FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Mahsa Aminis död och förtrycket av demonstranter för kvinnors rättigheter i Iran
3.10.2022 - (2022/2849(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Cornelia Ernst
för The Left-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0434/2022
B9‑0439/2022
Europaparlamentets resolution om Mahsa Aminis död och förtrycket av demonstranter för kvinnors rättigheter i Iran
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
– med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,
– med beaktande av uttalandena från FN:s generalsekreterare och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om Mahsa Aminis död och ingripandena mot demonstrationerna i Iran,
– med beaktande av rapporten från FN:s generalsekreterare av den 4 augusti 2021 om människorättssituationen i Islamiska republiken Iran,
– med beaktande av uttalandet från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar av den 25 september 2022 om Iran,
– med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. De senaste månaderna har Irans moralpolis stärkt gatupatrulleringen och kvinnor som uppfattas bära ”löst sittande hijab” har blivit föremål för muntliga och fysiska trakasserier och gripanden. Mahsa Amini, en 22-årig iransk kvinna ur den kurdiska minoriteten, avled i häkte efter att ha frihetsberövats av moralpolisen för misstanke om brott mot landets konservativa klädlagar. Mahsa Aminis död har belyst förtrycket och marginaliseringen av kvinnorna i Iran och visat på misshandeln av landets icke-persiska etniska minoriteter, särskilt den stora kurdiska befolkningen.
B. Tusentals människor har gått ut på gatorna runt om i hela Iran, bland annat i Teheran, Esfahan, Karaj, Meshed, Rasht, Saqqez och Sanandaj, för att protestera med anledning av Aminis död. Kvinnorna har haft en framträdande roll under demonstrationerna, bland annat genom att kasta och bränna sina slöjor. Dessa demonstrationer är de största som ägt rum i landet sedan demonstrationerna 2019, då omkring 1 500 människor dödades i ingripanden mot demonstranter – den blodigaste konfrontationen i Islamiska republiken Irans historia.
C. Till följd av Förenta staternas sanktionssystem, regeringens misskötsel av ekonomin samt korruption, särskilt under covid-19-pandemin, står Iran inför betydande sociala och ekonomiska utmaningar. Klimatförändringarnas effekter, som orsakade vatten- och elbrist under sommaren, har fått dramatiska konsekvenser för landet. Stora delar av befolkningen tvingas i allt högre utsträckning att leva under fattigdomsgränsen. Den höga inflationen och den utbredda arbetslösheten har förvärrat de ökade inkomstskillnaderna och ekonomiska ojämlikheterna. Dessa faktorer har drivit på demonstrationerna.
D. Trots upprepade uppmaningar till återhållsamhet från nationella och internationella aktörer, däribland FN:s generalsekreterare och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, har de iranska säkerhets- och polisstyrkornas svar på demonstrationerna varit ytterst oproportionerligt och orsakat människors död. Minst 76 personer har dödats av säkerhetsstyrkorna, däribland kvinnor och barn, och hundratals har skadats. Enligt vissa rapporter har över 1 200 demonstranter gripits, däribland människorättsförsvarare, jurister, civilsamhällesaktivister och minst 23 journalister.
E. Demonstrationerna har varit särskilt kraftiga i nordvästra Iran, där många ur landets kurdiska minoritet bor. De provinser där det finns en hög koncentration av araber och andra minoriteter har i åratal ställts inför både ekonomiska svårigheter och allvarliga miljöproblem, vilket har försummats i Irans centraliserade utvecklingsstrategi och skapat stora socioekonomiska klyftor mellan centrum och periferi och en ojämn fördelning av statliga resurser i landet.
F. Etniska minoriteter har enligt Irans konstitution lika rättigheter och rätt att använda sina språk och utöva sina traditioner. Myndigheterna inriktar sig dock fortfarande på minoritetsgrupperna i Iran, bland annat på grund av de förespråkar rättigheter för minoriteter, såsom modersmålsundervisning. Artikel 49 i den iranska konstitutionen har i allt högre grad använts för att beslagta egendom från minoriteter, särskilt den religiösa minoriteten bahai.
G. Till följd av solidaritetsdemonstrationerna i Erbil, som är huvudstad i den halvautonoma regionen Irakiska Kurdistan, gick iranska styrkor till angrepp med drönare och artilleri mot denna region i norra Irak.
H. Universitetsstudenter i Iran har agerat i solidaritet med dem som protesterat med anledning av Mahsas död genom att utebli från sina lektioner och demonstrera mot förtrycket.
I. De iranska myndigheterna har ökat angreppen och våldet mot de journalister som bevakar demonstrationerna. Minst 20 journalister har gripits och många har kallats till förhör och blivit hotade.
J. Sedan demonstrationerna började har de iranska myndigheterna kraftigt begränsat internettillgången och spärrat meddelandeplattformar. Avbrotten i kommunikationstjänsterna har allvarligt påverkat människors möjligheter att utbyta information, bedriva ekonomisk verksamhet och få tillgång till offentliga tjänster.
K. I februari 2022 ratificerade det iranska parlamentet den allmänna delen i ”lagen om användarskydd”, som ytterligare begränsar informationsmiljön och isolerar Iran från internet globalt sett. Lagen delegerar bland annat övervakningen av internationella nätportar till säkerhetsstyrkorna och armén och föreskriver att de sociala medieplattformarna ska samarbeta med den sistnämnda när det gäller övervakning och censur.
L. Den 1 november 2021 godkände Väktarrådet ”lagen om skydd av den unga befolkningen och familjen”, som har inverkat menligt på kvinnors och flickors rätt till vård för sexuell och reproduktiv hälsa.
M. Två personer som försvarar hbtqi-personers rättigheter, Zahra Sedighi Hamedani, 31 år, och Elham Chubdar, 24 år, har dömts till döden av revolutionsdomstolen i Urmia för ”korruption på jorden genom främjande av homosexualitet”. De dömdes på diskriminerande grunder med koppling till deras verkliga eller upplevda sexuella läggning och/eller könsidentitet, deras fredliga aktivism för hbtqi-personers rättigheter, bland annat på sociala medier, och deras anknytning till asylsökande hbtqi-personer i Irak. En tredje hbtqi-aktivist, Soheila Ashrafi, 52 år, sitter för närvarande frihetsberövad i centralfängelset i Urmia tillsammans med Sedighi Hamedani och Chubdar i väntan på dom med snarlika åtalspunkter.
1. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med de människor i Iran som kämpar för kvinnors och hbtqi-personers rättigheter samt sociala och mänskliga rättigheter för att få stopp på korruption och misskötsel samt bekämpa fattigdom och förtryck. Parlamentet uppmanar Irans regering och parlament att snarast ta itu med de bakomliggande orsakerna till demonstrationerna och omedelbart upphöra med det pågående förtrycket.
2. Europaparlamentet utrycker sin bestörtning över att Mahsa Amini greps och dog i häkte. Parlamentet betonar att Mahsa Amini är ytterligare ett offer för Irans ihållande förtryck och systematiska diskriminering av kvinnor och de diskriminerande klädlagar som införts och som berövar kvinnor sin rätt till kroppsligt självbestämmande och åsikts-, yttrande- och trosfrihet.
3. Europaparlamentet framför sina kondoleanser till och sitt djupaste deltagande med Mahsa Aminis anhöriga. Parlamentet uppmanar den iranska regeringen att säkerställa att Mahsa Aminis tragiska död och misstankarna om tortyr och misshandel utredes opartiskt och effektivt av en oberoende behörig myndighet som särskilt ska säkerställa att sanning och rättvisa uppnås för hennes anhöriga.
4. Europaparlamentet är förfärat över det förtryck av kvinnor som pågår med anledning av att deras protester mot slöjtvånget och kräver att den iranska regeringen ska respektera de iranska kvinnornas frihet att själva välja sin klädsel. Parlamentet betonar att det är hög tid att upphäva alla diskriminerande lagar och förordningar om hijabtvång.
5. Europaparlamentet beklagar djupt att det inte har gjorts några framsteg mot att anta det lagförslag om våld mot kvinnor som lades fram för det iranska parlamentet i januari 2021. Parlamentet anser att lagförslaget, även om det alltjämt krävs ytterligare förbättringar för att uppfylla internationell standard, skulle ha medfört vissa positiva förändringar, vilket det fortfarande kan göra, särskilt genom att våld mot kvinnor i Iran kriminaliseras.
6. Europaparlamentet kräver att Irans regering omedelbart ska upphäva ”lagen om skydd av den unga befolkningen och familjen”, vidta åtgärder för att avkriminalisera abort och säkerställa att alla kvinnor får tillgång till nödvändig hälso- och sjukvård, inbegripet vård för sexuell och reproduktiv hälsa, på ett säkert sätt, till överkomliga priser och i enlighet med deras mänskliga rättigheter.
7. Europaparlamentet begär att de fredliga demonstranter, journalister och människorättsförsvarare som har gripits under demonstrationerna omedelbart ska friges. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att se till att demonstranter, journalister och människorättsförsvarare under frihetsberövandet behandlas i enlighet med de villkor som fastställs i FN:s samtliga principer om skydd av alla personer som på något sätt är frihetsberövade eller fängslade, inbegripet att de frihetsberövade omedelbart får tillgång till advokat.
8. Europaparlamentet fördömer de repressiva åtgärderna mot dem som är fackligt aktiva eller kämpar för arbetstagarnas rättigheter, till exempel de 230 lärare som greps den 1 maj 2022 och som var i konflikt med myndigheterna. Parlamentet begär att de 23 ledande aktivister som fortfarande är frihetsberövade ska friges.
9. Europaparlamentet fördömer de iranska säkerhetsstyrkornas våld mot demonstranterna över hela landet, vilka utövar sin rätt till yttrandefrihet, föreningsfrihet och friheten att hålla fredliga möten. Parlamentet chockeras över att så många oskyldiga människor har fått sätta livet till under demonstrationerna och uttrycker sitt djupaste deltagande med de anhöriga till dem som dött eller skadats. Parlamentet kräver att den iranska regeringen ska visa största möjliga återhållsamhet i hanteringen av demonstrationerna, i enlighet med internationella normer och standarder. Parlamentet begär att de iranska myndigheterna ska säkerställa att den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Iran har undertecknat, helt och hållet efterlevs.
10. Europaparlamentet är förfärat över hur många som dött under frihetsberövandet, både till följd av att ha utsatts för våld och misshandel av tjänstemän och i brist på snabb tillgång till läkarvård, vilket är mycket oroande.
11. Europaparlamentet fördömer att det fortfarande råder straffrihet för människorättskränkningar i Iran, inbegripet de upprepade dödsfallen bland demonstranter på grund av säkerhetsstyrkornas påstådda användning av dödligt våld, särskilt i november 2019, juli 2021 och maj 2022. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att skyndsamt vidta konkreta åtgärder för att uppnå ansvarsskyldighet för människorättskränkningar och säkerställa respekt för grundläggande rättigheter för dem som vill ha förändring.
12. Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att säkerställa att alla kränkningar blir föremål för en omedelbar, oberoende och opartisk utredning, inbegripet de demonstranter som dödats och rapporterade döds- och misshandelsfall i häkte, och insisterar på att de ansvariga ska ställas till svars.
13. Europaparlamentet kräver att Irans regering ska respektera iraniernas rätt att utöva sin yttrandefrihet, frihet till fredliga möten och föreningsfrihet och utreda de kränkningar som redan ägt rum, men också kraftigt begränsa säkerhetsstyrkornas våldsanvändning, i enlighet med vad som anges i relevanta internationella normer och standarder.
14. Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att fullt ut återställa internettillgången, fördömer alla åtgärder som avsiktligt hindrar eller stör tillgången till eller spridningen av information på nätet i strid med internationell människorätt och uppmanar Iran att avstå från samt upphöra med sådana åtgärder.
15. Europaparlamentet kräver att de iranska myndigheterna omedelbart ska stoppa ingripandena mot de journalister som bevakar demonstrationerna och omedelbart häva alla begränsningar av informationsrätten.
16. Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över att människorättsförsvarare har gripits, anhållits och utsatts för fysiska angrepp i samband med demonstrationerna och uppmanar de iranska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige alla frihetsberövade människorättsförsvarare.
17. Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att bemöta alla former av diskriminering av etniska och religiösa minoriteter, däribland balucher, kurder, araber, bahaier, kristna och hbtqi-personer, och att omedelbart och villkorslöst frige alla som fängslats för att ha utövat sin rätt till frihet i fråga om religion, tro eller sexuell läggning. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att sluta förfölja individer på grund av deras sexuella preferenser eller sexuella läggning och upphöra med att straffbelägga hbtqi-personer i Iran.
18. Europaparlamentet är djupt oroat över att Zahra Sedighi Hamedani och Elham Chubdar har dömts till döden och uppmanar de iranska myndigheterna att omedelbart upphäva de fällande domarna och dödsstraffen och frige de två kvinnorna. Parlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag att dödsstraff tillämpas för samkönade relationer, som fortfarande är olagliga i Iran. Parlamentet upprepar att det bestämt motsätter sig dödsstraffet, oavsett omständighet, och betonar att inga moraliska, rättsliga eller religiös skäl får åberopas. Parlamentet uppmanar Iran att införa ett omedelbart moratorium mot dödsstraff som ett steg mot dess avskaffande.
19. Europaparlamentet fördömer kränkningen av Iraks territoriella integritet och uppmanar Iran att omedelbart stoppa angreppen mot den del av Iraks territorium där den kurdiska befolkningen bor.
20. Europaparlamentet uppmanar FN, särskilt dess råd för mänskliga rättigheter, att utan dröjsmål inleda en ingående utredning av de händelser som ägt rum de senaste veckorna, under ledning av FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Iran, i syfte att undersöka anklagelserna om allvarliga människorättskränkningar i landet sedan demonstrationerna började och uppmanar Iran att ge dem som bedriver denna utredning fullständigt och obegränsat tillträde.
21. Europaparlamentet bekräftar på nytt att respekten för mänskliga rättigheter är en central del i utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Iran. Parlamentet begär att en delegation från parlamentet ska sändas till Teheran för att framföra sin oro över den senaste tidens händelser.
22. Europaparlamentet begär att EU ska föra människorättskränkningarna på tal i sina bilaterala förbindelser med Iran. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att försäkra sig om att Europeiska utrikestjänsten fortsätter att ta upp människorättsfrågor i samband med högnivådialogen mellan EU och Iran.
23. Europaparlamentet begär att EU ska ta alla nödvändiga initiativ på diplomatisk nivå som skulle kunna främja en reell dialog samt ömsesidig respekt och undvika att föra en politik som hotar suveräniteten och freden i hela Mellanöstern.
24. Europaparlamentet stöder riktade åtgärder mot de iranska tjänstemän som bär ansvaret för allvarliga människorättskränkningar. Parlamentet framhåller de negativa effekterna av de ensidiga extraterritoriella sanktioner som Förenta staterna återinförde när landet dragit sig ur den gemensamma övergripande handlingsplanen för den ekonomiska och sociala situationen i Iran, vilket huvudsakligen har påverkat vanliga iranier och deras möjligheter att ta del av sina ekonomiska och sociala rättigheter.
25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Irans regering och parlament, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europeiska utrikestjänsten.