FÖRSLAG TILL RESOLUTION om rättsstatsprincipen och mediefriheten i Grekland

2.2.2024 - (2024/2502(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Cyrus Engerer, Sylvie Guillaume, Evin Incir, Domènec Ruiz Devesa
för S&D-gruppen
Sophia in ’t Veld, Moritz Körner, Ramona Strugariu
för Renew-gruppen
Gwendoline Delbos‑Corfield, Petros Kokkalis, Saskia Bricmont
för Verts/ALE-gruppen
Konstantinos Arvanitis, Elena Kountoura, Dimitrios Papadimoulis, Stelios Kouloglou
för The Left-gruppen

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 105 KB)
• 001-001 (DOC - 52 KB)

B9‑0098/2024

Europaparlamentets resolution om rättsstatsprincipen och mediefriheten i Grekland

(2024/2502(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 2, 4.3 och 7.1,

– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

– med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna samt protokollen till denna,

– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

– med beaktande av FN:s och Europarådets internationella människorättsfördrag,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen)[1],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (förordningen om gemensamma bestämmelser)[2],

– med beaktande av dess betänkande efter utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågors uppdrag till Aten, Grekland, mellan den 6 och den 8 mars 2023, på initiativ av dess övervakningsgrupp för information om demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter,

– med beaktande av landskapitlen om Grekland i kommissionens årliga rapporter om rättsstatsprincipen, särskilt från 2021, 2022 och 2023,

– med beaktande av domarna från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna gällande Grekland,

– med beaktande av Europaparlamentets rapport från undersökningen av påstådda överträdelser och administrativa missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten när det gäller användningen av Pegasus och motsvarande övervakningsspionprogram och dess rekommendation av den 15 juni 2023 till rådet och kommissionen[3],

– med beaktande av kommissionens förslag av den 16 september 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden (europeisk mediefrihetsakt) och om ändring av direktiv 2010/13/EU (COM(2022)0457),

– med beaktande av förslaget till direktiv av den 27 april 2022 om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt) (COM(2022)0177),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster)[4],

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, enligt artikel 2 i EU-fördraget och såsom återspeglas i stadgan och fastslås i internationella människorättsfördrag.

B. Att en medlemsstat efterlever de värden som omfattas av artikel 2 i EU-fördraget är ett villkor för att den medlemsstaten ska kunna åtnjuta alla rättigheter som följer av tillämpningen av fördragen, inklusive rätten till EU-finansiering. Enligt artikel 7 i EU‑fördraget kan unionen bedöma om det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värden avses i artikel 2.

C. Under de senaste åren har situationen för rättsstatsprincipen och mediefriheten försämrats i Grekland. Denna situation har inte åtgärdats tillräckligt, många farhågor kvarstår och problemen fortsätter att öka.

D. Under 2022 antog Grekland lagstiftning som syftar till att öka insynen i medieägandet och inrättade ett register för tryckta medier samt ett register för elektronisk press, vilket innebär enbart registrerade företag har rätt att sända statlig reklam.[5]

E. Enligt direktivet om audiovisuella medietjänster ska medlemsstaterna säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen utövar sina befogenheter på ett opartiskt och insynsvänligt sätt och i enlighet med direktivets syften, i synnerhet när det gäller mediepluralism, kulturell och språklig mångfald, konsumentskydd, tillgänglighet, icke-diskriminering, den inre marknadens goda funktion och främjande av sund konkurrens. Vidare anges att medlemsstaterna måste se till att de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen har tillräckliga ekonomiska resurser, personalresurser och verkställandebefogenheter för att kunna utföra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

F. Överenskommelsen mellan medlagstiftarna i den europeiska mediefrihetsakten förväntas öka transparenskraven när det gäller direkt och indirekt medieägande, tilldelning av statlig finansiering till mediekanaler i form av statlig reklam samt utnämning och avsättning av styrelser för medier i allmänhetens tjänst. Mediefrihetsakten förväntas införa starka skyddsåtgärder mot otillbörlig övervakning av mediekanalernas journalister och redaktioner.

G. Europarådets plattform för journalisters säkerhet hade identifierat två fall av straffrihet för mord, nio aktiva varningar och två andra varningar utan svar före utgången av 2023.

H. Grekland rankas sist av alla EU-länder – på 107:e plats – i Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex 2023.

I. Mediernas frihet, mångfald och oberoende och journalisters säkerhet är avgörande delar av rätten till yttrande- och informationsfrihet och är väsentliga för EU:s och medlemsstaternas demokratiska funktionssätt och för att skydda rättsstatsprincipen, inklusive kampen mot korruption.

J. Eftersom en strategi för korruptionsbekämpning har antagits av Greklands nationella myndighet för transparens har kommissionen dragit slutsatsen att landet uppfyller delmålen för EU-finansiering. Myndigheten har inga tidigare meriter när det gäller att utöva effektiv och oberoende tillsyn. Kommissionens slutsats verkar endast grundas på att en strategi har antagits och inte på att några effektiva åtgärder har vidtagits i praktiken.

K. Enligt Transparency Internationals korruptionsindex 2023 har Grekland visat en oroväckande nedgång i frågor som rör rättsstatsprincipen bland EU:s 27 medlemsstater. Detta är en negativ utveckling som också återspeglas i landets högre placering på korruptionsindexet.

L. I den så kallade Petsas List-skandalen delades 20 miljoner euro i statliga medel ut till mediekanaler för att bedriva informationskampanjer om folkhälsofrågor, bland annat till icke existerande webbplatser och personliga bloggar. Vissa mediekanaler uteslöts helt och hållet utan någon motivering och utifrån icke-transparenta kriterier.

M. En preliminär utredning av det grekiska generaldirektoratet för finansiell och ekonomisk brottslighet har visat att minst 270 av de mediekanaler som erhöll finansiering inte var korrekt och lagligen registrerade och att förlusten av offentliga medel överstiger 3 miljoner euro.

N. Grigoris Dimitriadis, premiärministerns brorson och tillika f.d. generalsekreterare vid premiärministerns kansli, ingav flera stämningsansökningar under 2022 mot tidningen EFSYN, den onlinebaserade utredningsplattformen Reporters United och enskilda journalister, för att åstadkomma ett tillbakadragande av en artikel som antyder att han varit delaktig i en nationell spionprogramsskandal tillsammans med företaget Intellexa, liksom tagit emot ersättning på 550 000 euro. Bland annat denna artikeln orsakade omfattande offentliga protester, vilket i slutändan ledde till att han avgick från posten som generalsekreterare för premiärministerns kansli. Sedan dess har ytterligare detaljer om hans roll i spionprogramskandalen har framkommit. Många internationella yttrandefrihets- och mediefrihetsorganisationer har fördömt stämningsansökan som en strategisk rättsprocess för att hindra offentlig debatt i syfte att undertrycka kritisk rapportering.

O. Den nyligen offentliggjorda årsrapporten för 2022 från den grekiska myndigheten för kommunikationssäkerhet och integritet visade att tusentals fall av åtalsbeslut för att få tillgång till kommunikation av skäl som rör den nationella säkerheten inte hade rapporterats till myndigheten i tid av den grekiska nationella underrättelsetjänsten och polisens specialistavdelning mot våldsbrott (terrorismbekämpning).

P. Skattemyndigheterna ålade veckotidningen Documento News ett orimligt bötesbelopp på 435 000 euro i december 2023. Det europeiska centrumet för press- och mediefrihet fördömde denna åtgärd och uttryckte sin bestörtning den 7 december 2023.

Q. Panayote Dimitras, människorättsaktivist och grundare av och ledare för Greek Helsinki Monitor, har åtalats för olaglig handel trots att det verkar som om han agerade lagligt för att ge humanitärt bistånd till asylsökande. I december 2022 dömdes han till böter och förbjöds att delta i arbetet med Greek Helsinki Monitor. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uttryckte oro över fallet. Myndigheten för bekämpning av penningtvätt beslutade i maj 2023 att alla Panayote Dimitras tillgångar skulle frysas. Panayote Dimitras uppgav den 31 maj 2023 att han endast hade fått EU-finansiering för att bekämpa hatpropaganda och att medlen bara användes för detta ändamål. Det nyliga frikännandet av 16 biståndsarbetare och volontärer visar att brottsanklagelser mot personer som tillhandahåller humanitärt bistånd till asylsökande saknar rättslig grund.

R. Förordningen om villkorlighet är av yttersta vikt för att skydda EU:s budget.

S. Den 28 november 2022 inledde Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) en utredning av missbruket av 700 miljoner euro i subventioner för ett järnvägssäkerhetssystem. 23 personer har sedan dess gripits i samband med skandalen, med undantag för (tidigare) regeringsministrar, som är skyddade från åtal genom ett beslut av det grekiska parlamentet, för vilket den grekiska konstitutionen åberopades.

T. Den grekiska regeringen och företrädare för den grekiska polisen vägrade att träffa parlamentets delegation för gruppen för övervakning av demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter under sitt officiella uppdrag. Den grekiske premiärministern träffade en lokal tysk delegation från Europeiska folkpartiet följande dag. Denna vägran att träffa någon minister eller andra regeringsföreträdare på hög nivå saknar motstycke under undersökningsuppdrag sedan gruppen för övervakning av demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter inrättades 2018.

U. Grekland har antagit flera jämlikhetslagar, varav vissa innehåller stora kryphål. Den grekiska lag som förbjuder så kallade omvändningsmetoder för minderåriga och andra utsatta personer omfattar inte fall där omvändningsmetoder utförs av präster eller andra religiösa och/eller andliga ledare eller specialister utan officiella kvalifikationer och sådana som riktar sig till vuxna som har gett sitt samtycke. De som tillämpar sådana metoder kan endast hållas ansvariga om de har mottagit pengar för att utföra dem. Hbtqi+-samhället upplevde en stor omvälvning sommaren 2023 efter det att den kubanska queerkonstnären Anna Hernández hade avlidit i sitt hem och de första polisrapporterna tillskrivit henne fel kön.

V. I Europeiska jämställdhetsinstitutets jämställdhetsindex 2023 fick Grekland 58 poäng av 100 och rankades endast på 24:e plats i EU. Enligt 2023 års utvärdering av expertgruppen för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, som övervakar genomförandet av Istanbulkonventionen, har Grekland för närvarande inga kriscentrum för våldtäktsoffer och/eller mottagningscentrum för personer som har blivit utsatta för sexuellt våld.

1. Europaparlamentet uttrycker sin starka oro över mycket allvarliga hot mot demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna i Grekland. Parlamentet betonar att kontroller och motvikter är avgörande för en stabil demokrati och noterar med oro att dessa har utsatts för hårt tryck.

2. Europaparlamentet är djupt oroat över att polisen och rättsväsendet i Grekland inte har gjort några framsteg i utredningen av mordet på den grekiske journalisten George Karaivaz den 9 april 2021. Parlamentet noterar att två misstänkta greps i april 2023, men att de annars inte har förekommit någon märkbar aktivitet i polisutredningen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra en grundlig och effektiv utredning och att ställa dem som är inblandade i mordet, på alla nivåer, inför rätta. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att begära hjälp från Europol.

3. Europaparlamentet är, utöver detta mord, mycket oroat över att många journalister utsätts för fysiska hot och verbala angrepp, även från högt uppsatta politiker och ministrar, samt kränkningar av sitt privatliv med spionprogram och strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt. Parlamentet understryker att detta skapar en avskräckande effekt för dem. Parlamentet begär att i synnerhet dessa strategiska rättsprocesser omedelbart ska avskaffas. Parlamentet insisterar på att regeringen är skyldig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att ställa förövarna av brott mot enskilda personer, journalister och andra medieaktörer inför rätta samt att skapa en säker miljö för alla journalister.

4. Europaparlamentet uttrycker djup oro över de många fall av överdrivet våld från polisens sida mot minoritetsgrupper och fredliga demonstranter i allmänhet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att fullständigt och oberoende utreda alla sådana fall. Parlamentet är djupt oroat över att tre unga romer har dödats under de senaste åren i Grekland genom påstått polisvåld och över bristen på en grundlig utredning i samband med detta. Parlamentet noterar med oro att polisen i vissa fall städat upp på brottsplatsen innan en kriminalteknisk undersökning ägt rum. Parlamentet påminner om att den behöriga domstolen frikände fyra poliser från inblandning i hbtqi-aktivisten Zak Kostopoulos död 2022, trots filmmaterial som visade att polisen använt sig av onödigt våld.

5. Europaparlamentet uppmanar regeringen att se till att dess nationella tillsynsmyndighet för den audiovisuella sektorn är helt oberoende i enlighet med kraven i direktivet om audiovisuella medietjänster.

6. Europaparlamentet betonar att mediepluralismen hotas, eftersom medieägandet i landet huvudsakligen är fördelat på ett litet antal oligarker, vilket leder till kraftig underrapportering om vissa ämnen, såsom oro över järnvägssäkerhetssystemet före tågolyckan i Tempi. Parlamentet noterar med oro bristen på transparens när det gäller fördelningen av statliga bidrag till mediekanaler. Parlamentet noterar kommissionens slutsats att medietillsynsmyndigheter saknar resurser. Parlamentet ifrågasätter objektiviteten och oberoendet hos det grekiska nationella rådet för radio och TV och är oroat över det plötsliga utbytet av tillsynsnämnden i september 2023. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av den nya medielagen nr 5005/2022 av den 21 december 2022, särskilt när det gäller insyn i medieägandet.

7. Europaparlamentet efterlyser, när det gäller olaglig användning av övervakningsteknik såsom spionprogrammet Predator,

a) institutionella och rättsliga skyddsåtgärder, inbegripet effektiv förhands- och efterhandsgranskning, samt oberoende tillsynsmekanismer, som skyndsamt ska återställas och stärkas,

b) ett omedelbart upphävande av alla exportlicenser som inte till fullo överensstämmer med förordningen om produkter med dubbla användningsområden[6] samt en utredning om anklagelserna om olaglig export, bland annat till Sudan,

c) garantier för att myndigheterna fritt och på ett obehindrat sätt kan utreda alla anklagelser om användning av spionprogram,

d) återkallande av lagstiftningsändringen från 2019 som placerade EYP under premiärministerns direkta kontroll,

e) garantier för att ledningen för Greklands nationella myndighet för transparens är oberoende,

f) ett skyndsamt inledande av en polisutredning till följd av påstått missbruk av spionprogram och för beslagtagande av fysiska bevis från ombud, mäklarföretag och säljare av spionprogram med koppling till infektionerna av spionprogram,

g) en omedelbar inbjudan till Europol om att delta i utredningarna. Parlamentet fördömer den olagliga instrumentaliseringen av begreppet ”hot mot den nationella säkerheten” som en motivering för den oacceptabla avlyssningen och övervakningen av politiska motståndare, däribland den nuvarande ledamoten av Europaparlamentet Georgios Kyrtsos och den tidigare ledamoten Nikos Androulakis. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över premiärministerns inflytande över Europaåret, som är direkt underställd och övervakas av premiärministerns kansli.

8. Europaparlamentet noterar med stor oro att oberoende myndigheter såsom den grekiska myndigheten för kommunikationssäkerhet och integritet (ADAE) och den grekiska dataskyddsmyndigheten har utsatts för ökande tryck på grund av sitt arbete med EYP:s olagliga avlyssning. Parlamentet noterar vidare att det grekiska parlamentet plötsligt bytte ut ADAE:s styrelseledamöter 2023 strax före ADAE:s beslut att ålägga Europaåret böter och precis innan ADAE och dataskyddsmyndigheten begärde att ett avgörande steg skulle tas i utredningen av spionprogramskandalen.

9. Europaparlamentet uppmanar den grekiska regeringen att snarast dra tillbaka ändringsförslag 826/145 till lag nr 2472/1997, som avskaffade ADAE:s möjligheter att informera medborgarna om att kommunikationen inte längre är konfidentiell, och att återställa rättsväsendets och alla relevanta tillsynsorgans fullständiga oberoende, däribland ombudsmannens och dataskyddsmyndighetens, för att se till att alla tillsynsorgan samarbetar fullt ut och har tillgång till information samt kan ge fullständig information till alla offer.

10. Europaparlamentet uttrycker oro över underfinansiering, underbemanning, inskränkta befogenheter, ogenomskinliga utnämningsförfaranden samt trakasserier och hot mot tjänstemän vid oberoende offentliga organ såsom ombudsmannen, vars mandat och varaktighet av detsamma måste vara i linje med Parisprinciperna och de europeiska normerna för jämlikhetsorgan, dataskyddsmyndigheten och ADAE. Parlamentet noterar vidare att den nationella byrån för transparens, som bör spela en viktig roll vid granskningen av de offentliga myndigheterna, inte verkar vara effektiv och att farhågor har uttryckts om dess oberoende. Parlamentet uppmanar den grekiska regeringen att säkerställa oberoende och operativ självständighet för oberoende tillsynsorgan, i enlighet med den grekiska konstitutionen och de tillämpliga rättsliga kraven på nationell nivå och EU-nivå, och att förbättra efterlevnaden av deras rekommendationer. Parlamentet påpekar att de systematiska svårigheterna och förseningarna med att utse ledningen av oberoende tillsynsorgan undergräver deras effektivitet och auktoritet. Parlamentet är mycket oroat över den plötsliga ersättningen av styrelseledamöterna i ADAE och tillsynsorganet för det statliga tv-bolaget i september 2023, just som ADAE och dataskyddsmyndigheten hade begärt att ett avgörande steg skulle tas i spionprogramsutredningen.

11. Europaparlamentet är djupt oroat över att överföringen av spionprogramsutredningen till en annan åklagare, efter de tidigare åklagarnas begäran till den grekiska myndigheten för kommunikationssäkerhet och integritet, om att kontrollera om de 92 personer som spionprogrammet Predator riktades mot (däribland nationella parlamentsledamöter, journalister och regeringstjänstemän) också hade varit föremål för övervakning av EYP, kommer att leda till att utredningen de facto avslutas. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Europol att delta i utredningen.

12. Europaparlamentet fördömer kraftfullt de hot och trakasserier som används mot tjänstemän som granskar regeringen, såsom den tidigare åklagaren mot korruption Eleni Touloupaki och den tidigare chefen för ADAE, Christos Rammos. Parlamentet uttrycker sin bestörtning över högsta domstolens åklagares ingripande och påstådda försök att stoppa en begäran från ADAE från 2022 om att ett telekommunikationsföretag ska kontrollera övervakningsorder.

13. Europaparlamentet betonar med stor oro att korruptionen urholkar offentliga tjänster och varor. Parlamentet understryker att längden på de rättsliga förfarandena, som förvärras av tvivel om polisstyrkans integritet och intressekonflikter på högsta nivå, inbegripet organiserade kriminella gruppers påstådda infiltration av polisen, kommer att leda till en kultur av straffrihet där korruption kan frodas. Parlamentet betonar att myndigheterna ännu inte har nått goda resultat i utredningen och lagföringen av korruptionsfall på hög nivå som leder till slutliga fällande domar med avskräckande effekt. Parlamentet uppmanar regeringen och myndigheterna att prioritera dessa frågor.

14. Europaparlamentet uppmanar den grekiska regeringen att vidta omedelbara åtgärder och nödvändiga reformer för att förbättra polisens kapacitet och transparens när det gäller att utreda fall av organiserad brottslighet, bland annat för att undersöka starka indikationer på kopplingar mellan organiserad brottslighet och polisen i alla dess led.

15. Europaparlamentet uppmanar regeringen att till fullo genomföra alla domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna samt att följa de interimistiska åtgärder som domstolen har beslutat om.

16. Europaparlamentet konstaterar att inga åtgärder hittills har vidtagits när det gäller rättsväsendets deltagande i utnämningsförfarandet för de högsta rättsliga ämbetena, nämligen domare, till posterna som ordförande och vice ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen, Högsta domstolen och revisionsrätten.

17. Europaparlamentet beklagar djupt de tragiska förlusterna av människoliv i förlisningen den 14 juni 2023, när en fiskebåt sjönk i Joniska havet utanför Pylos kust, Messenia, Grekland, med över 600 personer ombord som antas vara döda. Parlamentet är djupt oroat över bristen på framsteg i den rättsliga utredningen. Parlamentet välkomnar Europeiska ombudsmannens och den grekiska ombudsmannens utredningar av katastrofen. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över behandlingen av migranter vid de yttre gränserna och inom landet efter systematiska avvisningar och våld mot tredjelandsmedborgare, godtyckliga frihetsberövanden och stölder av deras tillhörigheter. Parlamentet är vidare djupt oroat över förhållandena i mottagningscentrumen, särskilt när det gäller att skydda enskilda personer mot brott som begås och tillgång till grundläggande sanitet. Parlamentet anser att ombudet för grundläggande rättigheter vid migrations- och asylministeriet behöver ett bredare och oberoende mandat, för att även effektivt kunna utreda avvisningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om de gränsövervakningssystem som använder beteendeanalys och EU:s finansiering av dessa är förenliga med EU-lagstiftningen Parlamentet fördömer kommissionens dramatiska misslyckande med att genomdriva EU-lagstiftningen när det gäller mottagningsvillkor, avvisningar och mänskliga rättigheter, och anser att överträdelseförfaranden är lämpligare än kommissionsledamotens lovord.

18. Europaparlamentet är oroat över attackerna mot det civila samhället och i synnerhet smutskastningskampanjer och rättsliga trakasserier från grekiska myndigheter som riktar sig mot människorättsaktivister. Parlamentet är oroat över de senaste rättegångarna mot biståndsarbetare och människor som tillhandahåller humanitärt bistånd till migranter och flyktingar. Parlamentet uppmanar de grekiska myndigheterna att omedelbart lägga ner alla anklagelser och se till att biståndsarbetare och volontärer kan tillhandahålla bistånd på ett säkert och fritt sätt.

19. Europaparlamentet anser att det är avgörande att den rättsliga utredningen av tågolyckan i Tempi genomförs snabbt och omfattande, och omfattar alla berörda aktörer, inklusive ansvariga regeringstjänstemän. Parlamentet finner den granskning som det behöriga utskottet i det grekiska parlamentet genomfört otillfredsställande, eftersom utskottet förefaller sakna politisk opartiskhet och vara tveksamt till att uppmana viktiga expertvittnen att vittna. Parlamentet är djupt oroat över det grekiska parlamentets vägran att genomföra en utredning enligt Eppos begäran om två tidigare transportministrar[7].

20. Europaparlamentet är oroat över det restriktiva regelverket för registrering av organisationer i det civila samhället, särskilt när det gäller organisationer som är aktiva inom migration och social inkludering. Regeringen uppmanas med kraft att omedelbart häva de restriktioner som införts för icke-statliga organisationer och journalister som rapporterar om migration med omedelbar verkan och att prioritera en översyn av den rättsliga ramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja och stärka alla initiativ som bidrar till ökad transparens när det gäller dessa frågor, såsom människorättskommissionens avvisningsrapporteringsmekanism.

21. Europaparlamentet noterar att Grekland har infört en rättslig ram för likabehandling och att positiva åtgärder har vidtagits i den riktningen, såsom inrättandet av den nya kommissionen för mänskliga rättigheter. Parlamentet är dock oroat över den svaga rättsliga ramen för och diskrimineringen av hbtqi-personer, romer och andra minoriteter. Parlamentet uppmanar regeringen och alla andra politiska krafter att visa ledarskap och främja samhällsförändringar i detta avseende, särskilt när det gäller våld i nära relationer, polisvåld och jämställdhet i äktenskap, som har diskuterats i flera år.

22. Europaparlamentet erkänner att det finns telefonjourer och specialiserade polistjänster för våld i nära relationer, men uppmanar också regeringen att inrätta heltäckande kriscentrum för våldtäktsoffer och se till att offer för sexuellt våld omedelbart kan få tillgång till sjukvård, traumastöd, kriminaltekniska undersökningar och psykologiskt stöd. Parlamentet uppmanar regeringen att göra kvinnomord till ett fristående brott.

23. Europaparlamentet välkomnar förbudet mot operationer utan samtycke och efterlyser lämplig utbildning av medicinsk personal så att de kan välkomna och erbjuda vård intersexuella personer på rätt sätt.

24. Europaparlamentet välkomnar lagförslaget om jämställda äktenskap som lagts fram i det grekiska parlamentet och efterlyser ett snabbt antagande av det.

25. Europaparlamentet uppmanar regeringen att förbättra lagstiftningsprocessen genom att införa ett verkligt och meningsfullt samråd och avskaffa den kontroversiella praxisen med ramlagstiftning.

26. Europaparlamentet beklagar djupt att den grekiska regeringen och polismyndigheterna vägrade att träffa företrädare för Europaparlamentet under sitt officiella uppdrag i april 2022 och uppmanar den sittande grekiska regeringen att inleda en konstruktiv dialog med Europaparlamentet.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja de verktyg som den har tillgång till för att hantera överträdelserna av de värden som fastställs i artikel 2 i EU‑fördraget i Grekland. Parlamentet efterlyser i synnerhet en bedömning av efterlevnaden av stadgan vid genomförandet av relevanta EU-medel i enlighet med förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet efterlyser en bedömning från kommissionen enligt förordningen om villkorlighet av konsekvenserna av att de europeiska domstolarna underlåter att verkställa relevanta domar. Parlamentet påminner om att kommissionen, om finansiella åtgärder antas, måste se till att slutmottagarna eller mottagarna av EU-medel inte berövas dessa medel, i enlighet med artikel 5.4 och 5.5 i förordningen om villkorlighet, och måste hitta sätt att säkerställa att EU-medel når medborgare, företag, regionala och lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och andra relevanta intressenter om regeringen inte samarbetar när det gäller brister i rättsstatsprincipen, särskilt med tanke på effekterna av den ekonomiska krisen, de höga levnadskostnaderna och den ökande fattigdomen i landet.

28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt Förenta nationerna.

 

 

• [1] EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1.
• [2] EUT L 231, 30.6.2021, s. 159.
• [3] EUT C, C/2024/494, 23.01.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/494/oj.
• [4] EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.
• [5] Lag nr 5005/2022 av den 21 december 2022 om förstärkning av offentligheten och öppenheten i fråga om tryckta och elektroniska medier – Inrättande av elektroniska register över tryckta och elektroniska medier och andra bestämmelser som faller under generalsekretariatet för kommunikation och mediers behörighet.
• [6] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (EUT L 206, 11.6.2021, s. 1).
• [7] Sittande från och med den 5 november 2016 till och med den 9 juli 2019 och från och med den 9 juli 2019 till och med den 1 mars 2023.