FÖRSLAG TILL RESOLUTION om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina

16.3.2022 - (2022/2593(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Eugenia Rodríguez Palop, Anja Hazekamp
för The Left-gruppen

B9-0164/2022

Europaparlamentets resolution om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina

(2022/2593(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 11, 13, 39, 168.1, 169.1, 191 och 192.1,

– med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

– med beaktande av Parisavtalet som antogs vid den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar,

– med beaktande av konventionen om biologisk mångfald från 1992 samt Cartagenaprotokollet om biosäkerhet från 2000 och Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning från 2010,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2022 REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (COM(2022)0108),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 Från jord till bord-strategin – för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020)0381),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2018 En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773), och av djupanalysen till stöd för detta meddelande,

– med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 om från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem[1],

– med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2021 om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv[2],

– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[3],

– med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget[4],

– med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport av den 4 december 2019 The European environment ‒ state and outlook 2020 (Europas miljö – tillstånd och utblick 2020),

– med beaktande av Mellanstatliga panelen för klimatförändringars särskilda rapport från 2018 om global uppvärmning på 1,5 °C, dess femte utvärderingsrapport från 2014 och sammanfattande rapport från 2014 därom, dess särskilda rapport från 2019 om klimatförändringar och mark, dess särskilda rapport från 2019 om havet och kryosfären i ett förändrat klimat och dess sjätte utvärderingsrapport från 2022, inklusive del två därav om effekter, anpassning och sårbarhet,

– med beaktande av den globala bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster av den 31 maj 2019 från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

– med beaktande av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna,

– med beaktande av de konventioner och rekommendationer som utarbetats av Internationella arbetsorganisationen,

– med beaktande av Europarådets reviderade europeiska sociala stadga av den 3 maj 1996,

– med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

_ med beaktande av FN:s förklaring av den 28 september 2018 om jordbrukares och andra lantarbetares rättigheter,

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Ryska federationen inledde en olaglig invasion av Ukraina den 24 februari 2022 i en uppenbar kränkning av FN-stadgan och folkrättens principer.

B. Konsumenter runt om i världen riskerar nu att drabbas av högre livsmedelspriser och osäkrare livsmedelsförsörjning som ett resultat av kriget i Ukraina, eftersom exporten av vete, andra spannmål och ätlig olja från Ukraina och Ryssland äventyras.

C. Redan före den ryska invasionen av Ukraina steg priserna på de globala jordbruksmarknaderna, delvis på grund av effekterna av klimatkrisen och effekterna av covid-19-pandemin. Stigande energipriser i Europa har en betydande inverkan på jordbrukssektorn, med högre gödselmedelspriser och ökade energikostnader för jordbrukare.

D. Energipriset har skjutit i höjden och nått den högsta nivån på 40 år. Livsmedelspriserna har också redan ökat eftersom de är oupplösligt kopplade till priserna på fossila bränslen. På grund av effekterna av kriget förväntas livsmedelspriserna stiga rentav ytterligare.

E. Kriget i Ukraina avslöjar hur sårbara de nuvarande livsmedelsförsörjningskedjorna är. Europeiska primär livsmedelsproduktion är starkt beroende av import från Ukraina och Ryssland. Både Ukraina och Ryssland spelar en mycket viktig roll i den globala handeln med jordbruksprodukter, både i utvecklingsländer i Afrika och Mellanöstern, där konsumentpriserna på livsmedel redan stiger, och i Europa, där främst foder för uppfödning påverkas.

F. Ryssland är världens största exportör av vete. Ukraina är världens största exportör av solrosolja, den fjärde största exportören av majs och den femte största exportören av vete. Kriget i Ukraina kommer att ytterligare störa de globala marknaderna för spannmål och oljeväxter och kommer att få negativa konsekvenser för den globala spannmålsförsörjningen på kort sikt. Vete- och oljeväxtimporten enbart från Ukraina står för 19 procent av EU:s hela veteimport och 13 procent av EU:s totala oljeväxtimport. En utdragen konflikt i Ukraina skulle kunna begränsa världens utbud av basgrödor som vete, majs och solrosolja. Detta skulle kunna äventyra den globala livsmedelsförsörjningen och öka de geopolitiska spänningarna.

G. EU är i hög grad beroende av ryska fossila bränslen. Cirka 90 procent av den gas som används i EU är importerad, och Ryssland tillhandahöll 45 procent av denna import på olika nivåer till EU-medlemsstaterna under 2021. Ryssland var också Europas största leverantör av olja med 27 procent, mer än tre gånger mer än den näst största (Norge). Detta externa beroende av energi påverkar direkt jordbruksproduktionen.

H. EU:s import av nitratbaserade gödselmedel kommer huvudsakligen från Ryssland, Egypten och Algeriet. Sedan 2010 har ammoniak till stor del importerats till EU från Ryssland (50 procent av EU:s totala import i genomsnitt). Fosfatbaserade produkter kommer huvudsakligen från Marocko (22 procent av EU:s totala import). Exporten av diammoniumfosfat från Marocko och Ryssland till EU ökade avsevärt och stod för 70 procent av all EU-import av diammoniumfosfat under 2017. Importen av kaliumklorid till EU kommer huvudsakligen från Ryssland och Belarus. Föreningar av kväve-, fosfor- och kaliumgödsel (NPK) importeras mestadels från Ryssland och Norge. 2015 passerade Ryssland Norge och blev därmed den största exportören till EU.

I. Den ryska aggressionen mot Ukraina kräver ett beslutsamt och snabbt undanröjande av EU:s beroende av import av fossila bränslen, särskilt från Ryssland.

J. Stigande priser på fossila bränslen har en särskilt allvarlig inverkan på energifattiga eller utsatta hushåll, som spenderar en stor del av sin totala inkomst på energiräkningar, transporter och livsmedel, vilket bidrar till ökade skillnader och ojämlikheter inom och utanför EU och ökar risken för fattigdom.

K. Tryggad livsmedelsförsörjning innebär inte bara tillgång på mat, utan omfattar enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation även rätten till mat och tillgången till näringsriktig kost för alla Livsmedelssuveränitet betyder inte bara självförsörjning i fråga om livsmedel utan innefattar även alla människors rätt att fastställa sina egna jordbruks- och livsmedelssystem.

L. Många vetenskapliga studier visar att det intensiva jordbruket i Europa driver på förlusten av biologisk mångfald, förorenar vatten, mark och luft, samt bidrar till klimatförändringar. Studierna visar att vi redan befinner oss utanför det säkra manöverutrymmet för mänskligheten när det gäller förlust av biologisk mångfald, kväve- och fosforkretslopp samt klimatförändringar.

M. Kommissionens meddelande om från jord till bord-strategin tar ett helhetsgrepp på det europeiska livsmedelssystemet, där jordbruket, som leverantör av livsmedel, står i centrum, samtidigt som sammanlänkningen av alla aktörer i hela leveranskedjan och deras gemensamma ansvar för att uppnå strategins mål erkänns liksom jordbrukarnas viktiga roll för att leverera kollektiva nyttigheter och för att bekämpa klimatförändringarna.

N. Hållbart jordbruk betyder jordbruk på hållbara sätt för att möta samhällets nuvarande mat- och textilbehov, utan att äventyra nuvarande eller framtida generationers förmåga att möta sina behov.

O. Vårt sätt att producera och konsumera livsmedel, drycker och andra jordbruksprodukter måste anpassas för att överensstämma med målen för hållbar utveckling, Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald, det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk, och EU:s politik och åtaganden. Dessa förändringar bör också uppnå en solid balans mellan hållbarhetens tre pelare, inklusive miljö, klimat, biologisk mångfald, folkhälsa, överkomligt prissatta livsmedel, djurskydd och ekonomisk hållbarhet för jordbrukare, fiskare och aktörer i senare led i livsmedelskedjan samt upprätthålla sociala aspekter som arbets- och anställningsvillkor och hälso- och säkerhetsstandarder.

P. Hälsosamma ekosystem, stor biologisk mångfald och ett stabilt klimat är avgörande för produktionen av livsmedel och för livsmedelssäkerheten. Europaparlamentet har utlyst ett klimat- och miljönödläge.

Q. Klimatförändringar orsakade av människan, inklusive mer frekventa och intensiva extrema händelser, har orsakat omfattande negativa effekter och relaterade förluster och skador på natur och människor utöver klimatets naturliga variation. Klimatförändringar och dessa alltmer frekventa och intensiva extrema händelser har också minskat livsmedels- och vattentryggheten, vilket hindrar ansträngningarna att uppfylla målen för hållbar utveckling.

R. Även om jordbruksproduktiviteten har ökat totalt sett har klimatförändringarna bromsat denna tillväxt globalt under de senaste 50 åren. Mer frekventa meteorologiska och extrema klimathändelser har utsatt miljontals människor för akut osäker livsmedelsförsörjning och osäker vattenförsörjning, med de allvarligaste följderna på ett antal platser och i ett antal samhällen i Afrika, Asien, Central- och Sydamerika, små öar och Arktis.

