FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kategorisering av Ryska federationen som statlig sponsor av terrorism
16.11.2022 - (2022/2896(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Petras Auštrevičius, Nicola Beer, Bernard Guetta, Vlad Gheorghe, Hilde Vautmans, Georgios Kyrtsos, Nathalie Loiseau, Urmas Paet, Nicolae Ştefănuță, Ramona Strugariu
för Renew-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0482/2022
B9‑0482/2022
Europaparlamentets resolution om kategorisering av Ryska federationen som statlig sponsor av terrorism
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina, inbegripet resolutionen av den 25 november 2021 om människorättskränkningar begångna av privata militära företag och säkerhetsföretag, särskilt Wagner-gruppen[1],
– med beaktande av den internationella rättsliga ramen för förebyggande och bekämpning av terrorism,
– med beaktande av EU:s rättsliga ram mot terrorism, inbegripet gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp och rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism[2],
– med beaktande av kommentarerna från Europeiska rådets ordförande Charles Michel vid den särskilda debatten i Europaparlamentet den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina,
– med beaktande av uttalandet av den 14 mars 2022 från Zbigniew Rau, tjänstgörande ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som betecknade Ryska federationens regerings attacker mot oskyldiga civila och civil infrastruktur i Ukraina som ”statlig terrorism”,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Ryssland har under ledning av Vladimir Putins diktaturregim fortsatt sitt olagliga, oprovocerade och orättfärdiga aggressionskrig mot Ukraina.
B. Ryska styrkor och paramilitära enheter har konsekvent riktat in sig på civila i Ukraina, däribland massakrerna på civila i städer som Butja och Irpin, den avsiktliga attacken mot en teater i Mariupol som dödade hundratals människor, attacken mot tågstationen i Kramatorsk som dödade 60 civila, attacken mot ett köpcentrum i Krementjuk som dödade 19 civila och attacken mot en konvoj med civila bilar i länet Zaporizjzja som dödade minst 30 personer.
C. Rysslands robot- och artilleriangrepp har hittills skadat eller förstört 60 982 civila infrastrukturanläggningar i Ukraina, däribland 42 818 bostadshus och hus, 1 960 utbildningsinstitutioner, 396 medicinska institutioner, 392 kulturella byggnader och 87 religiösa byggnader.
D. Sedan aggressionskriget inleddes har Ryska federationen begått 457 brott mot journalister och medier i Ukraina, enligt övervakningsuppgifter som samlats in av Institute of Mass Information. Fram till oktober 2022 hade de ryska ockupanterna dödat mer än 40 ukrainska och utländska journalister.
E. Ryska styrkor fortsätter att avsiktligt rikta in sig på kritisk infrastruktur över hela Ukraina i syfte att terrorisera befolkningen och stoppa dess tillgång till gas, el, vatten, internet och andra grundläggande varor och tjänster, vilket är särskilt förödande inför den kommande vintern.
F. Ryssland ockuperar kraftverket i Zaporizjzja sedan mars 2022, vilket utgör ett allvarligt hot mot kraftverkets skydd och säkerhet. Ryssland har kidnappat arbetstagarna vid kraftverket och tvingat dem att arbeta. Ryssland har lagrat militär utrustning i kraftverket och öppnat eld i kraftverkets omedelbara närhet. Ryssland har också äventyrat säkerheten vid kraftverket i Tjernobyl.
G. Människorättsgrupper och internationella observatörsuppdrag har utförligt dokumenterat de många grymheter som begåtts av de ryska väpnade styrkorna och deras proxyaktörer mot ukrainska civila, inbegripet kvinnor och barn, såsom summariska avrättningar, tortyr, våldtäkt och massiva frihetsberövanden i så kallade filtreringscentrum, samt tvångsadoptioner av ukrainska barn och tvångsdeporteringar. Antalet dokumenterade krigsförbrytelser i Ukraina närmar sig 40 000 och förväntas öka efter dokumenteringen av krigsförbrytelser i de nyligen befriade delarna av länet Cherson.
H. Ryssland har upprepade gånger underlåtit att uppfylla sina åtaganden att respektera internationell humanitär rätt, i synnerhet Genèvekonventionen, och fortsätter den omänskliga behandlingen av krigsfångar, inbegripet genom att tortera dem och neka dem medicinsk behandling, och hindrar tillträde för internationella humanitära organisationer såsom Internationella rödakorskommittén.
I. Ryska tjänstemän har upprepade gånger hotat att använda kärnvapen för att försvara Rysslands intressen i Ukraina.
J. Ryska väpnade styrkor eller grupper som kontrolleras av ryska staten såsom Wagnergruppen har upprepade gånger riktat in sig på civila på flera andra platser, bland annat under det andra Tjetjenienkriget, kriget mellan Ryssland och Georgien 2008 och det syriska inbördeskriget, samt under de pågående konflikterna i Centralafrikanska republiken och Mali. Wagnergruppen får betydande politiskt, ekonomiskt och logistiskt stöd från de ryska myndigheterna, särskilt från det ryska försvarsministeriet.
K. Ryssland har under många år stött och finansierat terroristregimer och terroristorganisationer, är den största vapenleverantören till Assadregimen i Syrien och har utfört attacker i suveräna länder och på sitt eget territorium, bland annat förgiftningen med nervgift av familjen Skripal i Förenade kungariket, förgiftningen av Aleksej Navalnyj och bombningen 2014 av ammunitionsupplag i Tjeckien.
L. Ryssland för också ett aktivt informationskrig, sprider desinformation om Ukraina, genomför särskilda insatser för att destabilisera samhället i Ukraina och misskrediterar förbindelserna med Ukrainas internationella partner.
M. Den ryska staten fortsätter att förneka sitt ansvar för nedskjutningen av Malaysia Airlines flyg 17, som orsakade 298 dödsfall, och vägrar att samarbeta med internationella rättsliga organ.
N. EU upprätthåller en förteckning över personer, grupper och enheter som deltar i terroristhandlingar som är föremål för sanktioner, men har inte någon rättslig ram för att kategorisera en stat som sponsor av terrorism, till skillnad från länder som Förenta staterna och Kanada.
O. Under de senaste månaderna har parlamenten i Litauen, Lettland och Estland, den polska senaten och Europarådets parlamentariska församling antagit resolutioner där Ryssland kategoriseras som en statlig sponsor av terrorism eller där den nuvarande ryska regimen kategoriseras som en terroristregim.
P. I resolutionerna av den 27 juli 2022 från Förenta staternas senat och av den 12 maj 2022 från representanthuset uppmanades utrikesministeriet att kategorisera Ryssland som statlig sponsor av terrorism.
1. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag de krigsförbrytelser och terroristhandlingar som Ryska federationen och dess proxyaktörer har begått mot civila i syfte att uppnå sina destruktiva politiska mål i Ukraina och på andra länders territorium, och kategoriserar Ryssland som en statlig sponsor av terrorism och som en stat som tillämpar terroristmetoder.
2. Europaparlamentet fördömer den ryska ockupationen av kraftverket i Zaporizjzja som syftar till att terrorisera den ukrainska befolkningen, och fördömer Rysslands tillslag för att göra kraftverk till militära mål.
3. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med det ukrainska folket och andra offer för Rysslands aggression.
4. Europaparlamentet uppmanar rådet att föra upp Wagnergruppen och andra ryskfinansierade väpnade grupper, miliser eller proxyaktörer på EU:s förteckning över personer, grupper och enheter som deltar i terroristhandlingar.
5. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utveckla en rättslig ram för EU för att kategorisera stater som ”sponsorer av terrorism”, vilket skulle utlösa ett antal betydande restriktiva åtgärder mot dessa länder och få djupgående restriktiva konsekvenser för EU:s förbindelser med dessa länder. Parlamentet uppmanar rådet att därefter överväga att lägga till Ryska federationen på en sådan EU-förteckning över statliga sponsorer av terrorism.
6. Europaparlamentet konstaterar att stater, icke-statliga aktörer och enskilda personer som stöder och möjliggör Rysslands militära aggression, liksom förstärkningen av Rysslands militära makt, måste ställas till svars. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att stödja alla legitima internationella och nationella processer som utreder de brott som begåtts inom ramen för Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, i syfte att ställa alla förövare till svars och ge lämpligt stöd till inrättandet av en särskild domstol för att hantera Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att inkludera aggressionsbrott i sin nationella lagstiftning. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta att stödja pågående utredningar inom Internationella brottmålsdomstolens behörighetsområde. Parlamentet betonar att EU måste säkerställa att ett könsperspektiv tas med i dessa utredningar, däribland lagföring av sexuellt våld mot kvinnor, vilket också kan utgöra krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för inrättandet av en övergripande internationell kompensationsmekanism, inbegripet ett internationellt skaderegister, och att aktivt samarbeta med de ukrainska myndigheterna i denna fråga.
8. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förbjuda offentlig användning och visning av symboler med koppling till Rysslands militära aggression och krigsförbrytelser på ett sätt som uttrycker stöd för eller motiverar denna verksamhet.
9. Europaparlamentet lovordar det arbete som utförts av ukrainska och internationella journalister, som ger världen sanningen om kriget i Ukraina, ofta med risk för sina egna liv. Parlamentet kräver en utredning av Rysslands brott mot journalister i Ukraina och av den verksamhet som bedrivs av dem som deltar i kriminella desinformationskampanjer som utgör en integrerad del av det fullskaliga kriget mot Ukraina.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Förenta nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Internationella brottmålsdomstolen, Ryska federationens president, regering och parlament samt Ukrainas president, regering och parlament.