B9-0408/2021
Plenarhandling
B9‑0408/2021
6.7.2021
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
om förtrycket av oppositionen i Turkiet, särskilt Folkens demokratiska parti (HDP)
Anna Fotyga, Adam Bielan, Valdemar Tomaševski, Witold Jan Waszczykowski, Eugen Jurzyca
för ECR-gruppen
B9‑0408/2021
Europaparlamentets resolution om förtrycket av oppositionen i Turkiet, särskilt Folkens demokratiska parti (HDP)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet, särskilt av den 19 september 2019 om situationen i Turkiet, särskilt avsättandet av valda borgmästare[1], och av den 19 maj 2021 om kommissionens rapporter 2019 och 2020 om Turkiet[2],
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 juni 2021,
– med beaktande av domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Selahattin Demirtaş mot Turkiet,
– med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Turkiet är part i,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Under den 40-åriga terrorkampanjen mot Turkiet har PKK (Kurdistans arbetarparti) gjort sig skyldigt till minst 40 000 människors död, däribland kvinnor och barn. PKK har förtecknats som en terroristorganisation av Turkiet, Europeiska unionen, Förenta staterna och många andra länder.
B. Chefsåklagaren vid högsta appellationsdomstolen har lämnat in en ny åtalsakt på 850 sidor till författningsdomstolen mot Folkets demokratiska parti (HDP), vilken därefter skickades till högsta domstolen, även kallad kassationsdomstolen. I åtalsakten begär man ett förbud mot politisk verksamhet för nästan 500 partimedlemmar och att partiets bankkonto stängs. Enligt åklagaren gjordes denna begäran på grundval av uttalanden och handlingar från HDP:s sida, i strid med de demokratiska och universella rättsprinciperna, där HDP agerade tillsammans med terroristorganisationen PKK och dess närstående organisationer och deltog i verksamhet som en förlängning av PKK.
C. Författningsdomstolen genomförde sin första granskning av den reviderade åtalsakten och godkände den enhälligt. Chefsåklagaren grundade de flesta av sina anklagelser mot HDP på Kobane-protesterna, för vilka det pågår ett rättsligt förfarande mot HDP-politiker, däribland de fängslade tidigare medordförandena Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ. Dessa anklagelser baserade sig huvudsakligen på ett tweet från HDP:s centrala styrelse (daterad den 6 oktober 2014), där man uppmanade människor att protestera i solidaritet med Kobanes befolkning mot IS och mot Turkiets embargo mot Kobane. Det finns 108 svarande från HDP i Kobane-rättegången. 28 av dem har gripits i väntan på rättegång, rättsliga kontrollåtgärder har införts mot 6 personer och en arresteringsorder har utfärdats mot 75 personer.
D. Den 30 juni 2021 överlämnade justitieministeriets åklagare sammanfattningar till den turkiska nationalförsamlingens gemensamma parlamentariska konstitutionsutskott och justitieutskott av de förfaranden som syftar till att häva den rättsliga immuniteten för 20 oppositionslagstiftare från sex olika oppositionspartier. Dessa förfaranden är inriktade på 15 parlamentsledamöter från HDP, det republikanska folkpartiets (CHP) ledare Kemal Kılıçdaroğlu och en lagstiftare från vart och ett av de övriga oppositionspartierna, dvs. Demokratiska regionpartiet (DBP), Iyi parti (Det goda partiet, IP), Turkiets arbetarparti (TİP) och Demokratiska partiet (DP).
E. I Turkiet fattar författningsdomstolen beslut om upplösning av politiska partier, på grundval av ett åtal som väckts av högsta domstolens allmänna åklagarmyndighet. I stället för en permanent upplösning kan författningsdomstolen, som består av15 medlemmar, i stället besluta att helt eller delvis dra in det statliga stödet till partiet, beroende på hur allvarliga de berörda handlingarna är.
F. Upplösning av politiska partier, särskilt prokurdiska partier, är inte historiskt exceptionellt i Turkiet. Upplösning av politiska partier är en rättslig åtgärd som tillämpas i alla demokratier och som bör genomföras i enlighet med de bestämmelser som fastställs i konstitutionen och lagen och på grundval av tydliga bevis för att en sådan radikal åtgärd är motiverad och nödvändig. Författningsdomstolen har hittills förbjudit sex prokurdiska politiska partier.
G. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har upprepade gånger konstaterat att en upplösning av politiska partier kränker föreningsfriheten enligt artikel 11 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
H. HDP, som är Turkiets tredje största politiska parti, har anklagats av den turkiska regeringen för att ha direkta förbindelser med PKK.
J. Den tillfälliga konstitutionella ändring som antogs av det turkiska parlamentet i maj 2016 gjorde det möjligt att upphäva immuniteten för och därefter fängsla parlamentsledamöter från HDP, CHP, det styrande rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) och Nationella handlingspartiet (MHP).
K. Dessa parlamentsledamöter ställdes till svars för ”medlemskap i en terroristorganisation”, ”spridning av terroristpropaganda” och många andra brott. Icke-statliga organisationer som utreder rättegångarna har uppgett att den största delen av åklagarmyndighetens bevisning består av de åtalades offentliga tal och verksamhet som politiker.
L. Deniz Poyraz, anställd av HDP, mördades brutalt den 17 juni 2021 i HDP:s partikontor i İzmir. HDP:s partibyggnad i İzmir hade varit måltavla i flera månader före angreppet och HDP:s partifunktionärer i İzmir hade talat med polisen och guvernörskapet om att de riskerade att bli angripna, men polisen vidtog inte några försiktighetsåtgärder. De grupper som angriper HDP:s kontor har i själva verket uppmuntrats av regeringens provokationer mot HDP. Turkiets styrande parti och oppositionspartier fördömde torsdagen den 1 juli 2021 angreppet mot prokurdiska HDP:s kontor i İzmir, och Onur Gencer, som mördade partiets medarbetare Deniz Poyraz, greps och anklagades för ”mord” endast 24 timmar efter incidenten. Det snabba gripandet av Gencer och det faktum att spår av en kula i en av partiets lokaler inte upptäcktes under brottsplatsundersökningen ledde till kritik om att utredningen hade varit föga grundlig. HDP:s och Poyraz advokater lämnade den 21 juni 2021 in en framställning på 10 sidor bestående av 38 artiklar till åklagarmyndigheten, med krav på att utredningen skulle genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Mordet på Poyraz bör inte ses som ett isolerat hatbrott utan snarare som en del av de politiska spänningarna.
M. Turkiet efterlever fortfarande inte den bindande domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna av den 20 november 2018, som bekräftades av den stora avdelningens beslut av den 22 december 2020, där de turkiska myndigheterna åläggs att omedelbart frige Demirtaş.
N. Den 21 juni 2021 godtog den turkiska författningsdomstolen en reviderad åtalsakt som lämnats in av Bekir Sahin, chefsåklagaren vid högsta appellationsdomstolen, med yrkande om att HDP skulle upplösas på grund av dess påstådda band till terrororganisationen PKK.
O. I sina slutsatser av den 25 juni 2021 anger Europeiska rådet att åtgärder som riktar sig mot politiska partier innebär ett stort bakslag för de mänskliga rättigheterna och strider mot Turkiets skyldigheter att respektera demokrati och rättsstatsprincipen, samt att dialogen om sådana frågor förblir en integrerad del av förbindelserna mellan EU och Turkiet.
P. Kritikerna har anklagat president Erdoğan för att använda domstolarna för att undertrycka politiska opponenter mot regeringen och hans konservativa AKP. Sedan statskuppen 2016 har den turkiska regeringen vid flera tillfällen vidtagit åtgärder för att försvaga oppositionsgrupper och oppositionspartier. Mobbangrepp mot oppositionspolitiker har också ägt rum under de senaste åren.
Q. Kurdiska kombattanter/terrorister, däribland medlemmar av PKK, Folkets skyddsenheter (YPG) och Hêzên Rizgariya Efrînê (HRE), som är välutbildade och organiserade grupper, intensifierade nyligen sina angrepp mot den turkiska armén i regionen.
R. Den kurdiska fredsprocessen, som inleddes 2013 och syftade till att lösa meningsskiljaktigheterna mellan de båda sidorna fredligt och politiskt, kollapsade eftersom den turkiska regeringen inte kunde nå en överenskommelse med Demokratiska unionspartiet (PYD), som är en syrisk förlängning av PKK.
1. Europaparlamentet upprepar vikten av goda förbindelser med Turkiet baserade på gemensamma värderingar, respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, fria och demokratiska val, grundläggande friheter och allmän rätt till en rättvis rättegång.
2. Europaparlamentet understryker att ett förbud mot ett politiskt parti bör baseras på starka bevis för att en sådan åtgärd är motiverad, och uppmanar de turkiska myndigheterna att lägga fram sådana bevis. Parlamentet påminner i detta sammanhang om HDP:s påstådda kopplingar till PKK, som har förts upp på EU:s förteckning över terroristorganisationer.
3. Europaparlamentet anser att upplösningen av ett moderat parti skulle stärka de delar av den kurdiska befolkningen som förespråkar terrorism och våld och skulle vara kontraproduktivt när det gäller mångfalden i landet och behovet av att integrera den kurdiska befolkningen, som har rätt att välja sina företrädare i det turkiska parlamentet.
4. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att säkerställa mångfald och respektera förenings- och yttrandefriheten i linje med det skydd som fastställs i den turkiska konstitutionen och med Turkiets internationella skyldigheter.
5. Europaparlamentet är bekymrat över att den parlamentariska statusen för parlamentsledamöter från oppositionen återkallats vid upprepade tillfällen och uppmanar de turkiska myndigheterna att säkerställa att alla personer har rätt till ett korrekt rättsförfarande och att få sina fall granskade av en oberoende domstol som kan säkerställa upprättelse, i enlighet med internationella normer.
6. Europaparlamentet beklagar Turkiets bristande efterlevnad av domarna från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i fallet Selahattin Demirtaş och hans fortsatta frihetsberövande och kräver att han omedelbart friges.
7. Europaparlamentet understryker behovet av att återuppta den kurdiska fredsprocessen.
8. Europaparlamentet är oroat över det gradvis ökande trycket på oppositionspartierna, däribland det republikanska folkpartiet (CHP).
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Turkiets president, regering och parlament.