Förslag till resolution - B9-0067/2023Förslag till resolution
B9-0067/2023

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU:s svar på protesterna och avrättningarna i Iran

16.1.2023 - (2023/2511(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Frédérique Ries, Abir Al‑Sahlani, Petras Auštrevičius, Nicola Beer, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Olivier Chastel, Vlad Gheorghe, Katalin Cseh, Bart Groothuis, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Moritz Körner, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Karen Melchior, Javier Nart, Jan‑Christoph Oetjen, Urmas Paet, Dragoş Pîslaru, María Soraya Rodríguez Ramos, Michal Šimečka, Nicolae Ştefănuță, Ramona Strugariu, Hilde Vautmans, Emma Wiesner
för Renew-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0066/2023

Förfarande : 2023/2511(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0067/2023
Ingivna texter :
B9-0067/2023
Debatter :
Antagna texter :

B9‑0067/2023

Europaparlamentets resolution om EU:s svar på protesterna och avrättningarna i Iran

(2023/2511(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran,

 med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraffet,

 med beaktande av EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag) av den 7 december 2020,

 med beaktande av rådets genomförandeförordning (EU) 2022/2428 av den 12 december 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 359/2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Iran[1],

 med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1 av den 20 oktober 2021 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 vad gäller förteckningen över produkter med dubbla användningsområden[2],

 med beaktande av uttalandet av Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 7 januari 2023 om den senaste tidens avrättningar i Iran,

 med beaktande av uttalandet av den 10 januari 2023 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och uttalandet av den 8 december 2022 från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran, med krav på ett omedelbart moratorium för dödsstraffet och ett stopp för alla avrättningar,

 med beaktande av resolutionen av den 14 december 2022 från FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc) om att Islamiska republiken Iran bör avlägsnas från FN:s kvinnokommission för återstoden av dess mandatperiod 2022–2026,

 med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, och Irans ratificering av den i juni 1975,

 med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Enligt trovärdiga rapporter avrättade Iran över 500 personer under 2022, vilket inte inkluderar de över 450 demonstranter som dödats av säkerhetsstyrkorna under de våldsamma tillslagen mot offentliga protester[3]. De iranska myndigheterna har utfärdat dödsdomar för påstådda brott i samband med protesterna, men har inte genomfört någon transparent utredning av säkerhetsstyrkornas användning av dödligt våld mot demonstranter. Fångar i Iran utsätts ofta för tortyr, vilket leder till oro för att dödsdomar utdöms på grundval av falska bekännelser.

B. Det våldsamma undertryckandet av de landsomfattande protester och strejker som utlöstes av polisens mord på Mahsa Jina Amini illustrerar den pågående människorättskrisen i Iran. Denna kris vidmakthålls genom den iranska regeringens och dess säkerhetsapparats systematiska straffrihet, som har möjliggjort omfattande tortyr samt utomrättsliga avrättningar och annat olagligt dödande.

C. Enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter används de straffrättsliga förfarandena och dödsstraffet som vapen av den iranska regeringen för att straffa personer som deltar i protester och för att ingjuta fruktan hos befolkningen i syfte att kväsa avvikande åsikter[4]. Minst 20 demonstranter har hittills dömts till döden, och upp till 100 fler har åtalats för brott som kan leda till dödsstraff.

D. De godtyckliga avrättningarna av Mohammad Mehdi Karami och Seyed Mohammad Hosseini genomfördes den 7 januari 2023, och det finns en risk för att Mohammad Ghobadlou, en ung demonstrant, kan gå samma öde till mötes, eftersom högsta domstolen bekräftade hans fällande dom och dödsdom den 2 januari 2023. Dussintals andra riskerar dödsstraff på grund av sitt deltagande i protesterna.

E. Detta våldsamma förtryck av miljontals iranska demonstranter kräver ett beslutsamt och kraftfullt europeiskt svar. EU:s nuvarande restriktiva åtgärder (däribland frysning av tillgångar och visumförbud för personer och enheter som gjort sig skyldiga till grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och ett förbud mot export till Iran av utrustning som kan användas för internt förtryck) är helt otillräckliga för att avskräcka den iranska regimen.

F. Avskaffande av dödsstraffet i hela världen är ett av huvudmålen för EU:s människorättspolitik.

G. Iran avkunnar och verkställer dödsdomar mot minderåriga i strid med sina skyldigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Mellan 2009 och september 2020 rapporterades minst 67 avrättningar av ungdomsbrottslingar. I januari 2022 väntade 85 ungdomsbrottslingar på att avrättas i Iran.

H. Dödsstraffet tillämpas oproportionerligt på personer som tillhör etniska och religiösa minoriteter, särskilt balucher, kurder, araber och bahaier. Strafflagen kriminaliserar homosexualitet och dödsstraffet används mot hbtqi-personer.

I. De iranska myndigheterna stör avsiktligt internet och mobila anslutningar och begränsar i allvarlig grad de sociala medieplattformana för att undergräva möjligheterna för iranska medborgare att få tillgång till kommunikationsteknik på ett säkert och privat sätt och att organisera fredliga sammankomster.

J. Enligt rapporter har ett stort antal utlänningar, däribland EU-medborgare, gripits de senaste dagarna för påstådd inblandning i protesterna. Andra EU-medborgare hålls godtyckligt frihetsberövade i Iran, däribland den belgiske medborgaren Olivier Vandecasteele, som dömdes till totalt 40 års fängelse och dussintals piskrapp på grundval av en rad fabricerade anklagelser. Sju franska medborgare hålls fortfarande fängslade i Iran, däribland Cécile Kohler, lärare och facklig företrädare, och hennes partner Jacques Paris, som greps i början av maj under en rundresa i Iran, den fransk-iranska forskaren Fariba Adelkhah, som greps i juni 2019 och dömdes till fem års fängelse för ”undergrävande av den nationella säkerheten”, och Benjamin Brière, som greps i maj 2020 och dömdes till åtta års och åtta månaders fängelse för ”spionage”.

K. Iran stöder Ryska federationen i det olagliga kriget mot Ukraina, bland annat genom att tillhandahålla militära drönare och utbildning.

1. Europaparlamentet uttrycker sitt djupaste deltagande med anhöriga, vänner och kollegor till alla oskyldiga offer.

2. Europaparlamentet uttrycker beundran, nu mer än någonsin, för de iranska kvinnornas otroliga mod längst fram i demonstrationerna efter Mahsa Aminis död, och som varje dag kämpar för att deras rättigheter ska erkännas, uttryckt i sloganen ”Jin, jiyan, Azadi”. Många av dessa kvinnor har dött i kampen för sin frihet, medan andra har frihetsberövats av säkerhetsstyrkorna och utsätts för ständiga övergrepp såsom våldtäkt och tortyr.

3. Europaparlamentet fördömer starkt de iranska säkerhetsstyrkornas utbredda, avsiktliga och oproportionerliga användning av våld mot fredliga demonstranter, och uppmanar de iranska myndigheterna att upphöra med sitt fortsatta, systematiska och oacceptabla våld mot sina egna medborgare. De iranska myndigheterna måste möjliggöra en snabb och opartisk utredning av morden på alla demonstranter.

4. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att hjälpa till att samla in och lagra bevis för internationella brott via sina representationer för att bidra till eventuella framtida mål vid Internationella brottmålsdomstolen.

5. Europaparlamentet välkomnar resolution S-35/1 av den 24 november 2022 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran, särskilt när det gäller kvinnor och barn, och dess beslut att inrätta ett oberoende internationellt undersökningsuppdrag om Islamiska republiken Iran, och uppmanar EU att stödja genomförandet av uppdraget.

6. Europaparlamentet kräver att de iranska myndigheterna omedelbart och ovillkorligt friger och drar tillbaka alla anklagelser mot alla som fängslats enbart för att fredligt ha utövat sin rätt till yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster i samband med protesterna. Parlamentet betonar att grundläggande rättigheter som yttrande- och mötesfrihet alltid måste respekteras, och uppmanar de iranska myndigheterna att leva upp till sina internationella förpliktelser, bland annat enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

7. Europaparlamentet uppmanar rådet (utrikes frågor) att se till att sanktionssystemen verkligen tillämpas och efterlevs och att lägga till iranska tjänstemän och andra personer i EU:s förteckning över personer mot vilka restriktiva åtgärder har införts i samband med allvarliga människorättskränkningar i Iran, och i synnerhet den högste ledaren Ali Khamenei, president Ebrahim Raisi och riksåklagaren Mohammad Jafar Montazeri. Parlamentet kräver att de personer och enheter som förser de iranska säkerhetsstyrkorna med verktyg för undertryckande och som är direkt involverade i att förse Ryska federationen med stridsdrönare och andra vapen som används i Rysslands anfallskrig mot Ukraina också ska läggas till. Parlamentet kräver dessutom en utvidgning och ett förbättrat genomförande av EU:s embargoförteckning över produkter med dubbla användningsområden mot Iran, inbegripet halvledare, drönardelar och andra högteknologiska material. Parlamentet fördömer skarpt Irans stöd till Ryssland i det olagliga kriget mot Ukraina. Parlamentet uppmanar rådet (utrikes frågor) att frysa och beslagta tillgångarna för dem som står upptagna på EU:s sanktionsförteckning och att hitta sätt att stödja familjerna till de personer som avrättats eller fängslats.

8. Europaparlamentet beklagar att Iran fortsätter att trappa upp sitt kärnenergiprogram, trots internationella insatser och EU:s ledarskap med syftet att åter fullt ut genomföra den gemensamma övergripande handlingsplanen. Parlamentet beklagar dessutom den iranska regimens vapenleveranser till Ryssland för dess anfallskrig mot Ukraina, och uppmanar därför med kraft rådet att överväga att återinföra vissa av de restriktiva åtgärder som infördes mot Iran före den gemensamma övergripande handlingsplanen.

9. Europaparlamentet fördömer skarpt de iranska myndigheternas ökande användning av dödsstraffet och upprepar sitt grundläggande motstånd mot dödsstraffet under alla omständigheter. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Irans regering att införa ett omedelbart moratorium för användningen av dödsstraffet som ett steg mot dess avskaffande och att ändra alla dödsdomar.

10. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Islamiska republiken Iran att snarast ändra artikel 91 i Irans islamiska strafflag för att uttryckligen förbjuda användningen av dödsstraff för brott som begåtts av personer som inte fyllt 18 år, under alla omständigheter och utan att domarna själva får besluta om dödsstraff eller livstids fängelse utan möjlighet till frigivning.

11. Europaparlamentet upprepar sitt starka fördömande av den ständigt försämrade människorättssituationen i Iran, som drabbar kvinnor och särskilt etniska minoriteter såsom azerbajdzjaner, kurder, lurer, balucher och araber, religiösa minoriteter såsom bahaier, kristna och judar, hbtqi-personer och alla som motsätter sig regimen.

12. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att begravningsceremonier har störts av Islamiska republiken Iran, med de iranska säkerhetsstyrkornas avsiktliga och oproportionerliga våldsanvändning vid begravningsceremonier, och uppmanar de iranska myndigheterna att respektera de legitima grundläggande rättigheterna för avlidna och tillåta att begravningar sker med värdighet. Parlamentet uttrycker vidare sin oro över att namnen på de saknade och döda ofta inte är kända, att deras familjer inte har spårats och att kroppar ofta har befunnits begravda i omärkta gravar.

13. Europaparlamentet uttrycker sin oro över säkerhetsstyrkornas kriminalisering av och våld mot sjukvårdspersonal och uppmanar Islamiska republiken Iran att ge civil medicinsk personal all tillgängligt stöd för att kunna tillhandahålla opartisk medicinsk hjälp.

14. Europaparlamentet beklagar djupt den systematiska tortyren i iranska fängelser och efterlyser ett omedelbart stopp för alla former av tortyr och misshandel av fångar. Parlamentet fördömer praxisen att neka fångar möjlighet till telefonsamtal och besök av anhöriga.

15. Europaparlamentet uppmanar rådet (utrikes frågor) att beteckna Islamiska revolutionsgardet i sin helhet som en terroristorganisation och att vidta omedelbara åtgärder för att motverka all propagandaverksamhet som Islamiska revolutionsgardet bedriver i EU. Parlamentet uppmanar EU att motverka Islamiska revolutionsgardets globala verksamhet, särskilt i Mellanöstern och Ukraina, i samordning med Förenta staterna.

16. Europaparlamentet uppmanar EU att bättre samordna och underlätta åtgärder för att garantera säkerheten för den iranska diasporan i EU, att begränsa tillträdet till europeiska inrättningar såsom universitet för iranier som är föremål för sanktioner och deras familjemedlemmar och att frysa deras tillgångar.

17. Europaparlamentet uppmanar EU, däribland vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, att fortsätta att ta upp människorättsfrågor med de iranska myndigheterna i bilaterala och multilaterala forum och att utnyttja alla planerade kontakter med de iranska myndigheterna i detta syfte, särskilt inom ramen för den politiska högnivådialogen mellan EU och Iran. Parlamentet bekräftar på nytt att respekt för de mänskliga rättigheterna är en central del i utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Iran.

18. Europaparlamentet uppmanar med kraft de iranska myndigheterna att omedelbart frige alla EU-medborgare som gripits, däribland Olivier Vandecasteele och de sju franska medborgare som fortfarande sitter fängslade, och att dra tillbaka alla anklagelser mot dem, och upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att alla EU-medborgare som för närvarande sitter fängslade i Iran på tvivelaktiga och fabricerade grunder ska friges.

19. Europaparlamentet uttrycker oro över att islamistiska sammanslutningar eller andra lobbygrupper som inte delar europeiska värderingar (såsom Irans nationella motståndsråd) kontinuerligt bedriver lobbyverksamhet vid EU-institutionerna, vilket kan utgöra utländsk inblandning i våra demokratier. Parlamentet fördömer i detta sammanhang att iranska tjänstemän nyligen attackerat tidningen Charlie Hebdo och välkomnar att en utredning inletts av cyberattacken mot tidningen efter publiceringen av satiriska teckningar. Parlamentet anser att det i EU:s öppenhetsregister måste finnas möjlighet att begränsa tillträdet för vissa personer eller organisationer, eller till och med helt utesluta dem från registret.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt i enlighet med principerna om nödvändighet och proportionalitet överväga att göra det möjligt för EU-baserade kommunikationsleverantörer såsom Starlink att erbjuda människor i Iran verktyg, däribland videokonferenser, plattformar för e-lärande, webbkartor och molntjänster, för att se till att de har tillgång till de verktyg och plattformar på nätet som de behöver för att utöva sina mänskliga rättigheter. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en omprövning av EU:s befintliga sanktioner mot iranska programvaror och molntjänster, såsom ArvanCloud, för att öka tillgången till internet för alla iranier.

21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, den islamiska rådgivande församlingen, Islamiska republiken Irans regering och den högste ledarens kansli i Islamiska republiken Iran.

 

Senaste uppdatering: 18 januari 2023
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy