FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans angrepp och de fortsatta hoten mot Armenien
2.10.2023 - (2023/2879(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Jean‑Lin Lacapelle
för ID-gruppen
B9‑0399/2023
Europaparlamentets resolution om situationen i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans angrepp och de fortsatta hoten mot Armenien
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2023 om förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan[1],
– med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2023 om förbindelserna mellan EU och Armenien[2],
– med beaktande av sina övriga resolutioner om Azerbajdzjan, särskilt resolutionerna om situationen för mänskliga rättigheter och rättsstaten,
– med beaktande av uttalandena från rådet och kommissionen av den 3 oktober 2023 om situationen i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans angrepp och de fortsatta hoten mot Armenien,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 27 september 2020 återupptog Azerbajdzjan fientligheterna i regionen Nagorno‑Karabach, vilket ledde till att minst 140 civila dödades och 75 000 människor tvingades på flykt.
B. Azerbajdzjan attackerade den omtvistade regionen Nagorno-Karabach på nytt den 19 september 2023, vilket ledde till att minst 400 människor dödades.
C. Myndigheterna i den självutnämnda ”Republiken Artsach” har i praktiken kapitulerat. Alla politiska institutioner i Artsach kommer att upplösas den 1 januari 2024.
D. Till följd av attacken hade enligt armeniska myndigheter omkring 65 000 armenier i Nagorno-Karabach, mer än en tredjedel av regionens befolkning, redan flytt till Armenien den 28 september.
E. Azerbajdzjan har genomfört en blockad av Latjinkorridoren sedan december 2022, vilket har orsakat en humanitär kris i regionen Nagorno-Karabach.
F. Sedan 2020 har Azerbajdzjan förstört armeniska och kristna historiska platser av global betydelse i nyligen erövrade territorier.
G. I juli 2022 undertecknade kommissionen ett samförståndsavtal mellan EU och Azerbajdzjan om ett strategiskt partnerskap på energiområdet för att fördubbla importen av azerbajdzjansk naturgas till EU senast 2027.
1. Europaparlamentet fördömer skarpt Azerbajdzjans attack den 19 september 2023 mot det omtvistade territoriet Nagorno-Karabach, under falska påståenden om en antiterrorinsats.
2. Parlamentet påminner om att denna attack följer på den blockad av Latjinkorridoren sedan december 2022 som genomförts av så kallade miljöaktivister och som har lett till en humanitär kris i Nagorno-Karabach.
3. Europaparlamentet är djupt oroat över det armeniska och kristna kulturarvets öde i regionen Nagorno-Karabach. Europaparlamentet understryker att armeniska och kristna kulturminnesmärken har förstörts i territorier som erövrades av Azerbajdzjan 2020. Parlamentet är oroat över att armenierna i stor utsträckning kommer att lämna regionen och att deras kulturarv kommer att överges eller förstöras.
4. Europaparlamentet är bekymrat över att massutvandringen av armenier från Nagorno‑Karabach till Armenien samt den pågående politiska krisen i Armenien utgör en tung börda för landets socioekonomiska situation och till och med skulle kunna leda till en destabilisering av landet. Parlamentet påminner om behovet av stabilitet i Sydkaukasien.
5. Europaparlamentet uppmanar med kraft Azerbajdzjan att upphöra med alla våldshandlingar och att undvika all ytterligare användning av våld mot armenier i Karabachregionen.
6. Europaparlamentet konstaterar att många nationer i regionen har eftersträvat sina egna intressen och därigenom bidragit till den rådande oroande situationen och ytterligare destabiliserat regionen. Parlamentet påpekar den roll som Turkiet och andra stater spelar och deras inblandning i denna attack och i kriget 2020.
7. Europaparlamentet understryker att Ankara i själva verket gav militärt stöd till Baku för attacken 2020, bland annat genom att sända syriska islamister för att kämpa för Alijev, samtidigt som man stödde målen för Azerbajdzjans senaste militära operation. Parlamentet noterar i detta avseende att Erdoğan reste till Azerbajdzjan omedelbart efter den sista offensiven, vilket visade på Turkiets ambitioner i Sydkaukasien och stred mot EU-medlemsstaternas geopolitiska intressen.
8. Europaparlamentet noterar med liten förvåning EU:s och det internationella samfundets mjuka hållning när det gäller Azerbajdzjan och dess handlingar. Parlamentet understryker att samförståndsavtalet från 2022 mellan EU och Azerbajdzjan undertecknades efter kriget 2020 som fördes av Azerbajdzjan och som omfattade tortyr, förföljelse av armenier och förstörelse av armeniska och kristna kulturminnesmärken.
9. Europaparlamentet uppmanar EU att upphöra med finansieringen av Azerbajdzjan, särskilt inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Republiken Armeniens respektive Republiken Azerbajdzjans regering och nationalförsamling, kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] Antagna texter, P9_TA(2023)0082.
- [2] Antagna texter, P9_TA(2023)0081.