FÖRSLAG TILL RESOLUTION om förtrycket av oppositionen i Turkiet, särskilt Folkens demokratiska parti (HDP)
6.7.2021 - (2021/2788(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Sergey Lagodinsky, Ernest Urtasun, Hannah Neumann, Ignazio Corrao, Jordi Solé, François Alfonsi, Henrike Hahn, Gwendoline Delbos‑Corfield, Mounir Satouri, Diana Riba i Giner, Francisco Guerreiro
för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0406/2021
B9‑0409/2021
Europaparlamentets resolution om förtrycket av oppositionen i Turkiet, särskilt Folkens demokratiska parti (HDP)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet, särskilt av den 19 maj 2021 om kommissionens rapporter 2019 och 2020 om Turkiet[1], av den 21 januari 2021 om människorättssituationen i Turkiet, särskilt fallet Selahattin Demirtaş och andra samvetsfångar[2], av den 19 september 2019 om situationen i Turkiet, särskilt avsättandet av valda borgmästare[3], av den 8 februari 2018 om människorättssituationen i Turkiet[4], av den 13 mars 2019 om kommissionens rapport för 2018 om Turkiet[5] och av den 27 oktober 2016 om situationen för journalister i Turkiet[6],
– med beaktande av kommissionens senaste rapporter om Turkiet, dvs. rapporterna för 2018, 2019 och 2020,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 18 mars 2021 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell och kommissionsledamoten med ansvar för grannskapspolitik och utvidgning, Olivér Várhelyi, om de senaste åtgärderna avseende Folkens demokratiska parti (HDP),
– med beaktande av de relevanta uttalandena från Europeiska utrikestjänstens talesperson, särskilt av den 21 och 25 december 2020,
– med beaktande av rådets och Europeiska rådets slutsatser, särskilt Europeiska rådets slutsatser av den 24 juni 2021 om yttre avdelningen vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna av den 22 december 2020 i målet Selahattin Demirtaş mot Turkiet,
– med beaktande av domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna av den 10 december 2019 i målet Kavala mot Turkiet, som vann laga kraft den 11 maj 2020, och av de beslut som Europarådets ministerkommitté fattade den 1 oktober 2020 och den 3 december 2020, där Turkiet uppmanades att omedelbart frige Osman Kavala,
– med beaktande av resolution 2347 av den 23 oktober 2020 från Europarådets parlamentariska församling Nytt nedslag på politisk åtgärder,
– med beaktande av domen från den stora
opposition och civil olydnad i Turkiet: brådskande behov av att skydda Europarådets normer,
– med beaktande av resolution 2260 av den 24 januari 2019 från Europarådets parlamentariska församling om det förvärrade läget för oppositionspolitiker i Turkiet och vad som kan göras för att skydda deras grundläggande rättigheter i en av Europarådets medlemsstater,
– med beaktande av rapporten från FN:s kommissionär för de mänskliga rättigheterna från mars 2018 om de effekter som undantagstillståndet har för de mänskliga rättigheterna i Turkiet, inklusive en uppdatering om den sydöstra delen av landet,
– med beaktande av rapporten av den 30 juli 2019 från FN:s arbetsgrupp för frågor som rör påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden,
– med beaktande av uttalandet av den 2 september 2020 från flera av FN:s särskilda rapportörer,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Turkiet är ett EU-kandidatland och har länge varit medlem i Europarådet. Som medlem i Europarådet är Turkiet part i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och bundet av de bestämmelser och den rättspraxis som gäller i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen).
B. Tillslagen mot den politiska oppositionen och civila dissidenter i Turkiet har intensifierats under de senaste månaderna, och lokala politiker, parlamentsledamöter och före detta parlamentsledamöter, medlemmar av politiska oppositionspartier och advokater har varit föremål för flera utredningar och åtal. De tillslag som görs mot den turkiska politiska oppositionen, särskilt Folkens demokratiska parti (HDP), sker i en situation där utrymmet för demokrati och rättsstatsprincipen krymper och där de turkiska myndigheterna fortsätter att vidta åtgärder för att tysta oliktänkande, bland annat journalister, människorättsförsvarare, akademiker, domare och advokater.
C. Den 17 mars 2021 vände sig chefsåklagaren för Turkiets kassationsdomstol för första gången till författningsdomstolen och begärde att HDP skulle stängas ned. Ett ändrat åtal lämnades in den 7 juni 2021 där man, utöver nedstängningen av partiet, krävde att omkring 451 HDP-politiker skulle förbjudas att bedriva politisk verksamhet och att partiets bankkonton skulle frysas. Den 21 juni 2021 godkände författningsdomstolens generalförsamling enhälligt det ändrade åtalet.
D. De flesta anklagelser som chefsåklagaren riktar mot HDP handlar om protesterna i Kobane, och ett rättsligt förfarande angående dessa protester pågår just nu mot HDP-politiker, däribland de fängslade tidigare medordförandena Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ. Anklagelserna gäller deras roll i de protester som ägde rum 2014 till stöd för Kobane, och som huvudsakligen bygger på en tweet från HDP:s centrala partistyrelse där människor uppmanas att protestera genom att visa solidaritet med befolkningen i Kobane mot IS och mot Turkiets embargo mot Kobane. Över femtio människor dödades under protesterna – de allra flesta var HDP-medlemmar eller personer som sympatiserade med partiet som dödades av skott avfyrade av turkisk polis.
E. HDP är det tredje största partiet i det turkiska parlamentet och företräder en stor del av de politiska rösterna i Turkiet. Omkring 4 000 av HDP:s medlemmar och funktionärer sitter fortfarande i fängelse, däribland ett antal parlamentsledamöter.
F. Selahattin Demirtaş, tidigare medordförande för HDP och oppositionens presidentkandidat 2014 och 2018 då han fick 9,76 % respektive 8,32 % av rösterna, sitter sedan den 4 november 2016 i ett högsäkerhetsfängelse i Edirne anklagad för terrorism, och kan, om han fälls, dömas till 142 års fängelse. En separat terrorismutredning påbörjades mot honom i september 2019 på grund av hans påstådda inblandning i händelser som han tidigare frihetsberövats och redan åtalas för. Selahattin Demirtaş är en av många samvetsfångar i Turkiet.
G. I sin dom i fallet Selahattin Demirtaş mot Turkiet, som avkunnades den 22 december 2020, fördömde den stora avdelningen vid Europadomstolen Turkiet för att ha kränkt rätten till frihet i fråga om förlängning av förvar, och rätten till fria och rättvisa val, och konstaterade att Turkiet genom att frihetsberöva Selahattin Demirtaş hade försökt att nå det bakomliggande syftet att kväva pluralism och begränsa den fria politiska debatten. Domstolen har inte hittat någon tydlig koppling mellan de tal som Demirtaş hållit och terroristbrott och beslutade att Turkiet omedelbart skulle agera för att frige honom.
H. I samma dom angav Europadomstolen att HDP-högkvarterets uppmaning till solidaritet med befolkningen i Kobane hade hållit sig inom gränserna för politiskt tal, eftersom det inte kunde tolkas som uppmaning till våld. Domstolen konstaterade att de våldshandlingar som ägde rum mellan den 6 och 8 oktober 2014, och som är att beklaga, inte kan ses som en direkt följd av twitterinläggen från HDP:s högkvarter.
I. Anklagelser om terrorism är fortfarande en mycket vanlig metod som används för att inskränka rätten till yttrande- och föreningsfrihet för kurdiska demokratiska ledare och andra i efterdyningarna av kuppförsöket för fem år sedan. Kriminaliseringen av oppositionspartier, oppositionsledare och oliktänkande sker i en situation där polariseringen och våldet ökar, och kulminerade i mordet på HDP-medlemmen Deniz Poyraz i en väpnad attack mot ett partikontor i provinsen Izmir den 17 juni 2021.
1. Europaparlamentet uppmanar Turkiets regering att omedelbart upphöra med sin autokratiska politik och att arbeta för att stärka demokratin, rättsstaten samt de mänskliga och medborgerliga rättigheterna, inbegripet politisk pluralism, samt förenings-, mötes- och yttrandefriheten. Parlamentet betonar att demokrati förutsätter en miljö där politiska partier, det civila samhället och medierna kan fungera utan hot eller godtyckliga restriktioner.
2. Europaparlamentet fördömer det beslut att förbjuda HDP som bekräftats av den turkiska författningsdomstolens generalförsamling. Parlamentet noterar med stor oro att de turkiska myndigheterna har fortsatt att specifikt inrikta sig på HDP och dess ungdomsorganisationer. Parlamentet fördömer starkt det fortsatta frihetsberövandet av HDP:s parlamentsledamöter och funktionärer, däribland de tidigare medordförandena Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige Selahattin Demirtaş och andra fängslade oppositionsmedlemmar, att dra tillbaka alla anklagelser mot dem och att återupprätta HDP:s rättsliga ställning.
3. Europaparlamentet efterlyser en strikt tillämpning av rättsstatens normer under de pågående Kobane-rättegångarna, särskilt rättsväsendets oberoende, opartiskhet, fullständiga rättvisa och rättssäkerhetsgarantier.
4. Europaparlamentet är djupt oroat över att det turkiska rättsväsendet och de turkiska myndigheterna åsidosätter Europadomstolens domar och att de lägre domstolsinstanserna i allt högre grad åsidosätter den turkiska författningsdomstolens domar. Parlamentet betonar att den stora avdelningen vid Europadomstolen i sin slutliga dom av den 22 december 2020 beordrade att Selahattin Demirtaş omedelbart skulle friges. Parlamentet betonar att om detta inte sker innebär det att Turkiet bryter mot sin skyldighet att följa Europadomstolens domar. Parlamentet uppmanar Turkiet att säkerställa full efterlevnad av bestämmelserna i Europakonventionen och Europadomstolens beslut. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att fullt ut samarbeta med Europarådet för att stärka rättsstatsprincipen, minoriteters rättigheter, demokratin och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar Europarådets ministerkommitté att fortsätta att övervaka verkställandet av Europadomstolens beslut i fråga om Selahattin Demirtaş.
5. Europaparlamentet är djupt oroat över de ständiga angrepp och påtryckningar som oppositionspartierna utsätts för eftersom det begränsar möjligheterna för ett välfungerande demokratiskt system. Parlamentet noterar de politiska, lagstiftande och administrativa åtgärder som vidtagits av den turkiska regeringen för att lamslå de kommuner som styrs av borgmästare från oppositionspartier i Istanbul, Ankara och Izmir. Parlamentet fördömer att borgmästare i de kurdiskdominerade östra städerna såsom Kars, Van, Diyarbakır och Mardin har avskedats, ersatts med regeringstrogna förvaltare och frihetsberövats. Parlamentet beklagar att den sittande regeringen utnyttjar statens ekonomiska resurser och administrativa befogenheter för att försvaga eller tysta oppositionen.
6. Europaparlamentet fördömer starkt att framstående personer, däribland Osman Kavala och Selahattin Demirtaş, återigen har gripits och fortsätter att vara frihetsberövade. Parlamentet uppmanar med kraft de turkiska myndigheterna att omedelbart frige dem, tillsammans med alla fängslade människorättsförsvarare, journalister, akademiker och andra som frihetsberövats på oklara grunder, däribland Can Dündar och Erol Önderoğlu, och att dra tillbaka alla anklagelser mot dem.
7. Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation i Turkiet att fortsätta bevaka situationen för politiska fångar och människorättsförsvarare, bland annat genom att övervaka rättegångar, göra offentliga uttalanden och begära tillstånd för fängelsebesök.
8. Europaparlamentet är mycket oroat över angreppen på det civila samhället såväl som för främjandet av grundläggande rättigheter och friheter. Parlamentet fördömer den godtyckliga nedstängningen av organisationer i det civila samhället, inklusive ledande icke-statliga organisationer för mänskliga rättigheter och medier. Parlamentet varnar för att lagen av den 31 december 2020 om förhindrande av finansiering av spridning av massförstörelsevapen innebär ytterligare negativa konsekvenser för föreningsfriheten, eftersom den ger inrikesministeriet stort bedömningsutrymme när det gäller att inskränka och begränsa icke-statliga organisationers legitima verksamhet. Parlamentet fördömer dessutom de negativa effekter på yttrandefriheten som lagen från juli 2020 om regleringen av publikationer på internet och bekämpandet av brott som begås med hjälp av sådana publikationer.
9. Europaparlamentet uttrycker bestörtning över de många och ständiga rapporterna om hot, trakasserier och våld mot människorättsförsvarare, journalister, akademiker, läkare som har hjälpt tortyroffer och andra aktivister, särskilt personer i den kurdiska folkgruppen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiet att avstå från att frihetsberöva och lagföra journalister och människorättsförsvarare som ett sätt att skrämma dem eller avskräcka dem från att fritt rapportera om problem på människorättsområdet. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att snabbt och oberoende utreda rapporterade fall av hot och trakasserier mot människorättsförsvarare, journalister, akademiker och aktivister från det civila samhället och att ställa förövarna av sådana övergrepp till svars.
10. Europaparlamentet fördömer kraftfullt den turkiska regeringens beslut att dra sig ur Istanbulkonventionen, särskilt i en tid då våldet mot kvinnor ökar under pandemin och med tanke på det höga antalet kvinnomord i landet. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att snabbt upphäva detta beslut. Parlamentet uttrycker djup oro över kränkningarna av hbti-personers mänskliga rättigheter, i synnerhet fysiska angrepp, de utdragna förbuden mot prideparader över hela landet samt inskränkningarna av mötes-, förenings- och yttrandefriheten.
11. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utöva större påtryckningar på den turkiska regeringen och att öka sitt stöd till människorättsförsvarare i Turkiet, bland annat genom nödbidrag, att underlätta utfärdandet av nödfallsviseringar, att erbjuda tillfälligt skydd i EU:s medlemsstater och att se till att EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare genomförs fullt ut av EU:s delegation och medlemsstaternas ambassader och konsulat.
12. Europaparlamentet påminner Europeiska rådet om att förutsättningen för att de officiella förbindelserna mellan EU och Turkiet ska förbättras och att eventuella åtgärder ska vidtas i riktning mot en positiv agenda i enlighet med slutsatserna från december 2020, mars 2021 och juni 2021 är att situationen för medborgerliga och mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i Turkiet förbättras.
13. Europaparlamentet begär att denna resolution ska översättas till turkiska.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s medlemsstater samt Republiken Turkiets president, regering och parlament.
- [1] Antagna texter, P9_TA(2021)0243.
- [2] Antagna texter, P9_TA(2021)0028.
- [3] EUT C 171, 6.5.2021, s. 8.
- [4] EUT C 463, 21.12.2018, s. 56.
- [5] EUT C 23, 21.1.2021, s. 58.
- [6] EUT C 215, 19.6.2018, s. 199.