FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina
13.12.2021 - (2021/3010(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Anna Fotyga, Jacek Saryusz‑Wolski, Raffaele Fitto, Jadwiga Wiśniewska, Ladislav Ilčić, Ryszard Antoni Legutko, Angel Dzhambazki, Witold Jan Waszczykowski, Ryszard Czarnecki, Adam Bielan, Elżbieta Kruk, Veronika Vrecionová, Dace Melbārde, Roberts Zīle, Elżbieta Rafalska, Jan Zahradil, Alexandr Vondra
för ECR-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0594/2021
B9‑0598/2021
Europaparlamentets resolution om situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland,
– med beaktande av FN-stadgan, Helsingforsslutakten från 1975 och Parisstadgan från 1990 från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE),
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner 68/262 av den 27 mars 2014 om Ukrainas territoriella integritet och 71/205 av den 19 december 2016 om människorättssituationen i Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol (Ukraina),
– med beaktande av rådets beslut om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
– med beaktande av den gemensamma förklaringen från den internationella plattformen för Krim av den 23 augusti 2021,
– med beaktande av sin rekommendation av den 16 september 2021 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om riktningen för de politiska förbindelserna mellan EU och Ryssland[1],
– med beaktande av Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid,
– med beaktande av åtgärdspaketet för genomförandet av Minskavtalen, som antogs och undertecknades i Minsk den 12 februari 2015 och godkändes i sin helhet genom FN:s säkerhetsråds resolution 2202 (2015) av den 17 februari 2015,
– med beaktande av Ryska federationens medlemskap i Europarådet och OSSE och landets därav följande åtaganden och skyldigheter,
– med beaktande av Ukrainas förslag av den 29 mars 2021 om en återgång till fullständig vapenvila i östra Ukraina, och utkastet till den gemensamma handlingsplanen för genomförandet av Minskavtalen,
– med beaktande av Budapestmemorandumet om säkerhetsgarantier av den 5 december 1994,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 9 december 2021 om problem med militariseringen av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol i Ukraina samt delar av Svarta havet och Azovska sjön,
– med beaktande av förklaringen av den 12 december 2021 från G7-ländernas utrikesministrar i Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Förenade kungariket och Amerikas förenta stater och Europeiska unionens höga representant,
– med beaktande av Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och följande skäl:
A. Rysslands invasion och olagliga annektering av Krim 2014 visade på Kremls aggressiva och revisionistiska politik som syftar till att kväsa alla försök att stödja den demokratiska utvecklingen i en region som Ryssland anser vara sitt ”nära utland”.
B. Den nuvarande ryska regimen hotar freden och säkerheten i Europa och är ett sätt att införa en ny säkerhetsstruktur.
C. Sedan denna aggressionshandling har Normandie-formatet och Minsk I- och Minsk II‑avtalen misslyckats med att sätta stopp för fientligheterna mellan Ukraina och ryskstödda separatister i Donetsk och Luhansk, och inga framsteg har gjorts för att få ett slut på Rysslands olagliga annektering och ockupation av Krim. Ryssland är part i konflikten och kan därför inte agera som medlare.
D. Hittills har konflikten krävt över 14 000 människoliv. Ryssland fortsätter att kränka vapenvilan i Donbass, med 2 346 attacker mot ukrainska positioner, vilket lett till att 65 ukrainska soldater dödats och 261 skadats, däribland 29 militärer från den ukrainska försvarsmakten som dödats av krypskyttar mellan den 1 januari och den 2 december 2021.
E. President Putins Ryssland har bedrivit en permanent hybridkrigföring mot Ukraina med hjälp av det ständiga hotet om våld i regionen för att hålla Ukraina politiskt ur balans och fast i Moskvas självdeklarerade inflytelsesfär, vilket i praktiken omöjliggör rätten för länderna inom det östliga partnerskapet att välja sina egna allianser.
F. Mot bakgrund av krisen vid gränsen mellan EU och Belarus har Ryssland sammanfört över 100 000 soldater vid gränsen till Ukraina i en offensiv formation, bland annat stridsvagnar och självgående artilleri, samtidigt som landet trappat upp sin hybridkrigstaktik mot den ukrainska staten, vilket skapat en utbredd oro för en potentiell andra invasion av Ukraina. Denna uppbyggnad har också bestått i att kalla in tiotusentals reservister, sända ytterligare trupper och utrustning till det ockuperade Krim och vapen till proxystyrkorna i Donbass- och Luhanskregionerna.
G. I det ockuperade Krim fortsätter Ryssland att förbereda militär infrastruktur för utplacering av kärnvapen, bland annat genom att renovera upp nödvändig infrastruktur från Sovjettidens kärnvapenlager.
H. Under 2021 genomförde Ryska federationen 90 militära övningar på olika nivåer, däribland storskaliga övningar vid Krim och angränsande farvatten i Svarta havet.
I. President Putin har hotat med ett mer större krig i Ukraina på grund av Natos utvidgning och krävt ”rättsliga garantier” för att säkerställa att Ukraina inte ansluter sig till den militära alliansen eller blir någon form av ”inofficiell” medlem som hyser Nato-trupper eller försvarsinfrastruktur. För andra gången sedan våren 2021 har president Putin genomfört en massiv militär upptrappning runt Ukraina och kunnat skapa ett intryck av strategisk osäkerhet samtidigt som han på sina villkor försöker tvinga väst att kollektivt förhandla om ett antal Kreml-målsättningar.
J. Sedan konfliktens början har Ryssland varit inblandat i desinformationskampanjer, överbelastningsattacker (denial-of-service), förvrängningar (defacement) av webbsidor, läckor från ”hacktivist”-grupper och omfattande användning av sabotageprogram mot Ukraina.
K. Ryssland har avsevärt trappat upp sin desinformationskampanj mot Ukraina och spridit ett falskt narrativ om att det är Ukraina som försöker provocera fram en konflikt med Ryssland, åtföljt av en massiv och mer än tiofaldig ökning av aktivitet på sociala medier som sprider anti-ukrainsk propaganda och som närmar sig de nivåer som senast sågs inför Rysslands invasion av Ukraina 2014.
L. Situationen vid EU:s gräns mot Belarus är fortfarande spänd, och belarusiska officerare och soldater deltar i ett stort antal provokativa handlingar. Den belarusiska regimens instrumentalisering av migranter syftar till att splittra EU:s enhet och hotar EU:s regionala säkerhet.
M. Migrantkrisen som skapats gemensamt av Ryssland och Belarus har betraktats som en aggressionshandling av väst, men detta kan också ingå i en strategi för att skicka ut dimridåer för europeiska nationer medan Ryssland förbereder sig för en invasion av Ukraina.
N. De splittrande beslut som vissa medlemsstater har fattat om att bygga Nord Stream-gasledningarna är oförenliga med energiunionens värden och ett direkt hot mot säkerheten i Central- och Östeuropa och skulle kunna fungera som ett instrument för utpressning av Ukraina, Polen och EU i vidare bemärkelse.
O. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg förklarade att ”priset kommer att bli högt” för alla ytterligare ryska aggressioner mot Ukraina.
P. Biden-administrationen hyser farhågor för att Ryssland kan komma att invadera Ukraina genom Belarus och dölja sina styrkor som belarusiska och därmed ge sig själv möjlighet att förneka det hela.
Q. Sedan 2014 har Förenta staterna tillhandahållit över 2,9 miljarder USD i säkerhetsstöd till Ukraina, med ett årligt anslag som från och med 2021 uppgår till 393 miljoner USD, vilket gör Ukraina till den största enskilda mottagaren av utländsk militär finansiering och internationell militär utbildning i Europa. Förenade kungariket och Kanada har också inlett separata program och insatser till stöd för Ukraina.
R. Människorättssituationen i de ockuperade delarna av östra Ukraina och på den ockuperade Krimhalvön fortsätter att försämras, med systematiska kränkningar av yttrandefriheten, religionsfriheten och äganderätten, allvarliga begränsningar av utbildnings- och språkrättigheter, övergrepp mot mediefriheten och påtvingat antagande av ryskt medborgarskap, och med grundläggande mänskliga fri- och rättigheter som inte garanteras. De självutnämnda myndigheterna på det ockuperade Krim fortsätter att trakassera krimtatarer och har åtalat dussintals av dem på grundval av falska anklagelser om terrorism.
S. Det finns över 160 olagliga fängelser i de ryskockuperade områdena på ukrainskt territorium i Donetsk- och Luhanskregionerna, där mer än 3 000 personer har hållits fängslade olagligt och utsatts för tortyr och omänsklig behandling sedan konflikten bröt ut.
1. Europaparlamentet fördömer skarpt Rysslands pågående aggressionshandlingar och fientligheter mot Ukraina, länderna inom det östliga partnerskapet och EU.
2. Europaparlamentet fördömer entydigt Rysslands olagliga ockupation och annektering av Krim och de facto-ockupationen av vissa delar av Donetsk- och Luhansk-regionerna, och uppmanar EU att skärpa sanktionerna och frysa de diplomatiska förbindelserna till dess att Ryssland uppfyller sina internationella förpliktelser. Parlamentet stöder Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser, i enlighet med ingressen till associeringsavtalet mellan EU och Ukraina.
3. Europaparlamentet avvisar alla ryska rättfärdiganden av de offensiva formationerna med över 100 000 ryska soldater längs Ukrainas gräns och begär att de omedelbart dras tillbaka. Parlamentet påminner om att enligt FN-stadgan måste alla FN-medlemmar i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller användning av våld mot någon stats territoriella integritet eller politiska oberoende och från agera på något annat sätt som är oförenligt med FN:s syften.
4. Europaparlamentet fördömer kraftfullt Rysslands pågående politik att blockera alla fredsinitiativ från Ukrainas sida. Parlamentet uttrycker dessutom sin oro över att Ryssland hindrar OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag från att utöva sin roll, genom att störa uppdragets obemannade luftfartyg och blockera observatörernas tillträde till de ockuperade områdena. Parlamentet beklagar Rysslands beslut att stoppa OSSE:s observatörsgrupp vid de ryska kontrollpunkterna i Gukovo och Donetsk.
5. Europaparlamentet är djupt oroat över den fortsatta militariseringen av Azovska sjön, Svarta havet och Östersjöregionen, särskilt över militariseringen av Kaliningradområdet och det olagligt ockuperade Krim, inbegripet Ryska federationens utveckling av avregling (anti-access and area denial, A2/AD), vilket inbegriper användning av nya S‑400-antiflygsystem, och en aldrig tidigare skådad uppbyggnad av konventionella styrkor och förberedelser för en eventuell utplacering av kärnvapen.
6. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den pågående försämringen av den internationella säkerhets- och vapenkontrollstrukturen, bland annat till följd av Ryska federationens tillfälliga ockupation av Krim, som har haft en destabiliserande inverkan på internationella vapenkontrollsystem och säkerhets- och förtroendeskapande åtgärder, bland annat de åtgärder som fastställs i fördraget om observationsflygningar, fördraget om konventionella väpnade styrkor i Europa och Wiendokumentet från 2011 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Parlamentet beklagar i detta avseende att Krim fortfarande är otillgängligt för all kontroll eller inspektion enligt Wiendokumentet och fördragen om observationsflygningar och om konventionella styrkor i Europa, och uppmanar det internationella samfundet att öka trycket på Ryssland att ändra denna situation. Parlamentet understryker att Rysslands åtgärder är ett försök att införa en ny säkerhetsordning.
7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbereda sig för ytterligare riktade sanktioner mot Ryssland, bland annat genom att blockera Rysslands tillgång till Swift‑systemet, i syfte att frånta landets styrande elit de finansiella medel som krävs för att betala ytterligare aggressionshandlingar mot andra stater, och skärpa sektorsinriktade åtgärder, bland annat strikta restriktioner för export av varor och tjänster från EU, inklusive lyxprodukter, till Ryska federationen, och för import av varor och tjänster med ursprung i Ryssland, samt utvidgat tillämpningsområde för Krim-sanktionerna.
8. Europaparlamentet uppmanar rådet och det kommande franska ordförandeskapet att bjuda in Ukraina till försvarstoppmötet.
9. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att även betrakta Ryssland som ett allvarligt hot mot den europeiska kontinenten i den strategiska kompassen, vilket också angavs i rapporten från Natos reflektionsgrupp.
10. Europaparlamentet avvisar Rysslands försök att inkludera vissa länder i sin ”inflytandesfär” och på så sätt forma deras framtid. Parlamentet välkomnar i detta avseende Natos uttalande om oåterkalleligheten av besluten från toppmötet i Bukarest 2008 och utsikterna till medlemskap för Ukraina och Georgien.
11. Europaparlamentet konstaterar att Ukrainas potentiella framtida deltagande i projekt inom ramen för permanent strukturerat samarbete (Pesco) avsevärt skulle förbättra Ukrainas nationella försvarskapacitet i linje med EU:s bästa praxis och standarder.
12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och våra partner att fördjupa det militära stödet till Ukraina. Parlamentet välkomnar det beslut som rådet antog vid sitt möte den 2 december 2021 om att förse Ukraina med ett paket på 31 miljoner euro inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten (EPF) för att bidra till att stärka motståndskraften och försvarskapaciteten, särskilt Ukrainas cybersäkerhet och medicinska, ingenjörstekniska, mobila och logistiska kapacitet samt system för att bekämpa drönarattacker och krypskyttar. Parlamentet förväntar sig att EU utnyttjar den europeiska fredsfaciliteten fullt ut i detta avseende.
13. Europaparlamentet fördömer kraftfullt Lukasjenkoregimens instrumentalisering av migranter och flyktingar och stöder medlemsstaternas insatser för att effektivt hantera migrationsströmmarna för att skydda EU:s yttre gränser. Parlamentet varnar för att denna av Putin orkestrerade situation syftar till att lägga ut dimridåer för planerna på ytterligare ryska invasioner av Ukraina.
14. Europaparlamentet är oroat över anläggandet av Nord Stream 2-gasledningen och framhåller på nytt projektets grundläggande politiska, ekonomiska och säkerhetsrelaterade risker på lång sikt. Parlamentet konstaterar att gasledningen ökar EU:s beroende av ryska gasleveranser, hotar EU:s inre marknad, strider mot EU:s energipolitik och unionens strategiska intressen och skulle kunna få negativa konsekvenser för det krigshärjade Ukraina. Parlamentet uppmanar därför, i linje med sina tidigare ståndpunkter, alla berörda parter, i synnerhet parter i medlemsstaterna och Europa, att utnyttja alla tillgängliga rättsliga bestämmelser för att stoppa projektet.
15. Europaparlamentet fördömer kraftfullt de pågående människorättskränkningarna i det olagligt ockuperade Krim och andra delar av de facto ryskockuperade territorier i Ukraina. Parlamentet fördömer Ryska federationen för att ha låtit ryska medborgare bosätta sig i det ockuperade Krim och i Donetsk- och Luhansk-territorierna, vilket rubbar balansen mellan innehavare av ryska pass och ukrainare, och för att fortsätta att utfärda ryska pass till invånare i de tillfälligt ockuperade territorierna i Ukraina.
16. Europaparlamentet uppmanar EU att ytterligare bidra till utvecklingen av samråds- och samordningsformatet för den internationella plattformen för Krim, i syfte att på fredlig väg få ett slut på Ryska federationens tillfälliga ockupation av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol och återställa Ukrainas kontroll över territoriet, med full respekt för internationell rätt.
17. Europaparlamentet stöder de ukrainska myndigheternas ansträngningar att reformera landet i linje med bestämmelserna i associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsområdet. Parlamentet understryker att sådana insatser är nödvändiga för att öka Ukrainas motståndskraft och mer effektivt motverka nuvarande och framtida ryska aggressionshandlingar.
18. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att samordna med Natos EfP-initiativ (Enhanced Forward Presence) och bistå värdländer och stater på frontlinjen med deras försvarsställningar för att avskräcka ytterligare ryska aggressionshandlingar.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina insatser för att förbättra de ukrainska cybersäkerhetsmyndigheternas motståndskraft och expertis för att förebygga och avleda attacker.
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Ukrainas president, regering och parlament och Ryska federationens president, regering och parlament och Natos generalsekreterare.
- [1] Antagna texter, P9_TA(2021)0383.