FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Belarus efter ett års protester som våldsamt slagits ned
4.10.2021 - (2021/2881(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Petras Auštrevičius, Malik Azmani, Nicola Beer, Dita Charanzová, Olivier Chastel, Nathalie Loiseau, Javier Nart, María Soraya Rodríguez Ramos, Nicolae Ştefănuță, Ramona Strugariu, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans
för Renew-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0482/2021
B9‑0494/2021
Europaparlamentets resolution om situationen i Belarus efter ett års protester som våldsamt slagits ned
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Belarus,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24 maj 2021 om Belarus,
– med beaktande av utrikesrådets slutsatser av den 21 juni 2021 om Belarus,
– med beaktande av 2021 års tal om tillståndet i unionen av ordförande Ursula von der Leyen,
– med beaktande av uttalandet av den 15 juli 2021 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, om tillslagen mot det civila samhället i Belarus, och av hans uttalanden på EU:s vägnar av den 30 juli 2021 om regimens utnyttjande av migranter och flyktingar och av den 8 augusti 2021 om den första årsdagen av det riggade presidentvalet i Belarus den 9 augusti 2020,
– med beaktande av uttalandena från Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 7 juli 2021 om begränsningen av Litauens diplomatiska närvaro och av den 30 augusti 2021 om förtrycket av journalister och medier,
– med beaktande av rapporten av den 5 juli 2021 från Anaïs Marin, FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Belarus, till FN:s råd för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och av alla människorättskonventioner som Belarus är part i,
– med beaktande av att Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2020 tilldelades den demokratiska oppositionen i Belarus,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Mer än ett år efter det så kallade valet den 9 augusti 2020 fortsätter de belarusiska myndigheterna sitt förtryck av det belarusiska folket, och många medborgare trakasseras, grips, torteras och döms för att ha uttryckt sig mot regimen eller mot de utbredda människorättskränkningar som äger rum i Belarus.
B. Man uppskattar att fler än 35 000 belarusier någon gång har frihetsberövats för att ha protesterat mot regimen. Människorättsförsvarare har dokumenterat hundratals fall av tortyr och misshandel och flera människor saknas fortfarande eller har hittats döda. Den omänskliga behandlingen, tortyren och den avsiktliga vägran att tillhandahålla medicinsk vård fortsätter att förekomma i belarusiska häkten och fängelser, där flera demonstranter har dött. Det finns över 670 politiska fångar i Belarus. Tusentals belarusiska medborgare som utsatts för politiskt förtryck har flytt till grannländerna för att undvika ytterligare förföljelse.
C. Den belarusiska regimen för en förtryckarkampanj mot det civila samhället och människorättsförsvarare i syfte att tysta alla återstående oberoende röster i Belarus. Nästan 250 organisationer i det civila samhället har avvecklats eller håller på att avvecklas, däribland människorättscentrumet Vjasna, som aldrig tidigare har upplevt något liknande då dess ledning, personal och frivilligarbetare greps och åtalades, däribland Ales Bjaljatski, Vjasnas ordförande, Valiantsin Stefanovitj, ledamot av Vjasnas styrelse och vice ordförande för Internationella federationen för mänskliga rättigheter, Marfa Rabkova, samordnare för Vjasnas nätverk av frivilliga, Andrej Tjapjuk, Leanid Sudalenka, Tatsiana Lasitsa, Marija Tarasenka Uladzimir Labkovitj och andra anställda och frivilligarbetare på Vjasna.
D. Den 6 september 2021 dömdes de belarusiska oppositionsledarna och politiska fångarna Maria Kalesnikava, mottagare av Sacharovpriset för tankefrihet och av priset International Women of Courage Award, och den framstående advokaten Maxim Znak, till 11 respektive 10 års fängelse, anklagade för att ha planerat en kupp.
E. Nästan 500 journalister har gripits och de belarusiska myndigheterna fortsätter med sina tillslag mot och trakasserier av oberoende belarusiska journalister och gör medvetna försök att hindra en objektiv rapportering. Den 27 augusti 2021 beordrade den belarusiska regimen att det belarusiska journalistförbundet, den största oberoende journalistorganisationen i landet som 2004 tilldelades Sacharovpriset för tankefrihet, skulle stängas.
