FÖRSLAG TILL RESOLUTION om 30 år med Köpenhamnskriterierna – att ytterligare driva på EU:s utvidgningspolitik
8.12.2023 - (2023/2987(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Stelios Kouloglou
för The Left-gruppen
B9‑0506/2023
Europaparlamentets resolution om 30 år med Köpenhamnskriterierna – att ytterligare driva på EU:s utvidgningspolitik
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 48 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),
– med beaktande av Köpenhamnskriterierna, som främst behandlas i artikel 49 i EU‑fördraget,
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen),
– med beaktande av kommissionens utvidgningspaket för 2022 av den 12 oktober 2022,
– med beaktande av kommissionens utvidgningspaket 2023 av den 8 november 2023,
– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 5–6 juli 2022 om kommissionens utvidgningspaket,
– med beaktande av Regionkommitténs ordförandes uttalande av den 8 november 2023 om kommissionens utvidgningspaket 2023,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Enligt artikel 49 i EU-fördraget får alla europeiska stater som respekterar EU:s värden och som är fast beslutna att främja dem ansöka om medlemskap. Processen består i att underrätta Europaparlamentet och de nationella parlamenten, lämna in en ansökan till rådet och erhålla enhälligt godkännande från alla EU-medlemsstater efter det att kommissionen hörts och parlamentet gett sitt godkännande.
B. Köpenhamnskriterierna är en uppsättning villkor som kandidatländerna måste uppfylla för att komma i fråga för EU-medlemskap. Köpenhamnskriterierna är avgörande för att säkerställa att länder som strävar efter att ansluta sig till EU delar gemensamma värderingar, har stabila institutioner och effektivt kan genomföra EU:s lagstiftning.
C. Köpenhamnskriterierna består av tre huvudkomponenter – ett politiskt kriterium, ett ekonomiskt kriterium och den administrativa och institutionella kapaciteten att effektivt genomföra EU:s regelverk.
D. Hörnstenen i Köpenhamnskriterierna är att ett kandidatland måste ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.
E. Anslutningen till EU ska alltid vara ett meritbaserat förfarande där varje sökande bedöms utifrån sina egna meriter i fråga om uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna, i synnerhet de som handlar om full respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen.
F. Processen för att utvärdera om en kandidat uppfyller dessa kriterier omfattar en detaljerad bedömning av kommissionen, som sedan lämnar rekommendationer till rådet och parlamentet.
G. Det är viktigt att notera att uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för EU-medlemskap. Även efter det att ett land uppfyller Köpenhamnskriterierna är beslutet att godkänna en ny medlem i slutändan ett politiskt beslut, vilket kräver ett enhälligt godkännande från de nuvarande EU-medlemsstaterna.
H. Det behövs en progressiv strategi som tar itu med bristerna i samband med tidigare utvidgningar och aktivt engagerar sig i de utmaningar som kandidatländer och potentiella kandidatländer står inför.
I. Åtta av de tio länder som för närvarande ansöker om EU-medlemskap har uppnått status som kandidatland, varav vissa har behållit denna status under en längre period, vilket tyder på ett varaktigt engagemang för anslutningsprocessen. Dessa kandidatländer befinner sig i olika skeden av anslutningsprocessen och anslutningsförhandlingarna.
J. Under de senaste åren har man diskuterat och debatterat begreppet ”utsikter till EU‑medlemskap” och idén om att ge vissa länder på västra Balkan en tydligare väg till EU-medlemskap. Länderna på västra Balkan har i årtionden uttryckt beslutsamhet att ansluta sig till EU.
K. Det finns inget formellt eller standardiserat påskyndat förfarande för anslutning till EU, och anslutningsprocessen kan variera i takt mellan olika kandidatländer. Anslutningshastigheten påverkas av flera faktorer, bland annat landets beredskapsnivå, uppfyllande av anslutningskriterierna, geopolitiska överväganden och den politiska viljan hos både kandidatlandet och de nuvarande EU-medlemsstaterna.
L. Utvidgningsprocessen bör inte riktas mot något specifikt land eller någon specifik grupp av länder och bör inte ses som en del av en geopolitisk kamp.
M. Europaparlamentet påpekar att utvidgning och reformering av EU är två processer som hänger nära samman. Som tidigare utvidgningar har visat kommer anslutningen av länderna på västra Balkan och i östra Europa att medföra grundläggande förändringar inom EU. EU måste bygga upp utvidgningskapaciteten för att besluta om och genomföra grundläggande reformer som går långt utanför institutionsramen och reformen av omröstningsförfarandena. Det behövs en djupgående reform av många politikområden, såsom en reform av sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken. Konferensen om Europas framtid återspeglade medborgarnas breda krav på att stärka det sociala Europa.
1. Europaparlamentet påminner om att uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för EU-medlemskap. Parlamentet erinrar om att även efter det att ett land uppfyller Köpenhamnskriterierna är beslutet att godkänna en ny medlem i slutändan ett politiskt beslut, vilket kräver ett enhälligt godkännande från de nuvarande EU-medlemsstaterna.
2. Europaparlamentet understryker att hörnstenen i Köpenhamnskriterierna är att ett kandidatland måste ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.
3. Europaparlamentet betonar att miljö- och klimatpolitiken och regelverket i alla kandidatländer på samma sätt bör anpassas till lagstiftning, mål och fördrag på EU-nivå och internationell nivå, med särskild tonvikt på Parisavtalet och den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald.
4. Europaparlamentet understryker behovet av att i grunden reformera den gemensamma jordbrukspolitiken och säkerställa att all lagstiftning som rör produktion av livsmedel och foder, särskilt när det gäller djurskydd, bekämpningsmedel och gödselmedel, i kandidatländerna anpassas till EU:s regler och normer.
5. Europaparlamentet insisterar på att man i anslutningsprocessen prioriterar fullföljandet av anpassningen av arbetslagstiftningen i alla kandidatländer till EU:s regelverk på det sociala området, Internationella arbetsorganisationens konventioner och den europeiska sociala stadgan för att bekämpa social dumpning, samt till skyldigheten i associeringsavtalen att främja arbetsmarknadsparternas roll och den sociala dialogen.
6. Europaparlamentet noterar det intresse och den politiska vilja att ansluta sig till EU som kandidatländer visat, och erkänner de stora ansträngningar som kandidatländerna gjort för att uppfylla kraven för medlemskap. Parlamentet betonar att rättsstatsprincipen, demokratiska reformer och respekt för de mänskliga rättigheterna bör prioriteras i anslutningsprocessen, jämte förbättrad övervakning, rapportering och bedömning.
7. Europaparlamentet noterar att Europeiska rådets beslut att bevilja ett ansökarland status som kandidatland grundar sig på politiska kriterier som rör geopolitiska och ekonomiska överväganden.
8. Europaparlamentet avvisar alla försök att påskynda förfarandena för anslutning till EU till följd av geopolitiska överväganden, och betonar att kandidatländerna strikt måste uppfylla och följa Köpenhamnskriterierna eftersom de är en oumbärlig språngbräda.
9. Europaparlamentet betonar att demokrati, rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter och rättsväsendets oberoende bör prioriteras i anslutningsprocessen och utvidgningsförfarandet. Parlamentet understryker att det är mycket viktigt att utrota oligarkernas inflytande på regeringar, parlament och medier, att bekämpa korruption, penningtvätt och organiserad brottslighet och att garantera mediefriheten.
10. Europaparlamentet insisterar på att medborgarna i både EU:s medlemsstater och ansökarländerna måste vara nära involverade i de reformprocesser som är kopplade till EU:s utvidgning.
11. Europaparlamentet upprepar sin kritik mot utvidgningsprocessen, som hittills har försummat de sociala problem som är kopplade till reformprocesserna i kandidatländerna och har förvärrat de sociala problemen i samband med social dumpning i medlemsstaterna. Parlamentet insisterar på att EU:s sociala regelverk måste stärkas.
12. Europaparlamentet uttrycker oro över bristen på en grundlig och kritisk översyn av de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av tidigare EU-utvidgningar, vilket kan leda till förbiseenden av systemproblem.
13. Europaparlamentet upprepar att EU bör göra en kritisk och grundlig utvärdering av sin utvidgningspolitik och sin förmåga att fördjupa integrationen som en parallell process.
14. Europaparlamentet betonar att EU:s utvidgningspolitik bör drivas av en önskan om att bidra till projektet med gemensamma värden, demokrati, rättsstatsprincipen, jämlikhet och frihet. Parlamentet konstaterar att utvidgningspolitiken bör vara inriktad på en ömsesidig utveckling av medborgare och bör inte vara ett geopolitiskt vapen som leder till ojämlikhet.
15. Europaparlamentet uttrycker oro över det fortsatta demokratiska underskottet i utvidgningsprocessen och betonar behovet av starkare mekanismer för att säkerställa meningsfullt deltagande och representation på gräsrotsnivå.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.