fördrag som Nicaragua har undertecknat. Parlamentet motsätter sig att Nicaraguas auktoritära regering missbrukar institutioner och lagar i syfte att kriminalisera organisationer i det civila samhället och politiska motståndare.
7. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Nicaraguas myndigheter om att tillåta obehindrat tillträde för kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR), den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (IACHR), den tvärvetenskapliga gruppen av oberoende experter (GIEI), den särskilda övervakningsmekanismen för Nicaragua (MESENI) och internationella organisationer i det civila samhället för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna i Nicaragua.
8. Europaparlamentet uppmanar Centralamerikanska integrationssystemet (Sica) och dess medlemsstater att spela en aktiv roll för att försvara, skydda och främja demokratin och försvara de mänskliga rättigheterna i Nicaragua, i enlighet med Tegucigalpa-protokollet från 1991 och 1995 års fördrag om demokratisk säkerhet i Centralamerika, där det i artikel 1 anges att demokrati bygger på befintliga regeringar som väljs genom allmänna, fria och hemliga val, och på ovillkorlig respekt för alla mänskliga rättigheter i staterna i den centralamerikanska regionen.
9. Europaparlamentet uppmanar arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) att ha den samordning med OFAC som krävs för att säkerställa den internationella finansiella säkerheten, i ljuset av den olagliga verksamhet som bedrivs av Ortega-Murillo-regimen och dess samarbetspartner samt deras kommersiella förbindelser och tillgångar i europeiska länder. Parlamentet understryker att Nicaragua har varit svartlistat av FATF sedan oktober 2020.
10. Europaparlamentet uppmanar rådet att snabbt utvidga förteckningen över personer och enheter som är föremål för sanktioner samt att inkludera Nicaraguas president och vice-president på denna förteckning, samtidigt som man ser till att inte orsaka skada för det nicaraguanska folket. Parlamentet påminner om att Nicaragua, mot bakgrund av associeringsavtalet mellan EU och länderna i Centralamerika, måste respektera och stärka principerna om rättsstaten, demokratin och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet upprepar sitt krav på att demokratiklausulen i associeringsavtalet ska aktiveras till följd av de rådande omständigheterna, och uppmanar därför kommissionen att snarast lägga fram ett förslag om detta.
11. Europaparlamentet uppskattar de ansträngningar och det positiva arbete i en mycket komplicerad miljö som EU:s delegation i Nicaragua har gjort. Parlamentet uppmanar EU:s delegation i Nicaragua att öka sitt diplomatiska engagemang för valprocessen och att upprätthålla kontakten med myndigheterna, i syfte att söka en politisk lösning på krisen i Nicaragua genom att även främja en dialog mellan de olika intressenterna, inklusive civilsamhällets organisationer.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att fortsätta att stödja människorättsförsvarare och upprätthålla sitt engagemang för folket i Nicaragua genom sina program för utveckling och humanitärt bistånd. Parlamentet betonar att EU måste öka sina insatser för att hjälpa till att förhindra att den rådande politiska, ekonomiska och människorättsliga krisen i Nicaragua blir en humanitär kris.
13. Europaparlamentet upprepar sitt krav från sin resolution av den 14 mars 2019 om att Alessio Casimirri, som alltjämt bor i Managua under den nicaraguanska regeringens beskydd, omedelbart ska utlämnas till Italien, där han ska avtjäna sex slutligt fastställda livstidsstraff för bevisad inblandning i kidnappningen och mordet på den tidigare premiärministern och ledaren för kristdemokraterna Aldo Moro, och för mordet på dennes livvakter den 16 mars 1978 i Rom.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, generalsekreteraren för Amerikanska samarbetsorganisationen, parlamentariska församlingen EU–Latinamerika, det centralamerikanska parlamentet, Limagruppen samt Republiken Nicaraguas regering och parlament.
- [1] EUT C 255, 29.6.2021, s. 65.
- [2] Antagna texter, P9_TA(2020)0259.