F. Den 23 maj 2021 omdirigerades Ryanairs flyg FR4978, ett internationellt passagerarflyg som skulle till Vilnius från Aten (två EU-huvudstäder), och tvingades landa i Minsk på order av Aljaksandr Lukasjenka som använde ett bombhot som svepskäl. Detta skedde i strid med internationella konventioner och innebar att säkerheten för de över 170 passagerarna såväl som för planets besättning äventyrades. I Minsk grep de belarusiska myndigheterna passageraren Raman Pratasevitj, en belarusisk journalist och aktivist, och hans medarbetare Sofia Sapega.
G. Som hämnd för de EU-sanktioner som infördes som en reaktion på den påtvingade omdirigeringen av Ryanairs flyg FR4978 hotade Lukasjenka offentligt med att låta EU, särskilt grannländerna Litauen och Polen, svämmas över av migranter och narkotika. Detta hot fick stöd av Ryssland och genomfördes genom att migranter utnyttjades för politiska ändamål: ett system inrättades för att flyga migranter till Minsk från Irak och Turkiet och låta belarusiska gränsvakter underlätta för dem att olagligen ta sig in i Europeiska unionen, vilket ledde till att omkring 4 000 olagliga migranter kom in i Litauen, över 400 kom in i Polen och omkring 400 kom in i Lettland. Polen, Lettland och Litauen tvingades förklara undantagstillstånd vid deras gräns till Belarus. De irreguljära inresorna till EU har minskat, men man fortsätter att försöka ta sig in på olaglig väg. Under perioden 13–19 september 2021 förhindrades 2 101 försök att olagligen ta sig över EU-gränsen (1 830 i Polen, 135 i Litauen och 136 i Lettland). Den belarusiska regimen begår våldshandlingar mot migranter, använder våld för att tvinga in dem på EU:s territorium och sprider propaganda och desinformation som anklagar EU:s medlemsstater för att kränka migranters rättigheter och underlätta olaglig migration till Belarus. Minst fyra irreguljära migranter har dött av hypotermi och utmattning, och flera migranter har suttit fast i veckor vid Belarus gränser utan att få hjälp, kunna söka asyl eller få tillgång till grundläggande tjänster.
H. Efter att ha kritiserat sina tränare tvingades den belarusiska friidrottaren, Krystsina Tsimanouskaja, att lämna OS i Tokyo i förtid, och på grund av rädsla för sin egen säkerhet bad hon om polisskydd på Tokyos flygplats och accepterade ett humanitärt visum utfärdat av Polen. Internationella olympiska kommittén utvisade de belarusiska tränarna Artur Shimak och Jurij Maisevitj från OS i Tokyo och startade en utredning.
I. I sitt tal om tillståndet i unionen den 15 september 2021 kallade kommissionens ordförande utnyttjandet av migranter en hybridattack från Belarus sida med syfte att destabilisera Europa.
J. Den 17 september 2021 avbröt den belarusiska åklagarmyndigheten en utredning av Raman Bandarenkas död.
K. Den 3 augusti 2021 hittade man Vital Sjysjou, grundare av det belarusiska huset i Ukraina (en grupp som hjälpt dem som lämnat Belarus), hängd i en park i Kiev.
L. I ett redan spänt klimat genomförde Ryssland och Belarus i september 2021 den massiva gemensamma militärövningen Zapad 2021 med 200 000 anställda, vilket satte ytterligare press på EU:s gränser. Lukasjenka har aviserat planer på att förvärva vapen till ett värde av 1 miljard US-dollar från Ryssland senast 2025, inklusive S‑400‑robotsystem.
M. Den 9 september 2021 enades ledarna för Ryssland och Belarus också om att skapa en gemensam olje- och gasmarknad och att fördjupa den ekonomiska integrationen, vilket ökar risken för att Lukasjenka kommer fortsätta att förhandla bort Belarus suveränitet i utbyte mot mer stöd från Ryssland.
N. Den 28 juni 2021 avbröt Belarus sitt deltagande i det östliga partnerskapet.
O. Under det senaste året har Lukasjenkaregimen beordrat flera diplomater och ambassadpersonal från EU och medlemsstaterna att lämna landet, vilket har inneburit att ännu fler diplomatiska kommunikationskanaler har stängts.
P. Internationella valutafonden (IMF) har beslutat att ge Belarus tillgång till nästan 1 miljard US-dollar i nya särskilda dragningsrättigheter som en del av ett större anslag på 650 miljarder US-dollar till alla IMF-medlemmar.
Q. Belarus startade den kommersiella driften av det belarusiska kärnkraftverket i Astraviec utan att beakta alla säkerhetsrekommendationer i EU:s stresstestrapport från 2018. Uppgifter om allvarliga incidenter vid det belarusiska kärnkraftverket rapporteras med jämna mellanrum i belarusiska medier, och den 25 april 2021 kunde man se ett oroväckande meddelande (”Kärnkraftverket utgör en fara! En katastrof kan inträffa när som helst!”) på det belarusiska kärnkraftverkets officiella webbplats. Det är oklart vad man menar från belarusisk sida och kärnkraftverkets webbplats ger ingen tillförlitlig information om händelserna vid kärnkraftverket, vilket är ännu ett bevis för att det belarusiska kärnkraftverket inte är säkert och utgör ett allvarligt säkerhetshot
R. EU har hittills infört sanktioner mot 166 personer och 15 enheter, däribland Aljaksandr Lukasjenka, samt infört riktade ekonomiska sanktioner mot flera sektorer av den belarusiska ekonomin. Under 2020 uppvisade den belarusiska ekonomin en nedgång i BNP i fasta priser på 0,9 %, och prognosen för 2021 tyder på ännu en minskning av BNP på 2,7 %. Kina fortsätter att samarbeta med och investera i Belarus, särskilt i den kinesisk-belarusiska industriparken Great Stone.
1. Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater inte erkände resultatet av presidentvalet 2020 då det fanns starka tvivel om huruvida valet hade gått rättvist till och omfattande rapporter om valfusk, och att de inte erkänner Aljaksandr Lukasjenka som Belarus president.
2. Europaparlamentet fortsätter att fördöma förtrycket, tortyren och misshandeln av Belarus fredliga befolkning, tystandet av medier och internet samt misshandeln, gripandena och trakasserierna av journalister, bloggare och andra oberoende röster i Belarus. Parlamentet fortsätter att efterlysa ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla politiska fångar och vill se att alla anklagelser mot dem läggs ned.
3. Europaparlamentet fördömer de hårda och orättvisa domar som nyligen avkunnats mot oppositionsledarna Maryja Kalesnikava och Maxim Znak samt andra politiska fångar och frihetsberövade. Parlamentet beklagar djupt att domstolsförhandlingarna hölls bakom stängda dörrar och att diplomater från EU och medlemsstaterna hindrades från att närvara.
4. Europaparlamentet fortsätter att fördöma myndigheternas repressalier mot människorättscentrumet Vjasna och kräver att Ales Bjaljatski, Valiantsin Stefanovitj, Marfa Rabkova, Andrej Tjapjuk, Leanid Sudalenka, Tatsiana Lasitsa, Marija Tarasenka, Uladzimir Labkovitj och andra anställda och frivilliga på Vjasna omedelbart ska friges och att alla åtal mot dem läggs ned.
5. Europaparlamentet fördömer det uppträdande som de belarusiska tränarna Artur Shimak och Jurij Maisevitj uppvisade vid OS i Tokyo. Parlamentet påminner om åtalen mot de belarusiska idrottare som deltog i fredliga protester och om den påstådda kopplingen mellan det belarusiska ishockeyförbundet och mordet på Raman Bandarenka. Parlamentet uppmanar Internationella olympiska kommittén och andra internationella idrottskommittéer och idrottsförbund att följa sina etiska regler och uppförandekoder i kontakterna med den belarusiska sidan.
6. Europaparlamentet uppmanar återigen Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och EU-medlemsstaternas nationella diplomatiska representationer i Belarus att noga övervaka situationen för enskilda politiska fångar i Belarus, att erbjuda dem stöd och att arbeta för att se till att de friges.
