FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Libanon
14.9.2021 - (2021/2878(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Marisa Matias
för The Left-gruppen
B9‑0464/2021
Europaparlamentets resolution om situationen i Libanon
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av FN-stadgan,
– med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollet till denna,
– med beaktande av uttalandena från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och hennes talesman om situationen i Libanon,
– med beaktande av rapporterna från UNRWA och UNHCR om situationen i Libanon,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Det libanesiska folket gick ut på gatorna den 17 oktober 2019 och inledde en cykel av protester och mobilisering mot landets härskare, som fortfarande pågår i dag. Det som ursprungligen karakteriserades av protester mot höjda skatter på specifika produkter blev en massrörelse mot landets konfessionella system, korruption och nyliberala ekonomiska politik.
B. Libanons ekonomiska situation har stadigt försämrats under de senaste åren. År 2020 minskade BNP per capita med 40 procent. Det libanesiska pundet har förlorat 90 procent av sitt värde sedan 2019, vilket har lett till en massiv förlust av köpkraft för majoriteten av befolkningen, parallellt med en prisökning som har lett till att priset på baslivsmedel har stigit med 400 procent. Enligt FN lever 74 procent av den libanesiska befolkningen nu i fattigdom, en ökning från 42 procent 2019. Arbetslösheten har nått en rekordnivå på 46 procent.
C. Den försämrade ekonomiska situationen och den ökade fattigdomen har lett till svårigheter att få tillgång till grundläggande rättigheter såsom hälso- och sjukvård och bostäder. Trots den pågående covid-19-pandemin har mer än en tredjedel av den libanesiska befolkningen inte tillgång till någon form av hälso- och sjukvård eller läkemedel. Den ekonomiska krisen har lett till läkemedelsbrist i landet. Under de senaste årtiondena har Libanon upplevt vågor av privatiseringar och avreglering av marknaden, vilket har banat väg för denna situation.
D. Det råder för närvarande allvarlig brist på el och gas i landet, vilket leder till att det libanesiska folkets försörjningsmöjligheter försämras ytterligare. Stängningen av större kraftverk under sommaren har orsakat utbredda strömavbrott och påverkat viktig infrastruktur såsom sjukhus. Bränslebrist har skapat sociala spänningar som har lett till våldsutbrott.
E. Libanon är ett av de mest ojämlika länderna i världen, med ett av de högsta antalen miljardärer per capita trots den omfattande fattigdomen. Den rikaste 10 procenten äger över 70 procent av landets tillgångar.
F. Libanon har lidit av utbredd korruption som förvärrats av det konfessionella politiska systemet, som avskräcker från alla former av social och politisk organisation på nationell nivå och främjar ett sekteristiskt förhållningssätt. Vissa politiska partier har upprepade gånger enats om att låta det konfessionella systemet upphöra, i enlighet med folkliga krav, men har hittills inte gjort detta.
G. I detta sammanhang av sociala protester ledde en explosion i hamnen i Beirut den 4 augusti 2020, orsakad av att 2 750 ton ammoniumnitrat lagrades utan lämpliga säkerhetsåtgärder, till 218 döda och fler än 7 000 skadade och till att uppskattningsvis 300 000 människor blev hemlösa. De politiskt ansvariga för denna explosion har fortfarande inte ställts till svars.
H. Ammoniumnitratet hade kommit in i Beirut på det Moldavien-flaggade fartyget Rhosus i november 2013 och hade lagrats i hamnens hangarer. Högt uppsatta politiska och militära företrädare uppmärksammades på faran med situationen och vidtog ändå inte lämpliga åtgärder. En rättslig utredning av denna fråga pågår i Libanon. Den 2 juli 2021 uppmanade domaren med ansvar för denna utredning det libanesiska parlamentet att i relation till detta fall häva straffriheten för tre före detta ministrar som för närvarande är parlamentsledamöter. Det libanesiska parlamentet har fortfarande inte vidtagit åtgärder.
I. Hamnen i Beirut tog emot över 70 procent av landets importerade varor. Explosionen har haft en dramatisk inverkan på tillgången till basprodukter, inklusive livsmedel.
J. Den 10 augusti 2020 föll regeringen under ledning av premiärminister Hassan Diab till följd av folkliga påtryckningar. Mustafa Adib och Saad Hariri utnämndes till att bilda en regering efter Hassan Diabs fall, i en process där Frankrike och Saudiarabien deltog, men lyckades inte göra detta. Mångmiljonären och affärsmannen Najib Mikati utsågs i juli 2021 av president Michel Aoun till att bilda regering och presenterade den 10 september 2021 ett nytt kabinett med 24 medlemmar, varav endast en är kvinna. Den statliga åklagaren i regionen Libanonberget har anklagat Mikati för olaglig vinning i ett fall som fortfarande är öppet.
K. Enligt libanesisk lag måste allmänna val hållas i maj 2022. Det libanesiska valsystemet bygger på sekterism och säkerställer inte tillräcklig representation av landets politiska verklighet. Demonstranter har upprepade gånger efterlyst ett nytt och proportionellt valsystem.
L. I juli 2021 antog rådet en ram för riktade sanktioner mot libanesiska tjänstemän och organisationer med ansvar för att hindra eller undergräva den demokratiska politiska processen eller genomförandet av planer och reformer som godkänts av de libanesiska myndigheterna och som stöds av internationella åtgärder, eller mot dem som är inblandade i allvarlig ekonomisk misskötsamhet. Denna ram har fortfarande inte tillämpats mot någon enskild person eller organisation.
M. Protesterna har bemötts med våld från myndigheternas sida och uppskattningsvis har elva personer dödats och mer än 1 500 skadats av säkerhetsstyrkor sedan protesterna inleddes. Människorättsorganisationer har fördömt säkerhetsstyrkornas godtyckliga frihetsberövande av demonstranter och tortyr. Den 13 juli och den 11 augusti 2021 använde säkerhetsstyrkor våld för att skingra tiotals demonstranter, däribland offer för hamnexplosionen i Beirut och deras anhöriga som protesterade mot straffriheten för dem som var ansvariga för den.
N. Högermiliser med anknytning till politiska partier såsom Libanesiska styrkor har också attackerat demonstranter och progressiva krafter som kräver ett slut på straffriheten. Den 4 augusti 2021 genomförde Libanesiska styrkor under protesterna på årsdagen av hamnexplosionen i Beirut en överlagd attack mot aktivister från kommunistpartiet som organiserade och deltog i demonstrationerna.
O. Det libanesiska rättsväsendet har en rad strukturella problem till följd av direkt politisk inblandning, och rätten till en rättvis rättegång garanteras inte i landet. Det har upprepade gånger förekommit politiska kampanjer mot åklagare och domare som handlägger korruptionsmål. Det pågår en kampanj mot domare Tarek Bitar, som utsågs till domare i fallet med hamnexplosionen i Beirut, vilken inbegriper vägran att samarbeta i utredningen.
P. Det har förekommit allvarliga angrepp på pressfriheten i samband med protesterna, däribland omotiverade gripanden av journalister och censur av libanesiska medier.
Q. Artikel 534 i den libanesiska strafflagen används fortfarande för att åtala och arrestera hbti-personer. I vissa delar av landet grips män som misstänks för samkönade förhållanden rutinmässigt och utsätts för förnedrande behandling på polisstationer.
R. Fler än 850 000 syriska flyktingar är registrerade hos UNHCR i Libanon. Det uppskattas att det faktiska antalet är dubbelt så stort, eftersom de libanesiska myndigheterna slutade tillåta UNHCR att registrera syriska flyktingar 2015. Den syriska befolkningen i Libanon har drabbats väldigt hårt av den pågående ekonomiska krisen och över 90 procent av dem lever i extrem fattigdom, en ökning från 55 procent 2019.
S. Det finns 479 000 palestinska flyktingar registrerade hos UNRWA i Libanon, varav omkring hälften bor i ett av landets tolv flyktingläger och är beroende av UNRWA-stöd för sitt uppehälle. Förhållandena i dessa läger har försämrats och kännetecknas av överbeläggning och dåliga boendeförhållanden. Eftersom de inte formellt är medborgare i en stat diskrimineras palestinska flyktingar i Libanon och kan inte äga egendom, och de saknar dessutom tillträde till 39 olika yrken.
T. Den israeliska militären försöker rutinmässigt skrämma de libanesiska myndigheterna och befolkningen genom att genomföra militära flygningar och andra övningar i libanesiskt luftrum. Sedan slutet av 2006 har Israel fortsatt att genomföra luftangrepp mot södra Libanon, det senaste den 5 augusti 2021. Förenta nationernas interimsstyrka i Libanon har varit närvarande i södra Libanon sedan 1978, inrättad med mandatet att bekräfta Israels tillbakadragande från Libanon efter sin invasion. Sedan uppdraget inleddes har Israel inlett militära invasioner av landet vid ytterligare två tillfällen. Israel har kontinuerligt ockuperat en del av libanesisk mark känd som Shebaagårdarna sedan 1967.
1. Europaparlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med det libanesiska folket i det nuvarande sammanhanget av överlappande hälsorelaterade, politiska, ekonomiska och sociala kriser. Parlamentet uttrycker sitt stöd för dem som på Libanons gator efterlyser social och ekonomisk rättvisa samt slutet på korruption och sekterism.
2. Europaparlamentet insisterar på att det libanesiska folket måste besluta om sin egen framtid utan extern inblandning och påminner om att de pågående kriserna är kopplade till utländsk inblandning i Libanons inre angelägenheter.
3. Europaparlamentet påminner om att val måste hållas i maj 2022 och att alla försök att skjuta upp dem genom att använda de pågående kriserna som ursäkt skulle vara ett sätt att vidmakthålla den nuvarande eliten som har skapat denna situation och ännu en gång ignorera det libanesiska folkets sanna vilja.
4. Europaparlamentet betonar att demonstranter i Libanon uttrycker den libanesiska befolkningens enighet trots dess religiösa mångfald och fördömer dem som försöker instrumentalisera protesterna för att främja sina egna intressen.
5. Europaparlamentet fördömer de våldsamma attackerna mot demonstranter, både av säkerhetsstyrkorna och av andra väpnade grupper, och förväntar sig att alla dessa fall ska utredas ordentligt och att alla som befunnits skyldiga ska åtalas. Parlamentet uttrycker oro över rapporterna om ökat polisvåld, även på polisstationer, och över riktade angrepp mot journalister och aktivister.
6. Europaparlamentet insisterar på behovet av att inkludera lokala civilsamhälleliga organisationer i utformningen, planeringen, samordningen, genomförandet och utvärderingen av alla internationella samarbetsinsatser med både libanesiska och icke-libanesiska befolkningsgrupper. Parlamentet betonar behovet av att skydda och främja ett oberoende civilt utrymme för aktivister, människorättsförsvarare och lokala civilsamhälleliga organisationer i det pågående sammanhanget.
7. Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart slut på den kultur av straffrihet som råder i libanesiska institutioner och uppmanar eftertryckligen myndigheterna att undanröja alla hinder för pågående rättsliga utredningar, särskilt i fall av korruption.
8. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att ta ledningen i FN:s råd för mänskliga rättigheter för att säkerställa en resolution om en internationell, oberoende utredning av hamnexplosionen i Beirut, med uppdrag att genomföra en grundlig utredning av överträdelser och missbruk i samband med explosionen och den inhemska rättsliga utredningen, och att utarbeta rekommendationer om åtgärder som är nödvändiga för att garantera att de som är ansvariga för dessa överträdelser och missbruk hålls ansvariga för att åtgärda de underliggande systemfel som ledde till explosionen och till att den inhemska utredningen misslyckats.
9. Europaparlamentet påminner om att den nuvarande situationen i Libanon, inbegripet den massiva ökningen av priser på basprodukter, den ökande fattigdomen och bristen på tillgång till rättigheter såsom hälso- och sjukvård, är direkt kopplad till nyliberal politik och åtstramningspolitik. Parlamentet varnar för antagandet av nya paket som härrör från internationella finansinstitut och som villkoras av en rad reformer som ytterligare skulle förankra denna misslyckade modell.
10. Europaparlamentet efterlyser ett upphävande av artikel 534 i den libanesiska strafflagen och ett slut på alla former av rättsligt och institutionellt våld mot och förföljelse av hbti-personer. Parlamentet efterlyser avskaffande av andra diskriminerande lagar, såsom de som utesluter palestinier från samma rättigheter som andra utländska invånare.
11. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att skapa och öka befintliga vidarebosättningssystem för syriska flyktingar från Libanon. Parlamentet påminner om att kollektiva deportationer strider mot internationell rätt. Parlamentet beklagar djupt de libanesiska myndigheternas tvångsdeportationer av syriska flyktingar och kräver att dessa deportationer omedelbart stoppas.
12. Europaparlamentet efterlyser ytterligare EU-stöd till FN:s humanitära fond för Libanon för att garantera högkvalitativa mottagningsvillkor och skydd för syriska flyktingar i Libanon. Parlamentet betonar behovet av att även göra mer resurser tillgängliga för lokalt ledda och lokalt ägda organisationer och initiativ till stöd för flyktingars försörjning, inbegripet forskningsinitiativ som dokumenterar kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Libanon och i samband med påtvingade återvändanden.
13. Europaparlamentet är djupt oroat över en eventuell brytning i UNRWA:s krisprogram för palestinska flyktingar i Libanon 2022 på grund av de minskade bidragen till byrån, och varnar för de potentiella konsekvenser detta skulle kunna få. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning till ökat stöd till UNRWA och dess brådskande vädjan med tanke på dess nyckelroll för palestinska samhällen i Libanon.
14. Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart och villkorslöst israeliskt tillbakadragande från Shebaagårdarna och alla andra territorier som Israel ockuperar.
15. Europaparlamentet insisterar på behovet av att säkerställa lika tillgång till PCR-tester och covid-19-vaccin för alla libanesiska och icke-libanesiska människor på lika villkor, även i landsbygdsområden och stadsnära områden, och att avskaffa behovet av ett uppehållsnummer för att få tillgång till vaccin, eftersom många människor som bor i Libanon inte har något sådant.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, parlamentet i Libanon, FN:s generalsekreterare, generalsekreteraren för unionen för Medelhavsområdet samt Arabförbundet.