FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina
13.12.2021 - (2021/3010(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Mick Wallace
för The Left-gruppen
B9‑0593/2021
Europaparlamentets resolution om situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Förenta nationernas stadga,
− med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2202, där samtliga parter uppmanades att fullt ut genomföra åtgärdspaketet för genomförande av Minskavtalen, som antogs den 12 februari 2015 i Minsk, Belarus, som ett sätt att finna lösningar på konflikten i de östra delarna av Ukraina,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den rådande krisen till följd av konflikten i östra Ukraina och spänningarna mellan Ryssland och Ukraina utgör en allvarlig säkerhetskris för Europa. Det finns ingen militär lösning på denna kris. Förhandlingar och dialog är det enda sättet att förhindra en ytterligare upptrappning som riskerar att leda till en militär konflikt med potentiell inblandning av kärnvapenstater.
B. Den rådande säkerhetskrisen har utlösts av den pågående konflikten i östra Ukraina å ena sidan och en upptrappning av retoriken mellan Nato, Ryssland och Ukraina å andra sidan. De runt 100 000 ryska trupper som nyligen satts in på landets territorium längs gränsen mellan Ryssland och Ukraina har lett till oro över en rysk invasion i Ukraina.
C. Ryssland, Ukraina och samtliga Natomedlemsstater, inklusive EU:s medlemsstater och USA, är medlemmar i OSSE, som definierar sig själv som ett forum för politisk dialog om en lång rad ”säkerhetsfrågor”.
D. Konflikter och allvarliga problem i förbindelserna mellan Ryssland och Ukraina är fortfarande olösta. Även om ett eldupphör 2015 tillfälligt satte stopp för ett fullskaligt krig i östra Ukraina, har sonderande attacker och vedergällningar från båda sidor lett till upprepade våldsamma sammandrabbningar, såsom i mars och april i år. FN erkänner inte Krim som en del av Ryska federationen.
E. Spänningarna och bristen på förtroende mellan Nato, vissa av dess medlemsstater och Ryssland har ökat under de senaste åren, vilket har förvärrats av de allt sämre bilaterala förbindelserna mellan USA och Ryssland samt Natos inkräktande på Ryssland. Både Ryssland och Nato och dess medlemsstater har skärpt sin hållning mot varandra, vilket återspeglas i ändrade militärdoktriner, sanktionsåtgärder och en fientlig retorik åt båda håll.
F. Ryssland och Nato definierar varandra som fiender. Vid Natos toppmöte 2021 upprepade man att Ryssland utgör ett av de allvarligaste hoten mot den euroatlantiska säkerheten. I Rysslands nyligen uppdaterade nationella säkerhetsstrategi definieras den militära uppbyggnaden av Natos militära infrastruktur vid de ryska gränserna, liksom övningar där man övar på att använda kärnvapen mot Ryssland, som ett hot mot Ryssland.
G. Upptrappningen under flera år av konfrontationen mellan Ryssland och Nato/EU har lett till en militär uppbyggnad på båda sidor av gränsen mellan EU:s medlemsstater, associerade länder och Ryssland. 4 500 Natotrupper är för närvarande utsända i dessa länder. Bidenadministrationen överväger att stärka USA:s militära närvaro där. Nato har USA-ledda missilförsvarskomponenter utplacerade i Östeuropa och frekventa uppdrag från Natofartyg nära ryska vatten i Östersjön och Svarta havet.
H. Sedan 2014 har USA tillhandahållit 600 miljoner USD om året i utvecklingsbistånd och militärt bistånd. Under 2022 ökade Bidenadministrationen sitt militära stöd till Ukraina till 400 miljoner USD, inklusive 80 ton ammunition samt närvaro av militär utbildningspersonal.
I. Nato genomför det omfattande biståndspaket för Ukraina som antogs vid toppmötet i Warszawa 2016 och som redan 2018 hade en budget på över 2 618 000 EUR. Natos allierade anordnar årliga gemensamma militärövningar med Ukraina. År 2020 blev Ukraina en av enbart sex partner med utökade möjligheter, en särskild status för Natos nära allierade.
J. USA, EU och andra länder har infört ensidiga tvångsåtgärder mot hundratals ryska medborgare, däribland regeringstjänstemän och parlamentsledamöter, samt delar av det ryska näringslivet, däribland försvars-, energi- och finanssektorerna. Nya sanktioner håller på att utarbetas mot Ryssland.
K. USA:s och Tysklands gemensamma uttalande från juli 2021 om stöd till Ukraina innehöll ett hot om att ”ifall Ryssland försöker använda energi som ett vapen eller begår ytterligare aggressiva handlingar mot Ukraina kommer Tyskland att vidta åtgärder på nationell nivå och utöva påtryckningar för effektiva åtgärder på europeisk nivå, inbegripet sanktioner, för att begränsa Rysslands exportkapacitet till Europa inom energisektorn, inklusive gas, och/eller inom andra ekonomiskt viktiga sektorer”.
L. Natopartnern Turkiet och Ukraina har utvecklat militärt samarbete och genomfört över 30 avtal, bland annat om leverans av drönare, särskilda militära rådgivare och militär utbildning.
M. Den inrikespolitiska situationen i Ukraina är instabil, då många partier inte nödvändigtvis agerar i samförstånd med centralregeringens önskemål och agenda. Nationalistiska frivilligenheter har öppet undergrävt centralregeringens auktoritet och order och undergräver därmed Zelenskyjs förmåga att förhandla om fred.
