Förslag till resolution - B9-0457/2023Förslag till resolution
B9-0457/2023

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om effektiviteten av EU:s sanktioner mot Ryssland

6.11.2023 - (2023/2905(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Anna Fotyga, Angel Dzhambazki, Witold Jan Waszczykowski, Kosma Złotowski, Jadwiga Wiśniewska, Ryszard Czarnecki, Bogdan Rzońca, Elżbieta Rafalska, Jacek Saryusz‑Wolski, Adam Bielan, Eugen Jurzyca, Assita Kanko, Cristian Terheş, Joachim Stanisław Brudziński, Alexandr Vondra, Veronika Vrecionová, Anna Zalewska, Hermann Tertsch
för ECR-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0453/2023

Förfarande : 2023/2905(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0457/2023
Ingivna texter :
B9-0457/2023
Debatter :
Antagna texter :

B9‑0457/2023

Europaparlamentets resolution om effektiviteten av EU:s sanktioner mot Ryssland

(2023/2905(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina och Ryssland,

 med beaktande av FN-stadgan, Haagkonventionerna, Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen till dessa samt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

 med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan[1], och av det tillhörande djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan Europeiska unionen och Ukraina, som undertecknades 2014,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Ryska federationen fortsätter, med aktivt stöd av den belarusiska diktatorn Aljaksandr Lukasjenka, sitt olagliga, oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina, som började redan 2014 med ockupationen av Krim och delar av länen Donetsk och Luhansk och som eskalerade den 24 februari 2022 och blev den största militära konflikten på den europeiska kontinenten sedan andra världskrigets slut.

B. Tidigare politik gentemot Ryska federationen har inte lyckats stoppa landets imperialism och har endast lett till ett allt mer förödande anfallskrig, vilket innebär att allt annat än seger för Ukraina skulle vara ett oacceptabelt resultat för internationell fred, mänskliga rättigheter och demokrati.

C. Även efter 2014 fortsatte EU och vissa av dess medlemsstater med en politik präglad av nära samarbete med Ryska federationen på många områden, framför allt energi, men även inom rymdsektorn och till och med på det militära området, trots uppmaningar om att sätta stopp för detta. Europeiska företag, såsom Siemens, och företag som var involverade i byggandet av Kertjbron, har begått uppenbara överträdelser av EU:s sanktioner och bidragit till att öka Rysslands kapacitet och möjliggöra ytterligare angrepp. Trots viss uppmärksamhet i medierna har sådana skandalösa fall inte utretts och lagförts ordentligt, dvs. på ett sätt som skulle avskräcka andra företag.

D. EU har antagit 11 sanktionspaket mot Ryssland för att försvaga landets militära kapacitet och hämma dess förmåga att föra ett fullskaligt krig. Dessa sanktioner omfattar personliga sanktioner mot över 1 800 personer, avstängning av tio ledande ryska finansinstitut – däribland Rysslands största bank, Sberbank – från Swift-systemet för internationella finansiella meddelanden, ett förbud mot export till Ryssland (inklusive transitering) av varor och/eller teknik med dubbla användningsområden, drönarmotorer, vapen, civila skjutvapen, ammunition, militärfordon och paramilitär utrustning, stängning av EU:s luftrum, hamnar och vägar för ryska luftfartyg, fartyg och transportföretag, ett pristak för rysk råolja och ryska petroleumprodukter som exporteras till tredjeländer och ett förbud mot tillhandahållande av sjötransporter. Även om dessa sanktioner i viss utsträckning har undergrävt Kremls förmåga att föra sitt oprovocerade krig bör de ändå åtföljas av andra insatser, såsom fortsatt militärt stöd till Ukraina.

E. Det uppskattas att EU har fryst 300 miljarder EUR av Rysslands centralbanksreserver och 19 miljarder EUR av ryska oligarkers pengar, medan Förenta staterna och andra västerländska allierade har blockerat eller beslagtagit mer än 58 miljarder US-dollar i tillgångar som ägs eller kontrolleras av sanktionerade ryssar.

F. Som en reaktion på det militära angreppet beslutade många internationella företag att lämna den ryska marknaden, men ett betydande antal företag med huvudkontor i EU och i G7-länder, särskilt Tyskland, Frankrike, Italien, Grekland, Slovenien, Österrike och Spanien, fortsätter trots allt att bedriva verksamhet och investera i Ryssland, vilket stöder Rysslands krigsekonomi.

G. Ryssland är beroende av personers och enheters beredvillighet i tredjeländer när det gäller att återförsörja sin militär och göra det möjligt för landet att fortsätta sitt avskyvärda krig mot Ukraina. Enligt trovärdiga rapporter fortsätter leveranserna av vapen och militär utrustning, inte bara från Nordkorea och Iran utan också i allt större utsträckning från Kina.

H. Nio år efter det att Rysslands aggression mot Ukraina inleddes genererade Raiffeisen, den största västerländska långivaren som fortfarande är verksam under Putins regim, nästan hälften av sina vinster från sin ryska verksamhet, med en märkbar ökning av vinsterna under 2022, trots uppmaningar om att minska sin verksamhet i landet.

I. Rysslands mekanismer för att kringgå sanktionerna håller på att bli mer avancerade, särskilt när det gäller att sälja den olja som fortfarande är den främsta källan till finansieringen av kriget.

J. EU-länderna importerade ungefär samma mängd rysk flytande naturgas (LNG) från januari till september 2023 som under samma period föregående år, med en viss ökning av sin LNG-import med 40–50 %, medan de tyska företagen Technip och Linde spelade en avgörande roll i Rysslands utveckling av projektet ”Arctic LNG 2”, som nyligen har lagts till i det amerikanska sanktionssystemet.

K. Ryssland har skapat en så kallad mörklagd flotta av oljetankfartyg som kan användas utan västlig försäkring och andra tjänster, i syfte att kringgå det oljetak som EU infört.

L. Ryssland kan erhålla ett betydande antal av de datorkomponenter som krävs för att tillverka ballistiska robotar och kryssningsrobotar genom att använda sitt rymdprogram (Roskosmos) som ett sätt att förvärva teknik med både civila och militära tillämpningar.

M. Många företag, bland annat i Serbien, Armenien, Kazakstan, Turkiet, Indien och Kina, är villiga att ta betydande risker för att tillgodose Rysslands efterfrågan på upphandling av varor som är förbjudna enligt EU:s sanktioner.

N. Ryssland har inrättat alternativa vägar för import av varor med dubbla användningsområden – främst genom Kina, Turkiet, Cypern och Förenade Arabemiraten – som har blivit nav för export, återexport och omlastning av utländsk teknik och utrustning till Ryssland. Omfattningen av denna import överstiger redan nivåerna före kriget. Som ett exempel kan nämnas att Rysslands import av mikroprocessorer och/eller halvledare på ett år ökade från 1,8 miljarder US-dollar 2021 till 2,45 miljarder US-dollar 2022.

O. Enligt vissa källor importerade Ryssland under 2022 obemannade luftfartyg från Kina, Hongkong, Indien, Turkiet och även från EU-länder, närmare bestämt Nederländerna och Tyskland.

P. Utan några sanktioner mot den ryska spannmålshandeln har Kreml utnyttjat spannmålsblockaden i Svarta havet för att aggressivt driva Ukraina bort från landets traditionella marknader och utöka sin egen export, och har fortsatt att exportera spannmål som stulits från Ukrainas ockuperade territorier.

1. Europaparlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser, och bekräftar att det är i linje med EU:s politik att se Ukraina gå segrande ur invasionen och återställa sina internationellt erkända gränser från 1991. Parlamentet upprepar sitt fördömande i starkast möjliga ordalag av Rysslands olagliga, oprovocerade och oförsvarliga anfallskrig mot Ukraina.

2. Europaparlamentet kräver att Ryssland och dess proxystyrkor upphör med alla militära handlingar, särskilt folkmordsattacker mot bostadsområden och civil infrastruktur samt tvångsförflyttningen av ukrainska barn till Ryska federationen och Belarus, och att Ryssland helt och villkorslöst drar tillbaka alla militära styrkor, proxyaktörer och militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium.

3. Europaparlamentet välkomnar det senaste sanktionspaket som Förenta staterna tillkännagav den 2 november 2023, och efterlyser fortsatt nära samordning av de restriktiva åtgärder som syftar till att minska Rysslands förmåga att fortsätta sitt militära angrepp.

4. Europaparlamentet efterlyser ett snabbt utarbetande och genomförande av ett nytt EU‑sanktionspaket som skulle stärka och säkerställa större effektivitet i de restriktiva åtgärder som redan införts och göra det svårare för Ryssland och tredjeländer att kringgå dessa åtgärder, särskilt genom att

a. införa åtgärder för att skapa störningar i alla länkar av Rysslands militära leveranskedja och rikta in sig på externa aktörer som skulle kunna försöka stödja Rysslands krigsinsatser, bland annat genom produktion av drönare och robotar,

b. införa ytterligare sanktioner mot betydelsefulla ryska affärsaktörer, inklusive bl.a. ryska företag som fortfarande finns på EU:s marknader, såsom Lukoil, genom att minska EU:s kärnbränslesamarbete med Moskva och inkludera det ryska statliga atomenergibolaget Rosatom i sanktionssystemet,

c. förbjuda import av ryska diamanter och ålägga det statsägda företaget Alrosa påföljder, och genom ett brett införande av system för spårning av diamanternas ursprung på grundval av ny teknik,

d. stärka tillämpningen och efterlevnaden av oljepristaken, särskilt genom att kräva att prisintyg för ryska oljelaster endast kan utfärdas genom en ”vitlista” över godkända handlare och genom att kräva att alla tankfartyg som transiterar på europeiska territorialvatten kontrollerar att de har en tillräcklig försäkring mot oljeutsläpp (P&I),

e. införa fullständiga sanktioner mot alla ryska olje- och gasföretag – däribland Gazprom, Gazpromneft, Rosneft, Surgutneftegas, Lukoil, Tatneft, Transneft, Sibur, Zarubezhneft och Novatek,

f. utfärda fullständiga sanktioner mot Gazprombank, som tidigare var undantagen från sanktioner för att underlätta energihandeln,

g. föreskriva full beskattning av de västliga olje-och gasföretag som finns kvar i Ryssland,

h. införa ett fullständigt förbud mot import av flytande naturgas från Ryssland och allt tekniskt utvecklingssamarbete och stödja LNG-sektorn,

i. begränsa tillgången till informations- och kommunikationsteknik (IKT) och dess framtida utveckling, inbegripet ett förbud mot underhåll av molntjänster och genom att utvidga sanktionerna mot enheter och enskilda personer som finansierar, forskar i, utvecklar eller importerar avancerad teknik för Ryssland,

j. blockera rysk tillgång till västerländska oljefältstjänster,

k. fastställa påföljder mot ryska företag som erbjuder oljefältstjänster,

l. samarbeta med OPEC+-länderna för att förhindra att den ryska ekonomin stimuleras av vinster från oljeexporten,

m. begränsa export av produkter med dubbla användningsområden genom att harmonisera definitionerna av vilka produkter som anses ha ”dubbla användningsområden” och genom att konsekvent tillämpa restriktioner i alla jurisdiktioner,

n. tillämpa en striktare exportlicensprocess och förbättrad verkställighetskapacitet, med särskild uppmärksamhet på produkter som omfattas av sanktioner och som säljs till mellanhänder och länder som är nära knutna till Ryssland och som kan fungera som mellanhänder för ryska företag,

o. säga upp eller tillfälligt upphäva Rysslands medlemskap i internationella organisationer, däribland FN:s säkerhetsråd, Världshandelsorganisationen, Världstullorganisationen och Internationella valutafonden, och genom att blockera Rysslands deltagande i idrotts- och kulturevenemang,

p. införa sekundära sanktioner mot företag i tredjeländer som levererar varor med militär användning och varor med dubbla användningsområden till Ryssland,

q. omedelbart stoppa allt samarbete om rymdprogram med Ryssland och leveranser av materiel med anknytning till detta program,

r. införa fullständiga sanktioner mot Rysslands tio största banker – Sberbank, VTB Bank, Gazprombank, Alfa-Bank, Rosselkhozbank (den ryska jordbruksbanken), Moskvas kreditbank, Bank Otkritie, VEB, Promsvyazbank och Sovcombank,

s. fastställa tidsfrister för de återstående utländska bankernas utträde från den ryska marknaden, särskilt Raiffeisen, den största västerländska bank som fortfarande är verksam i Ryssland, och genom att hota institut i tredjeländer med sekundära sanktioner för att täppa till kryphål,

t. samarbeta med de nyckelföretag som fortsätter att exportera varor till Ryssland och informera den allmänna opinionen om hur dessa företag utnyttjas i kriget mot Ukraina, i syfte att uppmuntra företagen att efterleva sina modeller för företagens sociala ansvar och genomföra proaktiva åtgärder för att stoppa tekniköverföringar,

u. utfärda påföljder mot utomstående mellanhänder och företag som används för att kringgå det nuvarande sanktionssystemet.

5. Europaparlamentet beklagar många västerländska företags beslut att fortsätta att göra affärer med Ryska federationen, vilket skapar tvivel när det gäller deras regeringars vilja att frikoppla sig från den diktatoriska angriparregimens ekonomi. Parlamentet uppmanar dem som hittills har valt vinst framför företagens sociala ansvar och normal allmän anständighet att lämna den ryska marknaden och utnyttja tillfället till att engagera sig i Ukrainas återhämtnings- och återuppbyggnadsplan, som kommer att bli det största investeringsprojektet i Europa.

6. Europaparlamentet uppmanar de berörda myndigheterna att utreda och bestraffa de mest uppenbara kränkningarna, såsom Siemens handlande när det gäller att leverera turbiner till det ockuperade Krim, samt de företag som deltog i uppförandet av Kertjbron. Parlamentet understryker att företag som bryter mot EU:s sanktioner bör förlora sin rätt till EU-medel, samarbeta fullt ut i utredningen och åtgärda situationen.

7. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta närmare med internationella partner för att förhindra ytterligare kringgåenden av de ryska sanktionerna och överträdelser av exportkontrollen via sina jurisdiktioner. Parlamentet efterlyser dessutom ytterligare samordning med demokratiska partner, i synnerhet G7, och välkomnar Förenta staternas nyligen antagna sanktioner som syftar till att orsaka avbrott i Rysslands leveranskedja för de högst prioriterade varorna.

8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten att sätta press på tredjeländer, särskilt på dem som strävar efter EU-medlemskap eller närmare förbindelser med EU, att sluta hjälpa Ryssland att kringgå EU:s sanktioner och att sätta press på sina företag att sluta samarbeta med Ryska federationen.

9. Europaparlamentet understryker att Belarus måste tillämpa dessa restriktiva åtgärder. Parlamentet noterar att Belarus, trots många uppmaningar att göra detta, inte har tillämpat de sanktioner som införts mot Moskva, utövar oacceptabelt våld mot belarusiska medborgare, samarbetar med Ryssland i angreppet mot Ukraina och använder, tillsammans med Ryssland, migration för politiska ändamål och utför hybridåtgärder riktade mot Europeiska unionen.

10. Europaparlamentet upprepar sin starka övertygelse om att Ryssland kommer att få betala notan för återuppbyggnaden av Ukraina, eftersom den som gjort sig skyldig till anfallskriget måste betala för sina krigsförbrytelser och ersätta alla skador. Parlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att gå i spetsen för utarbetandet av en multilateral mekanism för att övervaka, verkställa och betala ut det ryska krigsskadeståndet till Ukraina och för detta ändamål göra det möjligt att använda medel och tillgångar som frysts till följd av den ryska invasionen.

11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s flyktingkommissariat, Internationella rödakorskommittén, Internationella brottmålsdomstolen, Ryska federationens president, regering och parlament samt Ukrainas president, regering och parlament.

 

Senaste uppdatering: 8 november 2023
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy