UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU:s svar på protesterna och avrättningarna i Iran
16.1.2023 - (2023/2511(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Michael Gahler, David McAllister, Rasa Juknevičienė, Željana Zovko, Andrius Kubilius, Antonio López-Istúriz White, David Lega, Javier Zarzalejos, Isabel Wiseler-Lima, Radosław Sikorski, Gheorghe‑Vlad Nistor, Tom Vandenkendelaere
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0066/2023
B9‑0070/2023
Europaparlamentets resolution om EU:s svar på protesterna och avrättningarna i Iran
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran, särskilt resolutionerna av den 17 februari 2022 om dödsstraffet i Iran[1] och av den 6 oktober 2022 om Mahsa Jina Aminis död och förtrycket av demonstranter för kvinnors rättigheter i Iran[2],
– med beaktande av uttalandena av den 22 september 2022, den 9 november 2022 och den 13 december 2022 från ordföranden för delegationen för förbindelserna med Iran,
– med beaktande av rådets genomförandebeslut (Gusp) 2022/2433 av den 12 december 2022 om genomförande av beslut 2011/235/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med hänsyn till situationen i Iran,[3]
– med beaktande av uttalandet av den 15 januari 2023 från den höga representanten på EU:s vägnar om avrättningen av Alireza Akbari,
– med beaktande av Europeiska utrikestjänstens uttalande av den 7 januari 2023 om den senaste tidens avrättningar i Iran,
– med beaktande av uttalandet av den 25 september 2022 från den höga representanten på EU:s vägnar om Iran,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Iran ratificerade 1975,
– med beaktande av den allmänna förklaringen från 1948 om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 13 september 2022 greps den 22-åriga iransk-kurdiska kvinnan Mahsa Jina Amini i Teheran av den iranska ”moralpolisen”, anklagad för att inte ha följt lagen om slöjtvång. ”Moralpolisen” tvingade in Mahsa Jina Amini i en polisbil och misshandlade henne under transporten till Vozara-häktet i Teheran, där hon kort därefter föll i koma och dog tre dagar senare, den 16 september 2022.
B. Efter mordet på Mahsa Jina Amini bröt landsomfattande protester ut i över 120 städer i nästan alla Irans 31 provinser. Reaktionen från säkerhetsstyrkorna och polisen i Iran mot protesterna har varit våldsam, urskillningslös och oinskränkt, vilket har lett till att ett betydande antal människor förlorat sina liv, och till att ett stort antal skadats.
C. Iran har världens högsta antal avrättningar per capita. De iranska myndigheterna har utfärdat dödsdomar för protestrelaterade anklagelser och verkställt avrättningar av dem som åtalats i samband med de omfattande protesterna, men har inte genomfört några transparenta utredningar av de allvarliga anklagelserna om användning av överdrivet och dödligt våld av säkerhetstjänstemän mot demonstranter.
D. Den iranska regimen fortsätter att avrätta demonstranter. Den 7 januari 2023 hängdes Mohammad Mehdi Karami och Sayed Mohammad Hosseini. Många fler löper också allvarlig risk att avrättas. Den 12 december 2022 blev Majidreza Rahnavard den första som avrättades offentligt.
E. Ett antal EU-medborgare greps i Iran under protesterna efter Mahsa Aminis död. De gripna är medborgare i Polen, Sverige, Tyskland, Italien, Spanien, Frankrike och Nederländerna. Iran erkänner inte dubbelt medborgarskap och inskränker därmed utländska ambassaders möjlighet att träffa sina medborgare med dubbelt medborgarskap som sitter frihetsberövade i landet.
F. Iran avkunnar och verkställer dödsdomar mot minderåriga i strid med sina skyldigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Dödsstraffet tillämpas oproportionerligt på etniska och religiösa minoriteter, särskilt balucher, kurder, araber och bahaier.
G. Alireza Akbari, som hade dubbelt medborgarskap i Förenade kungariket och Iran och som dömdes till döden i Iran, har avrättats. Den tidigare biträdande iranska försvarsministern greps 2019 och dömdes för spioneri för Förenade kungariket, vilket han förnekade.
H. EU har vidtagit restriktiva åtgärder mot Iran sedan 2011 med anledning av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Åtgärderna har bestått bland annat i frysning av tillgångar och viseringsförbud för personer och enheter som gjort sig skyldiga till grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och ett förbud mot export till Iran av utrustning som kan användas för internt förtryck eller för övervakning av telekommunikationer. Dessa åtgärder uppdateras regelbundet.
I. Europeiska utrikestjänstens generalsekreterare kallade upp Irans ambassadör Hossein Dehghani måndagen den 9 januari 2023 och uttryckte sin avsky över avrättningarna.
J. Det har kommit rapporter om åtskilliga fall av omänskliga och förnedrande fängelseförhållanden, särskilt i Evinfängelset, och bristande tillgång till läkarvård för frihetsberövade, vilket strider mot FN:s enhetliga minimiregler för behandling av fångar.
K. Den svensk-iranska medborgaren dr Ahmadreza Djalali, som är expert på katastrofmedicin och forskare vid Belgiens Vrije Universiteit Brussel och Italiens Università del Piemonte Orientale, greps den 24 april 2016 av de iranska säkerhetsstyrkorna. I oktober 2017 dömdes han till döden på falska grunder anklagad för spioneri, efter en grovt orättvis rättegång som baserades på en bekännelse som tvingats fram under tortyr. Domen fastställdes av Irans högsta domstol den 17 juni 2018.
L. En oskyldig belgisk biståndsarbetare, Olivier Vandecasteele, greps godtyckligt av Islamiska revolutionsgardet och dömdes slutligen till 40 års fängelse och 74 piskrapp, anklagad för ”spionage”, samordning med Förenta staternas regering, penningtvätt och valutasmuggling.
M. Amnesty International hittade bevis på en komplott från myndigheterna för att ”till varje pris” slå ner de pågående protesterna genom att sätta in revolutionsgardet.
N. Islamiska revolutionsgardet finns med på EU:s och Förenta staternas sanktionsförteckning på grund av sin inblandning i kränkningar av de mänskliga rättigheterna som lett till människors död. Både Förenta staterna och andra länder har betecknat Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation.
O. Enligt rapporter mördas varje år 400–500 kvinnor brutalt i Iran genom så kallade hedersmord. Kvinnor och män får ofta ingen möjlighet till rättslig prövning av brott som begåtts mot dem i namn av ”hedern”.
1. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag användningen av dödsstraff under alla omständigheter.
2. Europaparlamentet är bestört över avrättningarna i samband med de pågående protesterna.
3. Europaparlamentet uttrycker sitt djupaste deltagande med familjer, vänner och kollegor till alla oskyldiga offer.
4. Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att omedelbart upphöra med de våldsamma tillslagen mot protester. Parlamentet förväntar sig att Iran klargör hur många som gripits, skadats och dödats. Parlamentet kräver att alla icke-våldsamma demonstranter friges och att alla frihetsberövade garanteras ett korrekt rättsförfarande.
5. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag avrättningen i Iran av den iransk-brittiska medborgaren Alireza Akbari.
6. Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart moratorium för alla dödsdomar som utdömts av den iranska regimen.
7. Europaparlamentet fördömer frihetsberövandet och förföljelsen av EU-medborgare i Iran. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige alla frihetsberövade EU-medborgare, däribland den svensk-iranska medborgaren dr Ahmadreza Djalali och den belgiska EU-medborgaren Olivier Vandecasteele, och att garantera att de kan återvända säkert till sina länder.
8. Europaparlamentet betonar att varje kränkning av de mänskliga rättigheterna i Iran måste utredas av oberoende internationella experter. Parlamentet kräver att de iranska myndigheterna tillåter en snabb, evidensbaserad, opartisk och effektiv utredning av alla mord på demonstranter, och att de ansvariga ställs inför rätta.
9. Europaparlamentet understryker att Europeiska unionen kommer att överväga alla alternativ som står till dess förfogande i fråga om mordet på Mahsa Amini och det sätt på vilket de iranska säkerhetsstyrkorna har hanterat de efterföljande demonstrationerna.
10. Europaparlamentet efterlyser riktade och skräddarsydda sanktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ytterligare sanktionspaket riktade mot dem som är inblandade i förföljelser och avrättningar. Parlamentet betonar att framtida sanktioner måste genomgå en bedömning för att se till att de inte skadar det iranska civila samhället.
11. Europaparlamentet uppmanar EU att följa Förenta staternas och andra länders exempel och stämpla Islamiska revolutionsgardet som en terroristgrupp.
12. Europaparlamentet uppmanar med kraft de iranska myndigheterna att strikt följa de principer som fastställs i internationella avtal såsom den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Iran är part i.
13. Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att anta nya sanktioner mot Iran som riktar sig till 3 enheter och 29 personer som står bakom allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet under de våldsamma tillslag som för närvarande pågår.
14. Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd för iranska kvinnor och män som vill leva i ett fritt, stabilt, inkluderande och demokratiskt land som respekterar sina nationella och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
15. Europaparlamentet fördömer skarpt de iranska myndigheternas sanktioner mot ledamöter av Europaparlamentet. Parlamentet betonar att så länge som europeiska parlamentsledamöter sanktioneras av myndigheterna bör den interparlamentariska dialogen förbli avbruten.
16. Europaparlamentet betonar att de kontinuerliga och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som den iranska regimen begår mot sitt eget folk äventyrar förhandlingarna om den gemensamma övergripande handlingsplanen.
17. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till alla medlemsstater att gemensamt göra offentliga uttalanden och ta diplomatiska initiativ för att övervaka orättvisa rättegångar och besöka fängelser där människorättsförsvarare och andra samvetsfångar hålls fängslade, inbegripet EU-medborgare i Iran.
18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Irans president, regering och parlament (Majlis).
- [1] EUT C 342, 6.9.2022, s. 286.
- [2] Antagna texter, P9_TA(2022)0352.
- [3] EUT L 318I, 12.12.2022, s. 36.