Förslag till resolution - B9-0391/2022Förslag till resolution
B9-0391/2022

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om konsekvenserna av torka, brand och andra extrema väderfenomen: öka EU:s insatser för att bekämpa klimatförändringarna

12.9.2022 - (2022/2829(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Tiemo Wölken, Clara Aguilera
för S&D-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0384/2022

Förfarande : 2022/2829(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0391/2022
Ingivna texter :
B9-0391/2022
Debatter :
Antagna texter :

B9-0391/2022

Europaparlamentets resolution om konsekvenserna av torka, brand och andra extrema väderfenomen: öka EU:s insatser för att bekämpa klimatförändringarna

(2022/2829(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget[1],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640) och av sin resolution av den 15 januari 2020 om detta[2],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag)[3],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380), och parlamentets resolution av den 9 juni 2021 om detta[4],

 med beaktande av från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020)0381) och parlamentets resolution av den 20 oktober 2021 om denna[5],

 med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), särskilt 2015 års klimatavtal från Paris, som trädde i kraft den 4 november 2016,

 med beaktande av UNFCCC:s Klimatpakt i Glasgow, som antogs den 13 november 2021,

 med beaktande av konventionen om biologisk mångfald, som trädde i kraft den 29 december 1993, och partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald (COP15) som ska hållas i Montreal den 5–17 december 2022,

 med beaktande av utvärderingsrapporterna och de särskilda rapporterna från FN:s klimatpanel (IPCC),

 med beaktande av den globala bedömningsrapporten från maj 2019 om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

 med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om EU:s strategi för klimatanpassning[6],

 med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om Europaåret för grönare städer 2022[7],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 november 2021 ”EU:s markstrategi för 2030: Frisk mark till förmån för människor, livsmedel, natur och klimat” (COM (2021) 0699) och parlamentets resolution av den 28 april 2021 om markskydd[8],

 med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water[9],

 med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2008 om problemet med vattenbrist och torka i Europeiska unionen[10],

 med beaktande av sin resolution av den 4 september 2003 om konsekvenserna av den varma sommaren[11],

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Enligt IPCC är det uppenbart att klimatkrisen gör extrema väderhändelser såsom översvämningar, stormar och värmeböljor mer frekventa och intensiva. Detta innebär att nederbörd och stormar blir tyngre, värmeböljor blir varmare och torka blir längre och allt allvarligare.

B. Den senaste uppdateringen av den kombinerade indikatorn för torka (CDI) tyder på att 47 % av Europa befinner sig i varningsförhållanden och 17 % i nödförhållanden.

C. Det europeiska observationsorganet för torka (EDO) har noterat att sammanlagt 64 % av Europa fortfarande är föremål för varning eller beredskap, med vidgade brandfarliga områden i hela EU, vilket sätter europeiska jordbruksområden under aldrig tidigare skådad stress. Samtidigt har vatten- och värmebelastningen avsevärt försämrat de tidigare negativa utsikterna för avkastningen för sommargrödor, enligt vad som rapporterades i gemensamma forskningscentrumets (JRC) bulletin om övervakning av jordbruksresurser från augusti 2022. Inom jordbrukssektorn har EDO konstaterat att avkastningsprognoser för majs, sojabönor och solrosor på EU-nivå rapporteras ligga 16 %, 15 % respektive 12 % under 5-årsgenomsnittet. För vintergrödor som vete och korn minskas avkastningen i vissa regioner med upp till 30 %. EDO har också noterat att en allvarlig brist på regn har drabbat nästan alla floder i Europa och påverkat såväl fossil-, kärn- och vattenbaserade energisektorer som flodtransporter, och att flera medlemsstater har vidtagit åtgärder för att begränsa vattenanvändningen eftersom försörjningen fortfarande kan äventyras under de kommande veckorna.

D. Torkan äventyrar EU:s elförsörjning från fossil-, kärnkrafts- och vattenbaserade kraftkällor.

E. IPCC varnar för att Medelhavsregionen är särskilt känslig för följderna av klimatförändringarna och att stora områden kommer att vara särskilt sårbara inte bara för att minska vattenresurserna utan också för deras variabilitet.

F. I södra Europa kommer en uppmätt temperaturökning på endast 2 °C att få mer än en tredjedel av befolkningen att lida av problem med vattenbrist, och om inga åtgärder vidtas kommer det framtida scenariot att vara ett med låg vattentillgång, fler översvämningar och mer torka.

G. Med beaktande av de konsekvenser som extrema värmehändelser, bränder och torka kan få för bevarandet av den naturliga miljön och den biologiska mångfalden, särskilt i skogsområden, har bevarandet och återställandet av den naturliga miljön och den biologiska mångfalden och bevarandet av motståndskraftiga ekosystem med god bevarandestatus en viktig roll att spela i att minska risker och negativa konsekvenser förknippade med dessa extrema händelser.

H. Mellan den 1 juni och den 31 augusti i år orsakade skogsbränder omkring 6,4 megaton koldioxidutsläpp i Europa – nivåer som inte setts sedan sommaren 2007 enligt EU:s Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS). Siffran baseras på satellitobservationer av aktiva skogsbränder och fjärranalyserade data som används för att uppskatta mängden förbränd biomassa och därmed utsläppen av rökföroreningar.

I. Under sommaren 2022 registrerade både Frankrike och Spanien sina högsta koldioxidutsläpp sedan sommaren 2003 och skogsbränder i Frankrike förstörde över 62 000 hektar mellan början av året och den 3 september – sex gånger så mycket som genomsnittet under hela året för perioden 2006–2021, enligt CAMS.

J. Okontrollerade skogsbränder mellan juni och augusti 2022 beräknas också ha avgett 6 600 ton sot, 940 000 ton kolmonoxid och 31 000 ton kväveoxider.

1. Europaparlamentet uttrycker sin djupaste medkänsla och solidaritet med familjerna till dem som dog och med invånarna i de ödelagda områdena, som omfattar många äldre människor som bor i mindre gynnade landsbygdsområden, och välkomnar hängivenheten hos heltids- och frivilliga brandmän och medborgare som outtröttligt bekämpade bränderna och värmen, ofta med fara för sina liv.

2. Europaparlamentet uppmanar socialtjänsterna, de medicinska tjänsterna och räddningstjänsterna i de olika medlemsstaterna att utvärdera vilken typ av förebyggande åtgärder eller nödåtgärder som bör vidtas i en liknande klimatsituation som kan uppstå i framtiden.

3. Europaparlamentet varnar för att värmeböljor orsakade av klimatförändringar är tysta mördare i hela Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att införa beredskapsplaner för hälso- och sjukvård i samband med värmeböljor och att förbättra stadsplaneringen för att hantera allt oftare förekommande värmeböljor och onormala väderhändelser.

4. Europaparlamentet betonar att utsatta människor och låginkomsthushåll löper särskild risk för att drabbas av extrema väderhändelser till följd av klimatförändringar och behöver stöd för att anpassa sig till det föränderliga klimatet.

5. Europaparlamentet uppmärksammar effekterna på hälsan av skogsbränder och tillhörande luftföroreningar, och uttrycker sin oro över Meteorologiska världsorganisationens prognos att dessa förväntas öka, även under ett scenario med låga utsläpp[12]. Parlamentet noterar att i takt med att jordens uppvärmning förväntas skogsbränder och tillhörande luftföroreningar öka, även under ett scenario med låga utsläpp, och noterar att detta förutom effekterna på människors hälsa även kommer att påverka ekosystemen när luftföroreningarna sjunker ned från atmosfären till jordens yta. Parlamentet är dessutom medvetet om att skogsbränder har en allvarlig inverkan på ekosystemens hälsa när luftföroreningarna sjunker ned från atmosfären. Parlamentet pekar på hur klimatkrisen påverkar den biologiska mångfalden och minskningen av ekosystemens resiliens och de efterföljande effekterna på folkhälsan, och insisterar därför på vikten av en One health-modell.

6. Europaparlamentet påpekar hur klimatkrisen förvärrar de befintliga ojämlikheterna. Parlamentet betonar att låginkomsthushåll och utsatta människor påverkas särskilt av klimatkrisen och kräver särskilt stöd för att anpassa sig till det föränderliga klimatet. Parlamentet välkomnar socialpolitik i alla medlemsstater som skyddar arbetstagare från de negativa effekterna av klimatkrisen på arbetsplatsen och uppmuntrar medlemsstaterna att integrera klimatanpassning i sin arbetsmarknads- och socialpolitik.

7. Europaparlamentet understryker att princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter måste förverkligas genom lagstiftningsåtgärder och finansiella åtgärder som säkerställer att alla har tillgång till vatten, sanitet, ren energi och miljövänliga transporter av god kvalitet och till överkomliga priser. Parlamentet betonar att EU mot bakgrund av de klimateffekter som ökar frekvensen, intensiteten och varaktigheten av värmeböljor, torka, bränder och andra extrema väderfenomen bör anta en politisk ram med åtgärder för en mekanism för social klimatkompensation som kan finansieras genom en mer ambitiös social klimatfond, inklusive skydd av biologisk mångfald, gröna områden och vattenresurser i missgynnade samhällen.

8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till effekterna av yrkespsykosociala risker, arbetssjukdomar och risker i samband med klimatförändringar, såsom värmeböljor, torka eller skogsbränder, på arbetstagarnas hälsa och säkerhet, särskilt inom byggsektorn, jordbruks- och tjänstesektorn, och att ta itu med effekterna av nuvarande och framtida kriser, inklusive klimatförändringar, på arbetsmarknaden genom att stödja arbetstagare som tillfälligt befinner sig i ”teknisk arbetslöshet” eftersom arbetsgivarna har tvingats att avbryta deras produkter eller tjänster, och även genom att stödja egenföretagare och små företag i att behålla personal och bibehålla deras verksamhet.

9. Europaparlamentet påpekar att det allvarliga nederbördsunderskottet och de minskade flodnivåerna har en negativ inverkan på vattenkraftproduktionen och kylsystemen i fossila kraftverk och kärnkraftverk. Parlamentet betonar därför behovet av en snabbare omställning till hållbar och förnybar energi som bygger på vind och sol för att göra vårt elsystem mer oberoende av extremt väder och klimatförändringarnas effekter.

10. Europaparlamentet betonar att friska, naturliga ekosystem är mer motståndskraftiga mot extrema väderhändelser. Parlamentet begär därför att naturnära skogsbruk blir normen i EU och välkomnar kommissionens förslag till en lag om återställande av natur som bör antas så snart som möjligt. Parlamentet noterar att den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna användas i större utsträckning för att stödja jordbrukare som övergår till ekologiska jordbruksmetoder och för att förbättra mark, vatten, luft och ekosystem.

11. Europaparlamentet framhåller den dramatiska situationen i den pågående klimat- och miljökrisen och efterlyser den högsta ambitionen när det gäller 55 %-paketet för att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, i enlighet med den europeiska klimatlagen, eftersom klimatförändringarna och den efterföljande uppvärmningen av planeten ökar sannolikheten för torka och värmeböljor och andra extrema väderfenomen. Parlamentet betonar att den nuvarande krisen inte enbart beror på vattenbrist i marken, utan också förvärras av klimatförändringarna och dess effekter.

12. Europaparlamentet noterar att dött trä tillhör friska och klimattåliga skogar och inte automatiskt utgör en brandfara på alla platser.

13. Europaparlamentet efterlyser en återbeskogningspolitik för områden som drabbats av torka, som bygger på respekt för områdenas bioklimatiska förhållanden och miljö, och hoppas att stor vikt kommer att läggas vid att återställa det specifika lokala landskapet på landsbygden.

14. Europaparlamentet fördömer kraftfullt de brottsliga handlingar som begås av de personer som medvetet är ansvariga för att anlägga vissa bränder och uppmanar medlemsstaterna att göra allt de kan för att se till att de ställs inför rätta.

15. Europaparlamentet tolkar den senaste tidens extrema väderförhållanden som ytterligare bevis på klimatförändringens negativa effekter och understryker att dessa extrema väderförhållanden är ytterligare ett tecken på behovet av ambitiösa globala åtgärder för att stoppa klimatförändringarna. Parlamentet anser att EU bör spela en ledande roll i denna process och fördubbla sina insatser på nyckelområdena miljö, energi, transport och jordbruk.

16. Europaparlamentet påminner om att torkan har påverkat vissa europeiska regioner negativt under många månader, blivit intensivare och påverkat större områden sedan början av året, med många reservoarer eller vattenkällor som tömts redan i februari månad.

17. Europaparlamentet konstaterar att situationen med torka i många regioner i Europa i augusti fortsatte att vara allvarlig, förvärrad av värmebelastning och brist på regn under många månader, och att JRC:s experter har antytt att den nuvarande torkan verkar vara den värsta på minst 500 år.

18. Europaparlamentet noterar den uppdaterade bedömningen av Europas torka på grundval av analyser från EDO[13], som offentliggjordes den 22 augusti 2022 med hjälp av uppgifter från CEMS, där man noterade att 47 % av EU fortfarande befann sig under varningsförhållanden, vilket innebär att nederbörden hade varit mindre än vanligt och markfuktigheten var låg, och 17 % av EU förblev i beredskap, med vegetation och grödor som visade de negativa effekterna av torka.

19. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att bidra till en övergripande kyleffekt genom att inrätta en EU-plattform för stadsförgröning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa ambitiösa och specifika bindande mål för städers biologiska mångfald, naturbaserade lösningar, ekosystembaserade strategier och grön infrastruktur som skulle gynna både människor och vilda djur och växter samt bidra till de samlade målen för biologisk mångfald. Parlamentet betonar att det finns ett behov av att inkludera åtgärder såsom en minsta andel gröna tak på nya byggnader, stödjande av jordbruk i städerna, inbegripet användning av fruktträd, vid behov, säkerställande att det inte används några kemiska bekämpningsmedel och minskad användning av gödselmedel i EU:s urbana grönområden, samt ett ökat antal grönytor i linje med antalet invånare, samtidigt som man tar i tu med ojämlikheter när det gäller tillgång till grönytor. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att utöka landbaserade och marina ekologiska korridorer i stadsområden, bland annat genom att utveckla ett transeuropeiskt nätverk för grön infrastruktur (TEN-G) kopplat till ett transeuropeiskt naturnätverk.

20. Europaparlamentet efterlyser en skyldighet för städer med minst 20 000 invånare att utarbeta stadsförgröningsplaner som en grannskapsstrategi för att skapa lätt tillgängliga skogar i städerna med hög biologisk mångfald, inbegripet fruktträd, parker, trädgårdar, stadsnära jordbruk, gröna tak och väggar, kanaler, inkludering av autoktona växtarter och trädkantade gator baserat på den positiva inverkan av sådana kylningsåtgärder på mikroklimatet och hälsan i städerna, särskilt för utsatta grupper. Parlamentet efterlyser dessutom all nödvändig upprustning av offentliga platser i syfte att öka energibesparingarna.

21. Europaparlamentet noterar med oro ökningen av förbränningen av primär träbiomassa för energi och efterlyser mer ambitiösa hållbarhetskriterier för biomassa, genomförandet av kaskadprincipen och större ansträngningar för mindre monokultur och mer biodiversifierade och motståndskraftiga skogar i Europa.

22. Europaparlamentet är oroat över risken för att skogsbränder leder till pyrocumulonimbus-bildning och den negativa inverkan på stratosfären och ozonskiktet. Parlamentet efterlyser därför en så stor minskning som möjligt av avsiktliga bränder och trädbränning i skogar.

23. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa tillgång till och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla, samt bevarande och underhåll av ekosystemen i de vatten- och markbaserade ekosystemen.

24. Europaparlamentet begär att nödvändiga åtgärder, vare sig de är strukturella eller förvaltningsrelaterade, inkluderas i vattenplaneringen för att anpassa vattenbehovet till vattenresurserna och de krav som vattenförekomsterna ställer på miljön, med beaktande av klimatförändringens effekter och prioritering av människors konsumtion.

25. Europaparlamentet vill se att planer för hantering av torka utarbetas på grundval av ett system med indikatorer som tar hänsyn till klimatförändringarnas effekter, objektivt definierar varje situation med hänsyn till eventuella problem med att tillgodose efterfrågan och automatiskt fastställer de hanteringsåtgärder som ska vidtas i varje skede.

26. Europaparlamentet vill se att planer för hantering av översvämningsrisker utarbetas på grundval av riskkartor, inklusive åtgärdsprogram som tar hänsyn till klimatförändringarnas effekter.

27. Europaparlamentet efterlyser främjande av andra åtgärder för att bättre hantera konsekvenserna av klimatförändringarna, såsom att återställa vattenförekomster, modernisera och göra bevattningssystem effektivare, öka vattensäkerheten, främja resursbesparingar, använda okonventionella källor och digitalisera vattenförvaltningen för att förbättra kunskapen och därigenom säkerställa en effektivare vattenanvändning.

28. Europaparlamentet begär att alla initiativ och åtgärder som rör förebyggande och begränsning av torka, översvämningar och värmeböljor och deras effekter fullt ut ska integrera hänsyn till den naturliga miljön, särskilt skogarna, den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna.

29. Europaparlamentet förespråkar att natur- och landsbygdsområden ska förvaltas för att uppnå hållbarhet och resiliens, särskilt mot skogsbränder. Parlamentet efterlyser dessutom en förstärkning av politiken för att stödja miljöförvaltning och begränsa avfolkningen, särskilt övergivandet av jordbruksmark och traditionell markanvändning (regngrödor, extensivt bete, skogsbruk osv.), och för att uppmuntra och tillhandahålla varaktiga investeringar med planer för att återuppliva landsbygdsmiljön, främja bioekonomin, betala för miljötjänster och återställa ekosystem och grön infrastruktur.

30. Europaparlamentet begär att risken för skogsbränder beaktas i politiken för planering och förvaltning av markanvändning, med särskild hänsyn till den roll som gränssnittet mellan urbana skogar spelar för att förebygga och förbereda inför skogsbränder eller landsbygdsbränder. Parlamentet förespråkar främjandet av geografisk heterogenitet i landskapet som en förebyggande strategi för att hantera bränder, vilket kan uppnås genom att främja hållbara jordbrukssystem och annan verksamhet såsom pastoralism, förebyggande skogsbruk och jordbruk i bergsområden.

31. Europaparlamentet efterlyser ökade resurser för integrerad förvaltning av landsbygden och den naturliga miljön och landsbygdsmiljön samt hållbar skogsförvaltning, med en brandförebyggande politik som gör det möjligt att använda förebyggande lågintensiva och kontrollerade bränder för att bränna undervegetation som fungerar som bränsle i okontrollerade skogsbränder. Parlamentet noterar att detta bör komplettera de kontinuerliga investeringarna i och förbättringen av medlen för att släcka bränder, särskilt i Medelhavsländerna.

32. Europaparlamentet rekommenderar att annan sektorspolitik (jordbruk, landsbygdsutveckling, infrastruktur, fysisk planering, turism, sysselsättning etc.) i högre grad involveras i riskhanteringen av skogsbränder, eftersom detta är ett globalt problem som kräver svar från olika aktörer och offentlig politik som omfattar ett gemensamt område.

33. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att se till att skogarna bevaras, skyddas, återställs, förbättras och används på ett ordnat sätt. Parlamentet erkänner behovet av att bevara skogarnas viktiga sociala roll, både eftersom de utgör en källa till naturresurser och eftersom de tillhandahåller försörjningsmöjligheter genom ekonomisk verksamhet samt flera miljötjänster, inklusive markskydd och den hydrologiska cykeln.

34. Europaparlamentet ser gärna att anordningar för bekämpning av skogsbränder anpassas till nya scenarier och att deras samarbete stärks för att förbättra deras synergier och integration så att de blir funktionsdugliga.

35. Europaparlamentet erkänner Medelhavsländernas särskilda sårbarhet och vikten av att använda särskilda mekanismer och resurser för att hantera riskerna för och effekterna av extrema händelser i dessa områden.

36. Europaparlamentet påminner om att bättre biologisk mångfald, ekosystemtjänster och grön infrastruktur i städer, landsbygden och stadsnära områden förbättrar människors hälsa. Utveckling och genomförande av naturbaserade lösningar för att upprätthålla den biologiska mångfalden samt införliva och fortsätta att integrera biologisk mångfald och ekosystemtjänster vid utformning, policyframtagning och planering av städer kan spela en viktig roll för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna där. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att främja denna praxis.

37. Europaparlamentet uppmärksammar att varmare och torrare förhållanden än vanligt förväntas uppstå i den europeiska Medelhavsregionen ända fram till november 2022. Parlamentet noterar att nederbörden i augusti och september medförde skadliga åskväder, som orsakade ytterligare problem för olika typer av frukt och odlingar, och att ytterligare sådana skador kan förväntas.

38. Europaparlamentet noterar att torkan, som orsakar kraftiga minskningar av den europeiska skörden, bidrar till den redan svåra situation som jordbrukarna står inför till följd av effekterna av den ryska invasionen av Ukraina, och att kombinationen av dessa faktorer innebär en ytterligare höjning av priserna på jordbruksprodukter, vilket bidrar till en ökning av konsumentprisindex med 20 %.

39. Europaparlamentet understryker behovet, med tanke på de extrema klimathändelserna under de senaste månaderna, av att snabbare genomföra från jord till bord och strategier för biologisk mångfald för att uppnå mer ambition för en grönare och mer hållbar jordbrukssektor med en mer hållbar användning av vattenresurser genom att modernisera bevattningssystem, med beaktande av klimatförändringarnas konsekvenser från vissa typer av produktion.

40. Europaparlamentet betonar att jordbruket hittills har påverkats av torkan på följande sätt:

 Kraftig minskning av nivåerna hos större floder, andra vattenvägar och vattenkällor samt ökad salinitet som rör sig inåt land från flodmynningar, vilket leder till brist på vatten för jordbruket och andra användningsområden.

 Allmän brist på dricksvatten för boskap så att djuren inte kan utvecklas och frodas som vanligt.

 Mindre mängder foder skärs ned under den första delen av året på grund av brist på regn och liten eller ingen grästillväxt för efterslåtter som ska lagras som foder till boskap under vintermånaderna.

 Hot mot livskraften hos många jordbruk på grund av denna brist på betesmark och färskt bete på grund av torka, och foder som skördas tidigare under året för vinterbruk konsumeras nu, vilket gör alltför höga priser för foder och alternativa foderprodukter oundvikliga.

 Lägre eller senare skördar på grund av torra förhållanden, även under de kommande månaderna om markförhållandena förblir torra under hösten, varvid den genomsnittliga avkastningen beräknas vara lägre än föregående år och genomsnittet under de senaste fem åren. Denna minskning är störst i sena skördeområden som drabbats av värmeböljans högsta intensitet, vilket hindrade säden från att fyllas ut ordentligt nära skördetiden.

 Kraftiga minskningar av frukt, särskilt äpplen, päron och stenfrukter, förutses för vissa europeiska regioner.

 Nedläggning av fält och produktionsområden för färsk frukt och färska grönsaker där det inte finns tillräckligt med vatten, vilket allvarligt påverkar tomater som är avsedda för industriell bearbetning, och i synnerhet risproduktion.

 Förhindrande av pollinering av olivodlingar på grund av höga temperaturer under blomningsperioden i maj, tillsammans med andra skador på grund av kraftiga regnhändelser.

 Tidig skörd av viktiga grödor såsom vinstockar på grund av höga temperaturer och brist på vatten som skadar grödans kvalitet, vilket belyser behovet av att anpassa arbetsmetoderna till extrem värme och bibehållen låg nederbörd.

 Biodling och honungsproduktion har drabbats hårt av förkortad eller frånvarande blomning av kryddväxter på grund av brist på regn och höga temperaturer under hösten och vintern, torka i vissa fall och oregelbunden och ojämn nederbörd i vissa regioner under våren, med alltför hög värme i maj.

 Förlust av ryggradslösa djur i matjorden på grund av torrhet, vilket leder till försämrade markförhållanden för framtida plantering.

 Ökat antal bränder som förstör grödor och äventyrar markkvaliteten på jordbruksmark.

 Risk för ökenspridning och markförstöring i hela EU och särskilt i medlemsstater i Medelhavsområdet där upp till 250 000 hektar riskerar att bli ökenspridda, vilket påverkar strategiskt viktiga grödor såsom spannmål eller oljeväxter såsom solros.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo utvärdera effekterna av den fortsatta torkan på EU:s livsmedelsproduktion under innevarande år och på livsmedelsförsörjningen för befolkningen under den kommande vintern. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och rådet att överväga vilka avhjälpande åtgärder som kan vidtas och vilket stöd som kan ges för att säkerställa att primära livsmedelsproducenter som lider av produktionsbortfall på grund av skador orsakade av värme och torka kan återuppta nya produktionscykler för livsnödvändiga livsmedel utan dröjsmål.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta och intensifiera forskningen om jordtäckesvegetation och grödor som är bättre anpassade till höga temperaturer.

43. Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att identifiera ekonomiska resurser för att hjälpa jordbruk, kompensera för förluster till följd av skador orsakade av torka eller andra händelser som orsakats av klimatkrisen, för att stimulera mer klimatresiliens och hållbarhet och för att säkerställa att denna kris inte slutar med definitiva nedläggningar av jordbruk.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta långsiktiga åtgärder för att förebygga och hantera torka, inklusive för vattenbesparing, förebygga läckage, återanvändning av säkert avloppsvatten, effektivare bevattningsmetoder, mer användning av torktolerant foder, grödor och blandningar för alla typer av produktion och andra mer vatteneffektiva alternativa metoder för livsmedelsproduktion, och att beakta konsekvenserna av ohållbart producerad livsmedelsimport från tredjeländer.

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera inrättandet av buffertlager av strategiskt foder och livsmedel som ett sätt att mildra de mest skadliga aspekterna av torka, inklusive variationer i stora avkastningar från år till år, och uppmanar kommissionen att hantera detta på internationell nivå genom att sträva efter att inrätta livsmedelslagring som ett stabiliseringsverktyg mot bakgrund av klimatförändringarnas inverkan på jordbruks- och livsmedelsförsörjningen.

46. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att utöka användningen av offentliga klimatförsäkringssystem och uppmanar kommissionen att främja utbyte av god praxis om denna och andra begränsningsåtgärder.

47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken för att genomföra vatteneffektiv förvaltning och långsiktiga strategier för ständiga förbättringar av hållbarhet, vattenförvaltning, effektiv bevattning och annan användning av vatten inom jordbruket i framtiden.

48. Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater är mer sårbara för klimatförändringar och dess konsekvenser, såsom de europeiska länderna i söder och Medelhavsområdet, och att torka och andra klimatförändringsfenomen inte bara har miljökonsekvenser utan även sociala, kulturella, ekonomiska och politiska konsekvenser, vilket ökar risken för att sociala ojämlikheter förvärras.

49. Europaparlamentet anser att hanteringen av en sådan kris kräver mer än riktade åtgärder, och att den också kräver en mer konsoliderad och ambitiös klimat- och energipolitik i linje med Parisavtalet, som bör omfatta både begränsnings- och anpassningsåtgärder i takt med att klimatförändringarnas konsekvenser blir vanligare.

50. Europaparlamentet anser att för att hantera en sådan kris bör nationella övervaknings- och förvaltningssystem för torka införas med särskilt fokus på förebyggande åtgärder, vilket gör det möjligt att snabbt och lämpligt bemöta klimatförändringsriskerna. Parlamentet betonar behovet av att övervaka och förutse effekterna av torka, då de allt vanligare extrema temperaturfenomenen gör det ännu mer nödvändigt att öka och säkerställa beredskapen för torka. Parlamentet anser vidare att system för riskbedömning och riskhantering, som omfattar sektorsvisa analyser, bör införas och att dessa system bör vara i linje med EU:s anpassningsstrategi och de nationella anpassningsstrategierna, med fokus på katastrofriskreducering och katastrofberedskap.

51. Europaparlamentet understryker att det behövs ett nära samarbete mellan berörda parter, mellan lokala, regionala och nationella myndigheter, men även lokalbefolkningen och det civila samhället.

52. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla ekonomiskt stöd, övervaknings- och förvaltningsstöd för att hantera denna kris, nämligen genom att minska den icke nödvändiga vattenförbrukningen och samtidigt säkerställa tillräcklig tillgång till vatten för mänsklig konsumtion samt tillräcklig bevattning av grödor. Parlamentet betonar att ökad vatteneffektivitet bör främjas för att säkerställa nollavfall och tillräcklig lagring av vatten för konsumtion och jordbrukssystem, bland annat genom finansiering av forsknings- och innovationsprogram och pilotprojekt som främjar användning av ny teknik.

53. Europaparlamentet betonar att samordnade åtgärder på EU-nivå också behövs på området forskning och övervakning, mellan redan befintliga enheter såsom europeiska observationsorganet för torka, europeiska miljöbyrån, Copernicus katastrofinsatstjänst och andra lämpliga intressenter. Parlamentet betonar att när det gäller finansiering bör lämpligt ekonomiskt stöd fastställas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, de nationella planerna för återhämtning och resiliens och andra regionala fonder.

54. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament. .

 

Senaste uppdatering: 14 september 2022
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy