FÖRSLAG TILL RESOLUTION om effektiviteten av EU:s sanktioner mot Ryssland
6.11.2023 - (2023/2905(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Bernard Guetta, Petras Auštrevičius, Olivier Chastel, Katalin Cseh, Vlad Gheorghe, Karin Karlsbro, Georgios Kyrtsos, Nathalie Loiseau, Karen Melchior, Javier Nart, Urmas Paet, Dragoş Pîslaru, Dragoş Tudorache
för Renew-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0453/2023
B9‑0454/2023
Europaparlamentets resolution om effektiviteten av EU:s sanktioner mot Ryssland
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina, särskilt sedan upptrappningen av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina i februari 2022,
– med beaktande av det breda internationella fördömandet av Rysslands olagliga aggressionskrig mot Ukraina, förlusten av människoliv och den förstörelse som det orsakat i Ukraina,
– med beaktande av rådets beslut (EU) 2022/2332 av den 28 november 2022 om angivande av överträdelse av unionens restriktiva åtgärder som ett område av brottslighet som uppfyller kriterierna i artikel 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 1[1],
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Sedan den 24 februari 2022, då Ryssland inledde sitt oprovocerade, orättfärdiga och olagliga aggressionskrig mot Ukraina, har det geopolitiska läget i Europa förändrats i grunden.
B. Ryska styrkor har urskillningslöst attackerat bostadsområden och civil infrastruktur, vilket inneburit att tusentals ukrainska civila dödats, att ukrainska medborgare i Ryssland och ryskockuperade områden i Ukraina tvångsdeporterats och fängslats och att terrorhandlingar har ägt rum i hela Ukraina.
C. Sedan den 17 mars 2014 har EU infört 11 sanktionspaket mot Ryssland som syftar till att försvaga landets ekonomiska bas och begränsa landets förmåga att föra krig, inbegripet restriktiva åtgärder mot nästan 1 800 personer och enheter som är ansvariga för eller inblandade i kriget i Ukraina, ett förbud mot många importerade varor och tjänster från Ryssland, såsom olja och råvaror, och ett förbud mot export till Ryssland av all militär utrustning och alla militära komponenter.
D. Att mäta sanktionernas effekter är förknippat med många utmaningar, bland annat bristen på tillförlitliga siffror och statistik. Effekterna av EU:s sanktioner kan inte lätt skiljas från effekterna av Förenta staternas och andra sanktioner, de ryska motsanktionerna eller effekterna av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina. Även om EU:s sanktioner mot Ryssland saknar motstycke verkar konsekvenserna för den ryska ekonomin hittills vara mindre än vad som ursprungligen förutsågs i vissa av prognoserna, och det finns oroväckande tecken på att sanktionernas effektivitet håller på att avta. Sanktionerna mot Ryssland har tvingat och tvingar fortfarande dem som är föremål för sanktionerna till ett ständigt sökande efter kostsamma omvägar.
E. Rysslands intäkter från olje- och gasexport minskade med 38 % mellan januari 2022 och januari 2023. Rysslands andel av den europeiska efterfrågan på gas minskade från 23 % 2022 till under 10 % i januari 2023. Enligt den ryska federala statistikmyndigheten (Rosstat) minskade den totala gasproduktionen i Ryssland med 12 % under 2022, medan produktionsvolymen för flytande naturgas ökade med 8,1 % till rekordnivåer. Trots EU:s embargo mot kolindustrin ökade den ryska kolproduktionen med 0,3 % jämfört med 2021 och nådde en rekordnivå.
F. Enligt officiella ryska siffror påstås den ryska ekonomin ha krympt med endast 2,1 % under 2022, vilket är mycket mindre än väntat, trots landets aggressionskrig mot Ukraina och de internationella sanktionerna. Enligt Internationella valutafondens prognoser, på grundval av officiella ryska siffror, kommer den ryska ekonomin att växa med 2,2 % under 2023 och med 1,1 % under 2024.
G. Den 3 december 2022 beslutade rådet tillsammans med Förenta staterna, Förenade kungariket, Kanada, Japan och Australien att sätta ett oljepristak på 60 USD per fat. I oktober 2023 låg det genomsnittliga månatliga priset på råoljan Urals, Rysslands viktigaste oljeexportmärke, över 75 USD per fat, trots G7:s pristak på 60 USD. Rysslands oljeintäkter återhämtade sig under första halvåret 2023 och steg till den högsta nivån sedan november 2022.
H. Ryssland har kunnat styra om råoljeexporten från Europa till alternativa marknader som Indien, Kina och Turkiet. EU:s import från Indien och andra länder som har petroleumprodukter tillverkade av rysk olja har skjutit i höjden, vilket har skapat en bakdörr för rysk olja och undergrävt effekterna av EU:s sanktioner.
I. EU-medlemsstaternas inköp av rysk flytande naturgas (LNG) eller olja med ryskt ursprung från länder utanför EU är inte begränsade och ligger för närvarande långt över nivåerna före februari 2022. Ryssland är EU:s näst största leverantör av LNG, efter endast Förenta staterna. Den ökade LNG-importen från Ryssland strider mot EU:s mål att upphöra med sitt beroende av ryska fossila bränslen.
J. EU:s import från Ryssland har minskat sedan februari 2022. Trots sanktionerna har vissa medlemsstater i praktiken ökat handeln med Ryssland sedan februari 2022.
K. En rad EU-företag omfattas av undantag enligt rådets förordning (EU) nr 269/2014[2] och fortsätter därmed att bedriva affärsverksamhet med ryska enheter som omfattas av finansiella sanktioner och handelssanktioner. De nationella myndigheterna har behörighet att bevilja undantag, och EU-institutionerna informeras endast om de beviljade undantagen, utan möjlighet att bestrida dem. Parlamentet och andra institutioner har inte tillgång till denna viktiga information. Denna praxis med undantag minskar avsevärt den önskade effekten av EU:s sanktioner, vilket därmed gör att ett av EU:s viktigaste utrikespolitiska verktyg förlorar sin effektivitet och trovärdighet.
L. I ett försök att motverka sanktionerna har Ryssland vänt sig till länder som inte tillämpar sanktioner på jakt efter teknik och andra produkter. Rysslands handel med Kina nådde rekordhöga nivåer 2022, en ökning med 30 % jämfört med 2021, och ökade ytterligare med 36,5 % från januari till juli 2023. Kina står nu för omkring hälften av Rysslands import, en ökning från en fjärdedel före kriget. Rysslands handelsvolym med Indien och Turkiet har också ökat avsevärt.
M. Flera analyser av beslagtagna ryska vapen har visat att Ryssland fortsätter att importera kritiska västerländska komponenter eftersom Ryssland kan hitta alternativa leverantörer, och importen av viktiga produkter såsom halvledare har till och med stigit över nivåerna före sanktionerna.
N. Flera länder som inte tillämpar sanktioner, såsom Turkiet, Kazakstan, Kirgizistan, vissa sydkaukasiska länder och Serbien, har blivit nav där privata företag styr om de produkter som de importerar från EU till Ryssland.
O. Den 2 december 2022 lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om fastställandet av brottsrekvisit och påföljder med avseende på överträdelser av unionens restriktiva åtgärder[3] i syfte att underlätta utredning, lagföring och bestraffning av överträdelser av EU:s sanktioner i alla medlemsstater.
1. Europaparlamentet upprepar sitt fördömande i starkast möjliga ordalag av det oprovocerade, olagliga och orättfärdiga ryska aggressionskriget mot Ukraina. Parlamentet upprepar sitt krav på att Ryssland omedelbart avbryter all militär verksamhet i Ukraina och villkorslöst drar tillbaka samtliga trupper och all militär utrustning från hela Ukrainas internationellt erkända territorium.
2. Europaparlamentet påminner om att de internationella sanktionernas effektivitet är beroende av fasthet, sammanhållning, samarbete, ärlighet och respekt för åtagandena från de stater som har antagit dem.
3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tydligt identifiera ryska utländska tillgångar som är föremål för sanktioner och som innehas i deras jurisdiktioner och att säkerställa att ryska enheter inte kan komma åt dem.
4. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att på EU-nivå stärka och centralisera tillsynen över genomförandet av sanktioner och att utveckla en mekanism för förebyggande och övervakning av kringgående av sanktioner för att begränsa Rysslands förmåga att kringgå sanktionerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas myndigheter att samarbeta närmare kring utredningar av överträdelser eller kringgående av sanktioner och att visa konsekvenserna av sådana överträdelser genom att på ett dynamiskt och kraftfullt sätt förhindra och/eller lagföra överträdelser av EU:s sanktioner. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU-institutionerna att snabbt nå en överenskommelse om ett ambitiöst direktiv om fastställande av brottsrekvisit och påföljder med avseende på överträdelser av unionens restriktiva åtgärder. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att anta ett beslut som utvidgar Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter till att omfatta brott mot unionens restriktiva åtgärder, vilket skulle möjliggöra större harmonisering och ett konsekvent och enhetligt verkställande av sådana brott i hela EU.
5. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att inrätta system genom vilka information om transaktioner kan utbytas mer effektivt i syfte att förbättra verkställandet av sanktioner som rör militära varor och varor med dubbla användningsområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas myndigheter att ge företagen den information och det stöd som krävs för att förbättra efterlevnaden av EU:s sanktioner och att samarbeta med de företag vars produkter exporteras till Ryssland för att minimera risken för omedvetna överträdelser av exportkontrollerna.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvidga exportkontrollerna till att omfatta bredare kategorier, att anpassa exportkontrollerna mellan jurisdiktioner och att genomdriva åtgärder för att på ett konsekvent sätt täppa till kryphål.
7. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta särskilda åtgärder för att förhindra att produkter med avancerad teknik som exporteras till länder utanför EU hamnar i Ryssland och att kontinuerligt övervaka utvecklingen för att fastställa hur system för kringgående av sanktioner fungerar och anpassa sanktionssystemen i enlighet med detta.
8. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka och öka samordningen av verkställandet av befintliga sanktioner mot rysk oljeexport. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att helt stänga EU:s marknad för fossila bränslen av ryskt ursprung.
9. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa full överensstämmelse mellan sanktionerna och EU:s inremarknadsbestämmelser och att förbättra EU:s strategiska kommunikation och kamp mot desinformation om EU:s sanktioner mot Ryssland.
10. Europaparlamentet uppmanar med kraft företagen i EU-länderna och anslutande länder att dra tillbaka sin verksamhet från Ryssland. Parlamentet anser att företag som använder undantag från tillämpningen av EU:s sanktioner mot Ryssland och som upprätthåller affärsverksamhet med Ryssland, inte bör dra nytta av några EU-medel eller tekniskt stöd eller deltagande i EU-finansierade projekt. Parlamentet anser att dessa företag automatiskt bör placeras i systemet för tidig upptäckt och uteslutning och att deras status i Arachnes riskbedömningsverktyg bör uppdateras i enlighet med detta.
11. Europaparlamentet anser att samma princip bör gälla i tillämpliga delar för offentlig upphandling, vilket innebär att ministerier eller lokala myndigheter inte bör tillåtas köpa arbete, varor eller tjänster från företag som avviker från EU:s sanktioner enligt rådets förordning (EU) nr 269/2014.
12. Europaparlamentet fördömer beteendet hos de stater, enheter och enskilda personer som hjälper Ryssland att undvika konsekvenserna av EU:s sanktioner. Parlamentet påminner om att överträdelser av sanktionerna utgör ett brott på EU-nivå och har en allvarlig inverkan på EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna, inbegripet EU:s internationella särskilda sändebud för genomförandet av EU:s sanktioner, att intensifiera sitt arbete för att begränsa undvikande och kringgående av EU:s sanktioner mot Ryssland. Parlamentet betonar att de tillgångar som förverkas till följd av överträdelser av sanktionerna måste användas för att ersätta offren för den ryska aggressionen samt för återuppbyggnad och reformer av infrastruktur (inom ramen för Ukrainafaciliteten ).
13. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ompröva sina förbindelser med länder som inte gör tillräckliga ansträngningar för att begränsa undvikandet och kringgåendet av EU:s sanktioner mot Ryssland, inbegripet det finansiella stödet till dessa länder och eventuellt förmånstillträde till EU:s marknader.
14. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att upprätthålla EU:s enighet och att sätta ökat tryck på Ryssland och dess allierade, bland annat genom ytterligare sanktionspaket som syftar till att strategiskt begränsa Rysslands förmåga att ersätta sin förstörda militära utrustning och finansiera sin krigskampanj.
15. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med G7 för att sänka pristaket för rysk olja och ryska petroleumprodukter, införa ett embargo mot import av rysk LNG till EU och mot import av bränsle och andra petroleumprodukter från länder utanför EU om dessa produkter producerats med rysk olja samt förbjuda transport av rysk LNG-export genom EU:s territorium. Parlamentet uppmanar EU att införa pris- och volymtak för import av ryska och belarusiska gödselmedel till EU.
16. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att införa sanktioner mot alla stora ryska oljebolag, Gazprombank, deras dotterbolag och deras styrelser och ledning.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvidga sanktionerna till att omfatta ett fullständigt förbud i EU mot saluföring och slipning av diamanter av ryskt ursprung eller som har återexporterats från Ryssland.
18. Europaparlamentet välkomnar den belgiska regeringens tillkännagivande om beskattning av intäkterna från de immobiliserade ryskägda tillgångar som innehas av Euroclear. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att finna rättsliga vägar för att förverka ryska tillgångar som frysts och att använda dem för att åtgärda de olika konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina, inbegripet återuppbyggnaden av Ukraina och ersättning till offren för Rysslands aggression.
19. Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av de restriktiva åtgärderna mot regimen i Belarus eftersom den har gett fortsatt politiskt, finansiellt, operativt och logistiskt stöd till Moskva i dess aggression mot Ukraina.
20. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt när det gäller att upprätthålla ett robust transatlantiskt samarbete mellan EU och Förenta staterna om sanktioner, täppa till alla kryphål som skulle kunna göra det möjligt för Ryssland att undvika sanktioner och rationalisera exportkontrollerna.
21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Ukrainas president, regering och Verchovna Rada samt de ryska och belarusiska myndigheterna.
- [1] EUT L 308, 29.11.2022, s. 18.
- [2] Rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78 17.3.2014, s. 6).
- [3] Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställandet av brottsrekvisit och påföljder med avseende på överträdelser av unionens restriktiva åtgärder, COM(2022)0684.