Förslag till resolution - B9-0134/2022Förslag till resolution
B9-0134/2022

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om rättsstatsprincipen och konsekvenserna av EU-domstolens dom

2.3.2022 - (2022/2535(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Petri Sarvamaa, José Manuel Fernandes, Jeroen Lenaers och Axel Voss
för PPE-gruppen
Iratxe García Pérez, Gabriele Bischoff, Eider Gardiazabal Rubial, Birgit Sippel, Ibán García Del Blanco, Juan Fernando López Aguilar, Katarina Barley, Elena Yoncheva, Bettina Vollath, Lara Wolters, Maria Grapini och Franco Roberti
för S&D-gruppen
Katalin Cseh och Moritz Körner
för Renew-gruppen
Terry Reintke, Daniel Freund, Alexandra Geese, Gwendoline Delbos‑Corfield, Eleonora Evi, Sylwia Spurek och Tineke Strik
för Verts/ALE-gruppen
Younous Omarjee
för The Left-gruppen


Förfarande : 2022/2535(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0134/2022
Ingivna texter :
B9-0134/2022
Debatter :
Antagna texter :

Europaparlamentets resolution om rättsstatsprincipen och konsekvenserna av EU‑domstolens dom

(2022/2535(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artiklarna 2, 3.1, 4.3, 6, 7, 13, 14.1, 16.1, 17.1, 17.3, 17.8, 19.1 andra stycket och 49 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), samt artiklarna 265, 310, 317 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

 med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten[1] (förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen),

 med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om tillämpning av förordning (EU, Euratom) 2020/2092, den till rättsstaten kopplade villkorlighetsmekanismen[2],

 med beaktande av sin resolution av den 10 juni 2021 om rättsstatssituationen i EU och tillämpning av förordningen om villkorlighet (EU, Euratom) 2020/2092[3],

 med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om utarbetande av riktlinjer för tillämpningen av den generella villkorlighetsordningen för skydd av unionsbudgeten[4],

 med beaktande av sin talan av den 29 oktober 2021 om underlåtenhet att vidta åtgärder i mål C-657/21, Europaparlamentet mot kommissionen, som för närvarande är anhängig vid Europeiska unionens domstol,

 med beaktande av kommissionens rapporter om rättsstatsprincipen av den 30 september 2020 (COM(2020)0580) och av den av den 21 juli 2021 (COM(2021)0700),

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 11 december 2020,

 med beaktande av rättspraxis från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

 med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 16 februari 2022 i målen C-156/21 och C-157/21[5],

 med beaktande av Europeiska unionens domstols utslag av den 3 juni 2021 (C-650/18) om att ogilla Ungerns talan mot parlamentets resolution av den 12 september 2018 om inledande av ett förfarande för att slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter unionens värden[6],

 med beaktande av domstolens beslut av den 14 juli 2021 och dess dom av den 15 juli 2021[7], om att regelverket med disciplinåtgärder mot domare i Polen inte är förenligt med EU-rätten,

 med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om ett förslag med en begäran till rådet att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa att det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden[8],

 med beaktande av kommissionens motiverade förslag av den 20 december 2017 i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget, angående rättsstatsprincipen i Polen: förslag till rådets beslut om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen, (COM(2017)0835),

 med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2018 om kommissionens beslut att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget i fråga om situationen i Polen[9],

 med beaktande av skrivelserna av den 17 november 2021 från kommissionen till Polen och Ungern i enlighet med artikel 6.4 i förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen,

 med beaktande av artikel 132.2 och bilaga VI i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Europeiska unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, vilket fastställs i artikel 2 i EU‑fördraget.

B. Enligt förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen måste rättsstatsprincipen betraktas mot bakgrund av de värden och principer som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, inbegripet grundläggande rättigheter och icke-diskriminering. Europaparlamentet anser att kommissionen bör använda alla de verktyg som står till dess förfogande, inbegripet förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen, för att ta itu med de ständiga kränkningarna av demokratin och de grundläggande rättigheterna överallt i unionen, vilka bland annat innefattar angrepp mot mediefriheten och journalister, migranter, kvinnors rättigheter, hbtqi-personers rättigheter samt förenings- och mötesfriheten. Kommissionen uppmanas att agera och att beakta detta vid tillämpningen av förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen.

C. En klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter de värden som stadfästs i artikel 2 i EU-fördraget berör inte bara den enskilda medlemsstat där risken uppstår, utan påverkar också övriga medlemsstater, deras inbördes förtroende, unionens innersta väsen och unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter enligt unionsrätten.

D. De värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget definierar själva Europeiska unionens identitet som en gemensam rättsordning, och Europeiska unionen måste därför kunna försvara dessa värden inom ramen för sina befogenheter enligt fördragen.

E. Förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen trädde i kraft den 1 januari 2021 och har till alla delar varit bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater sedan dess.

F. Tillämpligheten, syftet och tillämpningsområdet för förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen framgår tydligt av förordningen. Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen ”säkerställa tillämpningen av fördragen och av de åtgärder som institutionerna antar i enlighet med fördragen”.

G. Att kommissionens ordförande inte deltog i debatten i kammaren den 16 februari 2022 visar på bristande respekt för kommissionens skyldighet att på begäran prioritera sin närvaro vid parlamentets plenarsammanträden framför andra konkurrerande evenemang eller inbjudningar, i enlighet med ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen[10].

H. I sitt pressmeddelande av den 16 februari 2022 meddelade ordförande Ursula von der Leyen att kommissionen, med beaktande av domstolens domar, under de kommande veckorna kommer att anta riktlinjer som ger ytterligare klarhet om hur vi tillämpar mekanismen i praktiken.

I. Tillämpningen av förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen är inte beroende av antagandet av riktlinjer, som inte ingår i förordningen, och eventuella riktlinjer får inte undergräva medlagstiftarnas avsikt eller ändra, utvidga eller begränsa förordningens tillämpningsområde.

J. Förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen syftar till att skydda unionens budget och unionens ekonomiska intressen från effekter av överträdelser av rättsstatsprincipen.

K. Det är oacceptabelt att kommissionen och rådet sedan december 2021 har vägrat att inleda förhandlingar om ett interinstitutionellt avtal om en enda, evidensbaserad och EU-omfattande mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, vilket parlamentet efterlyste i sitt lagstiftningsinitiativ av den 7 oktober 2020[11].

L. De tre villkor för utbetalning av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens till Polen som kommissionens ordförande nämnde den 19 oktober 2021 har ännu inte uppfyllts.

M. Enligt artikel 319 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet ”på rekommendation av rådet [...] bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetens genomförande”.

N. Det krig som har brutit ut i Ukraina har påmint oss om vår gemensamma skyldighet att effektivt skydda demokratin, rättsstatsprincipen och våra värden enligt artikel 2 i EU-fördraget med alla medel som står till vårt förfogande.

O. Enligt artikel 234 i EUF-fördraget har Europaparlamentet rätt att rösta om ett förslag om misstroendevotum rörande kommissionen.

P. Kommissionen har tyvärr beslutat att följa Europeiska rådets icke-bindande slutsatser av den 11 december 2020, även om den ”ska [fullgöra sina uppgifter] med fullständig oavhängighet” och dess ledamöter ”varken [får] begära eller ta emot instruktioner från någon regering, någon institution, något organ eller någon byrå” (artikel 17.3 i EU-fördraget, artikel 245 i EUF-fördraget), och även om kommissionen dessutom ska ”vara [...] ansvarig inför Europaparlamentet” (artikel 17.8 i EU-fördraget) och ”säkerställa tillämpningen av fördragen och av de åtgärder som institutionerna antar i enlighet med fördragen” (artikel 17.1 i EU-fördraget).

1. Europaparlamentet välkomnar domstolens domar av den 16 februari 2022[12] och dess slutsatser att mekanismen för villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen är förenlig med EU-rätten, vilket bekräftar den rättsliga grundens lämplighet, ordningens förenlighet med artikel 7 i EU-fördraget och rättssäkerhetsprincipen samt EU:s befogenheter i fråga om rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, och slutsatsen att Ungerns och Polens talan mot förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen bör avvisas.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta brådskande åtgärder och omedelbart tillämpa mekanismen för villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen genom att skicka en skriftlig underrättelse i enlighet med artikel 6.1 i förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen och därefter direkt underrätta parlamentet, och förväntar sig att alla händelser som omfattas av förordningens tillämpningsområde under de 14 månader som gått sedan den trädde i kraft i januari 2021 ska ingå i underrättelsen. Parlamentet understryker att det är hög tid för kommissionen att fullgöra sina skyldigheter som fördragens väktare och att omedelbart reagera på de pågående allvarliga kränkningarna av rättsstatsprincipen i vissa medlemsstater, vilka utgör en allvarlig fara för unionens ekonomiska intressen när det gäller en rättvis, laglig och opartisk fördelning av EU-medel, särskilt de som omfattas av delad förvaltning. Parlamentet varnar för att ytterligare förseningar kan få allvarliga konsekvenser.

3. Europaparlamentet betonar att passivitet och en slappare inställning till oligarkiska strukturer och systematiska kränkningar av rättsstatsprincipen försvagar hela Europeiska unionen och undergräver medborgarnas förtroende. Parlamentet understryker behovet av att se till att skattebetalarnas pengar aldrig hamnar i fickorna på dem som undergräver EU:s gemensamma värden.

4. Europaparlamentet beklagar kommissionens otillräckliga svar på EU-domstolens domar av den 16 februari 2022, trots dess åtagande att färdigställa riktlinjerna för tillämpningen av rättsstatsmekanismen. Parlamentet upprepar dock att texten i förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen är tydlig och att den inte kräver någon ytterligare tolkning för att kunna tillämpas, och att medlagstiftarna inte har delegerat några befogenheter till kommissionen när det gäller detta. Parlamentet understryker att domstolen särskilt har erkänt att medlemsstaterna inte kan hävda att de inte är i stånd att med tillräcklig precision fastställa det väsentliga innehållet i och kraven i förordningen. Parlamentet betonar i detta sammanhang att utarbetandet av riktlinjer, som inte är rättsligt bindande och inte ingår i förordningen, under inga omständigheter får försena tillämpningen av förordningen ytterligare, och påpekar särskilt att kommissionen är skyldig att genomföra EU-lagstiftningen oberoende av tidsplanerna för val i medlemsstaterna.

5. Europaparlamentet noterar att det i oktober 2021, i enlighet med artikel 265 i EUF-fördraget, inledde en talan mot kommissionen inför EU-domstolen på grund av kommissionens underlåtenhet att agera och tillämpa förordningen, vilket hade begärts i två resolutioner 2021 som en följd av de otillfredsställande svaren från kommissionen och dess försök att vinna tid. Parlamentet påminner om att detta mål[13] för närvarande befinner sig i det skriftliga förfarandet, där de berörda parterna – kommissionen och parlamentet – lämnar in sina argument skriftligen. Parlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har svarat på parlamentets uppmaning att aktivera artikel 6.1 i förordningen och inte har skickat skriftliga underrättelser till de berörda medlemsstaterna, utan endast skickade begäranden om uppgifter till Ungern och Polen i november 2021.

6. Europaparlamentet beklagar rådets oförmåga att göra meningsfulla framsteg när det gäller att upprätthålla unionens värden i pågående artikel 7-förfaranden för att bemöta hoten mot de gemensamma europeiska värdena i Polen och Ungern. Parlamentet påpekar att det blir till fortsatt skada för de gemensamma europeiska värdenas integritet, liksom också för det inbördes förtroendet och för unionens trovärdighet överlag när inte rådet gör effektivt bruk av artikel 7 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar det franska ordförandeskapet och dess efterträdare att regelbundet anordna utfrågningar. Parlamentet välkomnar i detta avseende den första utfrågningen som sammankallades av det franska ordförandeskapet den 22 februari 2022 och den andra som planeras äga rum den 30 maj 2022. Parlamentet rekommenderar att rådet följer upp utfrågningarna med att framföra konkreta rekommendationer till ifrågavarande medlemsstater, såsom det föreskrivs i artikel 7.1 i EU-fördraget, och anger tidsfrister för när dessa rekommendationer ska ha genomförts.

7. Europaparlamentet uppmanar därför det franska ordförandeskapet att fullgöra sitt åtagande om ”ett humant Europa” och att på ett beslutsamt sätt bidra till att stärka rättsstatsprincipen och skyddet av de grundläggande rättigheterna, i enlighet med programmet för EU:s ordförandeskap, där rättsstatsprincipen beskrivs som ”en nödvändig förutsättning för att unionen ska fungera väl”. Parlamentet uppmanar med kraft det franska ordförandeskapet att ge sitt stöd till att förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipenen tillämpas och genomförs snabbt och korrekt.

8. Europaparlamentet understryker att den försämrade situationen när det gäller rättsstatsprincipen i vissa medlemsstater kräver en konstruktiv dialog om den fortsatta utvecklingen av EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen.

9. Europaparlamentet betonar att kommissionen, när den vidtar alla åtgärder enligt förordningen, bör säkerställa full insyn och informera parlamentet fullt ut och i god tid, till skillnad från det tillvägagångssätt som kommissionen valde när den skickade skrivelser med begäran om information enligt förordningen i november 2021.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de slutliga mottagarna eller bidragsmottagarna av EU-medel inte berövas förmåner i form av EU-medel om sanktioner tillämpas inom ramen för mekanismen för villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen, i enlighet med artikel 5.4 och 5.5 i förordningen.

11. Europaparlamentet betonar att mekanismen för villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen bör tillämpas både på unionens budget och på NextGenerationEU. Parlamentet betonar vidare att godkännandet av de nationella planerna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens bör villkoras av att alla de elva kriterier som anges i artikel 19 i och bilaga V till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens uppfylls. Parlamentet förväntar sig att kommissionen utesluter alla risker med att program inom ramen för sammanhållningspolitiken bidrar till missbruk av EU-medel eller överträdelser av rättsstatsprincipen innan den godkänner partnerskapsöverenskommelserna och de sammanhållningspolitiska programmen. Parlamentet uppmanar kommissionen att striktare tillämpa förordningen om gemensamma bestämmelser och budgetförordningen för att ta itu med den diskriminerande användningen av EU-medel, särskilt diskriminering som är politiskt motiverad.

12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaterna.

 

Senaste uppdatering: 7 mars 2022
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy