FÖRSLAG TILL RESOLUTION om uppmaningen om ett konvent för att göra en översyn av fördragen

6.6.2022 - (2022/2705(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Gabriele Bischoff
för S&D-gruppen
Guy Verhofstadt
för Renew-gruppen
Daniel Freund
för Verts/ALE-gruppen
Helmut Scholz

B9‑0307/2022

Europaparlamentets resolution om uppmaningen om ett konvent för att göra en översyn av fördragen

(2022/2705(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artikel 48 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

⎯ med beaktande av rapporten av den 9 maj 2022 om slutresultatet av konferensen om Europas framtid (konferensen),

⎯ med beaktande av sin resolution av den 4 maj 2022 om uppföljningen av slutsatserna från konferensen om Europas framtid[1],

⎯ med beaktande av sina resolutioner av den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen[2], och av den 13 februari 2019 om läget i debatten om Europas framtid[3],

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Den aktuella versionen av fördragen trädde i kraft den 1 december 2009 och Europeiska unionen har sedan dess stått inför flera kriser och enorma utmaningar.

B. Konferensen avslutade sitt arbete den 9 maj 2022 och lade fram sina slutsatser, vilka inbegriper 49 förslag och 326 åtgärder.

C. Utöver lagstiftningsförslag bör en institutionell reformprocess inledas för att genomföra rekommendationerna och uppfylla förväntningarna från denna process för medborgardeltagande.

D. Ny politik och, i vissa fall, fördragsändringar är nödvändiga, inte som medel i sig utan för att de syftar till att omforma EU på ett sätt som stärker dess kapacitet att agera samt dess demokratiska legitimitet och ansvarsskyldighet, vilket ligger i alla EU-medborgares intresse.

1. Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från konferensen av den 9 maj 2022.

2. Europaparlamentet påpekar att Europaparlamentet, rådet och kommissionen i enlighet med konferensens grundtext har förbundit sig att följa upp slutsatserna från konferensen på ett effektivt sätt, var och en inom ramen för sin behörighet och i enlighet med fördragen.

3. Europaparlamentet konstaterar att flera av konferensens förslag kräver ändringar av fördragen, och noterar att parlamentets utskott för konstitutionella frågor ska utarbeta förslag till fördragsändringar i enlighet med detta.

4. Europaparlamentet påpekar, särskilt efter de allra senaste kriserna, att man brådskande måste ändra fördragen för att unionen ska ha befogenhet att agera mer effektivt i framtida kriser.

5. Av dessa skäl, och i enlighet med det ordinarie ändringsförfarandet i artikel 48 EU-fördraget, lägger Europaparlamentet fram bland annat följande förslag till ändring av fördragen för rådet:

Att stärka unionens kapacitet att agera genom att reformera omröstningsförfarandena, inbegripet möjligheten att rådet kan fatta fler beslut med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet på relevanta områden, såsom antagande av sanktioner och så kallade övergångsklausuler och i händelse av en nödsituation.

Att anpassa de befogenheter som unionen har tilldelats i fördragen, särskilt på områdena hälsa, energi, försvar samt socialpolitik och ekonomisk politik – på det sistnämnda området i syfte att stärka konkurrenskraften och resiliensen i EU:s ekonomi, med särskild hänsyn till små och medelstora företag och konkurrenskraftskontroller, säkerställa att den europeiska pelaren för sociala rättigheter genomförs fullt ut, införa ett protokoll om sociala framsteg och främja framtidsinriktade investeringar som är inriktade på den rättvisa, gröna och digitala omställningen.

Att ge parlamentet fullständiga medbeslutanderättigheter om EU:s budget och rätt att ta initiativ till, ändra eller upphäva lagstiftning.

Att stärka förfarandet för skydd av de värden som EU bygger på och att klargöra fastställandet och konsekvenserna av kränkningar av grundläggande värden (artikel 7 i EU-fördraget och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna).

Att införa bestämmelser som gör det möjligt att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken i artiklarna 42–46 i EU-fördraget, särskilt gemensam upphandling av försvarsmateriel.

Att vid behov stärka principen om tilldelade befogenheter och subsidiaritetsprincipen i artikel 4 respektive artikel 5 i EU-fördraget.

6. Europaparlamentet föreslår mer specifikt att följande fördragsartiklar ändras på följande sätt:

Artikel 29 i EU-fördraget

 

”Rådet ska anta beslut som anger unionens inställning till en särskild fråga av geografisk eller tematisk karaktär. Om ett beslut föreskriver att de ekonomiska och finansiella förbindelserna med ett eller flera tredjeländer helt eller delvis ska avbrytas eller begränsas, ska rådet besluta med kvalificerad majoritet. Medlemsstaterna ska se till att deras nationella politik överensstämmer med unionens ståndpunkter.”

Artikel 48.7 fjärde stycket i EU-fördraget

”Vid antagandet av dessa beslut ska Europeiska rådet besluta med kvalificerad majoritet enligt definitionen i artikel 238.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt efter godkännande av Europaparlamentet, som ska besluta med en majoritet av sina ledamöter.”

Artikel 4.2 k i EUF-fördraget

 

”k) ▌Aspekter på folkhälsa och skydd och förbättring av människors hälsa, särskilt när det gäller gränsöverskridande hot mot människors hälsa.”

Artikel 9 i EUF-fördraget:

 

”Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska unionen genomföra sociala framsteg, förankrade i ett protokoll om sociala framsteg, för att säkerställa att sociala rättigheter skyddas och garanteras.

 

Unionen ska beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.”

Artikel 194 i EUF-fördraget:

”1. Inom ramen för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion och med hänsyn till kravet på att skydda och förbättra miljön ska målet för unionens gemensamma politik på energiområdet vara att i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna

a) garantera att energimarknaden fungerar,

b) garantera energiförsörjningen i unionen,

c) säkerställa energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor för att uppnå ett energisystem som bygger på energieffektivitet och förnybara energikällor,

d) främja sammankopplade energinät, och

e) utforma det övergripande energisystemet i enlighet med internationella avtal för att begränsa klimatförändringarna.

 

2. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i fördragen, ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva nödvändiga åtgärder för att uppnå målen i punkt 1. Dessa åtgärder ska beslutas efter det att Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén har hörts.

Om åtgärderna kan påverka en medlemsstats fastställande av villkoren för att utnyttja dess energiresurser, dess val mellan olika energikällor och energiförsörjningens allmänna struktur, ska Europaparlamentet besluta med en majoritet av ledamöterna och rådet ska besluta med kvalificerad majoritet.

▌”

7. Europaparlamentet uppmanar rådet att lägga fram dessa förslag direkt för Europeiska rådet för behandling, i syfte att sammankalla ett konvent bestående av företrädare för de nationella parlamenten, medlemsstaternas stats- och regeringschefer, parlamentet och kommissionen.

8. Europaparlamentet anser att företrädare för arbetsmarknadens parter i EU, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén, EU:s civila samhälle och kandidatländerna bör bjudas in som observatörer till konventet.

9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och att vidarebefordra den till kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

• [1] Antagna texter, P9_TA(2022)0141.
• [2] EUT C 252, 18.7.2018, s. 201.
• [3] EUT C 449, 23.12.2020, s. 90.