Förslag till resolution - B9-0165/2022Förslag till resolution
B9-0165/2022
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina

16.3.2022 - (2022/2593(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Gilles Lebreton, Mara Bizzotto, Angelo Ciocca, Julie Lechanteux, Joëlle Mélin, Elena Lizzi, Jaak Madison, Sylvia Limmer
för ID-gruppen

Förfarande : 2022/2593(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0165/2022
Ingivna texter :
B9-0165/2022
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B9‑0165/2022

Europaparlamentets resolution om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina

(2022/2593(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av stats- och regeringschefernas Versaillesförklaring av den 10 och 11 mars 2022 om Rysslands militära aggression mot Ukraina,

– med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina[1],

– med beaktande av talmanskonferensens uttalanden om Ukraina av den 16 och 24 februari 2022,

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina, särskilt av den 16 december 2021 om situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina[2],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009[3],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005[4],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008[5],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007[6] (förordningen om en samlad marknadsordning),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013[7],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013[8],

– med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 om från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem[9],

– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[10],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 av den 5 juni 2019 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter och om ändring av förordningarna (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 samt om upphävande av förordning (EG) nr 2003/2003[11] (gödselmedelsförordningen),

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en orättfärdig invasion av Ukraina.

B. Rådet har antagit en första uppsättning sanktioner mot Ryssland, däribland ekonomiska och finansiella sanktioner och handelsrestriktioner, som kommer att påverka livsmedels- och fodertryggheten och -suveräniteten i EU och globalt.

C. Ukraina och Ryssland exporterar huvudsakligen råvaror, däribland jordbruksprodukter, kalium, fosfat, gruvprodukter, kemiska produkter och maskiner.

D. Det finns ett brådskande behov av att ompröva EU:s förhållningssätt till livsmedels- och fodertrygghet för att minska vårt importberoende och öka den inhemska produktionen på längre sikt. Detta är särskilt viktigt för de produkter som det är störst risk att det blir brist på till följd av att Ukrainas och Rysslands export stoppas, såsom bränslen, spannmål, oljeväxter, majs, proteingrödor och gödselmedel.

E. Den senaste tidens plötsliga och exempellösa höjningar av energipriserna till följd av konflikten kommer att påverka inte bara livsmedelsproduktionen utan även befolkningens möjligheter att kosta på sig näringsrika livsmedel i EU och globalt. Åtgärder måste vidtas för att inbegripa livsmedelstrygghet i det politiska beslutsfattandet i syfte att undvika brist i de sårbaraste utvecklingsländerna och samtidigt prioritera användningen av jordbruksprodukter för livsmedelsändamål och undvika hinder i den internationella handeln med livsmedel och foder.

F. För att förebygga risken för proteinbrist bör kommissionen skyndsamt vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillfälligt tillåta användningen av växtskyddsmedel, där sådana är effektiva i områden med ekologiskt fokus som lämpar sig för odling av proteingrödor, så länge krisen pågår och tills marknaden har återgått till det normala. Ytterligare åtgärder kommer att behövas för att stödja användningen av innovativa och hållbara produktionsmetoder i dessa områden.

G. De åtgärder mot störningar på marknaden som föreskrivs i artikel 219 i förordningen om en samlads marknadsordning bör genomföras omedelbart för att stödja de mest drabbade sektorerna. Krisreserverna bör mobiliseras för detta ändamål.

H. Då mer foder och produktion har blivit en prioritering bör medlemsstaterna anpassa sina nationella strategiska planer till dessa nya omständigheter, bland annat genom att medge flexibilitet att utöka produktionsarealerna.

I. Små och medelstora företag och deras leverantörer har inte samma motståndskraft som större företag. Deras motståndskraft är en stor del av hela leveranskedjans motståndskraft.

J. De extraordinära landsbygdsutvecklingsåtgärderna i samband med covid-19 bör utvidgas för att ta itu med de pågående likviditetsproblem som äventyrar jordbruksverksamhetens lönsamhet och äventyrar småföretag som är verksamma inom bearbetning, marknadsföring eller utveckling av jordbruksprodukter.

