FÖRSLAG TILL RESOLUTION om det fortsatta förtrycket mot det belarusiska folket, särskilt fallen Andrzej Poczobut och Ales Bjaljatski
8.3.2023 - (2023/2573(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Anna Fotyga, Patryk Jaki, Hermann Tertsch, Anna Zalewska, Adam Bielan, Roberts Zīle, Beata Kempa
för ECR-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0164/2023
B9‑0168/2023
Europaparlamentets resolution om det fortsatta förtrycket mot det belarusiska folket, särskilt fallen Andrzej Poczobut och Ales Bjaljatski
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Belarus,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och av alla människorättskonventioner som Belarus är part i,
– med beaktande av slutsatserna från rådets möte den 12 oktober 2020,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 21 och 22 oktober 2021,
– med beaktande av de rapporter som utarbetats av internationella och oberoende belarusiska människorättsorganisationer,
– med beaktande av rapporterna av den 4 maj 2021 och den 20 juli 2022 från Anaïs Marin, FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Belarus, till FN:s råd för mänskliga rättigheter och uppmaningen från FN:s experter den 10 oktober 2022 om att omedelbart frige den fängslade Nobelpristagaren Ales Bjaljatski och andra människorättighetsförsvarare i Belarus,
– med beaktande av rapporten av den 4 februari 2022 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Belarus inför presidentvalet 2020 och dess efterdyningar,
– med beaktande av G7-utrikesministrarnas uttalande av den 4 november 2022 om Belarus,
– med beaktande av uttalandet av den 13 juli 2022 från representanten för mediefrihet vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa om det ihållande fängslandet av journalister och mediearbetare i Belarus,
– med beaktande av uttalandet av den 7 oktober 2022 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om domstolens dom av den 7 oktober 2022 mot oberoende medierepresentanter,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen och av följande skäl:
A. Efter det orättvisa och förfalskade presidentvalet i augusti 2020 har Lukasjenkaregimen fortsatt sitt förtryck mot det belarusiska folket, och företrädare för det civila samhället, människorättsförsvarare, journalister, oppositionsaktivister och många andra förföljs av politiska skäl. Straffrättsliga förfaranden är fortfarande en av de allvarligaste och vanligaste formerna av förtryck. Drakoniska lagar och domstolsdomar används fortfarande i stor utsträckning av usurpatorn Lukasjenka.
B. Över 40 000 belarusier beräknas ha frihetsberövats vid något tillfälle för att ha protesterat mot regimen och människorättsförsvarare har dokumenterat hundratals fall av tortyr och misshandel. Flera människor saknas fortfarande och andra har hittats döda. Enligt Viasna Human Rights Centre sitter minst 1 456 belarusier fängslade på orättvisa grunder och hotas av extremt hårda straff för sin längtan att leva i ett fritt och demokratiskt land. Tusentals människor har tvingats fly landet av rädsla för förföljelse.
C. Godtyckliga gripanden av enskilda personer för att de utövat sina medborgerliga rättigheter fortsätter att äga rum och varje dag grips flera personer. Viasna rapporterade 258 sådana gripanden i februari 2023 samt 195 fall av politiskt motiverade administrativa förföljelser, medan domare under samma period utdömde 31 administrativa fängelsestraff och 11 böter.
D. Den 8 februari 2023 dömde en regional domstol i Grodno Andrzej Poczobut, journalist och vice ordförande för Polackernas förbund i Belarus, till åtta års straffarbete i fångkoloni. Poczobut åtalades för att ha ”uppmanat till handlingar som hotar Belarus nationella säkerhet” och för att ha ”uppviglat till fientlighet och konflikter” efter att ha gripits den 25 mars 2021 tillsammans med andra medlemmar av Polackernas förbund, och han är den enda som formellt har ställts inför rätta. Maria Tiszkowska, Irena Biernacka och Anna Paniszewa, som greps tillsammans med honom, frigavs från fängelset 2021 och deporterades till Polen, medan Angelika Borys, ordförande för Polackernas förbund, har suttit i husarrest sedan mars förra året.
E. Den politiskt motiverade skenrättegången mot Andrzej Poczobut, och den efterföljande domen, är tydliga exempel på Lukasjenkaregimens antipolska agerande mot den polska minoriteten. Den systematiska diskrimineringen av den polska minoriteten i Belarus har pågått i många år och inbegriper den belarusiska regimens senaste beslut som syftar till att avskaffa utbildning på polska, genomsökningar av polska ledares hus och förstörelse av polska kyrkogårdar och gravar som tillhör poeter, författare, rebeller och soldater i Hemarmén.
F. Lukasjenka har intensifierat sin kampanj mot människorättsaktivister och journalister. Den 3 mars 2023 slog distriktsdomstolen i Lieninski i Minsk fast att det fullt ut hade bevisats att människorättsförsvarare var skyldiga till ”smuggling som genomförts av en organiserad grupp” och ”finansiering av gruppaktioner som grovt kränker den allmänna ordningen”. I en skenrättegång dömde domaren Viasnas grundare och ordförande och mottagare av Nobels fredspris, Ales Bjaljatski, till tio års internering i fångkoloni med medelhög säkerhetsklass. Viasnas vice ordförande och vice ordföranden för Internationella federationen för mänskliga rättigheter, Valiantsin Stefanovitj, kampanjsamordnaren för människorättsförsvarare för fria val, Uladzimir Labkovitj, samt människorättsförsvararen Zmitser Salauyou (i dennas frånvaro) dömdes av samma domare till långa fängelsestraff i fångkoloni. De dömdes också alla att betala höga böter. Domaren Maryna Zapasnik vägrade att hålla rättegången på belarusiska i stället för ryska och avslog Bjaljatskis begäran om tolkning, vilket vittnar om Lukasjenkaregimens anti-belarusiska politik.
G. Anklagelserna mot Andrzej Poczobut och Ales Bjaljatski anses allmänt vara politiskt motiverade och syfta till att tysta oberoende röster och undertrycka yttrande- och föreningsfriheten.
H. Den 6 mars 2023 dömde Lukasjenkaregimen ledaren för de demokratiska krafterna i Belarus, Svjatlana Tsichanouskaja, och andra medlemmar av samordningsrådet (Pavel Latushka, Volha Kavalkova, Maryia Maroz och Siarhej Dyleuski) i deras frånvaro. Tsichanouskaja dömdes till 15 års fängelse, Latushka till 18 års fängelse och Kavalkova, Maroz och Dyleuski till 12 års fängelse för att ha ”konspirerat för att ta makten på ett författningsvidrigt sätt” och för att ha ”skapat en extremistisk grupp och offentligt uppmanat till maktövertagande”.
I. Domarna avkunnades dagar efter det att en belarusisk domstol förlängde det 18-åriga fängelsestraffet för Tsichanouskajas make, Siarhei Tsikhanouski (från YouTube-kanalen ”Country for Life”), med 18 månader efter det att han anklagats för ”uppenbar överträdelse av en kriminalvårdsanstalts interna föreskrifter”.
J. Mikalaj Statkevitj (från det belarusiska socialdemokratiska partiet (folkförsamlingen)) och Pavel Seviarynets (från det belarusiska kristdemokratiska partiet) har redan tillbringat mer än 1 000 dagar i fängelse.
K. Lukasjenkaregimen har förföljt icke-statliga organisationer och människorättsorganisationer och har fortsatt den brottsliga förföljelsen av demokratiska aktivister såsom Leanid Sudalenka, Marfa Rabkova, Andrei Chapiuk och Nasta Loyka.
L. I ett politiskt motiverat mål i Belarus den 17 oktober 2022 dömdes den politiska fången Mikalai Autukhovitj till ett hårt straff utan tidigare motstycke, nämligen 25 års fängelse i en straffkoloni med hög säkerhet, medan 11 andra personer dömdes till fängelsestraff på upp till 20 år.
M. Från januari till oktober 2022 dokumenterade det belarusiska journalistförbundet (BAJ) 93 fall av godtyckliga frihetsberövanden, razzior, böter och administrativa gripanden av journalister, och 28 av dem var frihetsberövade och falskt anklagade för allt från ”förolämpning av presidenten” till ”förräderi” och ”konspiration för att överta statsmakten”. Enligt BAJ hade i oktober 2022 minst 29 oberoende mediekanaler betecknats som ”extremistiska” och stängts av myndigheterna. Till följd av det totala förtrycket av oberoende medier finns det inte längre någon yttrandefrihet i Belarus, och regimen utövar fullständig övervakning av internet.
N. Regimen har fortsatt sitt förtryck mot advokater som vedergällning för att ha uttryckt åsikter om rättighetsfrågor, företrätt klienter i politiskt motiverade fall och uttalat sig mot kriget i Ukraina. Sedan augusti 2020 har minst 70 advokater förlorat sina licenser till följd av godtyckliga beslut av justitieministeriet eller politiskt motiverade avstängningsförfaranden. Under 2022 blev sju advokater föremål för straffrättsligt åtal på politiskt motiverade grunder och sedan för administrativt åtal, frihetsberövanden, husrannsakan och trakasserier.
O. Politiska fångar utsätts för ytterligare förtryck. Detta sker i form av att politiska fångar hålls fängslade under förhållanden som är förbjudna enligt Belarus internationella åtaganden, att de utdöms disciplinära påföljder av falska skäl, att de placeras i straffceller, att säkerhetsnivån för vissa politiska fångar uppgraderas och att deras fängelsestraff godtyckligt förlängs, att politiska fångars rätt till korrespondens kränks och att de berövas familjebesök under långsökta förevändningar.
P. Politiska fångar, såsom Palina Sharenda-Panasiuk, en aktivist inom den europeiska medborgarkampanjen i Belarus, utsätts för omänsklig behandling såsom kalla temperaturer, svält och sömnbrist. I slutet av februari fanns det ingen information om Palina Sharenda-Panasiuks vistelseort.
Q. Lukasjenkas myndigheter har slagit till mot flera oberoende fackföreningars kontor, gripit minst 14 av dess ledare och medlemmar och anklagat dem för ”organisering av verksamhet som allvarligt kränker den allmänna ordningen”. I juli 2022 stängde Belarus högsta domstol fyra stora oberoende fackföreningar och den belarusiska kongressen för demokratiska fackföreningar.
R. Lukasjenkaregimen fortsätter att vidta åtgärder som begränsar rättigheterna för belarusier bosatta utomlands. Under 2022 och 2023 greps 58 personer efter att ha återvänt till Belarus för att ha deltagit i protesterna 2020 eller för att på sociala medier ha delat innehåll som anses vara ”extremistiskt”.
S. Trots tusentals fall av polisbrutalitet, inklusive dödande av demonstranter, som rapporterats sedan augusti 2020, har regimen aktivt främjat och belönat de ansvariga för dessa handlingar.
T. Lukasjenka fortsätter sin politik för en förryskning av Belarus med det strategiska målet att marginalisera och förstöra uttryck för belarusisk nationell identitet, inbegripet språk och kultur, genom godtyckliga gripanden och frihetsberövanden och genom att på ett särskilt brutalt sätt behandla kulturpersonligheter, såsom författare, konstnärer och musiker, och i allmänhet personer som talar belarusiska offentligt. Denna politik omfattar även förbud mot nationella och historiska symboler för Belarus, såsom den vit‑röd-vita flaggan och Pahonia (det oberoende Belarus verkliga historiska vapensköld) och stängning av förlag, privatskolor och belarusiska språkkurser.
U. De som motsätter sig kriget eller ägnar sig åt annan protestverksamhet fortsätter att förföljas. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes har belarusiska medborgare protesterat mot kriget, folk har hållit massmöten och organiserat blockader, stört järnvägstrafiken för att bromsa transporter av rysk militär utrustning, spritt information om militära insatser och anslutit sig till de ukrainska styrkorna för att bekämpa angriparna.
V. Belarus är det enda landet i Europa som tillämpar dödsstraff, och nyligen meddelades att avrättningar av politiska motståndare till regimen skulle genomföras.
W. Sedan 2021 har Lukasjenka fortsatt sina hybridattacker mot EU genom att använda migranter och människohandel som vapen.
X. Lukasjenkaregimen i Belarus möjliggör och stöder direkt den ryska militära aggressionen mot Ukraina, bland annat genom att tillåta Ryssland att attackera Ukraina från belarusiskt territorium, exempelvis genom uppskjutning av ballistiska missiler, genom att underlätta stationering och transport av rysk militär personal samt lagring, leverans och transport av militär utrustning och vapen, inbegripet tunga vapen, genom att tillåta ryska militärflygplan att flyga från och över belarusiskt luftrum till Ukraina och genom att tillhandahålla tankstationer.
Y. Putins strategi gentemot Belarus innebär att det belarusiska samhället isoleras från den fria världen, och syftet är att helt ockupera och införliva Belarus i Ryska federationen.
Z. Den 1 mars 2023 inleddes uppdraget för ett demokratiskt Belarus i Bryssel vid en ceremoni där Svjatlana Tsichanouskaja deltog.
1. Europaparlamentet bekräftar sin solidaritet med det belarusiska folket, som fortsätter att kämpa för ett suveränt, fritt och demokratiskt Belarus, samtidigt som det riskerar sin frihet och allt oftare sina liv, och begär ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla politiska fångar och alla personer som på ett godtyckligt sätt har frihetsberövats och gripits eller dömts på politiskt motiverade grunder, och att alla åtalspunkter mot dem ska dras tillbaka, samt att de ska få fullständig upprättelse och ekonomisk ersättning för de skador som har uppstått på grund av deras olagliga frihetsberövande. Parlamentet kräver ett slut på det statliga våldet. Parlamentet erkänner att det belarusiska folkets har valt Svjatlana Tsichanouskaja till sin demokratiska ledare.
2. Europaparlamentet förkastar kategoriskt Ryska federationens inblandning i Belarus inre angelägenheter, särskilt efter det uppgjorda presidentvalet 2020, när Ryska federationen tillhandahöll allt nödvändigt stöd till Lukasjenkaregimen för att slå ner de fredliga protesterna och dränka nationen med drakoniskt förtryck.
3. Europaparlamentet fördömer det orättfärdiga straff som domstolen i en totalitär stat har utdömt mot Andrzej Poczobut. Parlamentet efterlyser att åtgärderna mot den polska minoriteten ska upphöra och att Andrzej Poczobut och andra medlemmar i Polackernas förbund ska friges omedelbart och villkorslöst.
4. Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av mottagaren av Nobels fredspris Ales Bjaljatski samt av alla andra människorättsförsvarare och politiska fångar i Belarus.
5. Europaparlamentet fördömer de beslut som nyligen fattats av Lukasjenkas myndigheter om att stänga polska skolor och avskaffa utbildningen på polska samt att förstöra polska begravningsplatser och polskt kulturarv.
6. Europaparlamentet kräver bestämt och orubbligt att Belarus följer tillämpliga principer i internationell rätt och internationella avtal.
7. Europaparlamentet understryker att usurpatorn Lukasjenka och hans medarbetare bör avlägsnas från makten och ställas inför rätta för sina brott mot det belarusiska folket. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att vidta alla nödvändiga åtgärder i internationella institutioner och att inleda förfaranden vid Internationella brottmålsdomstolen eller andra lämpliga internationella tribunaler eller domstolar för att, i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, stödja utredning av och åtal för de handlingar som den politiska ledningen i Belarus, särskilt Alexander Lukasjenka, gör sig skyldig till som krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Parlamentet stöder den internationella ansvarsskyldighetsplattformen för Belarus. Parlamentet uppmanar Internationella röda korset och andra organisationer att arbeta för att förbättra förhållandena för politiska fångar.
8. Europaparlamentet avvisar legitimiteten och lagligheten hos de internationella avtal som Lukasjenka har undertecknat sedan han förlorade presidentvalet 2020, särskilt de avtal som undertecknats med Ryssland och som undergräver Belarus suveränitet och tvingar landets regering till en alltmer omfattande och strikt kontroll från Kreml.
9. Europaparlamentet fördömer Rysslands missbruk av belarusiskt territorium och luftrum samt belarusisk infrastruktur för att inleda en fullskalig invasion av Ukraina den 24 februari 2022 och landets fortsatta användning av belarusiskt territorium för att fortsätta sitt krig mot det belarusiska folkets vilja, men med Lukasjenkaregimens samtycke och aktiva deltagande. Parlamentet kräver ett omedelbart tillbakadragande av de ryska trupper som anlände till Belarus före invasionen av Ukraina och vars närvaro på Belarus territorium sedan dess har utvidgats. Parlamentet understryker att Lukasjenka och hans medarbetare är ansvariga för aggressionsbrottet mot Ukraina. Parlamentet välkomnar de åtgärder som det belarusiska samhället har vidtagit för att motsätta sig användningen av Belarus territorium för den ryska invasionen av Ukraina. Parlamentet uttrycker sitt stöd för Kastuś Kalinoŭski-regimentet som kämpar mot rysk imperialism i Ukraina.
10. Europaparlamentet fördömer Lukasjenkas ansträngningar för att utrota den belarusiska kulturen och russifiera nationen. Parlamentet uppmanar EU att stödja oberoende belarusiska kulturorganisationer, såsom teatrar, körer, skolor, folkband och konstnärer, och att stödja återupplivandet av det belarusiska språket.
11. Europaparlamentet upprepar att det belarusiska folket företräds av ledaren för ett demokratiskt Belarus, Svjatlana Tsichanouskaja, Belarus förenade övergångsregering och samordningsrådet. Parlamentet uppmanar EU och det internationella samfundet att vidta åtgärder för att ge det belarusiska folket, som för närvarande saknar möjlighet att yttra sig vid evenemang med stor genomslagskraft när belarusiska intressen diskuteras och beslutas, möjlighet att företrädas vid dessa evenemang. Parlamentet understryker att eftersom Svjatlana Tsichanouskaja är den legitima företrädare som valts av det belarusiska folket ska bjudas in till sådana evenemang för att belarusiska intressen ska kunna företrädas. Parlamentet stöder den förenade övergångsregeringen och samordningsrådet. Parlamentet stöder målen för dessa demokratiska representativa organisationer, som syftar till att försvara Republiken Belarus oberoende och suveränitet, upphöra med den faktiska ockupationen av Belarus, återställa den författningsenliga ordningen och rättsstatsprincipen, utveckla och genomföra åtgärder för att förhindra olagligt maktbevarande, säkerställa övergången från diktatur till demokrati, skapa förutsättningar för rättvisa och fria val samt utveckla och genomföra de lösningar som krävs för att säkerställa en demokratisk förändring i Belarus och landets euroatlantiska framtid.
12. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en kontaktgrupp i Europarådet i samarbete med de belarusiska demokratiska krafterna och det civila samhället. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna, medlemsstaterna och internationella organisationer att formalisera samarbetet med de demokratiska företrädarna för Belarus.
13. Europaparlamentet välkomnar det nyligen inrättande uppdraget för ett demokratiskt Belarus i Bryssel i närvaro av den belarusiska ledaren Svjatlana Tsichanouskaja.
14. Europaparlamentet understryker vikten av att utarbeta samförståndsavtalet med ett demokratiskt Belarus, som företräds av Svjatlana Tsichanouskaja.
15. Europaparlamentet ser positivt på stödet från EU och dess medlemsstater, särskilt Polen och Litauen, som har gett stöd och skydd till det belarusiska folket som tvingats fly från landet, och uppmanar kommissionen att stödja dessa insatser ytterligare.
16. Europaparlamentet avvisar kategoriskt erkännandet av Lukasjenkas lag som berövar belarusier medborgarskap, och uppmanar kommissionen att fortsätta stödja de insatser som Belarus förenade övergångsregering gör för att lösa problemen för de belarusier som tvingats lämna Belarus, inbegripet utfärdande av en officiellt erkänd resehandling som är giltig för internationella resor till belarusiska medborgare och utfärdande av nödvisum som gör det möjligt att vid behov lämna Belarus.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka kapacitetsuppbyggnadsstödet till Belarus oberoende fackföreningar, fria medier, det civila samhället och demokratiaktivister både i Belarus och i exil. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att ge stöd till det belarusiska civila samhället, oberoende medier och demokratiska politiska grupper och strukturer, inbegripet samordningsrådet och den förenade övergångsregeringen. Parlamentet uppmanar de demokratiska krafterna i Belarus att upprätthålla och främja enighet som bygger på målet om ett fritt, demokratiskt och oberoende Belarus.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge stöd och skydd till människorättsförsvarare och det civila samhället i Belarus, som kommer att utsättas för allvarliga repressalier, bland annat genom att vid behov utfärda nödvisum så att de kan lämna Belarus.
19. Europaparlamentet fördömer skarpt förtrycket, tortyren och misshandeln av det fredliga folket i Belarus, ingripandena mot fackföreningsledare och tystandet av medierna och internet. Parlamentet uppmuntrar Internationella arbetsorganisationen att åberopa artikel 33 i sin författning som svar på de grova kränkningarna av fackföreningarnas rättigheter och förtrycket av fackföreningsledare.
20. Europaparlamentet begär att alla sanktioner mot Ryssland strikt ska återspeglas för Belarus och att alla framtida sanktionsomgångar ska genomföras på lämpligt sätt. Parlamentet begär att alla företrädare för Lukasjenkas odemokratiska regim, såsom domare, åklagare, miliser och KGB-tjänstemän samt propagandister och andra som fungerar som verktyg för diktatorn för att förtrycka det belarusiska folket och underlätta Rysslands anfallskrig, ska föras upp på sanktionsförteckningen. Parlamentet begär att kaliumklorid, regimens viktigaste inkomstkälla, ska föras upp på sanktionsförteckningen.
21. Europaparlamentet välkomnar helhjärtat inrättandet av uppdraget för ett demokratiskt Belarus i Bryssel. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att ge betydande stöd, både ekonomiskt och tekniskt, till uppdraget och att involvera det i projekt som är inriktade på Belarus och dess civila samhälle.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en arbetsgrupp som ska inleda en politisk dialog med företrädare för ett demokratiskt Belarus i syfte att utarbeta ett omfattande sektorsövergripande avtal som ska utgöra grunden för samarbetet med ett demokratiskt Belarus när den nuvarande regimen inte längre har makten. Parlamentet upprepar att detta bör kombineras med en plan för ekonomiska och administrativa resurser, som ska genomföras i syfte att utföra och finansiera de nödvändiga reformerna i landet så snart detta är möjligt (en Marshallplan för Belarus).
23. Europaparlamentet efterlyser institutionalisering av ett demokratiskt Belarus deltagande i det östliga partnerskapet och stöd till det nyligen inrättade uppdraget för ett demokratiskt Belarus i Bryssel. Parlamentet begär att företrädarna för det belarusiska folket ska bjudas in till nästa toppmöte för den europeiska politiska gemenskapen. Parlamentet begär att ett EU-sändebud för ett demokratiskt Belarus ska utses.
24. Europaparlamentet stöder firandet av den 25 mars, som är årsdagen för Belarus självständighetsförklaring 1918, som den internationella dagen för solidaritet med ett demokratiskt Belarus.
25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, G20, Förenta nationerna, Internationella arbetsorganisationen, Internationella röda korset, Republiken Belarus, Ryska federationen och företrädarna för den belarusiska demokratiska oppositionen.