FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Russiagate: anklagelser om rysk inblandning i de demokratiska processerna i Europeiska unionen
5.2.2024 - (2024/2548(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Nathalie Loiseau, Petras Auštrevičius, Malik Azmani, José Ramón Bauzá Díaz, Jordi Cañas, Olivier Chastel, Katalin Cseh, Claudia Gamon, Vlad Gheorghe, Ilhan Kyuchyuk, Karin Karlsbro, Karen Melchior, Javier Nart, Maite Pagazaurtundúa, María Soraya Rodríguez Ramos, Ramona Strugariu, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans, Adrián Vázquez Lázara
för Renew-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0124/2024
B9‑0127/2024
Europaparlamentets resolution om Russiagate: anklagelser om rysk inblandning i de demokratiska processerna i Europeiska unionen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 13 juli 2023 om rekommendationer om en reform av Europaparlamentets regler om öppenhet, integritet, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning[1],
– med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2023 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation[2],
– med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2022 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation[3],
– med beaktande av sina resolutioner om förbindelserna mellan EU och Ryssland, särskilt sin resolution av den 23 november 2022 om kategorisering av Ryska federationen som statlig sponsor av terrorism[4],
– med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina[5],
– med beaktande av sin arbetsordning och uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Det finns bevis för rysk inblandning och manipulation i många västerländska liberala demokratier, och även för att Ryssland ger praktiskt stöd till extremistiska krafter och radikalt sinnade enheter i syfte att främja destabilisering av unionen.
B. Ryssland försöker etablera kontakter med partier, personligheter och rörelser i syfte att använda sig av aktörer inom EU-institutionerna för att legitimera ryska ståndpunkter och regeringar som tjänar som dess ombud, trycka på för sanktionslättnader och mildra konsekvenserna av internationell isolering.
C. Ryska, lettiska, estniska och svenska medier rapporterade efter ett grundligt utredningsarbete, som offentliggjordes den 29 januari 2024, att en grupplös lettisk ledamot av Europaparlamentet kan ha gett omfattande stöd till den ryska underrättelsetjänsten åtminstone mellan åren 2004 och 2017.
D. Stödet har enligt uppgift utgjorts dels av politisk opinionsbildning på Ryska federationens vägnar genom anordnande av olika evenemang, dels av utlämnande av uppgifter om parlamentets interna arbete. Utredningsrapporten ger vid handen att den berörda ledamoten minst en gång har begärt betalning från sina motparter för att täcka utgifter i samband med utförda tjänster.
E. Dessa anklagelser bygger bland annat på vad som beskrivs som läckt e-postkommunikation från den 3 oktober 2005 och framåt mellan den berörda ledamoten och två handläggare vid femte tjänsten inom Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB).
F. Den berörda ledamoten har upprepade gånger uttryckt åsikter som kan betraktas som proryska, bland annat genom att motsätta sig Lettlands existens som suverän stat och vägran att fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Parlamentsledamoten är dessutom känd för att ägna sig åt mycket tvivelaktig politisk verksamhet, däribland deltagande i ett valobservatörsuppdrag i det ryskockuperade Krim 2014 och ett besök hos Syriens diktator Bashar al-Asad 2016. Parlamentsledamoten fick det avsiktligt att framstå som om dessa resor gjordes på Europaparlamentets eller EU:s vägnar.
G. Den berörda parlamentsledamoten har nära band med medlemmarna i det katalanska självständighetspartiet ERC, inklusive dess ordförande.
H. Företrädare för en grupp katalanska separatister i Spanien som stått i kontakt med personer som står nära Kreml – däribland den berörda parlamentsledamoten – kräver att Spaniens premiärminister Pedro Sánchez beviljar dem amnesti från allt ansvar för deras påstådda brott.
I. Nyligen genomförda undersökningar tyder på att en sittande katalansk ledamot av Europaparlamentet har haft ett nära personligt förhållande till Ryssland och deltagit i insatser för att bygga upp politiskt och ekonomiskt inflytande i syfte att destabilisera demokratin i Europeiska unionen.
J. Den berörda parlamentsledamoten är inte den enda ledamot av Europaparlamentet som har varit inblandad i verksamhet såsom deltagande i falska valobservatörsuppdrag i olika länder och som bidrar till att skapa förvirring över vad som utgör Europaparlamentets officiella uppdrag. Flera parlamentsledamöter har bestraffats för sådana överträdelser inom ramen för det förfarande som hanteras av gruppen för demokratistöd och valsamordning. Dessa besök har systematiskt ägt rum i Ryssland och i länder som är allierade med Ryssland.
K. Den berörda parlamentsledamoten har uteslutits från sin politiska grupp och sitter nu som grupplös ledamot. Den berörda ledamoten har fått stöd från vissa andra parlamentsledamöter vars offentliga ståndpunkter i internationella frågor liknar hennes. Andra parlamentsledamöter har till exempel flera gånger, i likhet med den berörda parlamentsledamoten, rest till Litauen för att demonstrera till förmån för Algirdas Paleckis, en före detta diplomat och politiker som dömts för att ha spionerat för Ryssland.
L. Efter avslöjandena tillkännagav Europaparlamentets talman omedelbart att en intern utredning skulle inledas och att frågan skulle hänskjutas till den rådgivande kommittén för uppförandekoden. Den lettiska säkerhetstjänsten har meddelat att den kommer att utreda anklagelserna.
M. År 2016 undertecknade Rysslands styrande parti, Jedinaja Rossija (Enade Ryssland), ett samarbetsavtal med det österrikiska högerextrema frihetspartiet (FPÖ), där man efterlyste ökat samarbete mellan de båda partierna och starkare politiska och ekonomiska band mellan Wien och Moskva. Detta avtal undertecknades i närvaro av en ledamot av Europaparlamentet från FPÖ, som sedan dess upprepade gånger har efterlyst lättnader av EU:s sanktioner mot Ryssland och spridit Kremlvänlig desinformation.
N. Under ett antal år har vissa ledamöter av Europaparlamentet rekryterat och anställt ryska medborgare som praktikanter, ackrediterade parlamentsassistenter och grupprådgivare, och har inte slutat göra detta ens efter det att Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes.
O. Parlamentets särskilda utskott om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (INGE), har i detalj avslöjat de ryskledda insatserna och operationerna för att infiltrera, påverka och blanda sig i de europeiska demokratierna och EU-institutionerna.
P. Vissa politiska grupper har utan framgång försökt att förhindra utvidgningen av det särskilda utskottet ING2:s mandat till att ta itu med alla former av korruption och utländsk inblandning i Europaparlamentet, och förespråkade i stället en undersökningskommitté med Qatargate som enda fokus.
Q. Ryska federationen har länge fört ett hybridkrig mot EU och dess medlemsstater, med ett brett spektrum av olika metoder för inblandning som ingår i en större strategi för att undergräva väl fungerande demokratiska processer i Europa. Dessa metoder omfattar, men är inte begränsade till, cyberattacker, bland annat mot Europaparlamentet, värvning av beslutsfattare i den europeiska samhällseliten, valpåverkan, bland annat genom utländsk informationsmanipulering och inblandning. Detta hybridkrig var föregångaren till Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina och fungerar alltjämt understödjande i detta.
R. Ryssland har gett praktiskt stöd till extremistiska krafter och radikalt sinnade enheter för att destabilisera EU och dess medlemsstater. Ryssland har etablerat kontakt med partier, personligheter och rörelser i syfte att använda sig av aktörer inom EU-institutionerna för att legitimera ryska ståndpunkter, stödja självständighetsrörelser och regeringar som tjänar som dess ombud, trycka på för sanktionslättnader och mildra konsekvenserna av internationell isolering.
S. Till följd av Qatargate-avslöjandena gjorde parlamentet i september 2023 en uppdatering och en kraftig förstärkning av sin interna integritetsram, bland annat genom en djupgående översyn av arbetsordningen, uppförandekoden för ledamöter av Europaparlamentet och relevanta presidiebeslut.
1. Europaparlamentet är bestört och mycket oroat över påståendena om att en grupplös parlamentsledamot skulle vara inblandad i spioneri. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands påstådda försök att påverka ledamöter, vilket utgör allvarlig utländsk inblandning i EU:s demokratiska processer.
2. Europaparlamentet betonar att den berörda parlamentsledamoten har uteslutits från sin politiska grupp på grund av sina ståndpunkter om Ryssland och Ukraina och att hon nu är grupplös. Parlamentet understryker att hennes åsikter inte är representativa för lejonparten av Europaparlamentets ledamöter, som med överväldigande majoritet fördömer Rysslands olagliga invasion av Ukraina, dess användning av hybridkrigstaktik mot europeisk demokrati och andra aggressiva och antidemokratiska politiska val som Ryssland gjort under de senaste åren. Parlamentet noterar emellertid att ett litet antal ledamöter av Europaparlamentet har deltagit i åtgärder tillsammans med den berörda parlamentsledamoten, uttryckt liknande åsikter och öppet ställt sig på Rysslands sida.
3. Europaparlamentet åtar sig att ge sitt fulla stöd till och samarbete med de lettiska myndigheterna i deras utredning om den berörda parlamentsledamotens agerande. Parlamentet uppmanar de behöriga belgiska myndigheterna att undersöka om den berörda ledamoten kan åtalas enligt belgisk straffrätt och står redo att ge sitt fulla stöd och att samarbeta i detta avseende.
4. Europaparlamentet välkomnar att ärendet med den berörda ledamoten hänskjuts till den rådgivande kommittén för uppförandekoden. Parlamentet åtar sig att fullt ut verkställa sin tillämpliga ram för interna påföljder. Parlamentet noterar att de påstådda sakförhållandena ägde rum före den nyligen antagna reformen av parlamentets integritetsram. Parlamentet anser att reglerna i sig inte skulle ha hindrat ledamotens påstådda klandervärda beteende. Parlamentet står dock redo att ytterligare utvärdera och finjustera parlamentets integritetsram, som förstärkts efter Qatargate, med avseende på hur den fungerar och vilka påföljder som utdöms.
5. Europaparlamentet anser att anklagelserna mot den berörda parlamentsledamoten understryker behovet av en förbättrad säkerhetskultur inom Europaparlamentet. Parlamentet upprepar därför sitt krav på ett fullständigt genomförande av rekommendationerna i sin resolution av den 13 juli 2023 om rekommendationer om en reform av Europaparlamentets regler om öppenhet, integritet, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning[6], inbegripet obligatorisk säkerhetsutbildning för parlamentsledamöter och personal, lämplig säkerhetsprövning och förstärkt screening av personal, särskilt de som deltar i sammanträden inom stängda dörrar.
6. Europaparlamentet uttrycker djup oro över de kopplingar som den berörda parlamentsledamoten kan ha haft till andra ledamöter av Europaparlamentet och fördömer med kraft alla eventuella interna samordnade försök att driva Kremls politiska agenda i parlamentet. Parlamentet uppdrar åt sina avdelningar att undersöka om dessa parlamentsledamöters agerande utgör ett straffbart beteende enligt parlamentets uppförandekod.
7. Europaparlamentet kräver att fallen med de berörda katalanska ledamöterna hänskjuts till den rådgivande kommittén för uppförandekoden. Parlamentet uppmanar Spanien att effektivt undersöka kopplingarna mellan de parlamentsledamöter som haft samröre med Kreml och Rysslands försök till destabilisering och inblandning i Europeiska unionen och dess medlemsstater. Parlamentet efterlyser också ett fullständigt genomförande av relevant lagstiftning om olagliga förbindelser med regeringar i tredjeländer.
8. Europaparlamentet påminner om att utländsk inblandning är ett systemhot som måste motverkas kraftfullt. Parlamentet påminner vidare om att Ryssland fortfarande är den främsta aktören när det gäller utländsk inblandning och desinformation i Europeiska unionen, men att andra länder också har genomfört sådana kampanjer. Parlamentet understryker att EU:s svar på dessa hot endast blir effektivt om det bygger på en övergripande, holistisk och långsiktig politisk strategi som genomförs gemensamt av både EU och dess medlemsstater. Parlamentet är fast beslutet att fortsätta sina insatser för att bekämpa utländsk inblandning i EU under de kommande åren, bland annat genom en särskild parlamentsinstans. Parlamentet betonar att vaksamhet och skydd mot utländsk inblandning är särskilt viktigt inför årets EU-val.
9. Europaparlamentet fördömer bestämt Ryska federationens fortsatta försök att undergräva de europeiska demokratiska processernas funktion och betonar att denna taktik måste mötas med konsekvenser. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att vidareutveckla och finjustera de sanktionspaket som antagits mot Ryska federationen och att täppa till kryphål i verkställandet av de restriktiva åtgärder som för närvarande är i kraft.
10. Europaparlamentet betonar hur allvarligt man ser på Rysslands förbindelser med partier och politiker i unionen, och landets omfattande inblandning i separatiströrelser på europeiskt territorium, såsom i Katalonien.
11. Europaparlamentet konstaterar att de nära och regelbundna kontakterna mellan ryska tjänstemän och företrädare för grupp katalanska separatister i Spanien är en del av Rysslands bredare strategi för att ta vara på alla möjligheter att manipulera politisk praxis i Europa för att främja dess destabilisering.
12. Europaparlamentet uttrycker EU-institutionernas och medlemsstaternas åtagande att grundligt undersöka dels förbindelserna mellan europeiska politiker och Kreml, dels Rysslands försök att störa, påverka och intervernera i Europeiska unionens och dess medlemsstaters angelägenheter.
13. Europaparlamentet betonar att Ryska federationens hybridtaktik inte på minsta sätt främjar Rysslands politiska agenda inom EU, utan i stället ytterligare stärker EU:s orubbliga stöd till Ukraina i dess försvar mot den olagliga ockupationen.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.
- [1] Antagna texter, P9_TA(2023)0292.
- [2] EUT C, C/2023/1226, 21.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1226/oj.
- [3] EUT C 347, 9.9.2022, s. 61.
- [4] EUT C 167, 11.5.2023, s. 18.
- [5] EUT C 125, 18.3.2022, s. 2.
- [6] Antagna texter, P9_TA(2023)0292.