K. Kommissionens mål i den europeiska gröna given, från-jord-till-bord-strategin, strategin för biologisk mångfald och 55 %-paketet kommer att inverka negativt på produktionskapaciteten och på den europeiska och globala livsmedelstryggheten och livsmedelssuveräniteten.

L. Klimatpolitiken, i synnerhet åtgärderna i den gröna given, har ibland använts som slagträ för att lägga mycket av ansvaret för klimatförändringarna på jordbrukarna. Denna inställning kan avhålla jordbrukare från att tillgodose ökade livsmedelsbehov och hot mot livsmedelstryggheten i EU och globalt.

M. Den europeiska mekanismen för beredskap och insatser vid livsmedelsförsörjningskriser, som inrättades genom kommissionens beslut av den 12 november 2021[12], hade sitt första möte den 9 mars 2022.

N. Ryssland har aviserat ett embargo mot export av jordbruks-, medicin-, tech-, telekom- och elutrustning fram till slutet av året. Ryssland är den överlägset största exportören och Belarus bland de mest betydande exportörerna av gödselmedel.

O. Ryssland är den största exportören av vete och Ukraina en av de fem största. Tillsammans står Ryssland och Ukraina för 25 % av veteexporten i världen. Närmare hälften av Rysslands exporterade vete importeras av Turkiet, Egypten och Bangladesh. Tillsammans tillgodoser Ryssland och Ukraina över 70 % av Egyptens behov av importerat vete. Nigeria, Jemen, Sudan och Senegal importerar betydande mängder vete från Ryssland. Ukraina bidrar avsevärt till veteimporten i Indonesien, Filippinerna, Tunisien, Thailand och Marocko.

1. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands invasion av Ukraina. Parlamentet uttrycker sitt djupaste deltagande med konfliktens offer, särskilt oskyldiga civila. Parlamentet manar till ett omedelbart slut på konflikten genom fortsatta diplomatiska ansträngningar i syfte att finna en fredlig lösning i de ukrainska, ryska och europeiska medborgarnas intresse.

2. Europaparlamentet understryker att EU:s jordbrukssektor lär drabbas hårt under de kommande veckorna, klämd som den är mellan återverkningarna av sanktionerna mot Belarus och Ryssland och den minskade handeln från Ukraina, som på egen hand står för 19 % av EU:s import av vete och 13 % av importen av oljeväxter.

3. Europaparlamentet erinrar om att andra avgörande jordbrukssektorer i EU kommer att påverkas, såsom fläskkötts- och utsädessektorerna. Parlamentet betonar att EU är en viktig importör av oljeväxter, solrosolja, majs och grödor från Ryssland och Ukraina. Parlamentet betonar att de flesta produkter som för närvarande omfattas av ryska och ukrainska exportrestriktioner också omfattas av exportrestriktioner som – av olika skäl – införts av vissa medlemsstater och utgör en del av fodret för europeisk boskap. Parlamentet poängterar att sektorn utan dessa produkter kommer att vara självförsörjande endast i några veckor och att det därefter kan bli nödvändigt att minska antalet boskapsdjur.

4. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta kraftfulla åtgärder för att hjälpa EU:s jordbrukssektorer att hantera prisökningarna på råvaror såsom bränsle, kalium, fosfat, helium och gödselmedel. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta åtgärder för att sänka energikostnaderna på sina respektive marknader och stödja lokala livsmedelsproducenter så mycket som möjligt i syfte att säkerställa en adekvat livsmedelsproduktion.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över metoden att ta jordbruksmark ur bruk och att ompröva den gemensamma jordbrukspolitikens gröna arkitektur och dess tillämpning i nationella strategiska planer mot bakgrund av denna exceptionella situation för att medge flexibilitet att utöka produktionsarealerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge incitament till att all tillgänglig jordbruksmark ska användas för produktion av grödor under krisen.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i brådskande ordning bedöma konsekvenserna av alla sanktioner som EU redan infört mot Ryssland samt konsekvenserna av ryska sanktioner mot EU i jordbrukssektorn.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en övergripande och heltäckande konsekvensbedömning av de åtgärder som vidtagits i samband med den gröna omställningen och hur de påverkar livsmedelstryggheten och livsmedelsproduktionen i EU.

8. Europaparlamentet vill att det omedelbart genomförs sektorsvisa ”stresstester” för alla medlemsstater för att bedöma leveranskedjornas motståndskraft under de kommande månaderna.

9. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ompröva sin ambitionsnivå i de olika frågor som kommer att påverka EU:s livsmedelsproduktion inom ramen för de pågående åtgärderna med anknytning till den europeiska gröna given. Parlamentet vill att från-jord-till-bord-strategins miljömål skjuts upp i syfte att skydda den europeiska och globala livsmedelstryggheten och livsmedelssuveräniteten. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att förlänga de extrainsatta landsbygdsutvecklingsåtgärderna i samband med covid-19.

10. Europaparlamentet är bekymrat över att krisen även kommer att få oförutsägbara konsekvenser för länderna i Nordafrika och Mellanöstern, av vilka en del har omfattande handel med medlemsstater.

11. Europaparlamentet konstaterar att ett antal afrikanska och asiatiska länder, såsom Turkiet, Egypten och Bangladesh, är starkt beroende av veteimport från Ryssland och Ukraina. Parlamentet konstaterar att dessa länders beroende av veteimport och den förväntade fördubblingen av Afrikas befolkning fram till 2050 kommer att få svåra konsekvenser för livsmedelstryggheten i regionen, vilket i sin tur kan resultera i okontrollerade migrationsströmmar till Europa. Parlamentet betonar att lösningar för att trygga livsmedelsförsörjningen måste hittas i regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka situationen med livsmedelsbrist i de sårbaraste asiatiska och afrikanska länderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla resurser som anslås till dessa regioner lätt kan styras om till andra användningsområden för att lindra eventuell livsmedelsbrist.

12. Europaparlamentet anser att aktiveringen av stödet för privat lagring och krisreserven i syfte att hjälpa den krisdrabbade europeiska jordbrukssektorn bör tas i beaktande.

13. Europaparlamentet vill att kommissionen främjar principen med strategiska livsmedelslager på medlemsstatsnivå.

14. Europaparlamentet förstår att vissa åtgärder som är nödvändiga för att bekämpa problemen med livsmedelstrygghet kan väcka frågor om förenlighet med Världshandelsorganisationen. Parlamentet erinrar emellertid om att det nationella säkerhetsundantag som föreskrivs i artikel XXI i det allmänna tull- och handelsavtalet kan åberopas under särskilda omständigheter för att medge ett sådant tillvägagångssätt.

15. Europaparlamentet anser att allvarliga problem med livsmedelstryggheten i EU kan motivera exceptionella åtgärder avseende import, export och produktion och avseende tillämpning av artikel 222 i förordningen om en samlad marknadsordning i syfte att säkerställa solidariteten mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att EU vad produktionen beträffar kan besluta att ”koppla” eller ”återkoppla” delar av stödet till jordbrukare inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken för att främja jordbruksproduktionen.

16. Europaparlamentet insisterar på att EU måste hjälpa den drabbade ukrainska befolkningen för att förhindra eventuell brist på jordbruksråvaror under de kommande månaderna.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att noga övervaka livsmedelstryggheten i Ukraina och att delta i internationella humanitära program för att säkerställa en adekvat livsmedelsförsörjning till och i landet. Parlamentet uppmanar med kraft Ryssland att stödja sådana humanitära insatser inom relevanta FN-organ.

18. Europaparlamentet upprepar sina tidigare uppmaningar om att, om möjligt, avsevärt minska beroendet av andra länder i fråga om råvaror, i synnerhet kalium, fosfat, gruvprodukter och kemiska produkter. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att på allvar, och utan några förutfattade negativa meningar, överväga alla tänkbara åtgärder för att bevara och stärka EU:s livsmedelstrygghet och livsmedelssuveränitet.

19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sin motståndskraft mot framtida störningar i leveranskedjan och att vidta åtgärder för att minska matsvinnet.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma konsekvenserna av tillämpningen av gödselmedelsförordningen med en ingående utvärdering av tillgänglighet och priser, med tanke på att de tekniska kraven förväntas gälla från och med den 16 juli 2022. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett lagstiftningsförslag för att skjuta upp tillämpningen av förordningen om konsekvenserna bedöms vara betydande.

21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

Senaste uppdatering: 21 mars 2022
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy