FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kampen mot strafflöshet för krigsförbrytelser i Ukraina
13.5.2022 - (2022/2655(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Pedro Marques, Tonino Picula, Maria Arena
för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0281/2022
B9‑0284/2022
Europaparlamentets resolution om kampen mot strafflöshet för krigsförbrytelser i Ukraina
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina, särskilt resolutionerna av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina[1] och den 7 april 2022 om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 24–25 mars 2022: bland annat den senaste utvecklingen i kriget mot Ukraina och EU:s sanktioner mot Ryssland och genomförandet av dem[2],
– med beaktande av uttalandet av den 4 april 2022 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om de ryska illdåd som begåtts i Butja och andra ukrainska städer,
– med beaktande av Nürnbergprinciperna, som utarbetats av Förenta Nationernas folkrättskommission och som fastställer vad som utgör krigsförbrytelser,
– med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC),
– med beaktande av avtalet från 2006 mellan Internationella brottmålsdomstolen och Europeiska unionen om samarbete och bistånd,
– med beaktande av FN-stadgan,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution nr 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet,
– med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dem,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner av den 2 mars 2022 om aggressionen mot Ukraina och den 24 mars 2022 om de humanitära konsekvenserna av aggressionen mot Ukraina,
– med beaktande av rapporten om kränkningar av internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts i Ukraina sedan den 24 februari 2022 från OSSE:s expertuppdrag inom ramen för Moskvamekanismen av den 12 april 2022,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen och av följande skäl:
A. Ryska federationen har bedrivit ett olagligt, oprovocerat och omotiverat aggressionskrig mot Ukraina sedan den 24 februari 2022, vilket har lett till att omkring 7,7 miljoner ukrainska medborgare har fördrivits internt och nästan 6 miljoner har flytt till grannländerna.
B. Den 10 maj 2022 hade kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (UNHCHR) bekräftat 7 256 civila offer i Ukraina, varav 3 496 döda och 3 760 skadade. Rapporter har dokumenterat förstörelsen av tiotusentals civila föremål i Ukraina, däribland bostadshus och civil infrastruktur, såsom sjukhus, skolor och förskolor, samt vatten- och elsystem, med katastrofala konsekvenser för civilbefolkningen och deras mänskliga rättigheter.
C. I sin resolution av den 2 mars 2022 beskrev FN:s generalförsamling den ryska attacken mot Ukraina som en aggressionshandling i strid med artikel 2.4 i FN-stadgan och uppmanade i sin resolution av den 24 mars 2022 Ryska federationen att omedelbart upphöra med fientligheterna mot Ukraina, särskilt attacker mot civila och civila föremål.
D. De ryska väpnade styrkornas rapporterade grymheter i Butja och andra ukrainska städer under den ryska ockupationen visar brutaliteten i det aggressionskrig som Ryska federationen för mot Ukraina och understryker vikten av samordnade internationella insatser för att bekämpa straffrihet och fastställa ansvarsskyldighet för dessa kränkningar av internationell humanitär rätt.
E. Många rapporter, som kompletterats med foton och videor, dokumenterar summariska avrättningar av civila under den ryska ockupationen av byar och städer, gripanden av civila utan något förfarande och misshandel, såsom tortyr, våldtäkt av civila, inklusive barn, som har begåtts av enskilda personer i den ryska militären liksom användning av ostyrt artilleri, klusterammunition och antipersonella minor i samband med ryska attacker i befolkade områden. Enligt det ukrainska parlamentets kommissarie för mänskliga rättigheter har 400 000 ukrainska civila tvångsdeporterats från Ukraina till Ryska federationen sedan den 24 februari 2022.
F. I de fyra Genèvekonventionerna och tilläggsprotokoll I, som Ukraina och Ryska federationen är parter i, fastställs att allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt, tillsammans med allvarliga överträdelser, utgör krigsförbrytelser.
G. Efter två ad hoc-förklaringarna från Ukraina har ICC jurisdiktion över krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord som begåtts på Ukrainas territorium sedan november 2013, men har inte jurisdiktion över aggressionsbrott i denna situation, eftersom varken Ukraina eller Ryska federationen har ratificerat Romstadgan och de ändringar av den som rör aggressionsbrott. Den 2 mars 2022 inledde ICC:s åklagare en utredning av situationen i Ukraina.
H. Den 3 mars 2022 åberopade Ukraina, med stöd av 45 deltagande stater, OSSE:s Moskvamekanism för att ta itu med kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och de humanitära konsekvenserna av den ryska invasionen av Ukraina.
I. Den 4 mars 2022 inrättade FN:s råd för mänskliga rättigheter en oberoende internationell undersökningskommission för att utreda de påstådda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt i samband med den ryska invasionen av Ukraina.
J. Ukraina är part i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), medan Ryska federationen, som uteslöts ur Europarådet, kommer att upphöra att vara en viktig avtalsslutande part i Europakonventionen den 16 september 2022. Enligt artikel 58.2 i Europakonventionen är Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) fortfarande behörig att behandla klagomål riktade mot Ryska federationen om påstådda kränkningar av Europakonventionen som äger rum före den 16 september 2022.
K. Den 28 mars 2022 tillkännagav EU inrättandet av en gemensam utredningsgrupp tillsammans med Ukraina för att samla in bevis och utreda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, med stöd av Eurojust och med deltagande av ICC:s åklagarmyndighet, såsom tillkännagavs den 25 april 2022.
1. Europaparlamentet upprepar sitt fördömande i starkast möjliga ordalag av Ryska federationens olagliga, oprovocerade och omotiverade militära aggression mot och invasion av Ukraina samt de urskillningslösa beskjutningarna av städer, avsiktliga angrepp på bostadsområden och civil infrastruktur, tvångsdeporteringar, användning av förbjuden ammunition och attacker mot civila som försöker fly konfliktområdena via på förhand överenskomna humanitära korridorer, vilket utgör grova kränkningar av internationell humanitär rätt från Ryska federationens sida i Ukraina.
2. Europaparlamentet uppmanar Ryska federationen att omedelbart upphöra med alla våldshandlingar mot civila och att omedelbart avbryta alla sina militära operationer på Ukrainas territorium, i enlighet med Internationella domstolens beslut av den 16 mars 2022.
3. Europaparlamentet uttrycker sin enorma bestörtning och indignation över de rapporterade grymheterna, inbegripet våldtäkter och massavrättningar av civila, och insisterar på att alla som är ansvariga för att tillåta, begå och dölja sådana avskyvärda krigsförbrytelser och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt måste lagföras och ställas till svars så snart som möjligt.
4. Europaparlamentet fördömer skarpt de ryska väpnade styrkornas fruktansvärda och systematiska användning av sexuellt och könsrelaterat våld som krigsvapen och bekräftar, med hänvisning till FN:s resolution 1820 (2008) om sexuellt våld som krigsvapen, att våldtäkt och andra former av sexuellt våld kan utgöra krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller en konstituerande handling med avseende på folkmord och därför bör lagföras i enlighet med bestämmelserna i internationell rätt och ICC:s Romstadga, särskilt artiklarna 7 och 8 i den.
5. Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för den utredning som ICC:s åklagare inlett av situationen i Ukraina på grundval av påstådda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, för det arbete som utförs av den oberoende internationella undersökningskommissionen under kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och för de insatser som görs av oberoende organisationer i det civila samhället i syfte att samla in och bevara bevis för krigsförbrytelser. Parlamentet understryker vikten av snabbt arbete och snabba framsteg för att säkra nödvändiga bevis för utredning och lagföring av alla som är ansvariga för att tillåta, begå och dölja krigsförbrytelser och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt.
6. Europaparlamentet uppmanar med kraft Ukraina att ratificera ICC:s Romstadga och ändringarna av den och att bli formell medlem av ICC för att stödja ansvarsutkrävande insatser för allvarliga internationella brott, och att anpassa Ukrainas nationella lagstiftning och förfaranden till internationell rätt i syfte att stärka inhemska rättsliga mekanismer för att motverka straffrihet för sådana brott.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att stödja det arbete som utförs av internationella institutioner och vid internationella tribunaler eller domstolar för att lagföra gärningsmän eller personer som uppfyller villkoren för befälsansvar. Parlamentet välkomnar därför de undersökningar och utredningar som inletts av flera medlemsstater i enlighet med principen om universell jurisdiktion och till stöd för ICC:s arbete. Parlamentet välkomnar också det ändrade mandatet för EU:s rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina), som kommer att möjliggöra stöd till de ukrainska myndigheterna vid utredning och lagföring av internationella brott som begåtts i samband med den ryska invasionen av Ukraina och öka samarbetet med ICC och medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar dessutom det föreslagna nya mandatet för att göra det möjligt för Eurojust att bidra till att bevara, analysera och lagra bevis i samband med krigsförbrytelser.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och det internationella samfundet att tillhandahålla ökade ekonomiska resurser och ökat tekniskt bistånd för insamling och lagring av den stora mängden bevis för kränkningar av internationell humanitär rätt, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Ukraina. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU att stödja denna process genom ökade medel från instrumentet Europa i världen.
9. Europaparlamentet insisterar på behovet av att öka samordningen av de olika mekanismer som inrättats för att bekämpa straffrihet för krigsförbrytelser i Ukraina, bland annat genom ett internationellt möte som syftar till att samordna insamlingen av bevis och på så sätt förbättra effektiviteten i förfarandena för ansvarsutkrävande. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att stödja dessa samordningsinsatser.
10. Europaparlamentet rekommenderar att man på bästa sätt ska utnyttja erfarenheterna från andra undersökningsmekanismer, såsom den internationella, opartiska och oberoende mekanismen för Syrien (IIIM) för insamling, konsolidering och bevarande av bevis för internationella och nationella straffrättsliga förfaranden, och att den ska utvidgas och omvandlas till en permanent mekanism utan geografiska begränsningar.
11. Europaparlamentet är övertygat om att en tillfällig internationell domstol för att utreda och lagföra det ryska aggressionsbrottet mot Ukraina skulle vara ett avgörande steg för att få slut på straffriheten och skulle komplettera de pågående förfarandena för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och andra allvarliga brott enligt internationell rätt som redan har hänskjutits till ICC, Internationella domstolen och Europadomstolen. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att stödja inrättandet av en sådan tribunal och kommissionen att snabbt ställa medel till förfogande för initiativet att inrätta ett interimskontor i Haag för att göra det möjligt för ukrainska och internationella åklagare och utredare att utföra det förberedande arbete som krävs för ett snabbt inrättande av en sådan tribunal, och att stödja nationella jurisdiktioner som utreder aggressionsbrottet för lagföring enligt principen om universell jurisdiktion.
12. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att överväga hur ersättning kan tillhandahållas, till exempel genom att inrätta en ersättningsfond för offer för den ryska aggressionen.
13. Europaparlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att harmonisera den inhemska lagstiftningen, särskilt strafflagen, med internationell straffrätt och internationell humanitär rätt och att anta en tydlig och praktisk ram för samarbete med ICC och andra stater som utreder brott som begåtts i Ukraina.
14. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att stödja åtgärder som syftar till att bekämpa straffrihet och främja ansvarsskyldighet genom att inrätta ett europeiskt observatorium för förebyggande, ansvarsskyldighet och kampen mot straffrihet.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Ukrainas president, regering och parlament samt Ryska federationens president, regering och parlament.
- [1] EUT C 125, 18.3.2022, s. 2.
- [2] Antagna texter, P9_TA(2022)0121.