FÖRSLAG TILL RESOLUTION om det fortsatta förtrycket mot det belarusiska folket, särskilt fallen Andrzej Poczobut och Ales Bjaljatski
8.3.2023 - (2023/2573(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Sandra Kalniete, Michael Gahler, Rasa Juknevičienė, Željana Zovko, David McAllister, Andrius Kubilius, Isabel Wiseler‑Lima, Vladimír Bilčík, Tomasz Frankowski, Andrzej Halicki, Arba Kokalari, Andrey Kovatchev, David Lega, Miriam Lexmann, Antonio López‑Istúriz White, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Liudas Mažylis, Radosław Sikorski, Milan Zver
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0164/2023
B9‑0164/2023
Europaparlamentets resolution om det fortsatta förtrycket mot det belarusiska folket, särskilt fallen Andrzej Poczobut och Ales Bjaljatski
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Belarus,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 21–22 oktober 2021,
– med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, av den 25 mars 2021 om angrepp på Polackernas förbund i Belarus och av den 17 januari 2023 om rättegångarna mot oppositionsledare och journalister,
– med beaktande av G7-utrikesministrarnas uttalande av den 4 november 2022 om Belarus,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen och av följande skäl:
A. Den belarusiska regimen har fortsatt sitt förtryck mot det belarusiska folket, och företrädare för det civila samhället, människorättsförsvarare, journalister, oppositionsaktivister och många andra förföljs av politiska skäl. Straffrättsliga förfaranden är fortfarande en av de allvarligaste formerna av förtryck och är fortfarande utbrett.
B. I mars 2023 fanns det över 1 450 personer på den förteckning över belarusiska politiska fångar som förs av människorättscentrumet Vjasna. I februari 2023 lades 69 namn till på förteckningen. Vjasna har kännedom om minst 2 900 personer som har dömts i politiskt motiverade brottmål.
C. Godtyckliga gripanden av enskilda personer för att de utövat sina medborgerliga rättigheter fortsätter att äga rum. Vjasna rapporterade 258 sådana gripanden i februari 2023 samt 195 fall av politiskt motiverade administrativa förföljelser. Under samma period utdömde domare 31 administrativa fängelsestraff och 11 böter.
D. Ales Bjaljatski, en framstående människorättsförsvarare och grundare av människorättscentrumet Vjasna, greps den 12 februari 2022 och hölls frihetsberövad i avvaktan på rättegång. Hans politiskt motiverade rättegång inleddes den 5 januari 2023 och avslutades den 3 mars 2023 med att han dömdes till 10 års fängelse i en straffkoloni och höga böter. Han befanns skyldig till ”smuggling” och ”grovt kränkande av den allmänna ordningen”.
E. Andrzej Poczobut, journalist och vice ordförande för Polackernas förbund i Belarus, greps den 25 mars 2021 och dömdes senare till tre års fängelse för ”offentlig förolämpning av Belarus president” och ”uppvigling till hets mot folkgrupp”. Den 8 februari 2023 dömde den regionala domstolen i Hrodna honom för uppmuntrande handlingar som syftade till att skada Republiken Belarus nationella säkerhet och uppviglande till hets mot folkgrupp, till åtta års fängelse i en straffkoloni med förstärkt säkerhet.
F. Anklagelserna mot Andrzej Poczobut och Ales Bjaljatski anses allmänt vara politiskt motiverade och syfta till att tysta oberoende röster och undertrycka yttrande- och föreningsfriheten.
G. De belarusiska demokratiska politiska krafterna fortsätter att förföljas. Den 17 januari 2023 inleddes den politiskt motiverade rättegången mot chefen för den förenade övergångsregeringen, Svjatlana Tsichanouskaja, och medlemmar av samordningsrådet, däribland Maryja Maroz, Volha Kavalkova, Pavel Latusjka och Siarhej Dyleuski, i deras utevaro. Den 6 mars 2023 dömdes Svjatlana Tsichanouskaja till 15 års fängelse, Pavel Latusjka till 18 års fängelse och Maryja Maroz, Volha Kavalkova och Siarhej Dyleuski till 12 års fängelse.
H. Myndigheterna i Belarus har upprepade gånger kränkt de belarusiska medborgarnas mänskliga rättigheter, inbegripet deras rätt till yttrandefrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet. Förtrycket fortsätter att beröra alla delar av samhället, inbegripet den akademiska världen, medierna och människorättsförsvarare. Förföljelsen av enskilda personer fortsätter under förevändning av att bekämpa extremism och terrorism.
I. Politiska fångar utsätts för ytterligare förtryck. Detta sker i form av att politiska fångar hålls fängslade under förhållanden som är förbjudna enligt Belarus internationella åtaganden, att de utdöms disciplinära påföljder av falska skäl, att de placeras i straffceller, att säkerhetsnivån för vissa politiska fångar uppgraderas och att deras fängelsestraff godtyckligt förlängs, att politiska fångars rätt till korrespondens kränks och att de berövas familjebesök under långsökta förevändningar.
J. Regimen har fortsatt sitt förtryck mot advokater som vedergällning för att ha uttryckt åsikter om rättighetsfrågor, företrätt klienter i politiskt motiverade fall och uttalat sig mot kriget i Ukraina. Sedan augusti 2020 har minst 70 advokater förlorat sina licenser till följd av godtyckliga beslut av justitieministeriet eller politiskt motiverade avstängningsförfaranden. Under 2022 blev sju advokater föremål för straffrättsligt åtal på politiskt motiverade grunder och sedan för administrativt åtal, frihetsberövanden, husrannsakan och trakasserier.
K. De belarusiska myndigheterna fortsätter att vidta åtgärder som begränsar rättigheterna för belarusier bosatta utomlands. Under 2022 och 2023 greps 58 personer efter att ha återvänt till Belarus för att ha deltagit i protesterna 2020 eller för att ha delat innehåll som anses vara ”extremistiskt” på sociala medier.
L. Lukasjenkoregimen har vidtagit alltmer repressiva åtgärder mot de nationella minoriteterna i Belarus, särskilt den polska minoriteten, bland annat genom stängningen av skolor som undervisar på detta nationella minoritetsspråk, samt mot organisationer som företräder den polska minoriteten, såsom Polackernas förbund i Belarus. Lukasjenkoregimen snedvrider den historiska sanningen och minnena av historien genom att sprida lögner om påstådda grymheter mot belarusier under andra världskriget och tiden direkt efter, begångna av den polska motståndsrörelsen. Systematisk diskriminering av den polska nationella minoriteten har pågått i många år.
M. Den 1 mars 2023 öppnades det officiella kontoret för demokratiska Belarus i Bryssel vid en ceremoni där Svjatlana Tsichanouskaja deltog.
N. Den olagliga regimen fortsätter att undertrycka religions- och trosfriheten. Regimen förbjöd hållandet av gudstjänster i Det nya livets kyrka i Minsk och frihetsberövade kyrkans pastor, Vyacheslav Goncharenko, samt pastor Antoni Bokun. Den 26 september 2022 beordrade Minsk Heritage, den fastighetsbyrå som förvaltar den katolska Röda kyrkan, församlingen att avlägsna all sin egendom från byggnaden efter en brand som utbröt under oklara omständigheter.
O. Bara under 2022 utsattes enligt samordningsrådet åtta romersk-katolska präster, tre grekisk-katolska präster, sex ortodoxa präster och sju protestantiska pastorer för olika former av påtryckningar från den olagliga regimen, från böter till långa fängelsestraff, däribland Siarhej Rezanovitj, som dömdes till 16 års fängelse i en straffkoloni under strikta förhållanden. Politiska fångar nekas systematiskt tillgång till religiös litteratur och besök av präster eller pastorer.
P. Den 7 september 2022 uppmanade Europarådets ministerkommitté Europarådets generalsekreterare att inrätta en kontaktgrupp för Belarus i samarbete med företrädare för belarusiska demokratiska krafter och det civila samhället.
1. Europaparlamentet bekräftar sin solidaritet med befolkningen i Belarus, som fortsätter att kämpa för ett suveränt, fritt och demokratiskt Belarus och riskera sin frihet och allt oftare sina liv, och begär ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla politiska fångar och alla personer som godtyckligen har frihetsberövats, gripits eller dömts på politiskt motiverade grunder, och att alla åtalspunkter mot dem ska dras tillbaka, och att de ska få fullständig upprättelse och ekonomisk ersättning för skador som har uppstått till följd av deras olagliga frihetsberövande. Parlamentet kräver ett slut på det statliga våldet.
2. Europaparlamentet fortsätter att i starkast möjliga ordalag fördöma det pågående förtrycket av det civila samhället, människorättsförsvarare, journalister och politiska aktivister i Belarus, som bland annat sker genom politiskt motiverade rättegångar. Parlamentet fördömer Lukasjenkoregimens systematiska förtryck mot civila, som har tvingat tusentals belarusier att fly landet sedan det riggade valet den 9 augusti 2020. Parlamentet upprepar att det systematiska förtrycket och tvångsförflyttningarna av civila utgör allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
3. Europaparlamentet fördömer frihetsberövandet av och domarna mot Andrzej Poczobut och Ales Bjaljatski. Parlamentet fördömer de många kränkningarna av deras rätt till en rättvis rättegång och efterlyser ett omedelbart och villkorslöst frigivande av dem, och begär att de ska få fullständig upprättelse och ersättning.
4. Europaparlamentet fördömer det faktum att politiskt motiverade rättegångar hålls bakom stängda dörrar och utan ett korrekt rättsförfarande, i strid mot landets internationella skyldigheter och åtaganden, vilket leder till stränga och omotiverade domar mot oppositionsledare.
5. Europaparlamentet fördömer förföljelsen av den polska nationella minoriteten i Belarus och dess företrädare. Parlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att upphöra med alla åtgärder som vidtas mot den polska nationella minoriteten och att respektera dess rättigheter, inbegripet rätten till utbildning på polska.
6. Europaparlamentet upprepar sitt starka fördömande av Belarus inblandning i Rysslands omotiverade och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina och av Belarus stöd, bland annat genom den så kallade folkomröstningen som återinför landets kärnvapenstatus, men även genom att tillåta förflyttning av trupper och vapen, användning av landets luftrum, tankning och lagring av militär ammunition. Parlamentet konstaterar att Belarus är en medbrottsling i statlig sponsring av terrorism och medbrottsling till en stat som utövar terrorism.
7. Europaparlamentet fördömer de belarusiska ledarnas krigförande retorik mot Ukraina och den massiva spridningen av propaganda och desinformation om anfallskriget. Parlamentet upprepar att Lukasjenko och andra belarusiska tjänstemän delar ansvaret för krigsförbrytelser som begås i Ukraina och bör ställas till svars inför lämpliga internationella domstolar och den föreslagna särskilda domstolen för aggressionsbrottet mot Ukraina. Parlamentet uttrycker sitt stöd för de belarusiska frivilligarbetare och partisaner som kämpar för Belarus självständighet och hjälper Ukraina att försvara sig mot Rysslands aggression.
8. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förstärka EU-sanktionerna mot personer och enheter som är ansvariga för det systematiska förtrycket i Belarus, att se till att de verkställs korrekt och att täppa till luckorna i genomförandet av sanktionerna. Parlamentet begär att alla sanktioner mot Ryssland med anledning av anfallskriget mot Ukraina strikt ska tillämpas även på Belarus.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge stöd och skydd till människorättsförsvarare och det civila samhället i Belarus, som kommer att utsättas för allvarliga repressalier, bland annat genom att vid behov utfärda nödvisum så att de kan lämna Belarus.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka kapacitetsuppbyggnadsstödet till Belarus oberoende fackföreningar, fria medier, det civila samhället och demokratiaktivister både i Belarus och i exil. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att ge stöd till det belarusiska civila samhället, oberoende medier och demokratiska politiska grupper och strukturer, inbegripet samordningsrådet och den förenade övergångsregeringen. Parlamentet uppmanar de demokratiska krafterna i Belarus att upprätthålla och främja enhet, i deras strävan efter att uppnå målet om ett fritt, demokratiskt och oberoende Belarus.
11. Europaparlamentet understryker behovet av en ingående utredning av Lukasjenkoregimens brott mot det belarusiska folket. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt tillämpa principen om universell jurisdiktion och förbereda domstolsärenden mot belarusiska tjänstemän som är ansvariga för eller delaktiga i systematiskt våld och förtryck och brott mot mänskligheten, däribland Alexander Lukasjenko.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten att samarbeta med internationella partner såsom Moskvamekanismen inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och FN:s råd för mänskliga rättigheter, samt med människorättsförsvarare och civilsamhället på plats för att se till att människorättskränkningar övervakas, dokumenteras och anmäls och att det därefter utkrävs ansvar samt rättvisa för offren.
13. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att vidta alla nödvändiga åtgärder i internationella institutioner och förfaranden och vid Internationella brottmålsdomstolen eller andra lämpliga internationella tribunaler eller domstolar för att, i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, stödja utredning av och åtal för de handlingar som den politiska ledningen i Belarus, i synnerhet Alexander Lukasjenko, gör sig skyldig till som krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en arbetsgrupp som ska inleda en politisk dialog med företrädare för demokratiska Belarus i syfte att utarbeta ett omfattande sektorsövergripande avtal som ska utgöra grunden för samarbetet med ett demokratiskt Belarus när den nuvarande regimen inte längre har makten. Parlamentet upprepar att detta bör kombineras med en ekonomisk och administrativ resursplan, som bör genomföras för att utföra och finansiera de nödvändiga reformerna i landet så snart detta är möjligt. Parlamentet understryker vikten av det nyligen inrättade kontoret för ett demokratiskt Belarus i Bryssel, som i praktiken bör fungera som en viktig diplomatisk beskickning.
15. Europaparlamentet upprepar vikten av att formalisera förbindelserna mellan belarusiska demokratiska krafter och parlamentet för att stärka Belarus representation på den internationella arenan och i internationella organisationers arbete. Parlamentet understryker i detta avseende inrättandet av Belarus förenade övergångsregering och samordningsrådet som pålitliga och konstruktiva partner när det gäller att ta itu med de utmaningar som påverkar de regionala och bilaterala förbindelserna mellan EU och Belarus. Parlamentet efterlyser därför ett förnyat deltagande av officiella demokratiska företrädare för Belarus i den parlamentariska församlingen Euronest och delegationen för förbindelserna med Belarus.
16. Europaparlamentet fördömer på nytt Internationella olympiska kommitténs (IOK) beslut nyligen att tillåta belarusiska idrottare att tävla i kvalomgångar till de olympiska spelen i Paris 2024 under neutral flagg, vilket strider mot det internationella samfundets mångdimensionella isolering av Belarus och kommer att utnyttjas i propagandasyfte av regimen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och det internationella samfundet att utöva påtryckningar på IOK för att upphäva detta beslut, som är en skam för den internationella idrottsvärlden, och att anta en liknande ståndpunkt om andra idrotts-, kultur- eller vetenskapsevenemang.
17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, myndigheterna i Republiken Belarus samt företrädarna för den belarusiska demokratiska oppositionen.