FÖRSLAG TILL RESOLUTION om förtrycket av oppositionen i Turkiet, särskilt Folkens demokratiska parti (HDP)
6.7.2021 - (2021/2788(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Nacho Sánchez Amor, Pedro Marques, Tonino Picula
för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0406/2021
B9‑0406/2021
Europaparlamentets resolution om förtrycket av oppositionen i Turkiet, särskilt Folkens demokratiska parti (HDP)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet, särskilt resolutionerna av den 5 maj 2021 om kommissionens rapporter 2019 och 2020 om Turkiet[1], av den 20 januari 2021 om människorättssituationen i Turkiet, särskilt fallet med Selahattin Demirtaş och andra samvetsfångar[2], och av den 19 september 2019 om situationen i Turkiet, särskilt avsättandet av valda borgmästare[3],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2020 om EU:s utvidgningspolitik (COM(2020)0660) och den åtföljande rapporten för 2020 om Turkiet (SWD(2020)0355),
– med beaktande av förhandlingsramen för EU–Turkiet från den 3 oktober 2005 och av det faktum att Turkiet, precis som alla EU:s kandidatländer, helt och hållet måste uppfylla Köpenhamnskriterierna för att få ansluta sig till EU,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24 juni 2020 samt av andra relevanta slutsatser från rådet och Europeiska rådet om Turkiet,
– med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 22 mars 2021 Läget i de ekonomiska och politiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan EU och Turkiet (JOIN(2021)0008),
– med beaktande av uttalandet av den 19 augusti 2019 från Europeiska utrikestjänstens talesperson för utrikes frågor och säkerhetspolitik om att valda borgmästare stängts av från sina tjänster och hundratals personer gripits i sydöstra Turkiet,
– med beaktande av uttalandet av den 4 november 2016 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionären med ansvar för den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar om frihetsberövandet av flera HDP-parlamentsledamöter, däribland partiets medordförande,
– med beaktande av artikel 46 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, enligt vilken de höga fördragsslutande parterna förbinder sig att rätta sig efter slutgiltiga domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i alla mål där de är parter, samt därmed av Turkiets skyldighet att genomföra alla domar från de europeiska domstolarna, inklusive Europadomstolen,
– med beaktande av domen från Europadomstolen (stora avdelningen) av den 22 december 2020 i målet Demirtaş mot Turkiet (14305/17) och av Europadomstolens dom av den 20 november 2018 i samma mål,
– med beaktande av resolution 2260 av den 24 januari 2019 från Europarådets parlamentariska församling The worsening situation of opposition politicians in Turkey: what can be done to protect their fundamental rights in a Council of Europe member State?,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Det har skett en allmän tillbakagång när det gäller de grundläggande friheterna och rättsstatsprincipen, och oppositionspartierna i Turkiet – särskilt Folkens demokratiska parti (HDP) – har kontinuerligt och i allt högre grad blivit en måltavla för de turkiska myndigheterna.
B. Den 17 mars 2021 lämnade chefsåklagaren vid Turkiets kassationsdomstol för första gången in ett åtal till författningsdomstolen med en begäran om upplösning av HDP.
C. Den 31 mars 2021 genomförde författningsdomstolens generalförsamling den första granskningen av åtalet. Generalförsamlingen konstaterade då att det förelåg förfarandemässiga brister och beslutade att uppmana den allmänna åklagarmyndigheten att åtgärda dessa.
D. Den 7 juni 2021 lämnade chefsåklagaren in ett reviderat åtal till författningsdomstolen med en begäran om upplösning av HDP.
E. Det reviderade åtalet innehöll, precis som det ursprungliga åtalet, krav på partiets upplösning, men också krav på ett politiskt förbud för närmare 500 HDP-politiker och på frysning av partiets bankkonton.
F. Den 21 juni 2021 genomförde författningsdomstolens generalförsamling sin första granskning av det reviderade åtalet och godkände det enhälligt.
G. Chefsåklagaren grundade de flesta av sina anklagelser mot HDP på protesterna i Kobane, för vilka det pågår ett rättsligt förfarande mot HDP-politiker, däribland de tidigare medordförandena Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ.
H. Dessa anklagelser grundar sig huvudsakligen på en tweet från HDP:s centrala styrelse (daterad den 6 oktober 2014), som uppmanade människor att protestera i solidaritet med Kobanes befolkning mot IS och mot Turkiets embargo mot Kobane.
I. 108 personer från HDP står åtalade i den s.k. Kobane-rättegången. 28 av dem har frihetsberövats i väntan på rättegång. Det finns rättsliga restriktioner mot sex personer, och arresteringsorder mot 75 personer. Parlamentet kommer att fortsätta att noga följa Kobane-rättegången och andra liknande fall.
J. Deniz Poyraz, anställd vid och medlem av HDP, mördades den 17 juni 2021 brutalt på HDP:s partikontor i İzmir, och hon påstås ha blivit stympad efter sin död.
K. HDP-byggnaden i İzmir var en måltavla i flera månader innan angreppet ägde rum. HDP-partitjänstemän i İzmir hade tidigare berättat för polisen och guvenörskapet att de riskerade att bli angripna, men polisen vidtog inte några försiktighetsåtgärder. Angreppen ägde rum i ett klimat av ökande politiska påtryckningar som underblåstes av åtgärder och uttalanden från partierna i regeringskoalitionen och från regeringen.
L. Tre parlamentsledamöter från HDP har fråntagits sina platser i parlamentet och sin parlamentariska immunitet och har därefter gripits.
M. Den 30 juni 2021 överlämnade justitieministeriets åklagare till den turkiska nationalförsamlingens gemensamma parlamentariska konstitutions- och justitieutskott sammanfattningar av de förfaranden som syftar till att häva den rättsliga immuniteten för 20 oppositionslagstiftare från sex olika oppositionspartier.
N. Dessa förfaranden är inriktade på 15 parlamentsledamöter från HDP, det republikanska folkpartiets (CHP) ledare Kemal Kılıçdaroğlu och en lagstiftare från vart och ett av de övriga oppositionspartierna, dvs. Demokratiska regionpartiet (DBP), İYİ-partiet (Det goda partiet), Turkiets arbetarparti (TİP) och Demokratiska partiet (DP).
O. Åtal har nu väckts mot Kılıçdaroğlu, ledare för det största oppositionspartiet, som anklagas för att ha förolämpat Turkiets president och som riskerar att dömas till upp till fyra års fängelse. President Recep Tayyip Erdoğan har också, den 11 januari 2021, lämnat in en stämningsansökan mot Kılıçdaroğlu med krav på 1 miljon TRY i skadestånd.
P. Den 1 mars 2021 granskas sammanlagt 1 267 sammanfattningar av förfaranden i den turkiska nationalförsamlingens gemensamma parlamentariska konstitutions- och justitieutskott. 955 (75 %) av dessa förfaranden riktas mot 59 parlamentsledamöter från HDP.
Q. Demirtaş, som tidigare varit ledamot av det turkiska parlamentet mellan 2007 och 2018 och medordförande för HDP samt presidentkandidat under valen 2014 och 2018 (då han fick 9,76 % respektive 8,32 % av rösterna), har varit frihetsberövad i mer än fyra år trots att anklagelserna är grundlösa och trots att Europadomstolen två gånger har slagit fast att han ska friges.
R. Sedan lokalvalen den 31 mars 2019 har 59 av de 65 demokratiskt valda HDP-borgmästarna i sydöstra Turkiet ersatts av regeringsutsedda provinsguvernörer eller förvaltare. Skälet till detta är att det har inletts brottsutredningar mot borgmästarna på grund av påstådda kopplingar till terrorism. Av de 36 som gripits har 32 frigivits under domstolsförfarandet, men sex valda medborgmästare sitter fortfarande fängslade.
S. De allt större strukturella problemen, som leder till bristande institutionellt oberoende inom rättsväsendet, fortsätter att påverka oppositionspartiernas rättigheter.
1. Europaparlamentet är fortfarande djupt oroat över de ständiga attackerna och påtryckningarna mot oppositionspartierna i Turkiet, och särskilt över det sätt på vilket HDP, inklusive dess ungdomsförbund, specifikt och i allt högre grad har blivit en måltavla för de turkiska myndigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft den turkiska regeringen att sätta stopp för denna situation och se till att alla politiska partier i landet fritt och fullständigt kan utöva sin legitima verksamhet i enlighet med de grundläggande principerna om ett pluralistiskt och demokratiskt system.
2. Europaparlamentet fördömer skarpt det åtal som Turkiets chefsåklagare på nytt väckt vid författningsdomstolen för att försöka upplösa HDP och införa ett politiskt förbud mot nästan 500 medlemmar i HDP, inklusive merparten av den nuvarande partiledningen, vilket skulle hindra dem från att bedriva någon form av politisk verksamhet under de kommande fem åren. Parlamentet är djupt oroat över författningsdomstolens enhälliga beslut att godta detta mål. Parlamentet noterar med stor oro att ärendet om HDP:s upplösning är kulmen på ett angrepp mot partiet som har pågått i flera år och som har inneburit att tusentals partimedlemmar, ledare, parlamentsledamöter, kommunfullmäktigeledamöter och medborgmästare har ställts inför rätta, främst på grund av terrorismrelaterade anklagelser.
3. Europaparlamentet är fast övertygat om att HDP inte bör hindras från att delta i Turkiets demokratiska institutioner. Genom att låta partiet delta kan man nämligen på ett enkelt sätt göra det turkiska samhället mer inkluderande och skapa positiva utsikter som leder till en fredlig lösning på den kurdiska frågan. Med tanke på att HDP-partiet är fast beslutet att arbeta genom demokratiska institutioner vidhåller parlamentet att ett förbud mot partiet skulle vara ett allvarligt politiskt misstag på medellång sikt och ett oåterkalleligt dråpslag mot pluralismen och de demokratiska principerna. Om partiet förbjuds skulle dessutom miljontals väljare i Turkiet stå utan företrädare.
4. Europaparlamentet fördömer kraftfullt det fruktansvärda mordet på HDP-partiets medlem och medarbetare Deniz Poyraz och attacken mot partiets kontor i İzmir. Parlamentet uttrycker sitt deltagande med hennes släktingar och vänner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att ingående utreda detta och liknande fall och att ställa de ansvariga inför rätta.
5. Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att avstå från att underblåsa uppvigling mot HDP och att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda partiets kontor och tjänstemän, inbegripet dess parlamentsledamöter och valda lokala fullmäktigeledamöter och medborgmästare.
6. Europaparlamentet fördömer beslutet att frånta HDP-ledamöterna Leyla Güven, Ömer Faruk Gergerlioğlu och Musa Farisoğulları deras platser i parlamentet och deras parlamentariska immunitet. Parlamentet fördömer också det påföljande frihetsberövandet av dessa ledamöter. Parlamentet välkomnar författningsdomstolens dom av den 1 juli 2021, där det enhälligt slogs fast att parlamentsledamot Gergerlioğlus rätt att bli vald och bedriva politisk verksamhet samt hans rätt till personlig frihet och säkerhet hade kränkts. Parlamentet uppmanar med kraft de turkiska myndigheterna och de lägre domstolsinstanserna att genomföra författningsdomstolens beslut och att skyndsamt frige parlamentsledamoten Gergerlioğlu och återupprätta hans parlamentariska status. Parlamentet är djupt oroat över att de lägre domstolsinstanserna och de turkiska myndigheterna i allt högre grad inte följer författningsdomstolens domar, vilket är ett allvarligt brott mot rättsstatsprincipens grundläggande funktion och snarast måste åtgärdas. Parlamentet kräver ett omedelbart frisläppande av de två andra parlamentsledamöterna från HDP, och att alla anklagelser mot dem läggs ned.
7. Europaparlamentet fördömer skarpt det fortsatta frihetsberövandet sedan november 2016 av de tidigare medordförandena för HDP, Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş (den sistnämnde är även oppositionsledare och tidigare presidentkandidat). Parlamentet påminner om Europadomstolens dom av den 20 november 2018 i målet Demirtaș mot Turkiet, som bekräftades av domen av dess stora avdelning den 22 december 2020, där de turkiska myndigheterna uppmanas att omedelbart frige Demirtaş. Parlamentet är bestört över de turkiska myndigheternas fortsatta bristande respekt för och underlåtenhet att tillämpa Europadomstolens domar, även när det gäller andra fall såsom Osman Kavala, för vilka Europarådets ministerkommitté skulle kunna utlösa överträdelseförfaranden mot Turkiet.
8. Europaparlamentet är djupt oroat över det gradvis ökande trycket på det främsta oppositionspartiet (CHP) och dess ledare, Kemal Kılıçdaroğlu, inklusive konfiskeringen av partibroschyrer enligt domstolsorder samt de offentliga hoten och fysiska angreppen mot honom. Parlamentet fördömer begäran om att upphäva Kılıçdaroğlus immunitet på grund av hans politiska uttalanden, inklusive åtalet för påstådd förolämpning av Turkiets president, för vilken han riskerar upp till fyra års fängelse. Parlamentet upprepar sin djupa oro över de fortsatta politiska och rättsliga trakasserierna mot Canan Kaftancıoğlu, CHP:s provinsordförande i Istanbul, som i september 2019 dömdes till nästan 10 års fängelse i ett politiskt motiverat mål som ännu inte har avgjorts av högsta domstolen.
9. Europaparlamentet fördömer att den parlamentariska statusen för parlamentsledamöter från oppositionen har återkallats vid upprepade tillfällen. Detta skadar nämligen allvarligt parlamentets anseende som demokratisk institution. Parlamentet fördömer de turkiska myndigheternas beslut att avsätta demokratiskt valda borgmästare på grundval av tvivelaktiga bevis och ersätta dem med icke valda förvaltare. Parlamentet betonar att dessa åtgärder fortsätter att undergräva den politiska oppositionens möjligheter att utöva sina rättigheter och uppfylla sina demokratiska funktioner. Parlamentet är djupt oroat över att oppositionspartiernas frihet att bedriva verksamhet allvarligt har inskränkts, vilket visar på den mycket svåra människorättssituationen i Turkiet och den fortsatta urholkningen av demokratin och rättsstatsprincipen, i strid med Köpenhamnskriterierna.
10. Europaparlamentet anser att urholkningen av rättsstatsprincipen och den systematiska bristen på oberoende inom rättsväsendet alltjämt hänger samman med domstolsbeslut som rör oppositionspartiernas frihet att bedriva verksamhet.
11. Europaparlamentet anser att det avgörande området grundläggande rättigheter och friheter, som står i centrum för anslutningsprocessen, inte kan frikopplas och isoleras från de allmänna förbindelserna, och att det fortfarande utgör det största hindret för framsteg inom varje form av positiv agenda som skulle kunna erbjudas Turkiet. En sådan agenda bör också vara beroende av full respekt för oppositionspartiernas rättigheter och frihet att bedriva verksamhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att allvarligt överväga det aktuella läget när det gäller rättsstatsprincipen, demokratin och de mänskliga rättigheterna samt respekten för internationella konventioner och resolutioner vid genomförandet av Europeiska rådets nyliga beslut att föra diskussioner med Turkiet på ett gradvist, proportionellt och reversibelt sätt, under förutsättning att de villkor som fastställdes i mars och i tidigare slutsatser från Europeiska rådet uppfylls.
12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Republiken Turkiets regering och parlament.
- [1] Antagna texter, P9_TA(2021)0243.
- [2] Antagna texter, P9_TA(2021)0028.
- [3] EUT C 171, 6.5.2021, s. 8.