7. Europaparlamentet upprepar sitt krav på en verklig och inkluderande dialog mellan regimen och de demokratiska krafterna i Belarus som utmynnar i nya val under internationell övervakning, vilket är den enda vägen ut ur den nuvarande politiska krisen.
8. Europaparlamentet fördömer Lukasjenkaregimens utnyttjande av migranter för att främja politiska mål i strid med internationella normer och Belarus bilaterala avtal med EU:s grannländer. Parlamentet betraktar kapningen och tvångslandningen av Ryanairs flyg FR4978 i Minsk som statsterrorism.
9. Europaparlamentet välkomnar stödet från medlemsstaterna, Norge och EU:s institutioner och byråer, särskilt Europol, Frontex och Europeiska stödkontoret för asylfrågor, till de medlemsstater som drabbats av den migrationskris som den belarusiska regimen har skapat, och uppmuntrar dem att fortsätta med detta stöd, bland annat genom att öka EU:s katastrofbistånd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att hjälpa migranter som sitter fast vid Belarus gränser och att ge dem det stöd de behöver.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram riktade lagstiftningsförslag som ger medlemsstaterna de garantier som krävs för att snabbt och effektivt reagera och svara på tredjeländers kampanjer för ett utnyttjande av olaglig migration, särskilt genom att säkerställa ett starkt och effektivt skydd av EU:s yttre gränser och genom att tillhandahålla effektiva åtgärder för att förhindra irreguljära gränspassager.
11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra gränsförvaltningssamarbetet, kampen mot människohandel, cigarettsmuggling och andra säkerhetsutmaningar som den belarusiska regimen skapat eller förvärrat.
12. Europaparlamentet beklagar djupt det fortsatta samarbetet mellan Lukasjenka och Vladimir Putin när det gäller att utarbeta färdplaner för ökad integration mellan Belarus och Ryssland och ser detta som en kränkning av Belarus suveränitet, eftersom det belarusiska folket berövas sin rätt att bestämma över sitt lands framtid. Parlamentet framhåller att Lukasjenkas styre är olagligt och avvisar alla avtal som Lukasjenka ingått på den belarusiska statens vägnar, särskilt efter det att hans presidentmandat löpte ut den 5 november 2020.
13. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att tillfälligt upphäva vissa artiklar i avtalet mellan EU och Belarus om förenklade viseringsförfaranden som inriktar sig på särskilda kategorier av tjänstemän kopplade till Lukasjenkaregimen, utan konsekvenser för vanliga belarusiska medborgare. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att så snart som möjligt gå vidare med det femte sanktionspaketet genom att fokusera på de personer och enheter som är inblandade i tillslagen och förtrycket i Belarus och på de personer och enheter som är inblandade i människohandel, och att ta initiativ till ett kommande paket.
14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att gemensamt förklara tjänstemän från Belarus Komitet Gosudarstvennoy Bezopasnosti (KGB) persona non grata på Europeiska unionens mark.
15. Europaparlamentet beklagar att de ekonomiska sanktioner som införts endast delvis har påverkat Lukasjenkaregimen och inte haft någon större effekt på viktiga sektorer, såsom sektorerna för kaliumklorid- och oljeprodukter. Parlamentet uppmanar rådet att ytterligare stärka EU:s riktade ekonomiska sanktioner, med fokus på viktiga belarusiska ekonomiska sektorer samt offentliga och privata företag som stöder och finansierar Lukasjenkaregimen. Parlamentet välkomnar de ytterligare sanktioner som införts av USA, Storbritannien och Kanada på den första årsdagen av Belarus riggade presidentval. Parlamentet uppmanar EU att samordna sina åtgärder med USA, G7‑partnerna och andra likasinnade demokratier.
16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samordna med internationella partner i multilaterala organisationer såsom IMF för att begränsa utbetalningen av medel till Lukasjenkaregimen och frysa allt samarbete med denna. Parlamentet noterar de fortsatta investeringarna i Belarus från icke-demokratiska länder, särskilt Ryssland och Kina.
17. Europaparlamentet ger sitt fortsatta stöd till det belarusiska folket i dess legitima krav på och strävan efter fria och rättvisa val, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, demokratisk representation och politiskt deltagande i ett fritt och suveränt Belarus.
18. Europaparlamentet erkänner och lovordar det arbete som demokratiska krafter i Belarus utför under ledning av Svjatlana Tsichanouskaja för att öka den globala medvetenheten och stödet för det belarusiska folkets legitima krav och strävanden.
19. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att tillsammans med internationella partner anordna en internationell högnivåkonferens på temat ”Ett framtida demokratiskt Belarus” om hur krisen i Belarus ska lösas och om ett finansieringspaket på flera miljarder euro för att stödja framtida reformansträngningar och en omstrukturering av den belarusiska ekonomin.
20. Europaparlamentet understryker behovet av en omfattande utredning av Lukasjenkaregimens brott mot det belarusiska folket, däribland mordet på Raman Bandarenka och andra belarusiska medborgare. Parlamentet inväntar resultatet från de ukrainska myndigheternas utredning av Vital Sjysjous död.
21. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att aktivt tillämpa principen om universell jurisdiktion och att förbereda rättegångar mot de belarusier som gjort sig skyldiga till förtryck.
22. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och EU:s medlemsstater att öka det direkta stödet till den belarusiska oppositionen, det civila samhället och oberoende medieorganisationer i och utanför Belarus.
23. Europaparlamentet framhåller den enorma betydelsen av att det inrättas belarusiska folkambassader runt om i världen och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sitt stöd för att skydda belarusiska medborgares rättigheter och intressen utomlands och intressena för ett demokratiskt Belarus, t.ex. genom att undersöka olika sätt att finansiera belarusiska folkambassader.
24. Europaparlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att ytterligare förenkla förfarandena för att erhålla viseringar och bostäder för personer som flyr Belarus av politiska skäl och för personer som behöver läkarvård till följd av det våld de har utsatts för, samt att erbjuda dem och deras familjer det stöd som krävs.
25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att erbjuda stipendier till de belarusiska studenter och forskare som utestängts från sina universitet och fängslats för sin prodemokratiska hållning.
26. Europaparlamentet fortsätter att stödja den internationella ansvarighetsplattformen för Belarus och uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att stödja plattformens verksamhet, liksom andra internationella initiativ som ställer förövarna till svars. Parlamentet åtar sig att se till att Europaparlamentets plattform för bekämpning av straffrihet i Belarus fungerar effektivt och att samordna en snabb internationell reaktion på utvecklingen i Belarus.
27. Europaparlamentet beklagar djupt att diplomater från EU och medlemsstaterna utvisats från Belarus, särskilt chefen för EU:s delegation i Belarus samt ambassadörer och diplomater från Litauen, Lettland och Polen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att kalla hem sina ambassadörer från Minsk för konsultation, som en politisk signal till Lukasjenkaregimen. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten att se över sina arbetsmetoder och säkerställa en aktiv roll för chefen för EU:s delegation till Belarus, som för närvarande har kallats hem till Bryssel, och att vidta ytterligare åtgärder för att garantera en säker arbetsmiljö för EU-diplomater och EU‑delegationernas personal i Minsk, och att framför allt skydda dem från Lukasjenkaregimens propagandavåg.
28. Europaparlamentet noterar den aggressiva militärövningen Zapad 2021 och att möjligheterna att observera den är få. Parlamentet upprepar sitt krav på EU:s strategiska oberoende och en verklig europeisk försvarsunion som en del av ett förstärkt Nato.
29. Europaparlamentet betonar vikten av att ta itu med de säkerhetshot som Belarus kärnkraftverk i Astraviec utgör. Parlamentet insisterar på att Belarus på ett fullständigt transparent sätt tar itu med kärnsäkerheten vid det belarusiska kärnkraftverket och åtar sig att fullt ut genomföra rekommendationerna från den inbördes utvärderingen av anläggningen som den europeiska högnivågruppen för kärnsäkerhet och avfallshantering har gjort. Parlamentet stöder fram till dess ett förbud mot import av energi från det belarusiska kärnkraftverket till EU:s marknad och vill att denna ståndpunkt ska återspeglas i EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna.
30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till myndigheterna i Republiken Belarus.