N. Trots att Ukraina trycker på för Nato- och EU-medlemskap visar aktuella opinionsundersökningar från Kiev International Institute for Sociology att den allmänna opinionen i dessa frågor fortfarande är blandad. Hälften av dem som deltog i undersökningen från Kiev International Institute for Sociology stöder ett EU-medlemskap och 40 % är positiva till att gå med i Nato.
O. Ryssland kräver rättsligt bindande garantier för att Nato inte ska expandera längre österut, inbegripet in i Ukraina, och att vapensystem som utgör ett hot mot Ryssland inte ska placeras ut i närheten av ryska gränser. Ryssland är oroat över en möjlig utplacering på Ukrainas territorium av missilsystem med en flygtid på 7–10 minuter till Moskva, eller 5 minuter för hypersoniska system. Som svar på dessa krav utesluter inte USA och Nato ett framtida medlemskap i Atlantpakten för Ukraina och andra östeuropeiska länder.
1. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den militära konfrontationen vid gränsen mellan Ryssland och EU:s och Natos medlemsstater och associerade länder. Parlamentet är djupt oroat över den uppenbara bristen på politisk vilja att stoppa spiralen av konfliktupptrappning.
2. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med Ukrainas befolkning, som sedan 2014 har genomlidit år av lågintensivt krig, åtföljt av en allvarlig ekonomisk kris, och nu lever under hot om ett fullskaligt krig som sätter alla invånares liv i fara.
3. Europaparlamentet påminner Ryssland, Ukraina, liksom Natos och EU:s medlemsstater om att FN-stadgan ålägger samtliga FN-medlemsstater att lösa internationella tvister med fredliga medel på ett sätt som inte äventyrar den internationella freden, säkerheten och rättvisan. Parlamentet påminner om att det i FN-stadgan också föreskrivs att stater i sina internationella förbindelser ska avhålla sig från hot om eller användning av våld mot någon stats territoriella integritet eller politiska oberoende eller agera på något annat sätt som är oförenligt med FN:s syften.
4. Europaparlamentet påminner Ryssland, Ukraina, USA, Nato och alla dess medlemsstater om att det inte finns någon militär lösning på meningsskiljaktigheterna och konflikterna. Parlamentet betonar att den enda vägen ut ur den rådande krisen är en förhandlingsprocess där man baserat på respekt för alla aktörers intressen fastställer lösningar på problemen. Parlamentet anser att OSSE är det lämpligaste forumet för en sådan dialog, eftersom det omfattar både Ryssland, Ukraina och samtliga Nato-medlemsstater.
5. Europaparlamentet uppmanar Ryssland och andra berörda parter att sluta underblåsa konflikten i östra Ukraina med tillhandahållande av vapen och militärt bistånd.
6. Europaparlamentet uppmanar Rysslands och Ukrainas presidenter att återuppta en resultatinriktad bilateral dialog och förhandlingar om lösningar på de olika allvarliga problemen och konflikterna i sina förbindelser. Parlamentet betonar att lösningar endast kan nås på grundval av respekt för staternas suveränitet och territoriella integritet och de olika berörda parternas oro. Parlamentet uppmanar Ryssland, USA, liksom EU:s och Natos medlemsstater att respektera det ukrainska folkets rätt att hantera sina egna angelägenheter.
7. Europaparlamentet uttrycker oro över att den dialog som nyligen fördes mellan president Putin och president Biden inte ledde till att spänningarna minskade. Parlamentet understryker att det behövs en dialog som bygger på ömsesidig respekt. Parlamentet uppmanar Ryssland att begränsa sin militära verksamhet på sitt territorium nära Ukrainas gränser för att inte öka spänningarna i regionen. Parlamentet efterlyser ökat samarbete och ökad öppenhet mellan Ryssland och regionala makter på det militära området där så är möjligt. Parlamentet uppmanar Nato, efter ett förslag från Bidenadministrationen, att inleda samtal på hög nivå för att diskutera Rysslands oro över Nato. Parlamentet avvisar all form av utvidgning av Nato. Parlamentet välkomnar inrättandet av en regelbunden strategisk stabilitetsdialog mellan USA och Ryssland, vilket är en långsiktig process. Parlamentet betonar dock att det krävs brådskande förhandlingar för att förhindra att konflikten trappas upp till ett krig.
8. Europaparlamentet betonar att det finns en formell för fred mellan Ryssland, väst och Ukraina i form av Minsk II från 2015. Parlamentet betonar att uppfyllandet av detta avtal som förhandlats fram mellan Frankrike, Tyskland, Ukraina och Ryssland och som stöds av USA och FN bör vara målet för alla berörda parter och att deras politik bör återspegla detta mål. Parlamentet påminner om att denna färdplan fastställdes genom FN:s säkerhetsråds resolution 2022 med de tre huvudinslagen – demilitarisering, återupprättande av Ukrainas suveränitet, inbegripet kontroll av gränsen till Ryssland, och säkerställande av autonomi för ett demilitariserat Donbass inom Ukraina, men garanterat genom ett internationellt fördrag. Parlamentet inser att påtryckningar på Ryssland och de ryska separatisterna om att dra tillbaka sina styrkor i Donbass måste åtföljas av samtidiga påtryckningar på de ukrainska parterna för att de ska upphöra med offensiver och intrång i gråzoner. Parlamentet noterar den beredvillighet som utrikesminister Lavrov uttryckt från Rysslands sida att inrätta ett nytt förhandlingsformat i syfte att uppnå framsteg.
9. Europaparlamentet anser att en snabbare energiomställning till produktion av förnybar energi i unionen och dess medlemsstater skulle minska geopolitiseringen av energin.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ryska federationens och Ukrainas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, FN och Nato.