Förslag till resolution - B9-0407/2021Förslag till resolution
B9-0407/2021

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om förtrycket av oppositionen i Turkiet, särskilt Folkens demokratiska parti (HDP)

6.7.2021 - (2021/2788(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Özlem Demirel, Nikolaj Villumsen, Giorgos Georgiou, Manu Pineda
för The Left-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0406/2021

Förfarande : 2021/2788(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0407/2021
Ingivna texter :
B9-0407/2021
Omröstningar :
Antagna texter :

B9-0407/2021

Europaparlamentets resolution om förtrycket av oppositionen i Turkiet, särskilt Folkens demokratiska parti (HDP)

(2021/2788(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24 juni 2021 samt av andra relevanta slutsatser avseende Turkiet från rådet och Europeiska rådet,

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet, särskilt av den 5 maj 2021 om kommissionens rapporter 2019 och 2020 om Turkiet[1], av den 20 januari 2021 om människorättssituationen i Turkiet, särskilt fallet med Selahattin Demirtaş och andra samvetsfångar[2], och av den 19 september 2019 om situationen i Turkiet, särskilt avsättandet av valda borgmästare[3],

 med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 22 mars 2021 om läget i de ekonomiska och politiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan EU och Turkiet (JOIN(2021)0008),

 med beaktande av uttalandet av den 19 augusti 2019 från Europeiska utrikestjänstens talesperson för utrikes frågor och säkerhetspolitik om att valda borgmästare stängts av från sina tjänster och hundratals personer frihetsberövats i sydöstra Turkiet,

 med beaktande av uttalandet av den 4 november 2016 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionären med ansvar för europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar om frihetsberövandet av flera medlemmar av HDP, däribland partiets medordförande,

 med beaktande av förhandlingsramen för EU och Turkiet från den 3 oktober 2005 och av att Turkiet, precis som alla EU:s kandidatländer, helt och hållet måste uppfylla Köpenhamnskriterierna för att få ansluta sig till EU,

 med beaktande av artikel 46 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, enligt vilken de höga fördragsslutande parterna förbinder sig att rätta sig efter slutgiltiga domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i alla mål där de är parter, vilket betyder att Turkiet är skyldigt att genomföra alla domar från de europeiska domstolarna, inklusive Europadomstolen,

 med beaktande av Europadomstolens dom av den 20 november 2018 i målet Selahattin Demirtaş mot Turkiet, och av Europadomstolens dom (stora avdelningen) av den 22 december 2020 i målet Selahattin Demirtaş mot Turkiet (14305/17),

 med beaktande av resolution 2260 av den 24 januari 2019 från Europarådets parlamentariska församling om det förvärrade läget för oppositionspolitiker i Turkiet och vad som kan göras för att skydda deras grundläggande rättigheter i en av Europarådets medlemsstater,

 med beaktande av yttrandena från Europarådets Venedigkommission, särskilt yttrandena av den 10–11 mars 2017 om de ändringar av konstitutionen som antogs av nationalförsamlingen den 21 januari 2017 och som skulle bli föremål för en nationell folkomröstning den 16 april 2017, om åtgärderna enligt den senaste tidens undantagslagar beträffande mediernas frihet och om skyldigheterna, befogenheterna och funktionerna för ”brottmålsdomare för fred”, av den 6–7 oktober 2017 om bestämmelserna i undantagslag nr 674 av den 1 september 2016 om utövande av lokal demokrati i Turkiet, av den 9–10 december 2016 om undantagslagarna nr 667–676 som antogs efter det misslyckade kuppförsöket den 15 juli 2016, samt av den 14–15 oktober 2016 om strykningen av andra stycket i artikel 83 i konstitutionen (om parlamentets okränkbarhet),

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Respekten för rättsstatsprincipen och principerna enligt internationell rätt, i synnerhet maktfördelningsprincipen och kampen mot korruption och organiserad brottslighet, föreningsfriheten och rätten till fredliga protester, yttrandefriheten och rättigheterna för etniska minoriteter och andra minoriteter och grupper, är en nödvändig förutsättning för goda förbindelser mellan EU och Turkiet.

B. Den försämrade situationen för de grundläggande friheterna i Turkiet uppstod före det undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket 2016, som har fördömts. Ett stort antal rättsliga bestämmelser och restriktiva inslag i undantagsreglerna har införlivats i lagstiftningen, och därför fortsätter undantagstillståndets inverkan på demokratin och de grundläggande rättigheterna att vara mycket kännbar i det turkiska samhället.

C. Under de senaste åren har de turkiska myndigheterna ständigt attackerat och utövat påtryckningar mot oppositionspartierna, särskilt Folkens demokratiska parti (HDP), bland annat genom domar mot dess medlemmar.

D. Den 17 mars 2021 lämnade chefsåklagaren vid Turkiets kassationsdomstol för första gången in ett åtal till författningsdomstolen med en begäran om upplösning av HDP.

E. Den 31 mars 2021 genomförde författningsdomstolens generalförsamling den första prövningen av åtalet, fann förfarandemässiga brister och beslutade att begära att chefsåklagaren skulle åtgärda dessa brister.

F. Den 7 juni 2021 lämnade chefsåklagaren in ett ändrat åtal till författningsdomstolen och begärde att HDP skulle upplösas, att nästan 600 HDP-politiker skulle åläggas med förbud mot politisk verksamhet och att partiets bankkonton skulle frysas.

G. Den 21 juni 2021 godkändes den ändrade åtalsakten enhälligt av författningsdomstolens generalförsamling.

H. Chefsåklagaren grundar de flesta av sina anklagelser mot HDP på Kobane-demonstrationerna i oktober 2014, som bemöttes med våld och resulterade i att flera människor dödades av turkiska säkerhetsstyrkor, och ett rättsligt förfarande angående dessa demonstrationer pågår just nu mot HDP-politiker, däribland de tidigare medordförandena Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ.

I. Dessa anklagelser baserade sig huvudsakligen på en tweet från HDP:s centrala styrelse (daterad den 6 oktober 2014), där man uppmanade människor att protestera i solidaritet med Kobanes befolkning mot IS och mot Turkiets embargo mot Kobane.

J. Det finns 108 svaranden från HDP i den så kallade Kobane-rättegången, och 28 av dem har gripits i väntan på rättegång. Det finns rättsliga restriktioner mot sex personer, och arresteringsorder mot 75 personer.

K. Strax efter det allmänna valet i juni 2015, och sedan igen 2016, attackerades hundratals av HDP:s partikontor, bland annat huvudkontoret i Ankara, och flera brändes ner. Den 17 juni 2021 angrep en gärningsman beväpnad med hagelgevär HDP:s partikontor i İzmir. Deniz Poyraz, dotter till en av partiets medarbetare, var på kontoret vid den tiden och avled till följd av gärningsmannens skott.

L. HDP:s byggnad i İzmir hade varit en måltavla i flera månader innan angreppet ägde rum. HDP:s partifunktionärer i İzmir hade talat med polisen och guvernörskapet om att de riskerade att bli angripna, men polisen vidtog inte några försiktighetsåtgärder. De som angriper HDP:s kontor har uppmuntrats av regeringens retorik mot HDP.

M. Den 30 juni 2021 överlämnade justitieministeriets åklagare till den turkiska nationalförsamlingens gemensamma parlamentariska konstitutions- och justitieutskott sammanfattningarna av de förfaranden som syftar till att häva den rättsliga immuniteten för 20 oppositionslagstiftare från sex olika oppositionspartier.

N. Dessa förfaranden är inriktade på 15 parlamentsledamöter från HDP, det republikanska folkpartiets (CHP) ledare Kemal Kılıçdaroğlu och en lagstiftare från vart och ett av de övriga oppositionspartierna, dvs. Demokratiska regionpartiet (DBP), İYİ-partiet (Det goda partiet, IP), Turkiets arbetarparti (TİP) och Demokratiska partiet (DP).

O. Selahattin Demirtaş, som tidigare varit ledamot av det turkiska parlamentet mellan 2007 och 2018 och medordförande för HDP samt presidentkandidat under valen 2014 och 2018 (då han fick 9,76 % respektive 8,32 % av rösterna), har varit frihetsberövad i mer än fyra år trots grundlösa anklagelser och att Europadomstolen två gånger har slagit fast att han ska friges.

P. Sedan lokalvalen den 31 mars 2019, har 59 av de 65 demokratiskt valda HDP-borgmästarna i sydöstra Turkiet ersatts av regeringstrogna provinsguvernörer eller förvaltare, med hänvisning till att borgmästarna är under brottsutredning på grund av påstådda kopplingar till terrorism. Av de 36 som gripits har 32 frigivits under domstolsförfarandet, men sex valda medborgmästare sitter fortfarande fängslade.

1. Europaparlamentet är djupt oroat över den allvarliga tillbakagången i fråga om grundläggande friheter, människorättssituationen och den fortsatta urholkningen av demokratin och rättsstatsprincipen i Turkiet, i strid med Köpenhamnskriterierna.

2. Europaparlamentet understryker den skarpa kontrasten mellan den ”positiva agendan” för förbindelserna mellan EU och Turkiet och den negativa agendan i Turkiet, och att detta har en extremt begränsande effekt på medborgarnas liv i stora delar av samhället. Parlamentet beklagar i detta sammanhang den senaste tidens negativa utveckling, särskilt Turkiets beslut att lämna Istanbulkonventionen genom ett dekret som utfärdades den 1 juli 2021.

3. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över hur de turkiska myndigheterna behandlar och angriper oppositionen, i synnerhet HDP. Parlamentet fördömer detta förtryck av HDP och alla andra turkiska oppositionspartier i starkast möjliga ordalag. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att omedelbart upphöra med förtrycket av oppositionella, framför allt dess systematiska förtryck och hatkampanj mot HDP och kurderna.

4. Europaparlamentet tar starkt avstånd från den dödliga attacken mot ett av HDP:s kontor i İzmir, som ledde till att Deniz Poyraz miste livet. Parlamentet uttrycker sitt deltagande med hennes släktingar och vänner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att göra en grundlig utredning av detta och att ställa de ansvariga inför rätta. Parlamentet anser att detta mord är kopplat till den omfattande förföljelse av HDP och det förtryck av alla oppositionella som president Erdoğans regim ligger bakom.

5. Europaparlamentet är djupt oroat över den nya åtalsakt som chefsåklagaren vid Turkiets kassationsdomstol lämnat in till författningsdomstolen för att få till stånd en upplösning av HDP och ett förbud mot politisk verksamhet riktat mot mer än 600 medlemmar i HDP. Parlamentet är fast övertygat om att beslutet att upplösa HDP endast är kulmen av flera års ansträngningar att eliminera partiet som en oppositionell röst och som har inneburit att tusentals partimedlemmar, parlamentsledamöter och borgmästare har ställts inför rätta, främst på grund av terrorismanklagelser.

6. Europaparlamentet fördömer skarpt att de tidigare medordförandena för HDP, Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş, oppositionsledare och tidigare presidentkandidat, sitter frihetsberövade sedan november 2016. Parlamentet påminner om Europadomstolens dom av den 20 november 2018 i målet Demirtaș mot Turkiet, som bekräftades av dess stora avdelning den 22 december 2020 och där de turkiska myndigheterna uppmanas att omedelbart frige Demirtaş.

7. Europaparlamentet fördömer beslutet att frånta HDP-ledamöterna Leyla Güven, Ömer Faruk Gergerlioğlu och Musa Farisoğulları deras platser i parlamentet och deras parlamentariska immunitet, och att de frihetsberövats. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att omedelbart frige dem och att dra tillbaka alla anklagelser mot dem.

8. Europaparlamentet är djupt oroat över det ökande trycket på alla oppositionspartier, och det senaste beslutet från justitieministeriets åklagare att överlämna till den turkiska nationalförsamlingens gemensamma parlamentariska konstitutions- och justitieutskott sammanfattningarna av de förfaranden som syftar till att häva den rättsliga immuniteten för 20 oppositionslagstiftare från sex olika oppositionspartier.

9. Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Selahattin Demirtaş och alla andra politiska fångar som avtjänar eller väntar på fängelsestraff på grund av deras anknytning till den demokratiska oppositionen i Turkiet. Parlamentet uppmanar i detta avseende att avsluta Kobane-rättegången och åtalet mot HDP.

10. Europaparlamentet avvisar möjligheten att genomföra den positiva agendan som rådet presenterade eftersom det saknas tydliga villkor vad gäller Turkiets respekt för demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheter som bygger på Köpenhamnskriterierna och internationell rätt gentemot alla EU-medlemsstater. Parlamentet är fast övertygat om att en positiv agenda för ett lands yttre förbindelser endast kan upprätthållas om den stöds av en inrikespolitik som respekterar sina medborgares demokratiska rättigheter och grundläggande friheter och som förhindrar godtyckligt och odemokratiskt statligt förtryck.

11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Republiken Turkiets regering och parlament.

 

Senaste uppdatering: 7 juli 2021
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy