FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina
13.12.2021 - (2021/3010(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Michael Gahler, Rasa Juknevičienė, Paulo Rangel, Sandra Kalniete, Jerzy Buzek, Andrius Kubilius, Radosław Sikorski, Traian Băsescu, Vladimír Bilčík, Tomasz Frankowski, Andrzej Halicki, Andrey Kovatchev, David Lega, Miriam Lexmann, Antonio López‑Istúriz White, Janina Ochojska, Michaela Šojdrová, Eugen Tomac, Isabel Wiseler‑Lima, Aušra Maldeikienė
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0594/2021
B9‑0597/2021
Europaparlamentets resolution om situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina,
– med beaktande av FN-stadgan, FN:s havsrättskonvention, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
– med beaktande av Helsingforsslutakten av den 1 augusti 1975 och efterföljande dokument,
– med beaktande av Parisstadgan för ett nytt Europa av den 19–21 november 1990,
– med beaktande av åtgärdspaketet för genomförandet av Minskavtalen, som antogs och undertecknades i Minsk den 12 februari 2015 och godkändes i sin helhet genom FN:s säkerhetsråds resolution 2202 (2015) av den 17 februari 2015,
– med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, särskilt avdelning II om politisk dialog och konvergens på området för utrikes frågor och säkerhet[1],
– med beaktande av den första dialogen om cybersäkerhet mellan EU och Ukraina som hölls den 3 juni 2021,
– med beaktande av USA:s och Ukrainas stadga om strategiskt partnerskap som undertecknades den 10 november 2021 av den amerikanska utrikesministern Anthony Blinken och den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba,
– med beaktande av uttalandet av den 24 november 2021 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om det ryska dekret om förenklade handelsprocedurer, som står i strid med Ukrainas suveränitet och territoriella integritet,
– med beaktande av distansmötet den 7 november 2021 mellan president Biden och president Putin, då frågan om den massiva militära mobiliseringen av ryska soldater vid gränsen mot Ukraina diskuterades,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och följande skäl:
A. Ryssland har återigen stadigt trappat upp sin militära närvaro vid dess södra och västra gräns mot Ukraina och på det ockuperade Krim, med för närvarande sammanlagt cirka 100 000 soldater. Den senaste tidens upptrappning anses vara mer omfattande än den tidigare militära uppbyggnaden i våras.
B. Det har gått över sex år sedan Minskavtalen antogs och över sju år sedan Ryssland olagligt annekterade Krimhalvön och kriget i Ukraina bröt ut.
C. Rysslands destabilisering av östra Ukraina med hjälp av dess proxystyrkor i de så kallade folkrepublikerna Donetsk and Luhansk har pågått sedan 2014. Konflikten har kostat över 14 000 människor livet och gjort närmare två miljoner till internflyktingar.
D. Europeiska unionen beklagar det ryska dekret som undertecknades av president Putin den 15 november om förenklade handelsregler för att tillåta åtgärder för marknadstillträde och därmed öka tillträdet för varor till och från de för närvarande icke-regeringskontrollerade områdena Donetsk och Luhansk i Ukraina. Dekretets syfte är att skilja de icke-regeringskontrollerade områdena i Donetsk och Luhansk från Ukraina, vilket står i strid med målen i Minskavtalen.
E. Enligt stadgan för det strategiska partnerskapet mellan USA och Ukraina ska USA och Ukraina avse att fortsätta med en rad olika konkreta åtgärder för att förhindra direkta och hybrida angrepp utifrån på Ukraina och ställa Ryssland till svars för sådana angrepp och kränkningar av internationell rätt, inbegripet beslagtagandet och försöken till annektering av Krim samt den ryskledda väpnade konflikten i delar av regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina, samt landets fortsatta illvilliga beteende.
F. Den 1 december 2021 gick president Putin ut och sade att han förväntade sig rättsligt bindande garantier från Nato om att Nato inte kommer att genomföra någon ytterligare utvidgning österut. Den 7 december 2021 höll president Biden och Putin ett distansmöte där president Biden varnade för att USA skulle införa kraftfulla ekonomiska sanktioner och öka det militära stödet till Ukraina om Ryssland invaderade Ukraina.
1. Europaparlamentet stöder Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser. Parlamentet upprepar sitt starka stöd för EU:s linje att inte erkänna den olagliga annekteringen av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol.
2. Europaparlamentet fördömer Rysslands pågående och omfattande militära uppbyggnad vid gränsen till Ukraina. Parlamentet påminner om att det är andra gången i år som detta händer, och konstaterar att omkring 100 000 soldater och ett stort antal pansar- och artilleriförband ska enligt rapporter ha mobiliserats. Parlamentet understryker att samtidigt med denna militära uppbyggnad har krigsretoriken från rysk sida ökat dramatiskt.
3. Europaparlamentet anser att EU måste dra slutsatser av den mycket oroväckande ryska militära uppbyggnaden vid den ukrainska gränsen. Parlamentet kräver att Ryssland omedelbart upphör med all omotiverad militär uppbyggnad som avser att hota sina grannar, slutar med alla pågående provokationer och avstår från framtida sådana, och trappar ned situationen genom att dra tillbaka styrkorna till sina permanenta baser, i enlighet med sina internationella skyldigheter.
4. Europaparlamentet upprepar att den ryska militära upptrappningen även utgör ett hot mot europeisk stabilitet, säkerhet och fred, och att EU:s säkerhetsdialog med Ukraina därför bör vara ambitiös och bidra till en samstämmig bedömning av säkerhetsutmaningarna på fältet. Parlamentet betonar att vänligt sinnade länder bör stärka sitt militära stöd till Ukraina och sitt tillhandahållande av försvarsvapen, vilket är i linje med artikel 51 i FN-stadgan, som tillåter individuellt och kollektivt självförsvar. Parlamentet kräver att Ryssland drar tillbaka sina trupper från de så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk, och återlämnar kontrollen över Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol till Ukraina.
5. Europaparlamentet understryker att en regelbundet återkommande rysk militär uppbyggnad vid den ukrainska gränsen är ett sätt att driva igenom politiska eftergifter från västvärlden på Ukrainas bekostnad. Parlamentet upprepar sin starka övertygelse om att alla länder har rätt att välja, oberoende och utan yttre inblandning, sina politiska och militära allianser, även i linje med bestämmelserna i Parisstadgan för ett nytt Europa. Parlamentet anser att EU inte kommer att gå med på några krav på eftergifter från rysk sida på Ukrainas bekostnad. Parlamentet påminner om att den ryska sidan skulle uppfatta kompromisser eller ett undfallande agerande från västvärldens sida som ett tecken på svaghet och endast känna sig stärkt och trappa upp sin aggressiva strategi ytterligare.
6. Europaparlamentet betonar att Rysslands militära upptrappning också ingår i en bredare hybridkrigsstrategi som Ryssland för mot Europeiska unionen, med avsikten att skapa kaos och förvirring i dess grannskap, vid dess gränser och även inom Europeiska unionen. Parlamentet upprepar att Ryssland använder sig av en kombination av hot såsom militära och digitala hot, energihot och desinformation, och utnyttjar EU:s öppna system för att försvaga det, eftersom Ryssland vet att man vid en direkt konfrontation är såväl ekonomiskt som militärt betydligt svagare än den kombinerade euroatlantiska gemenskapen. Parlamentet anser att EU måste vara medveten om sina egna och sina partners svagheter i grannskapet, och stärka motståndskraften för att effektivt kunna motverka alla hybridattacker.
7. Europaparlamentet understryker att Europeiska unionen måste vara beredd att rikta en mycket stark varning till Ryssland om att militära fientligheter inte bara kommer att vara oacceptabla, utan att de också kommer att ske till ett högt ekonomiskt och politiskt pris. Parlamentet uppmanar rådet att inleda förebyggande förberedelser av ett nytt paket med sanktioner mot Ryssland, personer i dess väpnade styrkors officerskår och amiraler som deltar i planeringen av eventuella invasionsoperationer, och den ryska presidentens närmaste krets samt oligarker med koppling till regimen och deras familjer. Parlamentet kräver att sådana sanktioner innebär att man fryser finansiella och fysiska tillgångar i EU, inför reseförbud och utesluter Ryssland från SWIFT-betalningssystemet, vilket betyder att ryska företag utesluts från den internationella finansmarknaden och att köp av ryska statsobligationer på primär- och sekundärmarknaderna förbjuds. Parlamentet kräver att dessa sanktioner införs i samordning med USA, Storbritannien och andra likasinnade demokratiska stater.
8. Europaparlamentet välkomnar alla de restriktiva åtgärder som EU vidtagit med anledning av den olagliga annekteringen av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol. Parlamentet kräver ett omedelbart frigivande av alla olagligt frihetsberövade och fängslade ukrainska medborgare på Krimhalvön och i Ryssland, och beklagar djupt de fortsatta människorättskränkningarna på Krim och i de ockuperade områdena i östra Ukraina, samt den omfattande tilldelningen av ryskt medborgarskap (utfärdanden av pass) bland medborgarna i dessa områden. Parlamentet anser att sanktionerna bör fortsätta tills Ryssland har uppfyllt de krav som gäller för att häva dem.
9. Europaparlamentet understryker betydelsen av kraftfulla åtgärder för att avskräcka Ryssland från att kringgå befintliga EU-sanktioner. EU bör i detta syfte se över och uppdatera sina tillämpliga förordningar för att täppa till flera kryphål och därmed göra sanktionerna effektivare och få Ryssland att betala ett betydligt högre pris för sitt fientliga agerande.
10. Europaparlamentet kräver att EU minskar sitt beroende av rysk energi och uppmanar därför EU-institutionerna och alla medlemsstater att se till att rörledningssystemet Nord Stream 2 inte tas i drift om Ukraina utsätts för en väpnad attack, oavsett om den vid någon tidpunkt uppfyller bestämmelserna i EU:s gasdirektiv[2], och att bygget av Rosatoms kontroversiella kärnkraftverk stoppas.
11. Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna inte längre bör vara platser som välkomnar ryska förmögenheter och investeringar av oklart ursprung, utan bör tillämpa de befintliga penningtvättsdirektiven på ett korrekt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att öka sina ansträngningar för att hejda Kremls strategiska investeringar i EU till omstörtande verksamhet, vilket undergräver demokratiska processer och institutioner samt gör att korruptionen sprider sig.
12. Europaparlamentet uppmanar med kraft Ryssland och ryskstödda separatister att ansluta sig till avtalet om eldupphör. Parlamentet uppmanar Ryssland att på ett konstruktivt sätt engagera sig i Normandie-kvartetten och i trepartsgruppen och att fullgöra sina internationella skyldigheter, särskilt enligt Minskavtalen och FN:s havsrättskonvention. Parlamentet uppmuntrar också rådet att utöka sina sanktioner till att omfatta utfärdandet av pass och anordnandet av olagliga val på Krim och att höja det pris som Ryssland betalar för att blockera genomförandet av Minskavtalen och samtalen i Normandie-kvartetten. Parlamentet uppmanar Internationella brottmålsdomstolen att utreda de brott som begåtts av den ryska sidan och dess ombud på Krimhalvön och i östra Ukraina. Parlamentet framhåller den roll som Internationella brottmålsdomstolen och mål där universell jurisdiktion gäller kan spela i detta avseende. Parlamentet anser att den politiska och militära ledningen för de facto-myndigheterna i de så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk bör bestraffas inom ramen för EU:s globala system för sanktioner avseende de mänskliga rättigheterna.
13. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den internationella utredningen om omständigheterna kring den tragiska nedskjutningen av Malaysian Airlines flyg MH17, som möjligen kan utgöra en krigsförbrytelse, och upprepar sin begäran att ställa de ansvariga inför rätta.
14. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att stärka sitt samarbete med USA och andra likasinnade partner och upprätta en allians för att försvara demokratin globalt och föreslå en verktygslåda för demokratiförsvar, som bör omfatta gemensamma sanktionsåtgärder, politik för att motverka olagliga finansiella flöden, strikta regler om villkorlighet för ekonomiskt och finansiellt bistånd, internationella utredningar och en ambitiös agenda för att stödja frihet och demokrati, människorättsaktivister och demokratiförsvarare.
15. Europaparlamentet fördömer president Putins undertecknade av dekretet om förenklade handelsregler för att tillåta åtgärder för marknadstillträde och därmed öka tillträdet för varor till och från de för närvarande icke-regeringskontrollerade områdena Donetsk och Luhansk i Ukraina. Parlamentet betonar att sådana ensidiga åtgärder kränker Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, även när det gäller tullkontroll.
16. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den internationella Krimplattformen. Parlamentet anser att det är viktigt att frågan om den olagliga annekteringen av Krimhalvön får fortsätta att stå högt på den internationella dagordningen. Parlamentet välkomnar EU:s starka stöd för detta initiativ och att högt uppsatta företrädare för EU och medlemsstaterna var närvarande vid invigningen.
17. Europaparlamentet uppmanar det ryska folket att inte tro på den ständigt närvarande officiella propaganda som beskriver väst som det ryska folkets och den ryska statens fiender. Parlamentet påminner om att demokrati och frihet endast utgör ett hot mot den korrupta ryska eliten, inte mot folket. Parlamentet skulle vilja inleda en dialog och bygga upp framtida förbindelser med ett demokratiskt Ryssland. Parlamentet påminner om att den aggressiva politik som förs externt och internt –”Kreml först och främst” – skadar det ryska folket. Parlamentet upprepar att demokrati och frihet är de effektivaste åtgärderna mot en auktoritär och aggressiv regeringsform.
18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Ukrainas president, regering och Verchovna Rada samt Ryska federationens president, regering och parlament.