FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU:s skydd av barn och ungdomar som flyr på grund av kriget i Ukraina

5.4.2022 - (2022/2618(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Patryk Jaki, Karol Karski, Vincenzo Sofo, Adam Bielan, Joachim Stanisław Brudziński, Elżbieta Kruk, Dace Melbārde, Andżelika Anna Możdżanowska, Veronika Vrecionová, Beata Kempa, Anna Zalewska, Dominik Tarczyński, Carlo Fidanza, Hermann Tertsch, Beata Mazurek, Valdemar Tomaševski, Bogdan Rzońca, Elżbieta Rafalska, Ryszard Czarnecki, Jadwiga Wiśniewska, Alexandr Vondra, Jacek Saryusz‑Wolski, Tomasz Piotr Poręba
för ECR-gruppen

B9‑0213/2022

Europaparlamentets resolution om EU:s skydd av barn och ungdomar som flyr på grund av kriget i Ukraina

(2022/2618(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av den internationella konventionen om barnets rättigheter av den 20 november 1989,

– med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna,

– med beaktande av artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

– med beaktande av rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti[1],

– med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning av den 13 december 2006,

– med beaktande av sin resolution av den 29 april 2021 om den europeiska barngarantin[2],

– med beaktande av handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

– med beaktande av rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 av den 4 mars 2022 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd införs[3],

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Enligt Unicefs senaste rapport[4] hade enligt uppgifter uppdaterade den 25 mars 2022 över 3,7 miljoner flyktingar flytt Ukraina sedan krigets början.

B. Enligt Unicefs senaste rapport[5] utgör kvinnor och barn 90 procent av alla flyktingar som flyr från Ukraina.

C. Grannländerna står inför en enorm tillströmning av flyktingar som flyr från Ukraina, där över 2,2 miljoner flyr till Polen, över 579 000 till Rumänien, över 379 000 till Moldavien, nästan 343 000 till Ungern och över 545 000 till andra länder[6], bland annat till Tjeckien, som utfärdade viseringar för 259 607 personer, men som har tagit emot mer än 300 000 ukrainska flyktingar[7].

D. Med så höga siffror löper barn, särskilt ensamkommande barn, en ökad risk för våld, övergrepp och utnyttjande, och det finns en ökad risk för att barn försvinner och faller offer för människohandel, särskilt när de rör sig över gränserna.

E. Den 25 mars 2022 var 6,5 miljoner människor, varav 2,5 miljoner barn, internflyktingar i Ukraina, och 153 barn hade dödats och 245 skadats[8].

F. Mer än 100 000 barn, varav hälften med funktionsnedsättning, är i institutionsvård och på internatskolor i Ukraina[9].

G. I slutet av 2020 hade mer än 33 miljoner barn tvångsförflyttats över hela världen[10].

H. Den europeiska barngarantin är ett EU-instrument som syftar till att förebygga och bekämpa fattigdom och social utestängning genom att garantera fri och faktisk tillgång för behövande barn till grundläggande tjänster såsom förskoleverksamhet, utbildningsverksamhet och skolbaserade aktiviteter, hälso- och sjukvård, minst ett mål hälsosam mat per skoldag och faktisk tillgång för alla behövande barn till hälsosam kost och lämpliga bostäder. Barngarantins mål bör gälla för alla barn i unionen.

I. Barn till migranter och flyktingar faller ofta mellan luckorna i nationell lagstiftning, vilket leder till att barn lämnas utanför, och detta kan förvärra deras sociala underutveckling och leda till otrygghet samt till en större risk för marginalisering, misshandel och övergrepp.

J. Barn som växer upp med bristande resurser och i otrygga familjesituationer är mer benägna att hamna i fattigdom och social utestängning, med långtgående konsekvenser för deras utveckling och senare för deras vuxna liv, att inte få tillgång till lämpliga färdigheter och att ha begränsade sysselsättningsmöjligheter, vilket leder till en ond cirkel av fattigdom från generation till generation.

K. Internationella organisationer har konstaterat att barnfattigdom är både en potentiell orsak till och konsekvens av kränkningar av barns rättigheter, på grund av att fattigdomen påverkar barnens möjligheter att utöva sina rättigheter och av bristen på respekt för dessa rättigheter.

L. Fattigdom och social utestängning är genomgripande problem som förekommer i alla samhällen och som bäst åtgärdas genom att man för en omfattande politik som är snäv i sin tillämpning men har ett brett tillämpningsområde och inte enbart är inriktad på barnen utan också på deras familjer och samhällen, och genom att man prioriterar investeringar som leder till att nya möjligheter och lösningar skapas. Alla delar av samhället måste bidra till att lösa dessa problem, både lokala, regionala, nationella och europeiska myndigheter och civilsamhället.

1. Europaparlamentet påminner om att EU och alla medlemsstaterna har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter och därför är skyldiga att respektera, skydda och förverkliga de rättigheter som fastställs i konventionen. Parlamentet betonar att i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter bör barnets bästa alltid komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn.

2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att behandla alla barn som flyr först och främst som barn.

3. Europaparlamentet kräver att det inrättas säkra passager och humanitära korridorer för barn – både ensamkommande barn och barn med familjer – som flyr från konflikter.

4. Europaparlamentet kräver att finansieringen av Putins krig stoppas och att projekt som Nord Stream 1 avslutas.

5. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag massakrerna på oskyldiga civila såsom i Butja och kräver att de som är ansvariga för de ryska krigsförbrytelserna snarast ställs till svars.

6. Europaparlamentet påminner om vikten av EU:s strategi för barnets rättigheter, barngarantin, EU:s strategi för att bekämpa människohandel samt alla befintliga europeiska rättsliga instrument, inbegripet direktivet om tillfälligt skydd[11], för att stödja medlemsstaterna och hjälpa dem att hantera de särskilda behoven hos barn som flyr från kriget.

7. Europaparlamentet betonar vikten av informationsutbyte mellan medlemsstaterna i full överensstämmelse med dataskyddsreglerna och att registrering från en medlemsstat erkänns i en annan.

8. Europaparlamentet betonar att varje barn har rätt att skyddas från våld, utnyttjande och övergrepp och att EU:s medlemsstater måste säkerställa förebyggande åtgärder, särskilt för barn som riskerar att utsättas för människohandel och bortförande, och stöd till barn som har utsatts för våld. Parlamentet påminner om att säkerheten för barn i familjemiljö generellt sett är större och omsorgen bättre, och kräver därför starkare stöd till familjer och insatser för att återförena familjer.

9. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla parter att samarbeta nära med de ukrainska myndigheterna för att påskynda evakueringen av barn på institutioner och se till att de förflyttas till lämpliga anläggningar i medlemsstaterna så att de kan få lämplig omsorg. Parlamentet understryker att förflyttningen av barnen måste ske med de ukrainska myndigheternas samtycke.

10. Europaparlamentet betonar att evakueringar alltid bör genomföras med respekt för särskilda åtgärder som tar hänsyn till barnets bästa, och att samtycke bör erhållas från deras föräldrar eller personer som ansvarar för deras omvårdnad.

11. Europaparlamentet betonar vikten av att införa en EU-strategi för att intensifiera de humanitära insatserna på plats i syfte att rädda familjer och barn, särskilt utsatta barn, barn i institutionsvård och fosterhem och barn på sjukhus, samt barn med funktionsnedsättning, barn som blivit föräldralösa på grund av kriget och ensamkommande barn, särskilt i stridsområden.

12. Europaparlamentet uppmanar med kraft angränsande EU-medlemsstater att snabbt registrera barn i nationella system för skydd av barn för att säkerställa möjligheten att utbyta nödvändig information om var barnen befinner sig och om deras första registrering. Parlamentet anser att barn, särskilt ensamkommande barn, också bör registreras i alla länder de reser till, i syfte att underlätta familjeåterförening när detta är för barnets bästa i framtiden.

13. Europaparlamentet betonar vikten av att samla in disaggregerade uppgifter för att identifiera utsatta grupper som kommer från Ukraina såsom, men inte begränsat till, barn med funktionsnedsättning, papperslösa barn och andra icke-ukrainska barn, statslösa barn eller barn som riskerar statslöshet.

Ekonomiskt stöd till medlemsstaterna

14. Europaparlamentet påminner om att de finansiella åtgärder som EU föreslår för att stödja de medlemsstater som befinner sig i frontlinjen för att hjälpa barn och ungdomar som flyr på grund av kriget i Ukraina är otillräckliga. Parlamentet uppmanar EU att stödja de medlemsstater som befinner sig i frontlinjen för att hjälpa barn och ungdomar som flyr på grund av kriget i Ukraina med ett belopp som inte är lägre än det belopp som ges till Turkiet (cirka 8 miljarder euro).

15. Europaparlamentet betonar att länder som tar emot färre flyktingar från Ukraina bör dela kostnaderna för att hantera flyktingströmmen med de medlemsstater som är överbelastade. Parlamentet påminner i detta avseende om Frans Timmermans förslag från 2016 att betala 250 000 euro för varje person som avvisas, och betonar att denna indikator nu skulle vara positiv, dvs. 250 000 euro för varje person som tas emot i syfte att säkerställa lämpliga levnadsvillkor för kvinnor och barn som flyr på grund av kriget i Ukraina.

16. Europaparlamentet uppmanar EU att inrätta ett separat finansieringsinstrument som möjliggör en snabb och flexibel överföring av medel, bland annat för att integrera barn och ungdomar, särskilt när det gäller tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård.

17. Europaparlamentet betonar vikten av de lokalsamhällen och kommuner liksom det civila samhällets organisationer som står i frontlinjen för mottagandet och inkvarteringen av barn, och uppmanar därför kommissionen att påskynda tillgången till befintliga EU-medel, såsom asyl-, migrations- och integrationsfonden och andra medel för nödåtgärder.

Mottagningsvillkor och utsatta barn

18. Europaparlamentet framhåller att barn har rätt till och ett naturligt behov av att vara nära sina föräldrar eller en ständig vårdnadshavare. Parlamentet betonar därför vikten av att ta emot ensamkommande barn i familjehem eller boenden ute i samhället så att barnen kan växa upp i familjer och ute i samhället och inte på institutioner, och därmed förhindra onödig familjeseparering. Parlamentet betonar att om barn kommer ensamma bör fosterhem eller andra boenden ute i samhället prioriteras och om detta inte är möjligt bör barnen placeras i andra anläggningar än de vuxna.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bidra till att stärka systemen för skydd av barn i värdländerna för att förbättra det psykologiska stödet och tillgången till grundläggande tjänster, såsom utbildning och hälso- och sjukvård, inbegripet vaccinering, för barn som flyr från Ukraina, på samma villkor som för barn i värdländerna.

20. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att på lämpligt sätt tillgodose behoven hos barn med funktionsnedsättning, inbegripet lämpliga anläggningar och kontinuerlig omsorg av utsedda omsorgsgivare.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa angränsande medlemsstater att göra individuella bedömningar av barnens bästa och, när de åtföljs av en vuxen, oavsett om det är en familjemedlem, släkting eller privat referensperson, se till att det finns ett lämpligt system för kontroll av värdfamiljerna för att skydda barnen och se till att de förs på ett säkert sätt till sina värdfamiljer.

Integration

22. Europaparlamentet erkänner att det krävs stora insatser från medlemsstaternas sida för att integrera barn, elever och lärare i utbildningssystemen.

23. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att snabbt integrera elever i alla åldrar i allmänna formella, icke-formella och informella inlärningsstrukturer, för att begränsa antalet elever som hoppar av skolan och undvika utvecklingen av parallella system som leder till social utestängning och diskriminering. Parlamentet medger att språkliga hinder kan hämma deltagandet och prestationerna i skolan för barn som flyr från Ukraina. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja medlemsstaternas nationella myndigheter i arbetet med att erbjuda särskilda språkkurser och andra särskilda program för att rekrytera ukrainska lärare.

24. Europaparlamentet erkänner att digitala verktyg kan utgöra mycket användbara, flexibla och skräddarsydda åtgärder för att säkra kontinuitet i utbildningen i ett sådant sammanhang. Parlamentet upprepar dock att dessa bör komplettera fysiska strukturer och insisterar på att klassrumsundervisning är av största vikt, särskilt i den nuvarande situationen där dessa barn och ungdomar behöver ytterligare psykosocialt stöd. Parlamentet begär att värdländerna ska ges samordnat stöd för att öka tillgången till adekvat psykologisk vård med stöd av experter som kan hantera trauman i samband med krig. Parlamentet insisterar dessutom i detta avseende på vikten av att bättre uppskatta värdet av ungdomsarbetare, ungdomsorganisationer samt icke-formellt och informellt lärande, med tanke på deras viktiga utbildningsmässiga och sociala roll.

25. Europaparlamentet insisterar på behovet av automatiskt erkännande av examensbevis, kvalifikationer och studieperioder, eftersom dessa är avgörande för en smidig integration av personer som söker skydd i Europa. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att, mot bakgrund av de rådande omständigheterna, visa flexibilitet i de fall där administrativa handlingar saknas och att utveckla innovativa och pragmatiska vägar framåt.

26. Europaparlamentet välkomnar kommissionens första försök att underlätta anpassningen av EU:s befintliga finansieringsprogram till stöd för ungdomar, såsom Erasmus+ och den europeiska solidaritetskåren, och kräver att dessa insatser bibehålls eller förstärks i linje med utvecklingen och så länge som det är nödvändigt. Parlamentet betonar att enligt den förstärkta ungdomsgarantin bör alla unga från 15 år inom en period av fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning få ett erbjudande om sysselsättning, utbildning, praktik eller lärlingsutbildning.

27. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullt ut utnyttja de finansieringsmöjligheter och den flexibilitet som erbjuds på EU-nivå för att integrera barn, ungdomar och studenter i inlärningsstrukturer och för att tillhandahålla bland annat språkstöd och läromedel.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att följa och anta en konsekvent strategi för att hantera de aktuella och framtida utmaningar till följd av kriget mot Ukraina, och att inte glömma lärdomarna från svaret på detta krig, utan i stället följa upp dem och söka lösningar för flyktingar och asylsökande oavsett ursprung.

29. Europaparlamentet uppmanar de nationella EU-samordnare som nu införts inom ramen för den europeiska barngarantin att säkerställa tillgång till kostnadsfria tjänster av god kvalitet för barn som flyr från Ukraina på samma villkor som för andra barn i värdländerna. Parlamentet framhåller att covid-19-krisen och tillströmningen av flyktingar efter kriget i Ukraina kommer att ytterligare förvärra situationen för barn som riskerar fattigdom och social utestängning eller barn som behöver tillgång till vård av god kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast öka finansieringen av den europeiska barngarantin med en särskild budget på minst 20 miljarder euro för att bekämpa fattigdom som drabbar barn och deras familjer, och att bidra till målet att minska fattigdomen med minst hälften i alla medlemsstater senast 2030.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja investeringar i hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen och socialt stöd till föräldrar, och att genomföra en målinriktad sysselsättningspolitik som säkerställer en anständig levnadsstandard, rättvisa arbetsvillkor, en god balans mellan arbete och privatliv, en inkluderande arbetsmarknad och ökad anställbarhet, inbegripet yrkesutbildning. Parlamentet betonar att kostnadsfri tidig barnomsorg måste införas för att underlätta föräldrars, särskilt kvinnors, deltagande på arbetsmarknaden och stödja barns sociala utveckling.

°

° °

31. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ukrainas president, regering och parlament samt Ryska federationens president, regering och parlament.

 

• [1] EUT L 223, 22.6.2021, s. 14.
• [2] EUT C 506, 15.12.2021, s. 94.
• [3] EUT L 71, 4.3.2022, s. 1.
• [4] UNICEF, Ukraine Situation: Refugee Response in Neighbouring Countries – Humanitarian Situation Report No 3, 23 mars 2022.
• [5] UNICEF, Ukraine Situation: Refugee Response in Neighbouring Countries – Humanitarian Situation Report No 3, 23 mars 2022.
• [6] UNICEF, Ukraine Situation: Refugee Response in Neighbouring Countries – Humanitarian Situation Report No 3, 23 mars 2022.
• [7] Tjeckiens inrikesministerium.
• [8] Riksåklagarämbetet i Ukraina.
• [9] Se Unicef, Unaccompanied and separated children fleeing escalating conflict in Ukraine must be protected, gemensamt uttalande av Unicefs verkställande direktör, Catherine Russell, och FN:s flyktingkommissarie, Filippo Grandi, den 7 mars 2022.
• [10] Unicef, Worldwide, more than 33 million children have been forcibly displaced at the end of 2020, september 2021.
• [11] EUT L 212, 7.8.2001, s. 12.