FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Mahsa Aminis död och förtrycket av demonstranter för kvinnors rättigheter i Iran
4.10.2022 - (2022/2849(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Raffaele Fitto, Anna Fotyga, Charlie Weimers, Assita Kanko, Bogdan Rzońca, Adam Bielan, Dominik Tarczyński, Valdemar Tomaševski, Elżbieta Rafalska, Ryszard Czarnecki, Veronika Vrecionová, Jadwiga Wiśniewska, Witold Jan Waszczykowski, Carlo Fidanza, Patryk Jaki, Beata Mazurek, Ladislav Ilčić, Nicola Procaccini, Alexandr Vondra
för ECR-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0434/2022
B9‑0455/2022
Europaparlamentets resolution om Mahsa Aminis död och förtrycket av demonstranter för kvinnors rättigheter i Iran
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran, i synnerhet resolutionen av den 17 februari 2022 om dödsstraffet i Iran[1], resolutionen av den 8 juli 2021 om fallet Ahmadreza Djalali i Iran[2], resolutionen av den 17 december 2020 om Iran, särskilt fallet med 2012 års Sacharovpristagare, Nasrin Sotoudeh[3], resolutionen av den 19 september 2019 om Iran, särskilt situationen för kvinnorättsförsvarare och fängslade EU‑medborgare med dubbla medborgarskap[4] och resolutionen av den 19 december 2019 om de våldsamma ingripandena mot den senaste tidens protester i Iran[5],
– med beaktande av uttalandet av den 19 september 2022 från talesmannen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Mahsa Aminis död,
– med beaktande av uttalandet av den 22 september 2022 från FN-experter om Mahsa Aminis död,
– med beaktande av rådets genomförandeförordning (EU) 2021/584 av den 12 april 2021 om genomförande av förordning (EU) nr 359/2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Iran[6] och rådets genomförandebeslut (Gusp) 2021/585 av den 12 april 2021 om genomförande av beslut 2011/235/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med hänsyn till situationen i Iran[7],
– med beaktande av EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag) av den 7 december 2020,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av den internationella konventionen från 1966 om medborgerliga och politiska rättigheter,
– med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Mahsa Amini, en 22-årig kurdisk-iransk kvinna, som även hade det kurdiska namnet Jina, greps den 13 september för att hon påstods ha burit sin hijab ”på fel sätt”. Hon blev misshandlad i häktet och dog till följd av detta tre dagar senare den 16 september 2022. De iranska myndigheterna har vidhållit att hon dog av naturliga orsaker. Någon ordentlig utredning har inte genomförts. Läkare hindrade offrets far från att se kroppen och obduktionsprotokollet.
B. Tusentals iranier har gett sig ut på gatorna för att protestera efter Mahsa Aminis död i över 120 städer i över 30 provinser i hela landet, däribland Teheran, Esfahan, Karaj, Mashhad, Rasht, Saqqes och Sanandaj. Iranska ledare och myndigheter har varnat för att de kommer att agera hårt och kraftfullt mot de som deltar i protesterna. Säkerhetsstyrkorna har svarat på ett orimligt och oproportionerligt sätt och använt skarp ammunition, hagelpistoler och tårgas mot demonstranter.
C. Protesterna har fortsatt trots de iranska myndigheternas brutala motåtgärder, vilket inbegriper nedstängning av internet och kraftiga begränsningar av de sociala medieplattformarna Instagram, Whatsapp och Linkedin. Minst 133 personer har dödats, däribland barn, och över 1 200 personer har gripits, däribland politiska aktivister, journalister, idrottsmän och kändisar.
D. Under demonstrationerna var det många kvinnor som tog av sig sin hijab eller klippte av sig håret som protest mot Mahsa Aminis död. År 1983 infördes slöjtvång i Iran. Sedan dess har kvinnor trakasserats, gripits, fängslats, torterats, piskats och dödats.
E. Protesterna har även sammanfört olika religiösa och etniska bakgrunder och leds av många studentaktivister och många utbildade kvinnor och män i tjugoårsåldern från medelklassen i städerna som uttrycker sitt stöd för kvinnors rättigheter och grundläggande friheter. Protester och strejker vid över 100 universitet omvandlades till gatudemonstrationer i hela landet när studenter lämnade universitetsområdena och anslöt sig till protesterna.
F. Den 30 september 2022 uppgav det iranska underrättelse- och säkerhetsministeriet att det hade gripit nio utlänningar, däribland tyska, polska, franska, italienska, nederländska och svenska medborgare, under de senaste dagarna på grund av deras påstådda deltagande i protesterna. Det iranska underrättelse- och säkerhetsministeriet uppgav att det noga övervakade utländska ambassader, vilkas agenter enligt ministeriet hade deltagit i de senaste protesterna, och varnade bland annat tyska, franska, brittiska och svenska diplomater. Personer med medborgarskap både i ett EU-land och Iran blir fortfarande gripna, utsätts för orättvisa rättegångar, placeras i isoleringscell och döms på grundval av falska och vaga spionageanklagelser.
G. Det iranska underrättelse- och säkerhetsministeriet uppgav den 30 september 2022 att det hade gripit 49 medlemmar av Folkets mujahedin i Iran som anklagades för organiserad terrorism och vandalism samt för att fabricera falska nyheter för att framkalla upplopp. Ministeriet uppgav även att det hade gripit 77 agenter från kurdiska dissidentgrupper, tre ledare inom bahá'í-tron, två av deras påstådda medieagenter och 92 anhängare av den tidigare Pahlavidynastin.
H. Protesterna i Iran har lett till att de iranska underrättelsetjänsterna har utökat övervakningen av och hoten mot den iranska diasporan i medlemsstaterna, vilket är en tydlig kränkning av europeiska medborgares medborgerliga rättigheter.
I. Iranska domstolar, och i synnerhet revolutionsdomstolar, underlåter regelbundet att säkerställa rättvisa rättegångar och godtar erkännanden som avtvingats i samband med tortyr som bevisning i domstolarna. Myndigheterna begränsar även rutinmässigt häktade personers tillgång till juridisk rådgivning, särskilt under utredningstiden.
J. Situationen för mänskliga rättigheter i Iran försämras alltmer, och FN:s experter har uttryckt stor oro över den eskalerande förföljelsen på grund av religion och trosuppfattning. Det islamiska revolutionsgardet har uppförts på EU:s och Förenta staternas sanktionsförteckning på grund av deras delaktighet i allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.
K. Enligt rapporter mördas varje år 400–500 kvinnor brutalt i Iran genom ”hedersmord”. Enligt den iranska strafflagen är ”hedersmord” tillåtna under vissa omständigheter utan påföljd. Kvinnor och män får ofta ingen möjlighet till rättslig prövning av brott som begåtts mot dem i namn av ”hedern”.
L. Den religiösa förföljelsen fortgår i Iran, inbegripet godtyckliga gripanden och påtvingade försvinnanden när det gäller personer som tillhör religiösa minoriteter. Irans omkring 500 000 kristna utsättas för utbredd diskriminering, trots att de utgör mindre än 1 % av den iranska befolkningen. Praktiserande kristna och personer som konverterat från islam till kristendomen eller någon annan tro riskerar att bli förföljda. Andra religiösa minoriteter, såsom bahá'í och yarsaner, förföljs likaså. Det är ett krav att vara muslim för de flesta statliga jobben.
M. Ebrahim Raisi, som valdes till Irans president i juni 2021 och är upptagen på Förenta staternas sanktionsförteckning, tjänstgjorde tidigare som chef för det iranska domstolsväsendet trots att hans allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna är väldokumenterade. Ebrahim Raisis seger gjordes upp av Islamiska republikens institutioner i samband med val som vare sig var helt fria eller rättvisa. Det var enbart sju av 592 kandidater som fick tillstånd av Väktarnas råd att ställa upp i presidentvalet. Inga av kandidaterna var kvinnor, personer från minoritetsgrupper eller hade åsikter som stod i strid med regimens.
N. Under Ebrahim Raisis tid som chef för domstolsväsendet sedan tidigt 2019 avrättades minst tre politiska fångar, flera dödades i fängelset eller dog grund av bristen på sjukvård och många i Teheran och Shiraz dömdes till döden. Flera fall av tortyr av politiska fångar och de som häktades under protesterna har rapporterats. Ebrahim Raisi var även medlem i en ”dödspatrull” som genomförde utomrättsliga avrättningar av upp till 5 000 politiska fångar 1988.
O. Dr Ahmadreza Djalali, en svensk-iransk medborgare, greps i oktober 2017 när han besökte Iran för att medverka i workshoppar om katastrofmedicin. Ahmadreza Djalali har dömts till döden i Iran på grundval av falska spionageanklagelser och står inför en nära förestående avrättning. Han utsattes för enorma påtryckningar och lämnade falska erkännanden under tortyr. Hälsoproblem har hindrat honom från att äta ordentligt, vilket har lett till kraftig viktnedgång. Frihetsberövandet av Ahmadreza Djalali har använts som påtryckningsmedel av Iran under förhandlingar med det internationella samfundet och belgiska myndigheter.
P. Den 12 december 2020 avrättades journalisten Ruhollah Zam i Iran. Han hade levt i exil i Frankrike, men lurades till Irak och utlämnades illegalt till Iran för att avrättas.
Q. Den 12 september 2020 avrättade iranska myndigheter brottaren Navid Afkari efter anklagelser som han helt och hållet förnekade. Hans bröder Vahid och Habib är fortfarande fängslade och har dömts till långa straff. Den 23 augusti 2022 rapporterades det att Vahid Afkari hade hotats med dödsstraff.
R. Den 27 september 2022 rapporterades det att hacktivistgruppen Anonymous hade fått tag i handlingar från Irans nationalbank som visade att Islamiska republiken hade tvättat stora summor pengar via korrupta individer i Europa.
S. Den 28 september 2022 avfyrade den iranska militären nästan hundra missiler och skickade självmordsdrönare mot militärbaser som tillhör Kurdistans demokratiska parti i Iran i irakiska Kurdistan, vilket dödade 13 personer och skadade 58.
T. Förenta staternas utrikesministerium har angett att Iran under de senaste åren kvarstått som världens största statliga sponsor av terrorism och ger politiskt, finansiellt, operativt och logistiskt stöd till en rad grupper som är upptagna i både EU:s terrorförteckning och Förenta staternas förteckning över utländska terroristorganisationer.
U. Den 22 september 2022 uppförde Förenta staternas finansdepartements byrå för utländsk kontroll (OFAC) Irans moralpolis på grund av övergrepp och våld mot iranska kvinnor och kränkningar av fredliga iranska demonstranters rättigheter. OFAC har även riktat in sig på det iranska underrättelse- och säkerhetsministeriet, armens markstyrkor, Basij-motståndsstyrkan och brottsbekämpande myndigheter. Detta beslut fattades i enlighet med presidentorder 13553 som inför sanktioner mot vissa personer med anledning av den iranska regeringens allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.
V. Den 26 september 2022 aktiverade Elon Musks Starlink den satellitbaserade bredbandstjänsten i Iran efter det att Förenta staterna tillät privata företag att erbjuda ocensurerad internetåtkomst i landet under de nuvarande protesterna. Den öppna åtkomsten till internet följer på Starlinks aktivering i Ukraina efter Rysslands aggression mot Ukraina. Iran har levererat drönare till Ryssland som ska användas i landets krig mot Ukraina inom ramen för en rapporterad kompensation för att få köpa avancerade ryska Sukhoi-35-jaktflygplan (Su-35) i syfte att uppgradera det egna föråldrade flygvapnet.
W. Den 7 december 2020 antog rådet en förordning om inrättande av det globala EU‑systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter. Restriktiva åtgärder på grund av allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran antogs först den 12 april 2011 och har förlängts varje år.
X. Förhandlingar om förnyandet av den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA) pågår, men enligt uppgift förväntas inget avtal före mellanårsvalen i Förenta staterna. Diskussionerna fortsätter om undersökningen rörande kärnämneskontroll som inleddes av Internationella atomenergiorganet (IAEA) efter att det fann spår av uran vid tre oredovisade platser i Iran.
Y. Rysslands aggression mot Ukraina lede till att förbindelserna mellan Teheran och Moskva fördjupades. I detta sammanhang har det förekommit rapporter om ett möjligt system för att Ryssland ska kunna kringgå sanktionerna genom ett ”bytessystem”, där Teheran får rysk olja i utbyte mot att Iran säljer sin egen olja till Rysslands kunder, och andra gemensamma insatser för att undvika internationella sanktioner.
1. Europaparlamentet beklagar djupt Mahsa Aminis död och uttrycker sitt deltagande med hennes familj och vänner. Parlamentet efterlyser en skyndsam, opartisk och effektiv utredning av hennes död som utförs av oberoende behöriga myndigheter i samarbete med internationella organisationer.
2. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för de unga iranska kvinnor som leder och deltar i protesterna, trots de svårigheter och personliga konsekvenser de drabbas av. Parlamentet fördömer eftertryckligen våldet mot och diskrimineringen av kvinnor i Iran, och beklagar djupt att kvinnor tvingas bära slöja mot sin vilja eftersom de annars riskerar våldsamma repressalier eller till och med döden. Parlamentet efterlyser ett slut på diskriminerande lagar och klädkrav för kvinnor i Iran, inbegripet den obligatoriska hijaben.
3. Europaparlamentet fördömer med kraft de iranska myndigheternas våldsamma ingripanden mot demonstranter. Parlamentet beklagar förlusten av människoliv och att människor skadades i samband med protesterna, och det uttrycker sitt deltagande med offren och deras familjer. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att avstå från att använda oproportionerligt våld mot fredliga demonstranter och betonar att alla allvarliga anklagelser om våld mot demonstranter måste utredas på ett grundligt och oberoende sätt.
4. Europaparlamentet begär att alla gripna demonstranter, liksom alla olagligt fängslade människorättsaktivister, journalister och andra samvetsfångar i Iran, ska friges, och begär att alla anklagelser ska dras tillbaka. Parlamentet framhåller på nytt sitt stöd för de iranska medborgares strävan som vill leva i ett fritt, inkluderande och demokratiskt land som respekterar sina nationella och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
5. Europaparlamentet uttrycker stor oro över det rapporterade gripandet av nio europeiska medborgare i Iran, bland annat tyska, polska, franska, italienska, nederländska och svenska medborgare, och det iranska underrättelse och säkerhetsministeriets offentliga hot mot bland annat tyska, franska, brittiska och svenska ambassader. Parlamentet begär att dessa europeiska medborgare omedelbart ska friges och att alla anklagelser mot dem ska läggas ned.
6. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten Josep Borrell och Europeiska utrikestjänsten att offentligt fördöma förtrycket av kvinnor, människorättsförsvarare och minoriteter i Iran och begära att gripna europeiska medborgare och fredliga iranska demonstranter friges. Parlamentet påminner om att respekt för mänskliga rättigheter är en central del av utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Iran, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten Josep Borrell att betona att eventuella förbättringar av de ekonomiska förbindelserna med Iran förutsätter ett stopp för Irans allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
7. Europaparlamentet fördömer de iranska myndigheternas nedstängning och censur av internet som en del av deras ingripanden mot demonstranter. Parlamentet välkomnar att Starlink har aktiverats i Iran och Förenta staternas beslut att tillåta att privata företag tillhandahåller ocensurerad internetåtkomst i landet under de nuvarande protesterna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna och europeiska företag att vidta liknande åtgärder för att underlätta åtkomsten till internet i Iran.
8. Europaparlamentet framhåller på nytt sitt skarpa fördömande av den stadiga försämringen av människorättsläget i Iran, inbegripet för personer som tillhör etniska eller religiösa minoriteter, till följd av den politiska, ekonomiska, sociala och kulturella diskriminering som finns inbyggd i systemet.
