FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans angrepp och de fortsatta hoten mot Armenien
2.10.2023 - (2023/2879(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Anna Fotyga, Alexandr Vondra, Veronika Vrecionová, Assita Kanko, Adam Bielan, Waldemar Tomaszewski, Witold Jan Waszczykowski, Anna Zalewska, Elżbieta Kruk, Joachim Stanisław Brudziński, Andżelika Anna Możdżanowska
för ECR-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0393/2023
B9‑0404/2023
Europaparlamentets resolution om situationen i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans angrepp och de fortsatta hoten mot Armenien
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Armenien och Azerbajdzjan, särskilt resolutionen av den 19 januari 2023 om de humanitära konsekvenserna av blockaden i Nagorno-Karabach[1], av den 15 mars 2023 om förbindelserna mellan EU och Armenien[2] och av den 15 mars 2023 om förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan[3],
– med beaktande av uttalandet av den 29 september 2023 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om tvångsförflyttningen av människor från Nagorno-Karabach,
– med beaktande av uttalandet av den 21 september 2023 från EU:s höga representant om utvecklingen i Nagorno-Karabach,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 19 september 2023 inledde Azerbajdzjan en storskalig militär offensiv mot Nagorno-Karabach, efter en flera veckor lång blockad av Lachinkorridoren, den enda väg som förbinder Nagorno-Karabach med Armenien och omvärlden. Azerbajdzjan krävde ett fullständigt tillbakadragande av de etniska armeniska styrkor som kallas Nagorno-Karabachs försvarsarmé från regionen, och tvingade dem att kapitulera efter 24 timmars strider.
B. Blockaden har lett till en allvarlig humanitär kris som i hög grad har drabbat de mest utsatta befolkningsgrupperna och till en allvarlig brist på viktiga varor och tjänster, däribland livsmedel, bränsle och läkemedel, för de 120 000 armenier som bor i Nagorno-Karabach.
C. Offensiven upphörde med ett avtal om eldupphör den 20 september 2023, som innebar att Nagorno-Karabachs myndigheter och militär åtog sig att lägga ned vapnen och inleda samtal om ”återintegrering”.
D. Azerbajdzjans regering uppgav att den skulle garantera civilbefolkningens rättigheter, däribland utbildningsrättigheter, kulturella rättigheter, religiösa rättigheter och kommunala valrättigheter, men gav inte regionen autonom ställning. På grund av åren av spänningar anser den armeniska befolkningen inte att dessa löften är trovärdiga och fruktar repressalier eller förlust av friheten att använda sitt språk och utöva sin religion och sina seder.
E. Över 100 000 människor – mer än tre fjärdedelar av Nagorno-Karabachs befolkning – har redan flytt till Armenien efter att Azerbajdzjan tillät dem att lämna territoriet, vilket utgör en massutvandring av nästan hela den armeniska befolkningen och kan leda till ett slut på hundratals år av armenisk närvaro i området.
F. De människor som har beslutat sig för att stanna är oftast äldre, medan andra uppger att de kanske återvänder om det visar sig vara säkert för etniska armenier under Azerbajdzjans styre.
G. Den 27 september 2023 greps Ruben Vardanyan, en rysk-armenisk affärsman och miljardär, tidigare premiärminister i Nagorno-Karabach och grundare av det humanitära initiativet Aurora, av Azerbajdzjans styrkor när han passerade gränsen från Nagorno‑Karabach till Armenien.
H. Den 28 september 2023 utfärdade Nagorno-Karabachs ledare, Samvel Shahramanyan, ett dekret om att Nagorno-Karabach skulle upphöra att existera den 1 januari 2024 och uppmanade befolkningen i Nagorno-Karabach, även personer utanför republiken, att bekanta sig med de återintegreringsvillkor som Azerbajdzjan lagt fram.
I. Myndigheterna i Azerbajdzjan tillkännagav att en process för att registrera armeniska invånare via en särskild portal skulle inledas.
J. Det finns ett stort antal kyrkor, moskéer, stenkors och kyrkogårdar i Nagorno-Karabach. Efter att Azerbajdzjan hade orsakat stora avsiktliga skador på det armeniska kulturarvet under kriget 2020 angav Internationella domstolen i sitt beslut av den 7 december 2021[4] att Azerbajdzjan måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga och bestraffa vandalism och skändning som påverkar det armeniska kulturarvet, inbegripet men inte begränsat till kyrkor och andra gudstjänstlokaler, monument, kulturminnesmärken, kyrkogårdar och artefakter.
K. Den 26 september 2023 meddelade kommissionen att den skulle öka sin humanitära finansiering med fem miljoner euro som svar på de ökande behoven till följd av krisen i Nagorno-Karabach.
L. EU och Förenta staterna har underlättat flera fredssamtal mellan Armenien och Azerbajdzjan. Armenien har officiellt lämnat in ett käromål mot Azerbajdzjan till Internationella domstolen och begärt tillämpning av tillfälliga åtgärder enligt den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering.
1. Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att avstå från ytterligare fientligheter i Nagorno-Karabach och i regionen. Parlamentet betonar att Azerbajdzjan återtog kontrollen över Nagorno-Karabachs territorium med våld i samband med en stor humanitär kris i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans blockad av Lachinkorridoren under de senaste nio månaderna, i strid med Azerbajdzjans åtaganden enligt uttalandet om eldupphör av den 9 november 2020.
2. Europaparlamentet betonar att Azerbajdzjan bär ansvaret för att garantera armeniernas rättigheter och säkerhet i Nagorno-Karabach, inbegripet deras rätt att bo i sina hem utan hot och diskriminering, samt rätten att återvända för dem som har fördrivits. Parlamentet är djupt oroat över hur Azerbajdzjans åtgärder påverkar civilbefolkningen, som nu lämnar regionen. Parlamentet betonar att varje tvångsförflyttning av den etniska armeniska befolkningen kan utgöra en etnisk rensning, som kraftfullt bör bemötas av det internationella samfundet. Parlamentet uppmanar därför Baku att avstå från alla åtgärder som direkt eller indirekt syftar till att fördriva de återstående etniska armenierna från regionen och anser att de som beslutar sig för att återvända ska tillåtas göra detta.
3. Europaparlamentet uttrycker sin sympati med armenierna i Nagorno-Karabach, som måste fly från sina förfäders land. Parlamentet välkomnar alla insatser av Armeniens regering för att ge skydd och bistånd till fördrivna armenier. Parlamentet välkomnar EU:s humanitära bistånd till den konfliktdrabbade befolkningen i och omkring Nagorno-Karabach och efterlyser ytterligare bistånd för att tillgodose alla humanitära behov, särskilt obehindrat humanitärt tillträde till regionen, och noterar regionens betydelse för EU.
4. Europaparlamentet konstaterar att ett FN-uppdrag anlände till Nagorno-Karabach först den 1 oktober 2023, och att detta är första gången på cirka 30 år som denna internationella organisation har kommit till regionen. Parlamentet förväntar sig att ett oberoende internationellt uppdrag kommer att ge invånarna i Nagorno-Karabach insyn, tillförsikt och förtroende, med fokus på humanitära behov och skydd.
5. Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans regering att förbinda sig till en allmän amnesti för alla tidigare tjänstemän i Nagorno-Karabach som har bortförts och gripits och kräver att de omedelbart och villkorslöst friges.
6. Europaparlamentet understryker att humanitära organisationer och FN-organ måste beviljas omedelbart, fritt och obehindrat tillträde till Nagorno-Karabach för att ge den återstående lokalbefolkningen det stöd som krävs och övervaka situationen.
7. Europaparlamentet fördömer de ryska ”fredsbevarande styrkornas” passivitet och det allmänna inflytandet av Ryssland, som i årtionden har underblåst konflikten och utnyttjat den för sina egna politiska syften.
8. Europaparlamentet uttrycker djup oro över bevarandet av det kulturella, religiösa och historiska arvet i Nagorno-Karabach efter den massiva utvandringen av Nagorno‑Karabachs armenier, med tanke på förstörelsen av det kulturella, religiösa och historiska arvet sedan konflikten i Nagorno-Karabach inleddes. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjan att avhålla sig från att ytterligare förstöra eller försumma det kulturella, religiösa och historiska arvet eller ändra dess ursprung, och att i stället sträva efter att bevara, skydda och främja denna rika mångfald, i linje med Internationella domstolens beslut av den 7 december 2021. Parlamentet insisterar med eftertryck på att Azerbajdzjan omedelbart ger Unesco tillträde till kulturarvsplatserna på de territorier som står under dess kontroll för en inventering samt att Azerbajdzjan garanterar deras skydd. Parlamentet uppmanar med kraft Azerbajdzjan att se till att inga åtgärder vidtas på armeniska kulturarvsplatser innan ett bedömningsuppdrag från Unesco har varit på plats, och att armeniska och internationella kulturarvsexperter rådfrågas i förväg och deltar aktivt vid inventeringen av armeniska kulturarvsplatser. Parlamentet efterlyser ett fullständigt återställande av dessa och andra förstörda platser. Parlamentet föreslår att EU:s satellitcentrum (Satcen) används för att tillhandahålla satellitbilder som kan hjälpa till att fastställa det hotade kulturarvets yttre skick i regionen.
9. Europaparlamentet välkomnar Europeiska unionens civila uppdrag i Armenien (Euma) inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, men betonar att det krävs fler Euma-observatörer med ytterligare kapacitet för att bättre uppnå uppdragets mål. Parlamentet välkomnar Armeniens beredvillighet att underlätta uppdraget på sitt territorium och uppmanar Azerbajdzjan att tillåta Euma att närvara även på den azerbajdzjanska sidan av gränsen.
10. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för både Azerbajdzjans och Armeniens suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjan att på nytt bekräfta sitt otvetydiga stöd för Armeniens territoriella integritet. Parlamentet förväntar sig att Azerbajdzjan avstår från aggression och fientligheter mot Armenien efter att ha återfått kontrollen över sina internationellt erkända gränser. Parlamentet anser därför att Euma bör stärkas så att det kan fortsätta att noga övervaka utvecklingen på plats i detta avseende.
11. Europaparlamentet efterlyser ett starkare engagemang från EU:s sida i regionen, särskilt i strävan efter en förlikning som kan normalisera förbindelserna mellan Armenien, Azerbajdzjan och Turkiet och skapa varaktig fred i regionen.
12. Europaparlamentet uppmanar EU att ytterligare hjälpa de demokratiskt valda myndigheterna i Armenien att bygga upp sin motståndskraft och stabilitet och fortsätta med de demokratiska reformerna i landet. Parlamentet anser att förbindelserna mellan EU och Armenien, med de armeniska myndigheternas samtycke, bör utvecklas snabbt på grundval av ett framtida associeringsavtal och möjligheten till EU-anslutning.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, Armeniens regering och president, Azerbajdzjans regering och president, generalsekreteraren för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Europarådets generalsekreterare, generaldirektören för Unesco och FN:s generalsekreterare.
- [1] EUT C 214, 16.6.2023, s. 104.
- [2] Antagna texter, P9_TA(2023)0081.
- [3] Antagna texter, P9_TA(2023)0082.
- [4] Internationella domstolens beslut av den 7 december 2021 om begäran om information om provisoriska åtgärder för tillämpning av den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (Armenien mot Azerbajdzjan).