S. Även om livsmedelsproduktionen i dag är tillräcklig för att tillfredsställa de globala behoven är cirka 11 procent av världens befolkning undernärd, och kostrelaterade sjukdomar står för 20 procent av den förtida dödlighet som förekommer, som ett resultat av både undernäring och fetma. Den stora expansionen i produktionen av livsmedel, foder, fiber och bioenergi har skett på bekostnad av många andra av naturens bidrag till livskvaliteten, inklusive reglering av luft- och vattenkvalitet, klimatreglering och habitatförsörjning.

T. Det finns också synergier på gång, såsom hållbara jordbruksmetoder som förbättrar markkvaliteten och därigenom förbättrar produktiviteten och andra ekosystemfunktioner och tjänster, såsom kolbindning och vattenkvalitetsreglering.

U. Omkring en miljon arter står redan inför utrotning, många inom decennier, om inte åtgärder vidtas för att minska intensiteten hos drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. Utan sådana åtgärder kommer det att ske en ytterligare acceleration i den globala takten för arters utrotning, som redan är minst tio till hundratals gånger högre än den har varit i genomsnitt under de senaste tio miljoner åren.

V. Det är avgörande och brådskande att påskynda den gröna omställningen för att minska utsläppen, minska beroendet av importerade fossila bränslen, öka motståndskraften hos våra livsmedelssystem och skapa skydd mot prishöjningar och fattigdom.

W. Den gröna given står i centrum för EU:s strategi för att uppfylla sina klimatmål. Jordbruket, särskilt inom ramen för strategin för biologisk mångfald och från jord till bord-strategin, spelar en avgörande roll i arbetet med att uppnå dessa mål.

X. Det är viktigt att genomföra den gröna given och från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald. Det finns inga bevis som tyder på att en sänkning av ambitionen vid denna tidpunkt kommer att leda till tryggad livsmedelsförsörjning eller hållbarhet på lång sikt – tvärtom.

Y. Bestående avbrott i handeln med spannmål som kommer att vara särskilt viktiga som foder för kött- och mejerisektorerna under de kommande månaderna avslöjar den bräckliga och ohållbara karaktären hos djuruppfödningssystemet, som, med tanke på dess beroende av importerat foder, utgör den “svagaste länken“ när det gäller tryggad livsmedelsförsörjning för EU.

Z. I genomsnitt behövs det 12,85 kilo foder för att producera 1 kilo av kött. Det är effektivare att odla och använda grödor för direkt konsumtion än för att utfodra boskap.

AA. De spannmål som finns bör användas så effektivt som möjligt genom att stimulera odling och användning av grödor för direkt konsumtion och begränsa mängden grödor som boskap matas med.

AB. En revolutionerande förändring i riktning mot växtbaserade jordbruksmetoder och konsumtionsmönster skulle minska beroendet av importerat djurfoder och bidra till att upprätthålla en tryggad livsmedelsförsörjning samt uppnå högre miljö- och djurskyddsstandarder och spela en avgörande roll för att verkligen uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och nutritionstrygghet i hela världen.

AC. Ekologiskt jordbruk är ett jordbrukssystem som använder ekologiskt baserad skadedjursbekämpning och biologiska gödselmedel som till stor del kommer från animaliskt avfall och växtavfall samt kvävefixerande grödor.

AD. EU är världens största exportör av jordbrukslivsmedel. EU är i allmänhet självförsörjande vad gäller jordbruksprodukter som kan produceras i europeiska klimatzoner, och är inte alltför beroende av livsmedelsimport som potentiellt skulle kunna undergräva dess livsmedelsförsörjning, med undantag för oljeväxter och mjöl som importeras för att användas som djurfoder.

AE. På bara lite mer än ett årtionde har flera miljoner jordbruksföretag i EU – mer än en tredjedel av alla jordbruksföretag i Europa – upphört att existera, varav de allra flesta var små familjeföretag, till följd av uppskalningen och intensifieringen av jordbrukssystemet.

AF. Beräkningar visar att det finns betydande utmaningar när det gäller att ta itu med matsvinnet, eftersom cirka 30 procent av den totala mängden livsmedel som produceras går förlorad eller går till spillo i olika stadier av livsmedelskedjan. Cirka 88 miljoner ton livsmedel slängs i EU varje år till en uppskattad kostnad av 143 miljarder euro. Åtgärder för att minska matsvinnet är ett viktigt inslag för att bidra till tryggad livsmedelsförsörjning för EU.

1. Europaparlamentet anser att den globala livsmedelsförsörjningen är en ytterst angelägen fråga för EU och utvecklingsländerna och efterlyser omedelbara och fortsatta åtgärder för att säkerställa livsmedelsförsörjningen för EU:s medborgare och på global nivå. Parlamentet betonar att konsumenterna bör har tillgång till livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser, samtidigt som man säkerställer en skälig levnadsstandard för jordbrukarna. Parlamentet påminner om att den främsta drivkraften bakom osäker livsmedelsförsörjning inte är brist på livsmedel utan ojämlik tillgång.

2. Europaparlamentet betonar att rätten till livsmedel är en grundläggande mänsklig rättighet som uppnås när alla människor alltid har fysisk och ekonomisk tillgång till lämpliga, hälsomässigt riskfria och näringsrika livsmedel för att kunna tillfredsställa sina näringsbehov och livsmedelspreferenser så att de kan leva ett sunt och aktivt liv.

3. Europaparlamentet uttrycker oro över de kort- och långsiktiga konsekvenserna av kriget i Ukraina för livsmedelsförsörjningen i Europa och över hela världen. Parlamentet betonar att sådana konsekvenser inkluderar avbrott i jordbruksverksamhet och handelsflöden, högre råvaru- och energipriser och en försämrad ekonomisk situation i allmänhet. Parlamentet påpekar att uppskattningsvis 11 procent av EU:s befolkning – 49 miljoner människor – inte har råd med ett mål mat av god kvalitet regelbundet och att den ryska invasionen av Ukraina och de högre livsmedelspriserna till följd av den kommer att förvärra de ekonomiska svårigheterna för många europeiska hushåll. Parlamentet betonar att livsmedelfattigdom kräver lämpliga politiska svarsåtgärder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta planer inom ramen för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt och genomföra ambitiösa, konkreta åtgärder för att säkerställa att utsatta människor inte kommer att drabbas oproportionerligt hårt av krisen, och så snart som möjligt minska antalet EU-medborgare som inte har råd med ett mål mat av god kvalitet regelbundet.

4. Europaparlamentet betonar att livsmedelstillgänglighet generellt sett inte är någon större utmaning i EU, men att EU:s livsmedelssystem i dag står inför mer betydande utmaningar såsom problemet med matsvinn, överkonsumtion och fetma och det miljöavtryck som livsmedelskonsumtionen inom europeiska hushåll för med sig.

5. Europaparlamentet understryker det akuta behovet av ambitiösa åtgärder för att ta itu med klimatförändringar och miljöutmaningar, begränsa den globala uppvärmningen till högst 1,5 °C och förhindra en massiv förlust av biologisk mångfald.

6. Europaparlamentet understryker att det är av avgörande betydelse att stoppa klimatförändringar orsakade av människor och säkerställa skyddet och återställandet av den biologiska mångfalden när det gäller att garantera nutritionstrygghet inom EU och globalt.

7. Europaparlamentet betonar att ett verkligt hållbart livsmedelssystem är en förutsättning för att trygga tillgången till säkra och hälsosamma livsmedel på lång sikt och att tryggad livsmedelsförsörjning och hållbar livsmedelsförsörjning hänger ihop och är beroende av varandra.

8. Europaparlamentet bekräftar beslutsamt sitt stöd för ambitionerna och målen för den gröna given, från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald och efterlyser ytterligare åtaganden för att stärka dessa strategier med offentliga politiska instrument för att underlätta den nödvändiga övergången till en mer motståndskraftig jordbruksproduktion baserad på en agroekologisk modell som är mindre beroende av importerade insatsvaror.

9. Europaparlamentet är djupt bekymrat över de pågående diskussionerna om omvärderingen av några av jordbruksdelarna i den gröna given, som riskerar att i grunden undergräva framtida framsteg när det gäller att uppnå dess mål. Parlamentet kräver att kommissionen står fast vid de överenskomna åtagandena i den gröna given och fullt ut genomför de överenskomna målen och ambitionerna för både strategin för biologisk mångfald och från jord till bord-strategin, eftersom de är avgörande för vårt framtida livsmedelssystem när det gäller hållbarhet, tryggad försörjning och motståndskraft.

10. Europaparlamentet betonar att de sårbarheter som synliggjorts genom de pågående kriserna måste åtgärdas med helhetsgrepp. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda sitt arbete med förslaget till en rättslig ram för ett hållbart livsmedelssystem och offentliggöra ett lagstiftningsförslag under 2022.

11. Europaparlamentet betonar att en stark och hållbar jordbrukssektor i hela EU och en blomstrande och hållbar landsbygdsmiljö, med stöd av en stark gemensam jordbrukspolitik, är mycket viktiga för att man ska kunna bemöta den utmaning som frågan om en tryggad livsmedelsförsörjning utgör. Parlamentet betonar att den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken – som domineras av intensiva jordbruksmodeller – skadar miljön och bidrar till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, avskogning, markerosion, vattenbrist samt vatten- och luftföroreningar. Parlamentet understryker att jordbruket har ett viktigt värde för EU och dess politiska och ekonomiska utveckling och har en enorm inverkan på samhället genom livsmedelsproduktion, sysselsättning på landsbygden, den ekonomiska vitaliteten samt livskvaliteten på landsbygden och landsbygdsutveckling mer allmänt.

12. Europaparlamentet bekräftar att EU har en skyldighet att säkerställa tryggad livsmedelsförsörjning för alla sina medborgare och att fortsatt jordbruksverksamhet i EU är avgörande i detta hänseende. Parlamentet uppmärksammar att jordbrukarnas inkomster i EU minskar till följd av ökade produktionskostnader och prisvolatilitet, vilket inverkar negativt på jordbrukarnas möjligheter att upprätthålla produktionen.

13. Europaparlamentet betonar att man, mot bakgrund av fientligheterna i Ukraina och störningarna i de globala produktionskedjorna och den ökade prisvolatiliteten på grund av covid-19-pandemin, behöver utveckla autonomi och självförsörjning för EU och dess medlemsstater för att minska beroendet av import av kritiska varor såsom växtbaserade proteinkällor. Parlamentet upprepar att jordbruksbaserade livsmedelssystem måste erkännas som en avgörande aspekt av EU:s och dess medlemsstaters autonomi och självförsörjning när det gäller att säkerställa tillräcklig tillgång till säkra livsmedel av god kvalitet och upprätthålla väl fungerande och motståndskraftiga livsmedelskedjor och handelsflöden under framtida kriser, i linje med artikel 2.1 i Parisavtalet.

14. Europaparlamentet understryker att fattiga människor i utvecklingsländerna drabbas värst av den nuvarande prisvolatilitetens och livsmedelskrisens negativa följdverkningar. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang samtliga medlemsstater att intensifiera sina åtaganden för målen för hållbar utveckling, i synnerhet genom att avsevärt öka andelen av det offentliga utvecklingsbiståndet till jordbruk och stödet till stödprogram för tryggad livsmedelsförsörjning som förvaltas av Världslivsmedelsprogrammet samt till bilateralt bistånd.

15. Europaparlamentet understryker behovet av åtgärder för att främja hållbart jordbruk, minska användningen av och riskerna med bekämpningsmedel, skydda och återställa markekosystem och utöka de landskapselement på jordbruksmark som stöder återhämtningen hos de arter och livsmiljöer som skyddas enligt fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet, däribland pollinerande insekter och deras livsmiljöer. Parlamentet påminner om att jordbrukets produktivitet och motståndskraft är beroende av en hållbar förvaltning av naturresurser för att säkerställa långsiktigt hållbara livsmedelssystem.

16. Europaparlamentet anser att EU:s jordbruk måste omorienteras bort från sin nuvarande industriella modell till en som respekterar de planetära gränserna där det verkar, med mindre och bättre animalieproduktion baserad på hållbara metoder. Parlamentet understryker att EU:s industriella, exportinriktade jordbruksproduktion inte främjar de små och medelstora jordbrukarnas intressen samt är skadlig för miljön, den biologiska mångfalden och djurskyddet.

17. Europaparlamentet välkomnar kommissionens erkännande av ekologiskt jordbruk som en av de viktiga beståndsdelarna på EU:s väg mot mer hållbara livsmedelssystem och dess ambition att öka jordbruksarealen inom ekologiskt jordbruk i EU till 2030. Parlamentet understryker att en majoritet av medlemsstaterna redan har antagit mål för att öka jordbruksarealen inom ekologisk produktion. Parlamentet ser fram emot analysen av den ekologiska sektorn i den övergripande konsekvensbedömningen av strategin och betonar vikten av den europeiska handlingsplanen för ekologiskt jordbruk för att öka dess utnyttjande. Parlamentet understryker att utvecklingen av och tillväxten i den ekologiska sektorn måste åtföljas av politiska åtgärder och utveckling av försörjningskedjan samt åtgärder som stimulerar ytterligare efterfrågan på ekologiska livsmedel och säkerställer konsumenternas förtroende.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja lokala och ekologiska livsmedel och korta livsmedelskedjor, inklusive ökad konsumtion av hållbart och regionalt producerade växter och växtbaserade livsmedel, och att ta itu med överkonsumtionen av kött, mejeriprodukter och ultrabearbetade produkter, samt produkter med hög socker-, salt- och fetthalt, vilket också kommer att gynna nutritionstryggheten, miljön och djurens välbefinnande.

19. Europaparlamentet påminner om att det behövs ett högkvalitativt djurskyddssystem, även inom transport och slakt. Parlamentet understryker att en hög djurskyddsnivå är väsentlig för en hållbar utveckling och avgörande för bättre livsmedelskvalitet, vilket underlättar hälsosammare näringsintag, uppfyller konsumenternas krav och bidrar till bevarandet av biologisk mångfald. Parlamentet understryker behovet av ett sammanhängande och harmoniserat tillvägagångssätt för ett hållbart livsmedelssystem som hanterar människors hälsa, miljön, den biologiska mångfalden, djurens hälsa och välbefinnande samt klimatet genom ett helhetsgrepp och på ett sammanlänkat sätt.

20. Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa tryggad försörjning och mångfald vad gäller utsäde och förökningsmaterial för att ge stabila skördar och växtsorter som är anpassade till klimatförändringarnas påfrestningar, inbegripet traditionella och lokalt anpassade sorter och sorter som är lämpliga för ekologisk produktion och system för jordbruk med begränsad användning av insatsmedel, samtidigt som man säkerställer full insyn och valfrihet för jordbrukare och konsumenter, och tillgång till genetiska resurser.

21. Europaparlamentet påpekar att extensiv och permanent gräsbaserad, silvopastoral eller ekologisk djurhållning, som ofta inbegriper betesmarker med högt miljövärde, är viktiga inslag i det europeiska livsmedelssystemet, och att dess kvalitetssystem är en avgörande faktor för många traditionella landsbygdssamhällen som gör det möjligt för dem att på ett produktivt sätt använda mark som annars skulle ha övergetts. Parlamentet understryker att denna form av landbaserad jordbruksproduktion med låg densitet kan ha flera positiva effekter för miljön och bevarandet av kulturlandskap, bidrar till att skydda landsbygdsområden från avfolkning och nedläggningar, bidrar till att mildra klimatförändringarna och bidrar till en cirkulär ekonomi och återställande av biologisk mångfald och därför måste stödjas och uppmuntras. Parlamentet understryker att stöd bör ges till jordbruksföretag som ställer om till mer hållbara produktionsformer och frångår jordbruksmetoder med hög djurtäthet och monokulturer.

22. Europaparlamentet betonar behovet av att medlemsstaterna förbättrar anpassningen till klimatförändringar inom jord- och skogsbruket, särskilt genom att använda miljösystemen inom ramen för den nya reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet betonar att anpassningsåtgärder bör syfta till att öka hållbarheten ur både miljömässig och ekonomisk synvinkel. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att genomföra strategier för att begränsa naturliga risker i syfte att begränsa de negativa konsekvenserna av naturkatastrofer för jordbruksproduktionen.

23. Europaparlamentet noterar att Mellanstatliga panelen för klimatförändringar i sin sjätte utvärderingsrapport särskilt betonar behovet av att undvika missanpassning, eftersom felaktiga reaktioner på klimatförändringar kan skapa låsningar i form av sårbarhet, exponering och risker som är svåra och dyra att förändra, vilket förvärrar befintliga ojämlikheter och urholkar förutsättningarna för en hållbar utveckling. Parlamentet betonar att dessa åtgärder minskar utrymmet för naturliga processer och utgör en allvarlig form av missanpassning för de ekosystem som de bryter ned, ersätter eller splittrar, och därigenom minskar deras motståndskraft mot klimatförändringar och begränsar förmågan att tillhandahålla ekosystemtjänster för anpassning. Parlamentet efterlyser effektiva ekosystembaserade anpassningsalternativ som integreras i hela jordbrukssektorn, tillsammans med stödjande offentliga riktlinjer, för att förbättra tillgängligheten och stabiliteten för livsmedel, återställa och skydda ekosystemen och minska klimatrisken för livsmedelssystemen samtidigt som deras hållbarhet ökas.

24. Europaparlamentet betonar att skogsjordbruk och skogsridåer är viktiga eftersom de kan minska trycket på naturliga skogar, bidra i kampen mot klimatförändringarna, öka produktiviteten och främja alternativ till användningen av gödningsmedel i jordbruksproduktionen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta verktyg i sina framtida nationella strategiska planer för att uppmuntra till återbeskogning och nybeskogning och för att främja hållbart skogsjordbruk, inbegripet betesskogsbruk där så är möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja EU-omfattande specialiserade utbildningsprogram för att göra jordbrukare medvetna om fördelarna med att integrera skogsvegetation i jordbruk. Parlamentet framhåller att återställande och föryngring av befintliga skogsbrukssystem, liksom etablering av nya, skulle bidra till målet på 3 miljarder träd i strategin för biologisk mångfald, vilket gynnar målen för både biologisk mångfald och klimat samt målet om diversifiering och cirkularitet.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att medlemsstaterna, när de utarbetar sina strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken, tar till sig den nya verklighet som vi nu verkar i, och skräddarsyr och ändrar sina planer i enlighet med detta för att stödja en hållbar livsmedelsproduktion och korta leveranskedjor. Parlamentet betonar den viktiga roll som integrerat växtskydd spelar för att minska beroendet av bekämpningsmedel, och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att säkerställa att det används och att genomförandet utvärderas och övervakas systematiskt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omvandla de allmänna principerna för integrerat växtskydd till praktiska och mätbara kriterier och att verifiera dessa kriterier på gårdsnivå, och uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna effektivt genomför dessa principer genom sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

26. Europaparlamentet understryker att den gemensamma jordbrukspolitiken och de nationella strategiska planerna bör stödja jordbrukare i övergången till klimatneutralitet och bevarande av den biologiska mångfalden, och efterlyser ett snabbt genomförande av miljösystem som inkluderar en finansieringsmekanism för att hjälpa jordbrukare att övergå från djurjordbruk i riktning mot växt- och grödojordbruk för att säkerställa en hälsosam och hållbar framtid. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de nationella strategiska planerna verkligen överensstämmer med de överenskomna ambitionerna.

27. Europaparlamentet efterlyser en integrerad jordbruksmodell baserad på en bredare plattform för hållbar livsmedels- och jordbrukspolitik i syfte att kombinera jordbruksproduktion och stöd till jordbrukare med livsmedels- och miljöpolitik utformad för att säkerställa en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion, och därigenom bidra till en tryggad livsmedelsförsörjning för EU och säkerställa överensstämmelse med den gröna given och EU:s skyldigheter enligt Parisavtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att godkänna nationella strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken endast om de tydligt visar ett åtagande om hållbarhet ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv och är i linje med målen i den gröna given, de relevanta EU-omfattande målen och Parisavtalet.

28. Europaparlamentet understryker att EU snabbt behöver minska användningen av bekämpningsmedel och gå över till ekologiskt jordbruk och ett hållbart system för livsmedelsproduktion för att snabbt minska energianvändningen och minska de enorma kostnader som uppkommer till följd av de skadliga effekterna på människors och djurs hälsa och för att drastiskt minska belastningen på miljön, särskilt när det gäller pollinerare. Parlamentet upprepar sitt stöd för kvantifierbara mål för att minska användningen av och riskerna med bekämpningsmedel.

29. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för att halvera näringsförlusterna och minska användningen av gödselmedel och anser att detta bör vara rättsligt bindande. Parlamentet betonar det oerhört värdefulla bidrag detta kommer att utgöra när det gäller att omedelbart minska användningen av fossila bränslen, särskilt importerad gas från Ryssland. Parlamentet betonar hur viktigt det är att man för uppnåendet av dessa mål tar ett helhetsgrepp på och använder cirkulära strategier för hantering av näringsämnen, såsom agroekologiska metoder, som kan bidra med sidovinster för jordmånens kvalitet och den biologiska mångfalden och hjälpa jordbrukare ut ur deras beroende av mineralgödselmedel.

30. Europaparlamentet framhåller vikten av ekologiska fokusområden för biologisk mångfald, inklusive pollinerares hälsa, och fördömer kraftigt förslagen om tillfällig användning av växtskyddsmedel i ekologiska fokusområden som är lämpliga för att odla proteingrödor så länge krisen varar.

31. Europaparlamentet upprepar sina åtaganden för tryggad livsmedelsförsörjning och betonar att alla importerade livsmedel och foder måste leva upp till EU livsmedelssäkerhetsnormer, inklusive maximala resthalter av bekämpningsmedel och antimikrobiella medel. Parlamentet fördömer alla förslag om att missbruka de nuvarande kriserna för att undergräva dessa krav och åtaganden.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att stimulera odling och användning av grödor för direkt konsumtion och för att begränsa mängden grödor som man matar boskap med, och därigenom öka effektiviteten i vårt livsmedelssystem och bidra till tryggad livsmedelsförsörjning.

33. Europaparlamentet är övertygat om att en minskning av antalet boskap i EU är nödvändig för att rädda och optimalt utnyttja befintliga jordbruksområden genom att ställa om produktionen från foder till livsmedel genom att producera mindre kött och mejeriprodukter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att minska antalet djur som föds upp och hålls för jordbruksändamål, som en förberedelse inför den minskade tillgången på importerade grödor. Parlamentet efterlyser åtgärder för att se till att de största industriella boskapsgårdarna är skyldiga att minska antalet djur, vilket är nödvändigt för att säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning i dessa kristider.

34. Europaparlamentet understryker att ersättande av fossila bränslen med biometan från gödsel i intensiva boskapssystem ökar beroendet av denna ohållbara och ineffektiva jordbruksform. Parlamentet betonar att ytterligare inlåsning av massiv import av foder och inneslutning av miljontals djur i stängda ladugårdar för att kunna bearbeta deras gödsel bör undvikas. Parlamentet efterlyser ett snabbt antagande av stränga hållbarhetskriterier för produktion av biometan. Parlamentet kräver att industrigrödor som används för produktion av biometan och annan produktion av biobränslen omdirigeras till livsmedelsproduktion.

35. Europaparlamentet betonar att det krävs skyndsamma och djärva ändringar av politiken och lagstiftningen mot bakgrund av överväldigande, vetenskapliga belägg för att det nuvarande livsmedelssystemet är ohållbart och att kostnaderna, om inga åtgärder vidtas, kommer att öka, samtidigt som full uppmärksamhet riktas mot produktionsdjurens välbefinnande, eftersom detta är avgörande för hållbara livsmedelsystem. Parlamentet anser att detta bör inbegripa åtgärder för att stimulera antagande av strängare djurskyddsnormer, en minskning av mängden lantbruksdjur och djurtätheten och samtidigt en ökning av produktionen och konsumtionen av växtbaserade produkter.

36. Europaparlamentet betonar att ett minskat matsvinn inte bara kommer att leda till positiva effekter på miljön utan också till förbättrad livsmedelsförsörjning i EU. Parlamentet upprepar sin uppmaning att vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå målet att minska matsvinnet i unionen med 30 procent senast 2025 och med 50 procent senast 2030 jämfört med utgångsläget 2014, och uppmanar kommissionen att påskynda sitt arbete med att se över datummarkeringarna för att förhindra att mat går till spillo på hushållsnivå.

37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en handlingsplan, åtföljd av lämpliga åtgärder, för att hjälpa jordbrukare i Ukraina med hållbar livsmedelsproduktion, på både kort och lång sikt, baserat på ambitionerna och målen i den gröna given och i linje med EU:s krav med avseende på livsmedelssäkerhet, djurskydd och hållbarhet.

38. Europaparlamentet anser att avregleringen av handeln med jordbrukslivsmedel och jordbruksråvaror har ställt småskaliga jordbrukare, både i EU och i utvecklingsländer, inför många nya utmaningar. Parlamentet anser att alla internationella handelsregler och motsvarande avtal, för att garantera livsmedelssäkerhet och stärka livsmedelssuveräniteten, bör ta hänsyn till effekterna på jordbruket och tillgången till livsmedel.

39. Europaparlamentet fördömer starkt spekulation i globala råvaror, jordbruksråvaror och energi, eftersom detta bidrar till att accentuera volatiliteten i livsmedelspriserna och fördjupa den globala livsmedelskrisen. Parlamentet understryker att det är oacceptabelt att hungersnöd för vissa betyder vinster för andra, och efterlyser adekvat lagstiftning och en effektiv översyn på såväl nationell som internationell nivå för att förhindra att rätten till livsmedel kränks genom spekulation.

40. Europaparlamentet uppmanar EU att vidta konkreta åtgärder mot fattigdom genom att anta en sammanhängande strategi och politik som omfattar områdena handel och utveckling och den gemensamma jordbrukspolitiken för att undvika direkta eller indirekta negativa effekter på utvecklingsländernas ekonomier.

41. Europaparlamentet betonar att orättvisa handelsmetoder är ett allvarligt problem inom jordbrukssektorn. Parlamentet noterar att kommissionens rapport av den 29 januari 2016 om otillbörliga affärsmetoder mellan företagen i livsmedelskedjan bekräftar att dessa metoder kan förekomma i varje led i livsmedelskedjan.

42. Europaparlamentet påpekar att problemet är särskilt uppenbart i livsmedelskedjan, där det har negativa effekter på den svagaste länken i kedjan. Parlamentet framhåller att problemet intygas av alla aktörer i livsmedelskedjan och av många nationella konkurrensmyndigheter. Parlamentet betonar att kommissionen, parlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén upprepade gånger har uppmärksammat problemet med otillbörliga handelsmetoder.

43. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

• [1] Antagna texter, P9_TA(2021)0425.
• [2] EUT C 67, 8.2.2022, s. 25.
• [3] EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.
• [4] EUT C 232, 16.6.2021, s. 28.