FÖRSLAG TILL RESOLUTION om effektiviteten av EU:s sanktioner mot Ryssland

6.11.2023 - (2023/2905(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Michael Gahler, Andrius Kubilius, Rasa Juknevičienė, Traian Băsescu, Isabel Wiseler‑Lima, Andrzej Halicki, Andrey Kovatchev, Radosław Sikorski, Vladimír Bilčík, Janina Ochojska, Sara Skyttedal, Henna Virkkunen, Arba Kokalari, Alexander Alexandrov Yordanov, Eugen Tomac
för PPE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0453/2023

Förfarande : 2023/2905(RSP)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

B9-0455/2023

Ingivna texter :

B9-0455/2023

Debatter :

Omröstningar :

PV 09/11/2023 - 5.22
CRE 09/11/2023 - 5.22
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2023)0397

B9‑0455/2023

Europaparlamentets resolution om effektiviteten av EU:s sanktioner mot Ryssland

(2023/2905(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland,

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. EU och G7 har inlett tre kategorier av sanktioner mot Ryssland sedan landets fullskaliga invasion av Ukraina: (a) ett embargo mot rysk export för att minska de intäkter som Ryssland använder för att finansiera sin krigsmaskin, (b) ett embargo mot export av högteknologiska produkter från EU så att Ryssland inte kan tillverka ny militär utrustning med hjälp av modern teknik, och c) individuella sanktioner mot oligarker och andra kumpaner som stöder Putinregimens anfallskrig.

B. Intäkterna från export av energiresurser uppgick under 2022 till en tredjedel av de samlade intäkterna i Ryska federationens budget.

C. Sedan krigets början har Ryssland tjänat in 532 miljarder euro genom export av fossila bränslen, varav EU-medlemsstaternas inköp stod för till mer än 178 miljarder euro [1]. Enbart under 2022 uppgick intäkterna från ryska energiresurser till 321 miljarder US-dollar. Export av råolja och oljeprodukter är Ryska federationens största inkomstkälla.

D. Rådet har redan infört elva paket med ekonomiska och individuella restriktiva åtgärder mot Ryssland, däribland vissa åtgärder inom energisektorn som exempelvis rör specifika varor och teknik som behövs för oljeraffinering, energiindustrins utrustning, teknik och tjänster, råolja och raffinerade petroleumprodukter samt kol och andra fasta fossila bränslen.

E. EU:s medlemsstater har tillsammans med pristakskoalitionen infört pristak för råolja som transporteras sjövägen, petroleumoljor och oljor som utvinns ur bituminösa mineral och som har sitt ursprung i eller exporteras från Ryssland. Dessa pristak fastställdes till 60 US-dollar per fat för råolja, 45 US-dollar per fat för rabatterade petroleumprodukter och 100 US-dollar per fat för premiumpetroleumprodukter.

F. I olika studier [2] uppskattas produktionskostnaderna för rysk råolja per fat till cirka 15 US-dollar och för diesel till 20 US-dollar. Putins regim kan därför fortsätta att göra betydande vinster med nuvarande pristak och ett sänkt pristak på olja till 30 US-dollar kommer ändå inte att påverka produktionsvolymen negativt.

G. En prissänkning med 1 US-dollar per fat för rysk olja motsvarar enligt uppgifter från experter [3] 2,7 miljarder US-dollar i minskade årliga exportintäkter. I februari 2023 förlorade Ryssland 220 miljoner euro per dag i energiexportintäkter till följd av EU:s oljeembargo och pristak.

H. Den ryska exportvinsten skulle kunna minska med mer än 100 miljoner euro per dag om pristaket sattes närmare produktionskostnaderna i Ryssland.

I. Sanktionerna mot export av ryska energiresurser har en stark inverkan på ryska statens intäkter. Till följd av pristakets införande nära på halverades Rysslands intäkter från export av energiresurser i december 2022 jämfört med nivåerna före kriget.

J. Rysslands budgetunderskott 2022 (2,3 % av BNP) var nästan tre gånger högre än vad som förväntades före kriget på grund av att EU har infört pristak och sanktioner mot energiimport från Ryssland.

K. Vissa EU-medlemsstater har beviljat tillfälliga undantag för import av rysk råolja som transporteras sjövägen och vakuumgasolja.

L. Ryssland gynnas fortfarande av export av varor som inte omfattas av sanktioner och via icke-sanktionerade kanaler. Sedan augusti 2023 är det uppenbart att Ryssland hittar nya sätt att kringgå pristaket på olja, och de globala marknadspriserna på rysk olja har börjat stiga.

M. Ryssland tjänar fortfarande omkring 690 miljoner euro om dagen på sin export av fossila bränslen (uppgifter från augusti 2023). EU betalar fortfarande 2 miljarder euro i månaden till Ryssland för fossila bränslen.

N. Fortsatt import av gas i rörledning och flytande naturgas (LNG) samt olika undantag från förbuden mot import av råolja och oljeprodukter gör att EU fortfarande är en av Rysslands största kunder när det gäller fossila bränslen.

O. Ungern, Bulgarien, Slovakien, Tjeckien och Spanien var i juli 2023 EU:s största importörer av ryska fossila bränslen, främst råolja via rörledning, LNG och gas i rörledning från Ryssland.

P. Trots sanktionerna har Ryssland ökat leveranserna av LNG till Europa. Under första halvåret 2023 nådde EU:s import av rysk LNG den högsta nivån på tre år.

Q. Det privata företaget Novatek är den största leverantören av rysk LNG och ägs av ryska oligarker nära Vladimir Putin. Novatek håller för närvarande på att genomföra LNG-projektet Arctic-2 som syftar till att avsevärt öka försäljningen av rysk LNG till internationella marknader och som skulle kunna fördubbla företagets exportkapacitet.

R. De fartyg som transporterade störst andel rysk råolja både 2022 och 2023 är EU-ägda.

S. Europeisk aluminiumproduktion är inte längre konkurrenskraftig, delvis på grund av de höga energipriserna och för att ryska aluminiumproducenter har tagit marknadsandelar.

T. Rosatom och den ryska kärnenergisektorn omfattas fortfarande inte av sanktionspaketen, trots uppenbara och ihållande kränkningar av kärnsäkerheten vid kärnkraftverket Zaporizjzja. Det har visat sig att Rosatom via sina dotterbolag har tillhandahållit kritisk import av teknik och material till det ryska militärindustriella komplexet Rosatom gör affärer med europeiska kärnteknikföretag precis som tidigare och kommer därför fortsätta att utfärda tillstånd till producenter av VVER-1000-bränsle. EU och dess medlemsstater har under 2022 och 2023 gjort betydande framsteg när det gäller att minska sitt beroende av den ryska kärnkraftsindustrin, och därför har EU nu mycket bättre förutsättningar att införa sanktioner mot Rosatom.

U. Det finns en mängd bevis [4] för att Ryska federationen via tredjeländer försöker kringgå sanktionerna mot EU:s export av högteknologiska produkter och produkter med dubbla användningsområden. Dessa tredjeländer har avsevärt ökat exporten till Ryssland av samma slags produkter som EU exporterade innan unionen införde sanktioner mot Ryssland.

V. EU utsåg i december 2022 David O’Sullivan till internationellt särskilt sändebud för genomförandet av EU:s sanktioner.

W. Ryssland har meddelat att landets försvarsbudget under 2024 kommer att öka med nästan 70 % och uppgå till 107 miljarder euro, eller 6 % av BNP (en ökning från 63 miljarder euro, eller 3,9 % av BNP år 2023).

1. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att fördjupa, stärka och utvidga tillämpningsområdet för EU:s sanktionspolitik för att ytterligare minska Rysslands möjlighet att finansiera sina krigsinsatser eller använda västerländsk teknik för att tillverka vapen.

2. Europaparlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och pristakskoalitionen att ytterligare sänka pristaket på råolja från nuvarande 60 US-dollar per fat till 30 US-dollar per fat.

3. Europaparlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att undersöka möjligheten att införa ett embargo mot import av rysk gasol och rysk LNG till Europeiska unionen och att, i väntan på besked, överväga att stoppa importen av rysk LNG till enskilda medlemsstater.

4. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och pristakskoalitionen att införa ett pristak för rysk export av kvävegödselmedel.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en mekanism med restriktioner för import av bränslen som produceras av tredjeländer med hjälp av rysk olja.

6. Europaparlamentet uppmanar länderna i pristakskoalitionen att förbjuda omlastning av rysk olja och LNG genom sina territorialvatten och exklusiva ekonomiska zoner.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa sanktioner mot ryska och internationella företag som deltar i uppbyggnaden av LNG-terminalen Arctic-2 i Ryssland.

8. Europaparlamentet uppmanar EU att införa regelbundna kontroller av sändningar som enligt vad som deklarerats inte har sitt ursprung i Ryssland genom att analysera oljans kemiska signatur. Parlamentet konstaterar att sändningar av råolja som inte tillhandahåller tester eller omfattas av kontrollsystemet automatiskt behandlas som rysk olja och måste säljas i enlighet med pristaket (under marknadspriserna) samt spärras från västerländska marknader.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en begränsning av tankfartygstjänster och ett embargo mot försäljning av tankfartyg till Ryssland, samt en begränsning av europeiska försäkringstjänster för tankfartyg, om dessa används för export av rysk olja.

10. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och andra EU-institutioner att på EU-nivå införa förstärkt och centraliserad tillsyn av sanktionerna mot export av ryska energiresurser, vilket skulle hindra Ryssland från att söka och finna nya sätt att kringgå sanktionerna.

11. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förlänga sanktionerna mot ryskt aluminium. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att undersöka vilka andra typer av ryskproducerade varor som kan komma att få ökade marknadsandelar, och vidta lämpliga åtgärder.

12. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att införa sanktioner mot Rosatom, dess ledning och dotterbolag och att därmed begränsa samarbetsmöjligheterna till vad som är strängt nödvändigt för att trygga unionens energibehov.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Euratoms försörjningsbyrå att se över det nuvarande samarbetet med Rosatom och att bidra till att ersätta ryskt bränsle, ryska reservdelar och ryska tjänster med möjliga alternativ, med beaktande av Ukrainas framgångar i detta avseende.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga att införa ett förbud mot import av ryskt kärnbränsle såsom uran och mot att EU:s medlemsstater samarbetar med Ryssland kring kärnteknik, inbegripet återvinnings- och upparbetningsteknik som behövs i kärnkraftverk.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att stoppa kringgåendet av sanktioner mot export till Ryssland av högteknologiska varor och varor med dubbla användningsområden som produceras i EU.

16. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att införa liknande sanktioner mot export av varor till Belarus och att varna tredjeländer för att sanktioner kan komma att införas mot dem om de inte slutar att tillhandahålla tjänster för transitering av sanktionerade varor från EU till Ryssland.

17. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att införa nya bestämmelser för företag som är inblandade i kringgåendet av EU:s sanktioner, för att utesluta dessa företag från projekt för återhämtning, återuppbyggnad och modernisering i Ukraina inom ramen för Ukrainafaciliteten.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inrätta en ekonomisk ståndpunkt för en kommissionsledamot med ansvar för sanktioner, vilket skulle bidra till en bättre samordning av genomförandet av EU:s sanktionspolitik.

19. Europaparlamentet uppmanar rådet att utvidga sin sanktionsförteckning till att omfatta Patriarch Kirill, Vassily Nebenzia, Ryska federationens ständige representant för FN, Dmitrij Polyanskij, Ryska federationens förste ställföreträdande ständiga representant för FN, Sergej Karaganov, ordförande för redaktionskommittén vid rådet för utrikes- och försvarspolitik samt Dmitrij Trenin, forskningsprofessor vid fakulteten för världsekonomi och världspolitik vid det nationella forskningsuniversitetets ekonomiska institution, som har en ledande roll i spridningen av desinformation om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och som öppet har uppmanat Ryssland att genomföra kärnvapenangrepp mot Natomedlemmar.

20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet samt G7-ländernas regeringar och parlament.

Senaste uppdatering: 8 november 2023

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy