FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Nicaragua
8.12.2021 - (2021/3000(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Manu Pineda
för The Left-gruppen
B9‑0582/2021
Europaparlamentets resolution om situationen i Nicaragua
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Republiken Nicaraguas konstitution,
– med beaktande av FN-stadgan, särskilt kapitel 1 artikel 1.2, där det anges att dess syfte är ”att mellan nationerna utveckla vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt”,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961,
– med beaktande av den årliga rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om situationen i Nicaragua,
– med beaktande av artikel 1 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och artikel 1 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i vilka det anges att ”alla folk har rätt till självbestämmande” och ”med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling”,
– med beaktande av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan[1], som undertecknades den 29 juni 2012 och som har politisk dialog som en av sina tre viktigaste pelare,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I linje med landets egna lagar och konstitutionella förfaranden ägde allmänna val rum i Nicaragua den 7 november 2021, vilket omfattade presidentval, val till nationalförsamlingen och val till det centralamerikanska parlamentet.
B. Sex kandidater ställde upp i presidentvalet. Enligt Nicaraguas högsta valmyndighet fick Daniel Ortega flest röster med 75,9 % av de avlagda rösterna, och vann därför valet. Walter Espinoza fick 14,2 % av rösterna, Guillermo Osorno 3,3 %, Marcelo Montiel 3,2 %, Gerson Gutiérrez 1,8 % och Mauricio Orué 1,7 %. Deltagandet i presidentvalet uppgick till 65,3 %.
C. Sju partier och koalitioner ställde upp i valet till nationalförsamlingen, och alla fick mandat. Mandaten fördelades på följande sätt: Sandinistiska nationella befrielsefronten (FSLN) totalt 75 mandat, Liberala grundlagspartiet (PLC) 9 mandat, Alianza Liberal Nicaragüense 2 mandat, Partido Liberal Independiente (PLI) 1 mandat, Alianza por la República (APRE) 1 mandat, Partido Camino Cristiano Nicaragüense (CCN) 1 mandat och YATAMA 1 mandat.
D. Cristiana Chamorro, som hade meddelat att hon skulle ställa upp i presidentvalet, har suttit i husarrest sedan den 2 juni 2021 efter att ha anklagats för penningtvätt under sin tid som direktör för stiftelsen Violeta Barrios de Chamorro.
E. Arturo Cruz greps den 5 juni 2021. Ledaren för oppositionsgruppen Unidad Nacional Azul y Blanco, Félix Maradiaga, greps den 8 juni 2021. Juan Sebastián Chamorro greps också den 8 juni 2021. De hade alla meddelat att de hade för avsikt att ställa upp som presidentkandidat i nästa allmänna val. De greps på grundval av lag 1055/2020, som förbjuder allt handlade som går emot Nicaraguas oberoende, suveränitet och självbestämmande. Unamos ledare liksom andra medlemmar av Unamo greps också. Häktningen av dem hindrade de flesta av dem från att registrera sin kandidatur. Domstolen har ännu inte avkunnat dom.
F. Sandinistiska nationella befrielsefronten (FSLN) fick 15 av Nicaraguas mandat i det centralamerikanska parlamentet, Liberala grundlagspartiet (PLC) 2 mandat, Partido Liberal Independiente (PLI) 1 mandat, Alianza Liberal Nicaragüense 1 mandat och Alianza por la República (APRE) 1 mandat.
G. I maj 2021 infördes en valreform i Nicaragua. Genom denna reform införs bland annat åtgärder för att säkerställa kvinnors deltagande som kandidater, tillgång till all information och dokumentation om valprocessen på ursprungsbefolkningarnas språk, införande av vallokaler i avlägsna områden och reglering av partiföreträdares närvaro vid vallokaler. Nicaraguas nationalförsamling utsåg i maj 2021 en ny högsta valmyndighet. Valmyndigheten omfattar företrädare som nominerats av alla partier som är representerade i parlamentet, en majoritet av dess medlemmar är kvinnor och den inbegriper även företrädare för befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung och ursprungsbefolkningar.
H. Genom ett uttalande från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik erkände EU inte valen som legitima val. Flera länder och multilaterala forum har gjort olika ställningstaganden avseende valförfarandet. Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) har antagit en resolution i vilken man hävdar att valen i Nicaragua saknade demokratisk legitimitet. Detta har fått Nicaragua att lämna OAS, då man anser att detta bara är det senaste exemplet på hur denna organisation har blivit ett interventionistiskt instrument.
I. Både EU och Förenta staterna har infört ensidiga tvångsåtgärder, såsom sanktioner, mot Nicaragua. EU förlängde sina sanktioner med ytterligare ett år den 11 oktober, före de allmänna valen. Den amerikanska administrationen utvidgade sina sanktioner efter valen den 15 november. FN:s människorättsexperter har begärt att sanktionerna ska hävas mot bakgrund av covid-19-pandemin, eftersom de har hindrat de länder som är föremål för sanktionerna att få tillträde till den internationella marknaden för läkemedel och andra livsviktiga förnödenheter.
J. Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har rapporterat 117 fall av trakasserier, skrämsel och hot riktade mot politiska aktivister och medlemmar av olika samhällsorganisationer sedan den 1 augusti 2019.
K. Nicaraguas läge mellan Stilla havet och Atlanten ger landet en strategisk position i Centralamerika. I december 2014 tillkännagavs byggandet av en kanal mellan Stilla havet och Atlanten i samarbete med det kinesiska företaget HKND Group. Projektet ställdes in 2018.
L. USAID:s insatsstödprogram i Nicaragua har pågått sedan 2018 och har bland annat som mål att främja en marknadsekonomi för landet, skydda privat egendom samt stödja oppositionsorganisationer och oppositionsledare. USAID gav stiftelsen Violeta Barrios de Chamorro över 7 miljoner US-dollar mellan 2014 och 2021. Stiftelsen finansierar flera privatägda medier som kontrolleras av familjen Chamorro, liksom andra organisationer som står vissa oppositionsgrupper nära. Andra oppositionsorganisationer och organisationer med koppling till oppositionen erhöll finansiering på över 3 miljoner US-dollar under samma period. Stiftelsen Violeta Barrios de Chamorro upphörde med sin verksamhet i februari 2021 efter det att Nicaragua antagit en lag som krävde att stiftelsen skulle deklarera sin utländska finansiering.
M. Förenta staternas nationella fond för demokrati gav oppositionsgrupper över 4,4 miljoner US-dollar mellan 2016 och 2019.
N. Bland de medieföretag som finansieras av USAID finns tevekanalen 100 % Noticias, som leds av Miguel Mora, som upprepade gånger har efterlyst en amerikansk militär intervention i Nicaragua för att störta regeringen. Andra utlandsfinansierade medier har anslutit sig till detta krav.
O. I november 2020 drabbades Nicaragua av orkanerna Eta och Iota, med förödande konsekvenser för befolkningen. Viktig infrastruktur som vattenförsörjning förstördes och håller nu på att byggas upp igen. Orkanerna har fått varaktiga konsekvenser för befolkningen vid landets karibiska kust, den hårdast drabbade regionen, som fortfarande är i behov av stöd. EU har ökat sin finansiering till Centralamerika med 5 miljoner euro för att hantera konsekvenserna av orkanerna Eta och Iota i Nicaragua, Honduras, Guatemala och El Salvador.
P. Trots att Nicaragua bara i liten utsträckning bidrar till klimatförändringarna riskerar landet att bli ett av de hårdast drabbade på grund av sitt geografiska läge och sina geografiska särdrag. Nicaragua har redan gjort stora investeringar i åtgärder för att anpassa sig till klimatförändringarna och för att minska sitt koldioxidavtryck, bl.a. genom en ökad användning av förnybara energikällor under det senaste årtiondet, vilka nu står för 76 % av landets energiförbrukning.
Q. Sandinistrevolutionen ledde till att alla nicaraguaner fick kostnadsfri hälso- och sjukvård. Sedan FSLN bildade regering för andra gången 2007 har Nicaragua inrättat ett nätverk av offentliga sjukhus som är tillgängliga för hela befolkningen, vilket har lett till att barnadödligheten har minskat med 58 %. Sedan 2007 har alla nicaraguaner haft tillgång till kostnadsfri utbildning. Under denna period har fattigdomen bland nicaraguanerna minskat från 48 % till 29 %, och den extrema fattigdomen har minskat från 20 % till 6 %.
1. Europaparlamentet noterar resultatet av de allmänna valen den 7 november.
2. Europaparlamentet påminner om att Nicaraguas folk är i sin fulla rätt att sköta sina egna angelägenheter utan utländsk inblandning och i enlighet med folkrätten.
3. Europaparlamentet förväntar sig att Nicaraguas rättssystem omgående ska döma Cristiana Chamorro, Arturo Cruz, Félix Maradiaga och Juan Sebastián Chamorro i enlighet med nicaraguansk lagstiftning och internationella normer.
4. Europaparlamentet noterar med oro uttalandet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om den försämrade människorättssituationen och om hur detta skulle kunna inverka på det nicaraguanska folkets utövande av sina politiska rättigheter. Parlamentet uttrycker oro över den rådande situationen i Nicaragua och uppmanar med kraft alla inblandade aktörer att avstå från att använda våld och efterlyser en politik som bygger på dialog mellan olika sociala och politiska aktörer för att hitta en lösning på den rådande situationen. Parlamentet uppmanar de berörda myndigheterna att ställa de ansvariga till svars och att följa nationell och internationell rätt.
5. Europaparlamentet begär att sanktionerna mot Nicaragua ska hävas i linje med FN:s rekommendationer. Parlamentet betonar att sanktionerna mot Nicaragua kränker det nicaraguanska folkets rättigheter, inklusive deras rätt till hälsa, och har bidragit till att ytterligare polarisera och förvärra landets politiska situation. Parlamentet fördömer den amerikanska administrationens beslut att utvidga sina tvångsåtgärder.
6. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att föra en konstruktiv dialog med Nicaraguas regering och att grunda de bilaterala förbindelserna på folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet framhåller att ömsesidigt fördelaktiga förbindelser mellan EU och Nicaragua kan ha en positiv inverkan på många aspekter, däribland uppnåendet av målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling.
7. Europaparlamentet uttrycker oro över de synnerligen dramatiska konsekvenserna av klimatförändringarna i Nicaragua på grund av landets geografiska särdrag, bland annat ökningen av extrema meteorologiska fenomen, vilket kunde konstateras i samband med orkanerna Eta och Iota. Parlamentet påminner om att de rikaste och mest utvecklade länderna har bidragit mest till den rådande klimatkrisen och att de därför bär ett ansvar gentemot länder som Nicaragua som drabbas hårdast av dess konsekvenser. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att anta en strategi för klimaträttvisa när man utformar politik på relevanta områden och att vidta åtgärder i relevanta forum såsom FN:s ramkonvention om klimatförändringar.
8. Europaparlamentet uppmanar Nicaraguas regering att avkriminalisera abort och att säkerställa sexuella och reproduktiva rättigheter för samtliga delar av befolkningen.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar, Nicaraguas regering, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika samt regionala latinamerikanska organ, inbegripet den latinamerikanska samarbetsorganisationen Alba (Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América) och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac).
- [1] EUT L 346, 15.12.2012, s. 3.