FÖRSLAG TILL RESOLUTION om 30 år med Köpenhamnskriterierna – att ytterligare driva på EU:s utvidgningspolitik
8.12.2023 - (2023/2987(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Dacian Cioloş, Dacian Cioloş, Petras Auštrevičius, Nicola Beer, Bernard Guetta, Vlad Gheorghe, Nathalie Loiseau, Karen Melchior, Javier Nart, Dragoş Pîslaru, María Soraya Rodríguez Ramos, Ramona Strugariu, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans
för Renew-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0500/2023
B9‑0500/2023
Europaparlamentets resolution om 30 år med Köpenhamnskriterierna – att ytterligare driva på EU:s utvidgningspolitik
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om EU:s utvidgning, västra Balkan och östra Europa,
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2, 4.3, 7 och 49, och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt de artiklar som handlar om att respektera, skydda och främja demokrati, rättsstaten och grundläggande rättigheter i unionen,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och av Europeiska unionens domstols rättspraxis,
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets ordförandeskap i Köpenhamn av den 21 och 22 juni 1993, även kallade Köpenhamnskriterierna,
– med beaktande av slutsatserna från rådet (allmänna frågor) av den 29 och 30 april 1997 om tillämpningen av villkorlighet i syfte att utveckla en enhetlig EU-strategi för förbindelserna med länderna på västra Balkan,
– med beaktande av förklaringen som antogs vid toppmötet mellan EU och västra Balkan i Thessaloniki den 21 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,
– med beaktande av sin rekommendation av den 23 november 2022 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s nya utvidgningsstrategi[1],
– med beaktande av sin resolution av den 22 november 2023 om Europaparlamentets förslag till ändringar av fördragen[2],
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 juni 2022 och den 29 och 30 juni 2023,
– med beaktande av EU:s globala strategi från 2016, i vilken det anges att en trovärdig utvidgningspolitik utgör en strategisk investering i Europas säkerhet och välstånd, som redan har bidragit stort till freden i tidigare krigshärjade områden,
– med beaktande av Europeiska unionens grundläggande principer, inbegripet engagemanget för demokrati, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av Ukrainas ansökan om EU-medlemskap den 28 februari 2022 och Europeiska rådets efterföljande beviljande av landets status som kandidatland den 23 juni 2022,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 november 2023 2023 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2023)0690),
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Utvidgningen är en av unionens mest framgångsrika politiska strategier och representerar en strategisk, framtidsinriktad geopolitisk investering i fred, säkerhet, stabilitet, samarbete och välstånd på den europeiska kontinenten.
B. För mer än 30 år sedan, den 21 och 22 juni 1993, möttes EU:s dåvarande tolv stats- och regeringschefer i Köpenhamn och antog en uppsättning kriterier för EU-medlemskap, bland annat i fråga om demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, en marknadsekonomi och förmågan att effektivt genomföra EU:s regelverk.
C. Unionen bygger på värdena demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, som ingår i Köpenhamnskriterierna och som alla medlemsstater är skyldiga att upprätthålla i alla sammanhang. EU:s rättsstatsmekanism utformades för att säkerställa ett effektivt och konsekvent skydd av rättsstatsprincipen i alla medlemsstater.
D. Utvidgningen är en process som alla vinner på och som på ett effektivt sätt har främjat omfattande reformer och en demokratisk omvandling i kandidatländerna och i potentiella kandidatländer. Tidigare utvidgningar har på ett framgångsrikt sätt stärkt den inre marknaden, främjat ekonomisk tillväxt och ökat EU:s globala inflytande.
E. EU måste utgå från erfarenheterna från tidigare utvidgningar vilka visar på behovet av skärpta villkor, ett fullständigt genomförande av reformer, effektiva övervakningsmekanismer och en fullständig anpassning av kandidatländerna och potentiella kandidatländer till EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska mål och åtgärder.
F. En utvidgning och en fördjupning av EU är parallella processer och det är viktigt att de går hand i hand. En reform av EU:s styrningsstrukturer, bland annat förenklade beslutsförfaranden, är något som behövs redan i EU:s nuvarande sammansättning och är en nödvändig förutsättning för att en utvidgad union ska fungera väl och effektivt. Ett reformerat och bättre fungerande EU ligger i både de nuvarande och de framtida medlemsstaternas intresse.
G. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har inneburit stora förändringar av det geopolitiska landskapet och tillfört Europeiska unionens utvidgning en ny geostrategisk betydelse, och EU:s utvidgningspolitik, som ett strategiskt verktyg för att skydda och främja fred, säkerhet, stabilitet, samarbete och demokratiska värden på den europeiska kontinenten, har blivit allt viktigare och allt mer akut.
H. Hur trovärdig och effektiv utvidgningspolitiken blir beror på den faktiska politiska vilja och det politiska engagemang som kandidatländerna uppvisar samt på EU:s förmåga att säkerställa en rättvis, grundlig och öppen anslutningsprocess, samtidigt som varje kandidatlands unika omständigheter och enskilda framsteg erkänns. Detta bör kombinera ett starkt fokus på de grundläggande frågorna – rättsstaten, demokratiska normer, grundläggande rättigheter och friheter och ekonomiska reformer – och på en anpassning av den utrikespolitiska och säkerhetspolitiska inriktningen med en gradvis infasning av kandidatländerna i olika EU-sektorer, i syfte att upprätthålla reformtakten och göra det möjligt för medborgarna att tidigt se fördelarna med utvidgningen. Frånvaron av framsteg bör leda till att den gradvisa och sektoriella infasningen avbryts för att öka processens trovärdighet.
I. Anslutningsförhandlingarna bör ta hänsyn till de pågående diskussionerna om framtiden för EU:s politik, så att de reformer som kandidatländerna genomför är konsekventa och hjälper dem att på ett adekvat sätt förbereda sig för EU:s politik på lång sikt.
J. Effektiv och ständig kommunikation med och utåtriktad verksamhet mot medborgarna i både EU:s medlemsstater och kandidatländer är avgörande för allmänhetens fortsatta stöd för utvidgningsprocessen.
K. EU:s förmåga att ta itu med utmaningar såsom klimatförändringar, cybersäkerhetsrisker och hot mot folkhälsan skulle stärkas om kandidatländerna integrerades i den europeiska politiska ramen.
1. Europaparlamentet uttrycker sitt starka engagemang för utvidgningspolitiken som är central för att främja fred, säkerhet, stabilitet, samarbete och gemensamma värderingar i Europa, och för Köpenhamnskriterierna, som är de viktigaste kriterierna för EU-medlemskap.
2. Europaparlamentet bekräftar att det stöder kandidatländernas framtida medlemskap i EU. Parlamentet anser att en utvidgning av EU skulle utgöra en geostrategisk investering i ett enat och starkt Europa.
3. Europaparlamentet välkomnar kommissionens utvidgningspaket för 2023 och kommissionens positiva rekommendation om att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att följa efter och fatta ett beslut om att inleda anslutningsförhandlingar med de två länderna vid sitt möte i december 2023. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av kandidatländernas myndigheter för att föra reformagendan framåt och uppmuntrar dem att öka sina ansträngningar för att närma sig ett EU-medlemskap, i linje med kommissionens rekommendationer.
4. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka EU:s förmåga att agera genom att reformera beslutsprocessen, bland annat genom att införa omröstning med kvalificerad majoritet, och säkerställa att en utvidgad union som helhet fungerar effektivt, parallellt med anslutningsförhandlingar med kandidatländerna, så att EU är redo att inom rimlig tid välkomna nya medlemmar. Parlamentet efterlyser en omfattande och inkluderande dialog mellan EU:s medlemsstater för att överbrygga skillnaderna mellan utvidgningsvänliga och tveksamma stater och främja ett samförstånd som erkänner behovet av både utvidgning och fördragsreformer.
5. Europaparlamentet understryker att anslutningen till EU alltid måste vara ett meritbaserat förfarande där varje sökande bedöms utifrån sina egna meriter när det gäller landets uppfyllande av Köpenhamnskriterierna, i synnerhet de som handlar om full respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten. Parlamentet framhåller den absoluta prioriteringen att stärka rättsstaten – som fortsätter att vara ett av de viktigaste villkoren för EU-medlemskap – i alla kandidatländer och potentiella kandidatländer i syfte att säkerställa att EU:s utvidgning stärker snarare än försvagar EU och dess inre marknad.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att anslutningsprocessen fortfarande är effektiv, rättvis och öppen, bland annat vid bedömningen av kandidaternas framsteg när det gäller att uppfylla Köpenhamnskriterierna.
7. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att formellt bedöma anslutningsländerna inom ramen för EU:s rättsstatsmekanism i syfte att ge en objektiv och tydlig bild av läget för att förhindra en ständig brist på framsteg såväl som allvarliga fel och regression. Parlamentet upprepar samtidigt sin uppmaning till kommissionen att skapa en direkt koppling mellan bland annat de årliga rapporterna om rättsstatsprincipen och mekanismen för villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen.
8. Europaparlamentet är fast övertygat om att en anpassning till EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska mål och åtgärder är en grundförutsättning för kandidatländerna och potentiella kandidatländer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att påskynda integrationen av länder som uppvisar strategisk inriktning och orubbligt engagemang för EU-relaterade reformer, demokratisk konsolidering, grundläggande värden samt anpassning av utrikes- och säkerhetspolitiken.
9. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta aktiv del i konfliktlösning och i främjandet av goda grannförbindelser på västra Balkan och i det östliga partnerskapsområdet och att fortsätta att spela en proaktiv roll för att lösa kvarstående bilaterala frågor och främja regionalt samarbete mellan kandidatländerna.
10. Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett innovativt, kompletterande och flexibelt samspel mellan genomförandet av nuvarande avtal, t.ex. associeringsavtal, och anslutningsförhandlingarna, som gör det möjligt för kandidatländerna att gradvis integreras på EU:s inre marknad, på grundval av en prioriterad handlingsplan och relevanta sektorsprogram som ger tillgång till relevanta EU-medel, så att medborgare i kandidatländerna kan dra nytta av fördelarna med anslutningen under hela processen och inte bara när den är slutförd. Parlamentet anser att denna gradvisa anslutning till EU:s fonder och program måste kunna avbrytas om ett kandidatland inte uppfyller sina åtaganden.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa anslutningsförhandlingarna för att ta hänsyn till de pågående diskussionerna och de långsiktiga reformutsikterna för EU:s politik.
12. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att undersöka innovativa mekanismer för samarbete med kandidatländerna, inbegripet gemensamma investeringsinitiativ, forskningssamarbete och utbildningsutbyten, för att ta itu med gemensamma utmaningar.
13. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att avsevärt öka allmänhetens engagemang och förbättra de strategiska kommunikationsinsatserna för att informera och engagera medborgare i både EU:s medlemsstater och kandidatländer om fördelarna och utmaningarna med utvidgningspolitiken. Parlamentet uppmanar anslutningsländernas myndigheter att fullt ut bidra till dessa insatser.
14. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att stödja mediekompetens och mediernas och det civila samhällets oberoende i kandidatländerna och i potentiella kandidatländer, och att stödja dem i deras kamp mot informationsmanipulation och utländsk illasinnad inblandning, i syfte att stärka demokratiska institutioner och värden.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt anslutningsländernas regeringar och parlament.
- [1] EUT C 167, 11.5.2023, s. 105.
- [2]Antagna texter, P9_TA(2023)0427.