FÖRSLAG TILL RESOLUTION om 30 år med Köpenhamnskriterierna – att ytterligare driva på EU:s utvidgningspolitik
8.12.2023 - (2023/2987(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Anna Fotyga
för ECR-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0500/2023
B9‑0505/2023
Europaparlamentets resolution om 30 år med Köpenhamnskriterierna – att ytterligare driva på EU:s utvidgningspolitik
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),
– med beaktande av sin rekommendation av den 23 november 2022 om EU:s nya utvidgningsstrategi[1],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 november 2023, 2023 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2023)0690),
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 21 och 22 juni 1993 (Köpenhamnskriterierna),
– med beaktande av de ansökningar om EU-medlemskap som lämnats in av Ukraina, Moldavien, Georgien och länderna på västra Balkan, samt kommissionens positiva yttranden och Europeiska rådets slutsatser om dessa ansökningar,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen,
A. År 2023 är det 30 år sedan Köpenhamnskriterierna antogs, vilket är grundläggande villkor som alla kandidatländer måste uppfylla för att bli medlemsstater i EU.
B. Utvidgningspolitiken är ett effektivt utrikespolitiskt instrument för EU, förblir en strategisk, framtidsinriktad geopolitisk investering i fred, säkerhet, stabilitet och välstånd på den europeiska kontinenten, och förenar Europa.
C. En förstärkt utvidgningspolitik förblir ett av de starkaste geopolitiska verktyg som står till EU:s förfogande. Utvidgningspolitiken måste vara flexibel, dynamisk och givande och ta hänsyn till såväl den politiska verkligheten som den nya geopolitiska situation som uppstått genom Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, samtidigt som den meritbaserade anslutningsprocessen upprätthålls.
D. Varje utvidgningsland bör bedömas utifrån sina egna meriter och vägen mot ett EU‑medlemskap bör vara avhängig hållbara och oåterkalleliga framsteg som görs genom nödvändiga EU-relaterade reformer.
E. EU-anslutningen måste ske i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget, på grundval av respekt för relevanta förfaranden och på villkor att de fastställda kriterierna uppfylls. Rättsstatsprincipen, ekonomin, de demokratiska institutionernas funktionssätt, reformen av den offentliga förvaltningen och anpassningen av utrikespolitiken fortsätter att vara hörnstenarna i EU:s utvidgningspolitik.
F. Utvidgningsagendan fick ny fart i juni 2022, när Europeiska rådet godkände kommissionens rekommendationer, erkände Ukrainas, Moldaviens och Georgiens europeiska perspektiv och beviljade Ukraina och Moldavien status som kandidatland.
G. I sitt meddelande från 2023 om EU:s utvidgningspolitik konstaterar kommissionen att utvidgningsländerna nu har en historisk möjlighet att starkt binda sin framtid till Europeiska unionen och att de måste agera med större beslutsamhet för att genomföra de nödvändiga reformerna och göra påtagliga och oåterkalleliga framsteg i fråga om de grundläggande principerna för att till fullo utnyttja den nya dynamiken.
H. Kommissionen välkomnar de betydande reformansträngningar som Ukraina och Moldavien har gjort sedan Europeiska rådets möte i juni 2022 och anser att Ukraina och Moldavien har gjort betydande framsteg med de åtgärder som anges i dess yttrande från juni 2022 och har vidtagit ytterligare åtgärder för att komplettera och upprätthålla dessa framsteg. Kommissionen rekommenderar att rådet inleder anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien och antar de relevanta förhandlingsramarna när Ukraina och Moldavien har genomfört ytterligare en uppsättning reformer.
I. Kommissionen välkomnar Georgiens reformansträngningar och rekommenderar rådet att på vissa villkor bevilja Georgien status som kandidatland.
J. De första regeringskonferenserna med Albanien och Nordmakedonien om anslutningsförhandlingarna ägde rum i juli 2022. I december 2022 beviljade Europeiska rådet Bosnien och Hercegovina status som EU-kandidatland, under förutsättning att landet kommer att genomföra de 14 åtgärder som anges av kommissionen. Kosovo ansökte om EU-medlemskap i december 2022 och EU enades våren 2023 om viseringsliberalisering för Kosovo, som kommer att träda i kraft den 1 januari 2024.
K. I november 2023 föreslog kommissionen en tillväxtplan för västra Balkan som syftar till att öka integrationen med EU:s inre marknad, öppna marknaderna för alla grannländer på västra Balkan och bygga upp en gemensam regional marknad. Planen syftar till att påskynda de ekonomiska reformerna i länderna på västra Balkan i utbyte mot ökat ekonomiskt stöd när länderna väl har genomfört reformerna.
L. Europeiska rådet kommer att diskutera EU-utvidgningen vid sitt möte den 14 och 15 december 2023.
1. Europaparlamentet upprepar vikten av att främja och blåsa nytt liv i EU:s utvidgningspolitik som ett effektivt instrument för att säkra fred, välstånd, demokrati, rättsstatsprincipen och respekten för de grundläggande rättigheterna på den europeiska kontinenten, samtidigt som dess kontinuitet, konsekvens, trovärdighet och inverkan säkerställs, och konkreta resultat uppnås i de länder som ingår i utvidgningsprocessen genom att genomföra konkreta reformer och uppnå riktmärkena i den nya utvidgningsmetoden.
2. Europaparlamentet bekräftar på nytt giltigheten hos Köpenhamnskriterierna och relevansen hos EU:s integrationskapacitet.
3. Europaparlamentet understryker att varje lands framsteg på vägen mot anslutning bedöms på grundval av egna meriter och i vilken utsträckning det har antagit och genomfört grundläggande reformer och EU:s regelverk.
4. Europaparlamentet uppmanar alla blivande EU-medlemsstater att öka sina reformansträngningar i linje med anslutningsprocessens meritbaserade karaktär och med hjälp av EU.
5. Europaparlamentet välkomnar de betydande framsteg som Ukraina, Moldavien och Georgien har gjort sedan juni 2022.
6. Europaparlamentet välkomnar de stadiga framsteg som länderna på västra Balkan gjort på vägen mot EU-anslutning. Parlamentet betonar dock att ett seriöst politiskt åtagande och ett konkret genomförande av de nödvändiga reformerna fortfarande är centrala prioriteringar. Parlamentet hoppas att den nya tillväxtplanen för västra Balkan kommer att uppmuntra till ytterligare ekonomiska reformer.
7. Europaparlamentet uppmuntrar Ukrainas regering att snabbt genomföra ytterligare reformer på områdena korruptionsbekämpning, ”avoligarkisering” och skydd av nationella minoriteter, i enlighet med vad som anges av kommissionen.
8. Europaparlamentet uppmuntrar Moldaviens regering att snabbt genomföra ytterligare reformer på områdena korruptionsbekämpning, ”avoligarkisering” och prövning av rättsväsendet, i enlighet med vad som anges av kommissionen. Parlamentet uppmuntrar vidare Moldaviens regering att reparera de orättvisor som den förtryckande sovjetiska ockupationen gjort mot alla religiösa samfund.
9. Europaparlamentet uppmuntrar Georgiens regering att visa beslutsamhet på sin väg mot EU och att snabbt genomföra de nödvändiga reformerna och uppfylla de villkor som anges av kommissionen, särskilt när det gäller ”avoligarkisering” och utrikespolitisk anpassning, inbegripet anpassning till EU:s sanktioner mot den ryska angriparen.
10. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att vid sitt möte den 14 och 15 december 2023 stödja kommissionens rekommendationer om att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien, att åta sig att anta de relevanta förhandlingsramarna när Ukraina och Moldavien har genomfört ytterligare en uppsättning reformer i enlighet med vad som anges av kommissionen, och att bevilja Georgien status som kandidatland på de villkor som fastställs av kommissionen.
11. Europaparlamentet uttrycker djup oro över det växande ryska hotet mot Europas fred och stabilitet. Parlamentet efterlyser ett omedelbart tillbakadragande av ryska trupper, militär utrustning och ammunition från de ockuperade territorierna i Moldavien (Transnistrien), Georgien (Abchazien och Sydossetien) och Ukraina.
12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt för kännedom till anslutningsländernas regeringar och parlament.
- [1] EUT C 167, 11.5.2023, s. 105.