Förslag till resolution - B9-0127/2022Förslag till resolution
B9-0127/2022
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade rapsen 73496 (DP-Ø73496-4) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

1.3.2022 - (D077485/02 – 2021/3058(RSP))

i enlighet med artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Ansvariga ledamöter: Martin Häusling, Günther Sidl, Anja Hazekamp, Sirpa Pietikäinen

Förfarande : 2021/3058(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0127/2022
Ingivna texter :
B9-0127/2022
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B9‑0127/2022

Europaparlamentets resolution om utkastet till kommissionens beslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade rapsen 73496 (DP-Ø73496-4) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

(D077485/02 – 2021/3058(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade rapsen 73496 (DP-Ø73496-4) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D077485/02),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder[1], särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

– med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 om ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 och om ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 641/2004 och (EG) nr 1981/2006[2],

– med beaktande av omröstningen den 11 januari 2022 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

– med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[3],

– med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 5 maj 2021, och som offentliggjordes den 17 juni 2021[4],

– med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer[5],

– med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

– med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A. Den 15 maj 2012 lämnade Pioneer Overseas Corporation i Belgien, på uppdrag av Pioneer Hi-Bred International Inc. i Förenta staterna, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, in en ansökan till Nederländernas behöriga myndighet om att få släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade rapsen 73496 på marknaden. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den genetiskt modifierade rapsen 73496 för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling.

B. Den 5 maj 2021 antog Efsa ett positivt yttrande om godkännande av den genetiskt modifierade rapsen, vilket offentliggjordes den 17 juni 2021.

C. Den genetiskt modifierade rapsen är tolerant mot glyfosat[6] genom förekomst av proteinet glyfosatacetyltransfas GAT4621.

Bristande bedömning av den kompletterande herbiciden

D. Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013[7] krävs det en bedömning av huruvida de förväntade jordbruksmetoderna påverkar resultatet av de studerade parametrarna (endpoints). Enligt den genomförandeförordningen är detta särskilt relevant för herbicidresistenta växter.

E. Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av kompletterande herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs[8]. Till följd av detta måste man räkna med att den genetiskt modifierade rapsen kommer att exponeras för både högre och upprepade doser av glyfosat, och att det således kan finnas högre resthalter och nedbrytningsprodukter (metaboliter) i skörden.

F. Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten kom i mars 2017 fram till att det inte var motiverat med någon klassificering. Däremot meddelade Världshälsoorganisationens särskilda cancerorgan, Internationella centret för cancerforskning, 2015 att man klassificerade glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor. Ett antal nyligen genomförda expertgranskade studier bekräftar den cancerframkallande potentialen hos glyfosat[9].

G. Enligt Efsa saknas toxikologiska uppgifter som gör det möjligt att göra en riskbedömning för konsumenterna av metaboliterna N-acetylglyfosat och N‑acetyl‑AMPA, som är relevanta för användning på genetiskt modifierade glyfosattoleranta växtsorter som importeras till EU[10].

H. Bedömning av herbicidrester och deras nedbrytningsprodukter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer och utförs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga samt nedbrytningsprodukternas sammansättning och därmed metaboliternas toxicitet kan påverkas av själva den genetiska modifieringen[11].

Synpunkter från medlemsstaternas behöriga myndigheter

I. Medlemsstaterna lämnade in många kritiska synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden[12]. Bland de kritiska kommentarerna märks att de metoder som används i riskbedömningen av den genetiskt modifierade rapsen i vissa fall skiljer sig från dem som rekommenderas i Efsas riktlinjer, vilket innebär att riskbedömningen har tydliga brister och att det inte går att dra några tydliga slutsatser om säkerheten, att försöksställenas representativitet för de olika miljöförhållanden som råder vid kommersiell produktion av rapsmaterial som importeras till unionen inte är tillräckligt bevisad, att resthalterna från glyfosatbehandling och glyfosatmetaboliter i den genetiskt modifierade rapsen inte har bedömts, att säkerheten hos den genetiskt modifierade rapsen inte kan bekräftas utan information om koncentrationerna av glyfosat, N‑acetylglyfosat och dess metaboliter och att det inte finns några belägg för avsaknad av toxicitet hos acetylerad glyfosat.

Upprätthållande av unionens internationella åtaganden

J. En rapport från 2017 från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar att farliga pesticider har katastrofala hälsoeffekter, särskilt i utvecklingsländerna[13]. FN:s mål 3.9 för hållbar utveckling strävar efter att före 2030 avsevärt minska antalet dödsfall och sjukdomar orsakade av farliga kemikalier samt förorening och kontaminering av luft, vatten och mark[14]. Om man tillät import av genetiskt modifierad raps skulle följden bli ökad efterfrågan på denna gröda som behandlas med glyfosat, och därmed skulle arbetstagare och miljön i tredjeländer i högre grad exponeras. Risken för ökad exponering för arbetstagare och miljön är särskilt oroande när det gäller herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor, med tanke på de större mängder herbicider som används.

K. Enligt en sakkunnigbedömd studie som offentliggjordes 2020 kan Roundup, en av världens mest använda glyfosatbaserade herbicider, leda till förlust av biologisk mångfald, vilket gör ekosystemen mer sårbara för föroreningar och klimatförändringar[15].

L. Unionen har såsom part i FN:s konvention om biologisk mångfald (UN CBD) ansvar för att se till att verksamhet inom dess jurisdiktion eller kontroll inte orsakar skador på miljön i andra stater[16].

M. I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs det att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön och att kommissionen vid utarbetandet av beslutet ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionsrätten och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan. Sådana berättigade faktorer bör inbegripa unionens skyldigheter enligt FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar och FN:s konvention om biologisk mångfald.

Odemokratisk beslutsprocess

N. Vid omröstningen den XXX i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte fick stöd av en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna.

O. Kommissionen erkänner att det är problematiskt att den fortsätter att anta beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, vilket i allra högsta grad tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet men som har blivit norm för beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder.

P. Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (tre resolutioner). Under den nionde valperioden har parlamentet redan antagit 21 invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Det fanns ingen kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna till stöd för godkännande av någon av dessa genetiskt modifierade organismer. Orsakerna till att medlemsstater inte stöder godkännandena är bland annat bristande respekt för försiktighetsprincipen i godkännandeförfarandet och vetenskapliga farhågor i samband med riskbedömningen.

Q. Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, och trots det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar, fortsätter kommissionen att godkänna genetiskt modifierade organismer.

R. Det krävs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna avstå från att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén[17].

1. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionsrätten, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002[18], skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4. Europaparlamentet upprepar sina uppmaningar till kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor utan att det gjorts en fullständig undersökning av hälsoriskerna förenade med restsubstanser i varje enskilt fall, vilket kräver en fullständig bedömning av resterna från besprutning av sådana genetiskt modifierade grödor med kompletterande herbicider, en bedömning av herbicidnedbrytningsprodukterna och eventuella kombinatoriska effekter, även i den genetiskt modifierade växten själv.

5. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i en skrivelse av den 11 september 2020 till ledamöterna slutligen erkände nödvändigheten av att ta hänsyn till hållbarhet när det gäller beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer[19]. Parlamentet uttrycker dock sin djupa besvikelse över att kommissionen sedan dess har fortsatt att godkänna genetiskt modifierade organismer för import till unionen trots att parlamentet har fortsatt med sina invändningar och en majoritet av medlemsstaterna har röstat emot det.

6. Europaparlamentet uppmanar Efsa att begära uppgifter om hur konsumtionen av livsmedel och foder från genetiskt modifierade växter påverkar tarmmikrobiomet.

7. Europaparlamentet uppmanar än en gång med eftertryck kommissionen att beakta unionens skyldigheter enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar sin begäran om att utkasten till genomförandeakter ska åtföljas av en motivering som förklarar hur de upprätthåller principen om att ”inte vålla skada”[20].

8. Europaparlamentet framhåller att det i de ändringar som Europaparlamentet antog den 17 december 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011[21], som antogs i parlamentet som grund för förhandlingarna med rådet, anges att kommissionen inte ska godkänna genetiskt modifierade organismer om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna för detta. Parlamentet insisterar på att kommissionen respekterar denna ståndpunkt, och uppmanar rådet att fortsätta sitt arbete och snarast anta en allmän riktlinje i detta ärende.

9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

Senaste uppdatering: 4 mars 2022
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy