FÖRSLAG TILL RESOLUTION om riktlinjer för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet
19.10.2021 - (2021/2923(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Jutta Paulus, Claude Gruffat
för Verts/ALE-gruppen
B9‑0538/2021
Europaparlamentets resolution om riktlinjer för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av utkastet till kommissionens meddelande om riktlinjer för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd 2022,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 oktober 2021 Ta itu med stigande energipriser: en verktygslåda för åtgärder och stöd (COM(2021)0660,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 september 2020 Höjning av Europas klimatambition för 2030 – Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare (COM(2020)0562),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv (COM(2020)0662),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (COM(2019)0640),
– med beaktande av Parisavtalet från den tjugoförsta partskonferensen (COP21) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar och den elfte partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Kyotoprotokollet (CMP11), som hölls i Paris från den 30 november till den 11 december 2015,
– med beaktande av artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, där det fastställs att unionens inre marknad ska verka för en hållbar utveckling i Europa, och av artiklarna 9 och 11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det föreskrivs att miljö- och hälsoskyddet ska integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 juli 2021 Europa 55 % –paketet (Fit for 55): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet (COM(2021)0550),
– med beaktande av kommissionens rekommendation av den 28 september 2021 Energieffektivitet först: från princip till praktik, och de riktlinjer som bifogats detta dokument C(2021)7014),
– med beaktande av kommissionens utvärdering om EU:s regler om statligt stöd,
– med beaktande av det offentliga samrådet om de reviderade riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd,
– med beaktande av det offentliga samrådet om den målinriktade översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen: reviderade regler för statligt stöd till den gröna och digitala omställningen,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor[1] (direktivet om förnybar energi),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2002 av den 11 december 2018 om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet[2] (energieffektivitetsdirektivet),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU[3],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el[4],
– med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 om en europeisk strategi för integrering av energisystem[5],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag)[6],
– med beaktande av kommissionens rapport av den 21 mars 2021 Rapport om EU:s konkurrenspolitik 2020 (COM(2021)0373),
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Reglerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd bör vara anpassade till den gröna omställningen och stämma överens med klimat-, energi-, cirkularitets- och nollföroreningsmålen samt målen för biologisk mångfald och ambitionerna i denna riktning.
B. De nuvarande riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 kommer att löpa ut den 31 december 2021.
C. Det krävs en vittgående och allsidig översyn av de nyssnämnda riktlinjerna för att de ska bli fullständigt förenliga med den gröna given, Parisavtalet och klimatmålen för 2030 respektive 2050.
D. Det behövs en gedigen och transparent ram för statligt stöd, av omsorg om fortsatt konkurrens på marknaderna och för att oskäliga och omotiverade marknadssnedvridningar inte ska uppkomma.
E. I riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi fastställs de villkor enligt vilka statligt stöd för energi och miljöskydd kan anses vara förenligt med den inre marknaden.
F. EU:s ambitiösa energi- och klimatmål står inför de största utmaningarna någonsin, vilket kommer att kräva oerhörda offentliga och privata investeringar. Att inte vidta åtgärder på detta område skulle kosta mer, eftersom uteblivna eller försenade investeringar för att åstadkomma en ekologisk omställning skulle kunna kosta EU upp till 5,6 % av dess BNP 2050.
G. Meddelandet om den gröna given anger specifikt att reglerna för statligt stöd bör ses över för att spegla målen i den gröna given, stödja en kostnadseffektiv omställning till klimatneutralitet senast 2050 och underlätta utfasningen av fossila bränslen, särskilt de mest förorenande, så att lika villkor säkerställs på den inre marknaden.
H. Förteckningen över energiintensiva sektorer som är berättigade till statligt stöd har minskats i kommissionens utkast till riktlinjer för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd 2022. Antalet energiintensiva användare som kan komma i fråga för statligt stöd bör förbli begränsat och utfasas under tidens lopp, för att den sammanlagda finansieringen av stödet till energi från förnybara källor ska kunna finnas kvar och för att det inte ska uppkomma en extra belastning genom att räkningar i slutänden övervältras på mindre konsumenter och hushåll, särskilt i ett läge med svängiga energipriser, ty tack vare begränsning och utfasning av ovannämnda slag går det i sista hand att förhindra att allmänhetens acceptans av förnybar energi minskar.
I. Med dagens riktlinjer för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd kan man inte tillämpa en differentierad ansats utgående från regionala särdrag och regional distribution och detta bromsar upp den nödvändiga utbyggnaden av förnybar energi på landsbygden i medlemsstater med heterogena naturförhållanden.
J. Den 7 juni 2021 inledde kommissionen ett riktat offentligt samråd och offentliggjorde ett utkast till meddelande om riktlinjer för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd 2022. Samrådsperioden löpte ut den 2 augusti 2021.
K. Enligt kommissionen är de två viktigaste skälen till översynen av dessa riktlinjer att dels utöka riktlinjernas tillämpningsområde till nya områden och all teknik som kan genomföra den europeiska gröna given, dels åstadkomma större flexibilitet i bestämmelserna om förenlighet. Det är viktigt med anpassning till och överensstämmelse med EU:s relevanta miljö- och energilagstiftning och unionens regelverk.
L. För att slå in på en ansvarsmedveten väg i riktning mot klimatneutralitet senast 2050 har EU beslutat att minska sina växthusgasutsläpp med minst 55 % fram till 2030, och kommissionen har föreslagit att all relevant klimat- och energilagstiftning ska avstämmas efter detta mål, och därvid, som en del av Europa 55 % –paketet, bland annat föreslagit sådana mål för 2030 att andelen förnybar energi ska ökas med minst 40 % och att energieffektiviteten ska ökas med minst 36 %.
M. Kommissionen har uppgett att enbart klimat- och energimålen kommer att kräva ytterligare årliga investeringar på 350 miljarder euro.
N. Reglerna för statligt stöd, framför allt de som berör klimat, energi och miljöskydd, bör inte medge ens indirekt stöd till fossila bränslen eller kärnkraft, och inte heller vare sig förorsaka eller bidra till inlåsningseffekter när det gäller växthusgasutsläpp. Lika lite bör de bidra till uppkomst av strandade tillgångar.
O. Reglerna för statligt stöd bör tjäna förverkligandet av principen om energieffektivitet först, en princip som medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa i sitt beslutsfattande i frågor om energiplanering, energipolitik och investeringar i energi, i enlighet med förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder[7].
P. De moderniserade reglerna för statligt stöd bör bli framtidssäkrade och bör därför regelbundet övervakas och ses över.
Q. Översynen av reglerna för riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd bör bidra till en rättvis omställning och i målen för översynen bör man därför beakta de sociala aspekterna, också i riktlinjerna för en upphandlingsmekanism, för att bemöta de oproportionerliga och oavsiktliga sociala konsekvenserna och orättvisorna, med tanke på att 30 miljoner människor eller 6,9 % av EU:s befolkning lever i energifattigdom med markanta skillnader mellan medlemsstaterna.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens utkast till meddelande om riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd och dess ansträngningar för att stärka riktlinjerna från 2014 och sträva efter ett högre miljöskydd, som inbegriper den ekologiska omställningen av energisektorn. Parlamentet välkomnar att bekämpningen av klimatförändringar och minskningen av växthusgasutsläpp har hamnat mer i fokus i utkastet till riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd, och understryker att detta bör kombineras med miljö- och hälsoskydd.
2. Europaparlamentet påminner om unionens klimatmål att minska utsläppen med minst 55 % fram till 2030, i enlighet med EU:s klimatlag, och målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet konstaterar att många klimat- och energilagar för närvarande håller på att revideras för att de ska anpassas till dessa mål, och att de föreslagna målen för 2030 för förnybar energi nu är ”minst 40 %” och för energieffektivitet ”minst 36 %”. Parlamentet påpekar att omställningen till en klimatneutral ekonomisk modell kräver betydande investeringar från både den privata och den offentliga sektorn. Parlamentet understryker att kostnaden för att inte vidta några åtgärder är klart högre än kostnaden för att uppfylla EU:s klimat- och energiambitioner.
3. Europaparlamentet vidhåller att miljömässigt hållbart statligt stöd är avgörande för att EU ska uppnå sina klimat-, energi- och miljöskyddsmål. Parlamentet understryker att kommissionen bör sända en tydlig signal om att allt stöd bör vara förenligt med Parisavtalet och EU:s gröna omställning och sociala mål.
4. Europaparlamentet uttrycker stark oro över att utkasten till reviderade riktlinjer för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd och till den allmänna gruppundantagsförordningen fortfarande skulle tillåta statligt stöd till fossila bränslen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över de olika stödkategorierna för att medlemsstaterna inte ska kunna ge direkt eller indirekt stöd till fossila bränslen.
5. Europaparlamentet betonar att statligt stöd på klimat-, miljöskydds- och energiområdet är ett viktigt verktyg på medellång sikt för att hantera stigande energipriser till följd av fossil gas, särskilt genom stöd till energieffektivitetsåtgärder och hållbara förnybara energikällor. Parlamentet anser att det är väsentligt med strategier och åtgärder för energieffektivitet, särskilt i byggnader, för att energifattigdomen ska kunna utrotas, och tycker att de mest utsatta delarna av samhället därför bör prioriteras när sådana åtgärder vidtas. Parlamentet är bekymrat över att kategorin ”Stöd för förbättring av byggnaders energi- och miljöprestanda” i utkastet till riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd inte är tillräckligt ambitiöst hållen, eftersom den omfattar endast mindre renoveringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att höja det grundläggande kravet på att minska det primära energibehovet i byggnader till minst 40 %, dvs. den miniminivå som krävs för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 inom byggsektorn.
6. Europaparlamentet framhåller behovet av att integrera EU:s lagstiftning om och politik för klimat- och miljöfrågor, nollföroreningar, biologisk mångfald och energifrågor i den nya ramen för statligt stöd och samtidigt se till att den förblir aktuell och i linje med den uppdaterade klimat- och energiram som just nu ses över.
7. Europaparlamentet framhåller att det skulle kunna få negativa konsekvenser för den europeiska industrins konkurrenskraft och hållbarhet om det inte infördes gedigna regler för statligt stöd i enlighet med Europa 55 % –paketet och den gröna given, och att det också skulle kunna äventyra sysselsättningsskapandet och EU:s ekonomiska återhämtning och i sista hand göra unionens klimatagenda mindre verkningsfull.
8. Europaparlamentet välkomnar de allmänna målen om att utöka tillämpningsområdet för riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd, så att där kommer att ingå nya områden såsom ren mobilitet, ökad flexibilitet och harmonisering av de nuvarande reglerna. Parlamentet konstaterar dock att man måste vara mera ambitiös med det statliga stödet när det gäller klimat, miljöskydd, förnybar energi och energieffektivitet och att det behövs tydliga definitioner av och bedömningsmetoder för de nya begrepp som införs genom riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd.
9. Europaparlamentet betonar att riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd bör ge lämpligt stöd till europeiska företags ekologiska omvandling vid omställningen till en koldioxidneutral ekonomi och samtidigt skydda återhämtningen från covid-19-krisen, sysselsättningsskapandet inom EU och konkurrenskraften.
10. Europaparlamentet understryker att riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd är avsedda att klarlägga hur medlemsstaterna kan ge incitament till tidig nedläggning av verksamhet som berör kol, torv och skifferolja. Parlamentet anser dock att denna stödkategori bör förbättras avsevärt, till exempel genom
i) tydliga skyddsåtgärder i samband med utfasningen av fossila bränslen och verksamheter som sammanhänger med dem, varvid hänsyn ska tas till de direkta och indirekta subventioner som mottagits under tidens lopp samt till företagens ansvar för att platser där verksamhet bedrivits återställs efter nedläggningen och, överlag, till alla ansvarsskyldigheter som uppstått till följd av principen om att förorenaren betalar och som inte får betalas med statligt stöd. Sådana skyddsåtgärder skulle exempelvis kunna bestå i obligatoriska nedläggningsdatum, ett datum för när nedläggningsstödet ska upphöra och/eller en utfasning av stödet.
ii) krav på framläggande av en helhetsbetonad konsekvensbedömning och jämförelser med olika alternativ för energieffektivitet och, om dessa alternativ inte fungerar, med hållbarare alternativ där de aktuella energibehoven tillgodoses med förnybar energi, så att det framgår att det statliga stödet ges till den mest kostnadseffektiva, energieffektiva och hållbara lösningen på lång sikt, vilken ska bygga på förnybar energi och vara i linje både med vetenskapens senaste rön och med den gröna givens mål, särskilt de mål som handlar om energieffektivitet och förnybar energi,
iii) en definition av vad som menas med ”extrakostnader” berättigade till statligt stöd avsett att underlätta nedläggningen av lönsamma verksamheter, i likhet med definitionen av vad som är statligt stöd avsett att underlätta nedläggningen av olönsamma verksamheter,
iv) krav på insyn dels i planerna för nedläggningen av verksamheter inriktade på fossila bränslen, dels i det stöd som beviljats i detta sammanhang.
11. Europaparlamentet betonar att klimatneutralitet senast 2050 förutsätter omedelbar och massiv insats av energieffektivitetsåtgärder och hållbar teknik för förnybar energi. Parlamentet betonar att offentliga investeringar i energieffektivitet och förnybar energi på lång sikt inte bara kommer att minska utsläppen utan också pressa ned energipriserna och stabilisera dem, så att större mängder disponibel inkomst frigörs för andra användningsändamål och EU i sista hand får ökat välstånd och tryggare energiförsörjning. Parlamentet konstaterar med oro att man i utkastet till riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd inte tagit med den stödkategori som var avsedd för stöd till förnybar energi, så att den förnybara energin kommer att tävla om statligt stöd med andra koldioxidsnåla lösningar, som alltså är fossilbränslebaserade. Parlamentet vill därför att riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd ska innefatta ett särskilt kapitel om stöd till förnybar energi och att det i kapitlet ska understrykas att teknikspecifika stödordningar bör vara regel och inte undantag, liksom där också bör föreskrivas en möjlighet till regionalt differentierade stödordningar så att det på regional nivå blir möjligt dels med diversifiering, dels med kostnadseffektiv systemintegrering av förnybar energi. Parlamentet uppmanar, i linje med direktivet om förnybar energi, till att det tas med ett särskilt kapitel med föreskrifter enkom om stöd till energisamhällen av alla storlekar som inriktar sig på förnybar energi och smärre aktörer, bland annat i form av att de undantas från obligatoriska auktioner och/eller att tröskeln för när auktioner ska bli obligatoriska för dem avsevärt höjs. Om detta inte går för sig bör de åtminstone få stanna kvar på de nivåer som finns i 2014 års riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slå vakt om rättigheterna för egenförbrukare av förnybar energi, aktiva konsumenter, medborgares energisamhällen och energisamhällen för förnybar energi, såsom det föreskrivs i paketet om ren energi för Europas alla invånare. Parlamentet noterar med oro att många medlemsstater ännu inte införlivat dessa rättigheter i sin lagstiftning för att säkerställa att deras energisystem blir präglade av decentralisering, demokrati och hög energieffektivitet och fullständigt kommer att bygga på förnybar energi.
13. Europaparlamentet betonar att uppnåendet av målet om 15 % gränsöverskridande effektiv elsammanlänkning, tillsammans med att nationella flaskhalsar tas bort, kapaciteten för lagring av förnybar energi ökas och överförings- och distributionssystemen görs smartare är ett annat väsentligt sätt att öka den gränsöverskridande sammanlänkningen, som är en förutsättning för att energiförsörjningen ska bli tryggare och mindre svängig och för att EU:s självförsörjning med el ska stimuleras.
14. Europaparlamentet håller fast vid att reglerna för statligt stöd måste bli tillräckligt flexibla för att underlätta nya lösningar som präglas av nollutsläpp, cirkularitet och hållbarhet, särskilt inom sektorer som det är svårt att göra fossilbränslefria.
15. Europaparlamentet vill att energihierarkins principer ska byggas in i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd. Enligt dessa principer ska energisparande och energieffektivitet komma i första hand, och följas av direkt elektrifiering med förnybar el och förbättrad användning av förnybar värme. Sist kommer användning av bränslen eller gaser som är baserade på förnybar energi, men detta ska bli aktuellt endast i tillämpningar där det inte finns några andra alternativ för förverkligande av omställningen. Parlamentet ber också kommissionen att, med dessa principer i åtanke, se över det stöd som ges i form av minskade elavgifter för energiintensiva användare och därvid säkerställa att stödet kopplas till faktiska investeringar i energieffektivitet och förnybar energi.
16. Europaparlamentet oroar sig över vilka släpphänta villkor som EU tillämpar på det stöd som ges i form av minskade elavgifter för energiintensiva användare, framför allt eftersom det inte finns några krav på faktiska investeringar i energieffektivitet och förnybar energi för olika industriprocesser och de investeringskrav som ställs på stödberättigade energiintensiva användare inte är kumulativa. Parlamentet erinrar om vad kommissionen kommit fram till i sin konsekvensbedömning av riktlinjerna för statligt stöd inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser efter 2022, nämligen att det inte finns något som tyder på en risk för koldioxidläckage för energiintensiva industriers vidkommande. Parlamentet anser därför att det stöd som ges i form av minskade elavgifter är omotiverat, för att inte tala om att sådant stöd är orättvist mot småföretag och hushåll. Parlamentet uppmanar kommissionen att avveckla berättigandet till sådant stöd.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uttryckligen bygga in principen om ”energieffektivitet först” i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljöskydd, särskilt genom att:
i) använda principen som en prioriterad utgångspunkt för att bedöma om en åtgärd inom energisektorn är nödvändig, särskilt för stödåtgärder för energiproduktion (avsnitt 4.1), stöd för försörjningstrygghet, särskilt inom ramen för kapacitetsmekanismer (avsnitt 4.8) och stöd till energiinfrastruktur (avsnitt 4.9),
ii) integrera principen i motiveringen till åtgärder med avseende på system för energieffektivitet (t.ex. teknikspecifika anbudsförfaranden i första stödkategorin – avsnitt 4.1) och förbättring av byggnaders energi- och miljöprestanda (avsnitt 4.2) eller för fjärrvärme och fjärrkyla (avsnitt 4.10).
18. Europaparlamentet understryker att EU:s regler för statligt stöd bör säkerställa lika villkor bland medlemsstaterna, eftersom alla medlemsstater inte kommer att kunna ge lika mycket stöd till sina företag, vilket medför risk för snedvridningar och fragmentering av marknaden och ökade skillnader mellan länderna, något som i sin tur vore ägnat att ytterligare späda på den sociala ojämlikheten på den inre marknaden.
19. Europaparlamentet konstaterar att investeringar i energieffektiv teknik och teknik för förnybar energi kräver ekonomisk förutsägbarhet för att investeringsriskerna ska minimeras. Parlamentet uppmanar kommissionen att godkänna stödordningar för en tillräckligt lång tid framöver så att det tas hänsyn till tidsramarna för planering och utveckling av de relevanta projekten, i enlighet med vad lagstiftningen på området föreskriver.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa rättslig säkerhet kring stödordningar som godkänts redan i enlighet med det gamla systemet för statligt stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga in en översynsmekanism i de nya riktlinjerna för att säkerställa konsekvens och enhetlighet med de slutliga rättsakter och genomförandeakter som ingår i Europa 55 % –paketet.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i de nya riktlinjerna undvika överdrivna bevis- och motiveringsbördor, för att byråkrati och osäkerhet inte ska bli till förfång vare sig för den gröna givens politiska mål eller för uppnåendet av minskningsmålen fram till 2030.
22. Europaparlamentet betonar den stora vikten av att hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet bevaras och tillskapas i samband med den hållbara omställningen. Parlamentet erinrar om att strandade tillgångar innebär strandad infrastruktur och strandade arbetstillfällen, och att programmen för yrkesutbildning och annan utbildning bör leda fram till färdigheter och yrken som står i samklang med målen för den gröna given.
23. Europaparlamentet oroar sig över bristen på insyn i de diskussioner som förts mellan kommissionen och medlemsstaterna om anmälan och godkännande av nationella åtgärder för statligt stöd, liksom också över de kriterier som använts för bedömning av huruvida dessa åtgärder är förenliga med unionens mål och lagstiftning inom områdena miljö, biologisk mångfald och klimatskydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda detta, bland annat genom att gå ut med information om den tidsmässiga inplaneringen av stegen i förfarandet i registret över statligt stöd, samt genom att offentliggöra dels beslutet som föregått anmälan, dels skrivelserna till medlemsstaterna i de fall då de åtgärder de föreslagit inte kan komma i fråga som statligt stöd, jämte genom att förbättra både de mallar som medlemsstaterna använder för anmälan av statligt stöd och kommissionens bedömningar av överensstämmelse.
24. Europaparlamentet erinrar om att Århuskonventionens efterlevnadskommitté (kommittén) i sina slutsatser i ärende ACCC/C/2015/128, vilka antogs den 17 mars 2021, kommit fram till att EU inte följde artikel 9.3 och 9.4 i Århuskonventionen, eftersom det civila samhället i dagens läge inte kan ifrågasätta de beslut om statligt stöd som kommissionen fattat i enlighet med artikel 108.2 i EUF-fördraget och som kan tänkas strida mot EU:s miljölagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att visa prov på fullständigt engagemang till förmån för EU:s internationella skyldigheter på miljörättens område. Parlamentet yrkar framför allt på ett formellt stadfästande av kommitténs slutsatser vid det sjunde mötet för Århuskonventionens parter den 18–20 oktober 2021, som en gärd av aktning för detta efterlevnadsorgans oberoende och legitimitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullgöra det åtagande som kommissionen gjort i det uttalande som bifogats den reviderade Århusförordningen, nämligen att bedöma de alternativ som står till buds för åtgärdande av kommitténs slutsatser senast vid utgången av 2022 och, om så är lämpligt, lägga fram åtgärder senast vid utgången av 2023.
25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.