9. Europaparlamentet uppmanar iranska myndigheter att undanröja alla former av diskriminering av personer som tillhör minoriteter, oavsett om de erkänns officiellt eller inte, och att respektera etniska och religiösa minoriteters grundläggande rättigheter och friheter, inbegripet samvetsfrihet och rätten att utöva fullständiga rättigheter på samma villkor som alla medborgare.
10. Europaparlamentet fördömer med kraft de iranska myndigheternas ökande användning av dödsstraffet under de senaste åren. Parlamentet beklagar djupt den oroväckande upptrappningen när det gäller användningen av dödsstraffet mot demonstranter, dissidenter och personer som tillhör minoritetsgrupper genom Irans missbruk av det straffrättsliga systemet i syfte att motverka fredliga aktiviteter som främjar och försvarar mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att omedelbart sluta tillämpa dödsstraffet och att gå mot ett avskaffande.
11. Europaparlamentet uttrycker stor oro över situationen för Ahmadreza Djalali, Vahid Afkari och alla andra som olagligen fängslats i Iran. Parlamentet upprepar sin begäran om att de ovillkorligt ska friges och att alla anklagelser mot dem ska läggas ned. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att säkerställa att rättigheterna för fångar och de som grips ständigt skyddas, inbegripet möjligheten att få adekvat sjukvård samt fullständig tillgång till familjer och advokater som de själva väljer. Parlamentet uppmanar på nytt Iran att godkänna ansökningar om besök från företrädare från internationella organisationer. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att sluta hota Ahmadreza Djalalis anhöriga i Iran och Sverige.
12. Europaparlamentet fördömer med kraft det islamiska revolutionsgardets oprovocerade attack i den irakiska provinsen Erbil och betonar att sådana urskillningslösa attacker hotar oskyldiga civila och regionens stabilitet. Parlamentet framhåller den iranska regimens destabiliserande roll i hela regionen och fördömer faktumet att regimen bär ansvaret för hundratusentals civila dödsfall i Iran, Syrien, Jemen och Irak. Parlamentet fördömer eftertryckligen Irans samarbete med Ryssland och faktumet att Iran tillhandahåller materiel för Rysslands krig mot Ukraina.
13. Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning och stora oro över att kommissionen kan ha finansierat eller samfinansierat kampanjer som bagatelliserar bärandet av den islamiska slöjan, bland annat Europarådets kampanj med budskapet ”beauty is in diversity as freedom is in hijab” (ung. det finns skönhet i mångfalden liksom det finns frihet i hijaben) som samfinansierades av kommissionen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU:s institutioner att inte finansiera någon framtida kampanj som kan främja den islamiska hijaben eller sätta någon som helst press på muslimska kvinnor och flickor som gör att de känner sig tvungna att bära den.
14. Europaparlamentet välkomnar rådets antagande av EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag) som ett viktigt instrument för EU för att bestraffa personer som kränker de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar rådet att införa sanktioner som svar på allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, bland annat förtryck, övervakning av telekommunikationer och alla kränkningar mot civila iranier.
15. Europaparlamentet uppmanar rådet att förbereda riktade åtgärder mot Irans moralpolis, vilkas tjänstemän var inblandade i Mahsa Aminis död samt har begått allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot demonstranter och varit ansvariga för avrättningar och godtyckliga gripanden av personer med dubbla medborgarskap och utländska medborgare i Iran, samt mot domare som har dömt journalister, människorättsförsvarare, politiska dissidenter och aktivister till döden. Parlamentet begär att medlemsstaternas ambassadörer i Iran ska kallas hem. Parlamentet upprepar att sanktionerna mot ledarna inom det islamiska revolutionsgardet inte får hävas.
16. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att avbryta alla förhandlingar om JCPOA mot bakgrund av slutsatserna i samband med IAEA:s undersökning och Teherans fientliga beteende i regionen och världen.
17. Europaparlamentet efterlyser en oberoende utredning av Ebrahim Raisis roll när det gäller brott mot mänskligheten i form av mord, påtvingade försvinnanden och tortyr.
18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, den högste ledaren i Islamiska republiken Iran, presidenten i Islamiska republiken Iran, ledamöterna av det iranska Majlis och Mahsa Aminis familj.