Ευρετήριο 
 Προηγούμενο 
 Επόμενο 
 Πλήρες κείμενο 
Πληρη πρακτικα των συζητησεων
XML 86k
Τρίτη 8 Οκτωβρίου 2024 - Στρασβούργο

14. Αποτελέσματα της Διάσκεψης Για το Μέλλον: μετασχηματισμός της παγκόσμιας διακυβέρνησης για την οικοδόμηση της ειρήνης, την προώθηση των ανθρωπίνων δικαιωμάτων και την επίτευξη των στόχων βιώσιμης ανάπτυξης (συζήτηση)
Βίντεο των παρεμβάσεων
Συνοπτικά πρακτικά
MPphoto
 

  Przewodnicząca. – Kolejnym punktem porządku dziennego jest oświadczenie wiceprzewodniczącego Komisji / wysokiego przedstawiciela Unii do spraw zagranicznych i polityki bezpieczeństwa „Wyniki Szczytu Przyszłości: transformacja globalnego ładu na potrzeby budowania pokoju, propagowanie praw człowieka i realizacja celów zrównoważonego rozwoju” (2024/2823(RSP)).

 
  
MPphoto
 

  Věra Jourová, Vice-President of the Commission, on behalf of the Vice-President of the Commission / High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy, – Madam President, honourable Members of the European Parliament, at a time when the world is becoming darker, ravaged by conflicts, geopolitical competition, climate change and surging inequalities, the recent adoption of the Pact for the Future gives us some light and hope. The Pact and its two annexes reflect that even under very difficult circumstances, United Nations members managed to come together and agree on a broad set of actions, including sustainable development, international financial architecture reform, digital cooperation, youth and future generations, and for the first time, concrete commitments towards a UN Security Council reform.

On peace and security, the Pact emphasises conflict prevention, a review of UN peace operations, and strengthens the role of regional organisations and peacebuilding.

Regarding the UN Security Council reform, the Pact aspires to redress the historical injustice against Africa and aims to improve the representation of under‑represented regions and groups, such as Asia‑Pacific, Latin America and the Caribbean.

Developing countries need more private and public investment now. We are now pleased that the banks welcomed the UN Secretary General's efforts to push the needle on the ongoing international financial architecture reform, and even called for further ambitions. The Pact provides solid ground for more progress towards the Fourth International Conference on Financing for Development in Seville next year.

On climate and environment, there is no falling behind the Paris Agreement and COP28. We remain aligned with the UAE consensus, and keep important ambitions towards the 1.5°Celsius temperature target; second, transitioning away from fossil fuels; and third, tripling renewable energy capacity.

There are strong references to human rights, gender equality and women's empowerment throughout the text, especially regarding the interdependence of human rights and sustainable development. We welcome an increased financing for the office of the High Commissioner for Human Rights, and the revitalisation of the mandate of the Commission of the Status of Women.

The Global Digital Compact promotes a human‑centric approach to digital technologies and a free, inclusive, open, safe, fair and secure digital future for all, with a strong focus on development.

The Declaration on Future Generations looks at leveraging science, data and strategic foresight to ensure long‑term thinking and planning, crucial for preserving the interests of generations to come. The Pact contributes to building trust and sets up building blocks to make the multilateral system more fair, equitable and inclusive.

The UN negotiation process is not an easy journey. Throughout the negotiations, the EU has been a constructive partner and bridge‑builder, often supporting other regions' proposals, like on the sustainable development goals, acceleration and international financial architecture reform. We also ensured that the Pact keeps a balanced approach among the three UN pillars: peace and security, sustainable development, and human rights.

At the last stages of negotiations, the EU and the G7 decided to break their silence, in particular the African group that stood up against a last‑minute Russian attempt to spoil the process. It showed that this was not about the West versus the rest, or the North versus the South. It was about the whole world coming together, and Russia becoming more isolated than ever.

 
  
MPphoto
 

  Lukas Mandl, im Namen der PPE-Fraktion. – Frau Präsidentin, Frau Kommissarin, liebe Kolleginnen und Kollegen! Hand aufs Herz – viele nennen das politische Brüssel eine Bubble, eine Blase, und aktive Parlamentarierinnen und Parlamentarier aus diesem Haus aus allen Richtungen und Mitgliedstaaten versuchen täglich, diese Blase zu durchstechen und mit den Bürgerinnen und Bürgern gemeinsam dieses Europa voranzubringen. Das ist ja auch die Aufgabe eines Parlaments.

Vielleicht sogar mehr als das sind selbstverständlich die Vereinten Nationen – vor allem in ihrem Hauptquartier – eine Blase, und deshalb war es so wichtig, dass Parlamentarierinnen und Parlamentarier sich dort beteiligen, dass wir im Namen der Bürgerinnen und Bürger als Delegation dort präsent sein konnten unter der Leitung des Leiters der Delegation Barry Andrews, der auch unserem Entwicklungsausschuss vorsteht, und mit der Anwesenheit der Präsidentin des Europäischen Parlaments selbst, Roberta Metsola, die als eine der höchstrangigen Vertreterinnen und Vertreter der Welt überhaupt an diesem Gipfel teilgenommen hat.

Ich möchte auf zwei besondere Ereignisse eingehen, nämlich auf unseren Austausch mit den Expertinnen und Experten vom Welternährungsprogramm. Die bilden keine Bubble, sondern die sind dort, wo humanitäre Hilfe gebraucht wird, und die haben ganz klar und immer wieder darauf hingewiesen, dass der Zusammenhang zwischen Ernährungssicherheit, Nahrungsmittelsicherheit auf der einen Seite und irregulärer Migration auf der anderen Seite ganz, ganz eng ist und dass wir nicht das eine bearbeiten können, ohne das andere zu lassen. Daran müssen wir arbeiten.

Ein anderer Termin, der mir besonders wichtig erschienen ist, war jener mit UN Women, besonders, wenn es um die Initiative HeForShe geht, die zum Inhalt hat, dass Gleichberechtigung eben nicht eine Thematik für Frauen allein ist, sondern für jede und jeden. Ich freue mich, dass unsere Präsidentin Roberta Metsola sofort aufgegriffen hat, dass es eine laufende Zusammenarbeit zwischen HeForShe und dem Europäischen Parlament geben kann und dass Vorsitzender Barry Andrews und auch Udo Bullmann von den Sozialdemokraten dem vor Ort gleich zugestimmt haben. Es gibt also konkrete Ergebnisse, und wir müssen die parlamentarische Zusammenarbeit fortsetzen im Namen der Bürgerinnen und Bürger.

 
  
MPphoto
 

  Udo Bullmann, im Namen der S&D-Fraktion. – Frau Präsidentin, werte Kolleginnen und Kollegen! Die Kommissarin hat recht: Es war ein Erfolg in New York. Der Gipfel für die Zukunft war ein Erfolg. Der Zukunftspakt ist ein Erfolg. Warum? Lassen Sie mich das nochmal zuspitzen, Frau Kommissarin. Nicht deswegen, weil wir schon alles erreicht hätten, was dringend geschehen muss. Nein, wir haben noch keine globale Verabredung über ein gemeinsames Steuerkonzept. Nein, wir haben noch nicht die große Anschubfinanzierung für die Nachhaltigkeitsziele, alles das, was noch ansteht. Aber dennoch: Sie haben vollständig recht, es war ein Riesenerfolg, weil Putins Sabotageversuch an der multilateralen Ordnung mit großer Mehrheit zurückgewiesen worden ist. Dies haben wir nicht nur denen zu verdanken, die verhandelt haben – Namibia und Deutschland –, nein, Sie haben es richtig gesagt: den afrikanischen Nationen, Lateinamerika und auch den Völkern Asiens.

Warum haben diese Länder sich für einen Zukunftspakt ausgesprochen, der es ermöglichen soll, dass es auch morgen gemeinschaftliches Handeln gibt auf diesem Globus? Weil sie sehr konkrete Erwartungen daran haben, die wir jetzt einlösen müssen: ja, die Reform des Sicherheitsrates, aber auch die nachhaltige Finanzierung ihres Kampfes gegen den Klimawandel und dafür zu sorgen, dass Ungleichheit auf diesem Globus bekämpft wird. Wir haben Gelegenheit: COP 29, G20, es gibt eine Menge Versammlungen, die uns Handeln ermöglichen und die die Europäische Union aufrufen zum Handeln. Nur eines geht nicht: dass die EU den Eindruck erweckt wie in diesen Tagen, dass wir Mittel kürzen und nur noch nach innen schauen. Meine Fraktion wird darauf achten in diesem Mandat, aber auch bei den Unterhaltungen mit den Bewerbern, die jetzt Kommissarin und Kommissar werden wollen.

 
  
MPphoto
 

  António Tânger Corrêa, em nome do Grupo PfE. – Senhora Presidente, Senhor Alto Representante, gostaria de começar por afirmar que este Pacto para o Futuro é uma espécie de aperitivo para a Agenda 2030, tão popular nas Nações Unidas e noutros círculos globalistas. Devo dizer que nós não nos deixamos enganar por lobos vestidos com pele de cordeiro.

Vou dar-vos alguns exemplos relativamente a tópicos fundamentais deste pacto. Em primeiro lugar, o problema da centralização de poder na Organização das Nações Unidas e em órgãos internacionais, o que afasta dos cidadãos a sua própria governança e cria uma elite a nível mundial muito mais forte e longe da sociedade. Portugal, por exemplo, relativamente às energias supostamente sustentáveis, cai sempre na mesma história, que é fazer pontes offshore em que são colocadas as centrais de energia eólica, dessa forma dando cabo do pouco que ainda temos nas pescas, dando cabo da nossa costa e dando cabo daquilo que é mais precioso para Portugal, que é o mar.

Relativamente à governança digital e ao controlo de dados, nós podemos muito facilmente cair na censura e na vigilância dos cidadãos pelas instituições. E isto é inaceitável. A não participação de atores não estatais, ou seja, da sociedade civil, é também extremamente preocupante, porque afasta a governação dos cidadãos não só na Europa, mas no mundo inteiro.

Quanto à declaração, por fim, sobre as gerações futuras, quem é que define esses interesses? É a agenda Woke? São esses princípios que hoje em dia circulam livremente para perturbar e para desfazer aquilo que é a nossa sociedade? São esses os princípios que vão nortear a atividade ou não?

Portanto, vamos tentar garantir a nossa sociedade e garantir o nosso futuro e das nossas crianças.

 
  
MPphoto
 

  Arkadiusz Mularczyk, w imieniu grupy ECR. – Pani Przewodnicząca! Pani Komisarz! Koleżanki i Koledzy! Pakt na rzecz przyszłości dotyczący międzynarodowego pokoju i bezpieczeństwa mówi o ochronie ludności cywilnej, praworządności i pokoju, mówi o działaniu, zgodnie z którym promuje się prawa człowieka. Mówi także o współpracy z Międzynarodowym Trybunałem Sprawiedliwości, który jednak, co musimy pamiętać, nie rozstrzyga wszelkich spraw wiążących się z przestrzeganiem praw człowieka i praworządności. Chcę podkreślić, że wiele krajów odpowiedzialnych za zbrodnie wojenne do dzisiaj ukrywa się za immunitetem jurysdykcyjnym, i krajów, które dopuściły się tych zbrodni, do dzisiaj nie można pozwać przed sądami karnymi.

Państwa, ale też ofiary konfliktów zbrojnych pozostają często bez prawnego forum, na którym mogłyby domagać się sprawiedliwości, na którym mogłyby uzyskać odszkodowanie, podczas którego mogłyby się pojednać. Ofiary konfliktów wojennych nie mają również prawa do sądu, do sprawiedliwego procesu, czegoś, co powinno być przyznane wszystkim, a także przede wszystkim ofiarom konfliktów zbrojnych.

Zachęcam więc Panią Komisarz do zbadania rezolucji Rady Europy, która została przyjęta w czerwcu bieżącego roku – jej inicjatorem był brytyjski prawnik Lord Keen – w sprawie stworzenia mechanizmu negocjacyjnego, który pozwala państwom rozmawiać o pojednaniu i znaleźć odpowiednie rozwiązanie pozwalające, aby w sposób sprawiedliwy zamknąć konflikt.

Kończąc: w szczególności musimy pamiętać o ofiarach II wojny światowej, które do dzisiaj nie doczekały się sprawiedliwości, a także o ofiarach toczących się współczesnych konfliktów zbrojnych, których ofiary wołają o sprawiedliwość.

 
  
MPphoto
 

  Barry Andrews, on behalf of the Renew Group. – Madam President, Commissioner, colleagues, whatever you might say about the shortcomings of the UN, everybody showed up. The UN has incredible convening power, and the European Union, more than anybody else, understands the value of multilateralism; it's in our genes. We understand that the sum is greater than the parts – really, really works at a European level and we believe it can work at a global level.

Now, the European Parliament took this summit very seriously. Our President, Roberta Metsola, went over. Five European Parliament committees were represented. There were 13 MEPs on the delegation. So we took it really seriously. But let's be clear, parliaments do not have a significant role in the General Assembly, in any of the UN summits and, indeed, across the UN system.

So we really have to reflect on whether we are adding any value as a parliament in what is happening at the UN Summit of the Future. We had no role in negotiation, we were not really attending the Summit of the Future, none of the European Commissioners that were present had the time to meet with us. So these are significant shortfalls.

However, the more serious issues are the grim issues that are facing the world, the massive underfunding of overseas development assistance, which is impacting all of the UN agencies. The big trend, of course, was reform of the global financial architecture around multilateral development banks, the move from loans to grants, trying to improve the risk profile and the capital adequacy frameworks of multilateral development banks. So we have a great opportunity in the next while to make sure that we are taken seriously at UN Parliamentary Assemblies.

 
  
MPphoto
 

  Ignazio Roberto Marino, a nome del gruppo Verts/ALE. – Signora Presidente, onorevoli colleghi, non posso che applaudire alle parole del parlamentare Andrews appena pronunciate.

Le Nazioni Unite sono un'istituzione necessaria, ma in questo momento storico dovrebbero essere rifondate. Vi cito due episodi vissuti durante il "Summit of the Future". Due episodi legati a due delle sfide più importanti del nostro tempo: i cambiamenti climatici e le guerre.

Il 22 settembre, al "Summit of the Future", John Kerry ha pubblicamente affermato il fallimento in atto nella transizione ecologica e ha anche illustrato la soluzione. Ha detto che ogni anno, nelle assemblee internazionali, nei parlamenti, si discute di quanto investire nella transizione ecologica e si discute, si litiga su decidere di allocare 200 o 300 miliardi di dollari. In realtà, egli ha affermato che occorrerebbero 5 trilioni e che questi 5 trilioni ci sarebbero. Gli Stati Uniti hanno un PIL, un prodotto interno lordo, di 25 trilioni, la Cina 17. Se uniamo i venti paesi maggiormente industrializzati, la soluzione sarebbe a portata di mano.

Il giorno dopo, il 23 settembre, abbiamo incontrato il sottosegretario generale per le operazioni di pace. Come membro della delegazione del Parlamento europeo gli chiesi di spiegarci cosa fosse accaduto l'ultima settimana di marzo 2024. Come tutti sapete, il 25 marzo, con una decisione mai avvenuta prima, gli Stati Uniti hanno dato il via libera, non esercitando il potere di veto nel Consiglio di sicurezza, al cessate il fuoco nella striscia di Gaza. Dunque tutte le grandi potenze del mondo d'accordo.

E cosa è accaduto? Sono proseguiti i bombardamenti, gli eccidi, privazioni di ogni tipo che hanno addirittura condotto ad avere il virus della polio, che è riemerso. Qual è stata la posizione in entrambi i fallimenti? La politica. Ma allora a cosa servono le Nazioni Unite? A cosa servono i parlamenti...

(La Presidente toglie la parola all'oratore)

 
  
MPphoto
 

  Γιώργος Γεωργίου, εξ ονόματος της ομάδας The Left. – Κυρία Πρόεδρε, κυρία Επίτροπε, είχα και εγώ την τιμή να λάβω μέρος στη Σύνοδο του ΟΗΕ για το Mέλλον, μια σύνοδο που διεξήχθη σε μια ιδιαίτερα δύσκολη διεθνή συγκυρία. Πόλεμοι, κλιματική κρίση, φτώχεια. Σήμερα η ανθρωπότητα αντιμετωπίζει παγκοσμίως μια υπαρξιακή απειλή. Όσα συμφωνήθηκαν στο Σύμφωνο για το Mέλλον, για την ειρήνη και την ασφάλεια, την αειφόρο ανάπτυξη και την χρηματοδότησή της, την ψηφιακή συνεργασία, τη νεολαία και τα ανθρώπινα δικαιώματα ακούγονται καλά. Είναι επαρκή; Όχι.

Ζούμε σε μια εποχή που, ενώ οι πόλεμοι και οι συγκρούσεις αυξάνονται ραγδαία, παρατηρούμε μια θεαματική υποβάθμιση της διπλωματίας. Κάποιες χώρες δεν σέβονται τα ψηφίσματα του ΟΗΕ, ενώ την ίδια ώρα λοιδωρούν και τον γενικό γραμματέα του. Persona non grata! Ακούστηκε και αυτό!

Οφείλουμε με τόλμη να προχωρήσουμε στη μεταρρύθμιση του Συμβουλίου του ΟΗΕ, έτσι ώστε να συμπεριλαμβάνει τον ολοένα αναδυόμενο παγκόσμιο Νότο. Οφείλουμε να βάλουμε τέλος στις αποικιακές και νεοαποικιακές προσεγγίσεις που καταδίκασαν εκατομμύρια κόσμου στη φτώχεια και την ανέχεια, χρηματοδοτώντας έτσι τη δική μας ευμάρεια. Μιλάμε για την ανάγκη χρηματοδότησης της ανάπτυξης σε αυτές τις τρίτες χώρες, χωρίς να αγγίζουμε το σοβαρό ζήτημα της διαγραφής του χρέους τους. Τώρα είναι η ώρα να αλλάξουμε ριζικά κατεύθυνση. Αλλιώς, όσα γράφουμε και διακηρύσσουμε δεν θα έχουν καμία περισσότερη αξία πέραν από το μελάνι που ξοδεύτηκε για να τα γράψει.

 
  
MPphoto
 

  Marc Jongen, im Namen der ESN-Fraktion. – Frau Präsidentin! Laut UN‑Generalsekretär Guterres sollte der Summit of the Future wirksame Strukturen für eine Global Governance schaffen. Er wollte sogar eine Notfall‑Weltregierung im Falle globaler Schocks ermöglichen. Das konnte verhindert werden, aber die Marschrichtung ist klar: immer mehr Macht für die UNO, immer weniger für die Nationalstaaten.

Aber Demokratie gibt es nur auf der Ebene des Nationalstaats. Was darüber hinausgeht, wird totalitär. Der in New York beschlossene Zukunftspakt folgt der Klimaideologie. Wörtlich sollen die globalen CO2‑Emissionen drastisch verringert werden, um den Temperaturanstieg unter 1,5 Grad zu halten, und die Entwicklungsländer sollen dafür mit mehr Finanzmitteln ausgestattet werden. Es geht um massive Umverteilung. Der deutsche Bundeskanzler Scholz forderte im Vorfeld des Gipfels die Transformation der gesamten Weltwirtschaft in Richtung Klimaneutralität. Das führt direkt in den globalen Klimasozialismus mit allen Folgen der Unfreiheit und Misswirtschaft. Trauen wir den schönen Worten dieses Zukunftspakts nicht. Er ist ein trojanisches Pferd.

 
  
MPphoto
 

  Hildegard Bentele (PPE). – Frau Präsidentin, liebe Kolleginnen und Kollegen! Die Vereinten Nationen haben sich zu ihrem 75. Geburtstag vorgenommen, eine Zukunftsagenda zu entwickeln, die jetzt vorgestellt wurde: die Jugend besser einbeziehen, Digitalisierung als neue Realität begreifen, die Repräsentation aller Weltregionen im Sicherheitsrat verbessern. Das sind sicher alles sehr berechtigte Anliegen. Allerdings fällt auch auf, dass wir die 17 Ziele unserer schon beschlossenen Nachhaltigkeitsagenda, die ja ganz viel Zukunft und mehr Gerechtigkeit beinhaltet, bis 2030 verfehlen werden, wenn wir so weitermachen wie bisher. Und was spätestens seit dem Angriff des Sicherheitsratsmitglieds Russland auf die Ukraine ebenfalls auffällt, ist, dass es unter den Mitgliedern immer weniger Einigkeit über die Grundprinzipien der Vereinten Nationen gibt: Frieden und Grundrechte wahren, Vertragstreue, territoriale Integrität, friedliche Streitbeilegung, internationale Zusammenarbeit, Verbesserung der Lebensverhältnisse, mehr Freiheit.

Hilft da ein Prozess zu neuen Themen, der in New York auf einer ziemlich abstrakten Ebene angestoßen wurde? Der tschechische Präsident hatte sicher recht, als er sagte: Die Arbeit beginnt zu Hause. Und ich würde hinzufügen, die Arbeit geht in Brüssel weiter. Denn Europa als reicher Kontinent mit entwickelten sozialen Sicherungssystemen und großem technischen Know‑how kann viel in Richtung Zukunftsfähigkeit bewegen. Aber wir können es definitiv nicht als Europa allein. Für den Schutz unseres Planeten, für Zukunftsperspektiven für alle in ihrer Heimat brauchen wir eine neue Dynamik für internationale Zusammenarbeit inner- und außerhalb der Vereinten Nationen.

Mein Eindruck ist, dass Kommissionspräsidentin Ursula von der Leyen ihre neue Kommission auf eine solche aktivere internationale Rolle ausrichten möchte. Und ich schlage vor, dass wir Sie hierbei als Team Europe von parlamentarischer Seite kräftig unterstützen.

 
  
MPphoto
 

  Ana Catarina Mendes (S&D). – Senhora Presidente, Caros Colegas, eu julgo que o Pacto para o Futuro, ao contrário do que aqui foi dito há instantes, é mesmo um ponto de partida e não um ponto final. E é absolutamente importante num momento em que nós vivemos vários conflitos à escala mundial. É por isso importante reforçar que, neste pacto, as Nações Unidas coloquem em cima da mesa a visão do multilateralismo e o reforço do multilateralismo para a resolução dos conflitos. Não conseguimos resolver as questões sozinhos.

Em segundo lugar, o reforço dos países em vias de desenvolvimento para o cumprimento dos Objetivos de Desenvolvimento Sustentável.

E permitam-me, por fim, que destaque a Agenda Digital e também a Agenda das Alterações Climáticas, que só é possível fazer-se se houver uma transição justa e se houver igualdade de oportunidades para todos.

As alterações climáticas não são um mito – elas estão aí e precisam de ser resolvidas e precisam de ter respostas. É por isso que o Pacto para o Futuro é tão relevante e a União Europeia tem de estar envolvida neste debate.

 
  
MPphoto
 

  Juan Carlos Girauta Vidal (PfE). – Señora presidenta, señoras y señores, de nuevo comprobamos que, para los planes de totalitarismo blando que tienen preparados esos poderes autodirigidos en grandes decisores de lo que no les corresponde, no hay nada mejor que la palabrería para recubrir esas intenciones, ¿no? Hacer frente a los retos mundiales contemporáneos mediante una cooperación multilateral renovada, bla, bla, bla. Esto no quiere decir nada.

¿Saben lo que sí quiere decir algo? Miren, la gobernanza global, que no consiste en la gobernanza, sino en el gobierno global, en el gobierno mundial, es la vieja utopía que, como todas las utopías, conlleva una distopía. Solo mediante la violencia —la violencia sobre la voluntad de las personas, la violencia sobre el principio de representación de los ciudadanos, la violencia sobre el único sujeto soberano, que es el Estado-nación— y solo alejando más y más al sujeto legítimo en el orden internacional, que es el Estado, se puede llegar a identificar a organizaciones internacionales supuestamente gubernamentales, supuestamente representativas de los intereses de las naciones, con algo que nadie les ha pedido y que hacen, digamos, de acuerdo con una serie de extraños agentes privados —grandes plataformas, grandes intereses más o menos anónimos—, que han decidido cómo tenemos que vivir todos los ciudadanos del planeta. Han decidido que tenemos que sacrificarnos. No sacrificarnos nosotros, sino eliminar industrias del mismo modo que se está eliminando la agricultura. Habrá que acabar con la industria del automóvil. Sí, bueno, ya veo que se termina el tiempo. No quiero marcharme sin subrayar que todo esto no es más que un plan totalitario.

 
  
MPphoto
 

  Claudiu-Richard Târziu (ECR). – Doamnă președintă, stimați colegi, într-o ordine social-politică inspirată de Thomas Morus, pactul viitorului ar fi un document programatic ideal, o expunere a unor obiective încântătoare și care, potrivit autorilor, vor fi îndeplinite riguros și fără ezitare, iar omenirea își va continua marșul triumfal către un viitor luminos, către perfecțiune. Dar aceasta este o realitate obiectivă sau este doar un vis frumos?

Nu este prima dată în istorie când anumite elite aflate vremelnic pe poziții de putere, se pretind deținătoarele adevărului și se comportă ca atare. Nu cred că este persoană în această sală care să nu-și dorească pacea, drepturi egale și libertăți firești, dezvoltare și prosperitate.

Dar aici este vorba despre o ideologie și cunoaștem cu toții cum au sfârșit acțiunile izvorâte din ideologiile care au pretins că vor construi societatea perfectă. Vă cer deci realism și discernământ.

 
  
MPphoto
 

  Isabella Lövin (Verts/ALE). – Fru talman! 2015 var jag i FN:s generalförsamling som Sveriges minister när de globala målen klubbades. Rummet var då fyllt av hopp och optimism. Hela världen hade enats om en gemensam global agenda och en vision för mänskligheten och för vår planet.

I dag känns den optimismen väldigt avlägsen. Konflikterna ökar, fler människor än någonsin är på flykt, demokratin backar, kvinnors rättigheter hotas och klimatkrisen är redan här. Många börjar tvivla på att vi kan lösa våra gemensamma problem, men jag tror att vi kan det. Men bara om vi samarbetar.

Det globala samarbetet skapades en gång av en anledning – därför att ensam inte är stark. Den insikten bör vara lika viktig nu som då. Jag ser därför med oro på den nya kommissionens fokus i biståndet, på EU:s egenintressen framför solidaritet. Solidaritet är det som är grundvärderingarna för EU och vi måste fortsätta den linjen.

 
  
MPphoto
 

  Merja Kyllönen (The Left). – Arvoisa puhemies, hyvät kollegat, yksikään julistus tai sopimus ei muutu todellisuudeksi kuin tekemällä. Kaiken ytimessä on rauha. Olemme Euroopassa liian helposti unohtaneet rauhan juuret: sen työn, mitä aiemmat sukupolvet väsymättä tekivät, jotta meillä olisi turvallista elää. Rauha ei ole itsestäänselvyys, joka vain pysyy ilman tekijöitä, sovittelijoita, rakentajia ja ratkaisijoita. Planeettamme natisee liitoksissaan ja samaan aikaan soditaan Lähi-idässä, Ukrainassa, Afrikassa ja monilla muilla alueilla. Geopoliittinen tilanne on todella hauras. Miten olemme päästäneet asiat siihen tilaan, että emme sovi ihmisinä samalle maankamaralle? Miten me annamme ahneuden ja itsekkyyden vallata alaa kaikkialla. Ihmisviha, vihapuhe ja sukupolvia jatkunut koston kierre saa jatkua. Kansanmurhat tapahtuvat silmiemme edessä ja me levittelemme käsiämme. Mitä Spinelli, Schuman, Weil ja moni muu yhtenäisen Euroopan ja rauhan maailman rakentajat sanoisivat meille tänä päivänä? He näkivät verisen historian, ihmisvihan jäljet. He taistelivat lopettaakseen maailmansotien kauhut ja edistääkseen rauhaa ja solidaarisuutta. He puolustivat perusarvoja, joihin EU tukeutuu: vapautta, demokratiaa, tasa arvoa, ihmisarvoa, ihmisoikeuksia, oikeusvaltion kunnioittamista, solidaarisuutta ja kaikkien suojelua yhteiskunnassa. Olemme velkaa sekä tuleville että menneille sukupolville sen, että teemme jälleen Euroopasta rauhan todellisen rakentajan.

 
  
MPphoto
 

  Рада Лайкова (ESN). – Г-жо Председател, срещата на върха на ООН за бъдещето предлага глобално управление, като използва устойчивостта като основен аргумент. Често чуваме, че се настоява за растеж, но рядко се обяснява защо този растеж е необходим. Американският икономист Кенет Боулдинг казва: „Всеки, който вярва, че експоненциалният растеж може да продължава вечно при ограничени ресурси, е или луд, или икономист.“

За да се стимулира растежът, често се създава изкуствено търсене чрез закони и субсидии, които насърчават краткотрайни продукти.

Европейският съюз и ООН използват тези подходи за разширяване на властта си, без реално да постигат заложените цели. Едно глобално управление следователно ще бъде или неефективно, или ще действа със съвсем други намерения, или – според мен – най-доброто решение е едно такова световно правителство просто да не съществува.

 
  
MPphoto
 

  Milan Mazurek (NI). – Vážená pani predsedajúca, svetová digitálna totalita, ekonomické otroctvo celej planéty, to sú v skutočnosti ciele vašich globalistických paktov. O tom bol pakt o migrácii. O tom je tento pakt o budúcnosti. O tom sú všetky návrhy z dielne Svetovej zdravotníckej organizácie. My nie sme natoľko hlúpi, aby sme vás nevideli na Svetovom ekonomickom fóre, ako si s Klausom Schwabom hrkútate o tom, že ľudia nemajú nič vlastniť, ale majú byť šťastní. Vašim cieľom je ľudí zotročiť, pripraviť ich o slobodu a zaviesť absolútnu totalitu. Ani sa tým de facto netajíte. Akurát tomu dávate krásne názvy. Hovoríte o tom v honosných tituloch ako záchrana planéty. Málokto z vás je natoľko naivný a hlúpy, aby veril, že keď si v Európe zakážeme autá so spaľovacím motorom, tak zachránime planétu. Skutočný cieľ je pripraviť ľudí o možnosť vlastniť normálny dopravný prostriedok. Skutočný cieľ je uvrhnúť ich do chudoby, pretože zotročeným, poslušným, závislým ľuďom, ktorí sú v chudobe, sa vládne ďaleko lepšie ako ľuďom, ktorí sú slobodní, ktorí majú svoje práva a ktorí si môžu vážiť svoju dôstojnosť. Videli sme to počas doby Covidu, vidíme to teraz. Nechcete sa svojich globalistických plánov vzdať, ale my proti nim vždy budeme bojovať.

 
  
MPphoto
 

  Francisco José Millán Mon (PPE). – Señora presidenta, en la comunidad internacional el mundo está muy lejos de ser más pacífico, más próspero y más justo, objetivo de la famosa Declaración del Milenio adoptada en el año 2000 por las Naciones Unidas. Ahora atravesamos una etapa muy difícil y peligrosa. Proliferan los desafíos, como el cambio climático, las pandemias, el crimen organizado o un crecimiento económico mediocre. Y también aumentan y se agravan las guerras y los conflictos.

Se acaba de adoptar el Pacto para el Futuro, pero, paradójicamente, en la situación actual en el mundo y en Europa parece que volvemos al pasado más negro. En especial en este continente, en Europa, con la guerra terrible de invasión de Rusia contra Ucrania, que dura ya dos años y medio, como si la prohibición de la guerra y del uso de la fuerza ya no estuvieran vigentes.

En la vecindad meridional, el conflicto con Oriente Medio, tras los atentados terroristas de hace un año, no deja de escalar hacia una guerra regional y ni siquiera sabemos hasta dónde puede extenderse.

Señorías, el espacio de prosperidad y de buena vecindad que ambiciona el artículo ocho del Tratado de la Unión parece hoy una quimera. En nuestra vecindad prevalecen la confrontación y la guerra, no la cooperación. Necesitamos recobrar el respeto de los principios más básicos del Derecho internacional. El revisionismo anacrónico ilegal de la Rusia de Putin no debe prevalecer. Celebro el énfasis que el Pacto para el Futuro pone en el Derecho internacional, pero creo que tendría que haber sido más contundente en la condena de la guerra.

Y termino. ¿Es conveniente una reforma consensuada del Consejo de Seguridad de las Naciones Unidas? Me gustaría que incluyera un asiento permanente para la Unión Europea, que debe reforzar su política exterior y de seguridad y defensa. Necesitamos una mayor unidad de los veintisiete, mayor cohesión y mayor unidad de propósito.

 
  
MPphoto
 

  Vytenis Povilas Andriukaitis (S&D). – Gerbiama Pirmininke! Aš tikrai noriu pasveikinti šį Jungtinių Tautų susitarimą ir pasveikinti ir Komisiją, ir Europos Parlamento pirmininkę, ir Europos Parlamento delegaciją. Aš puikiai žinau, koks yra neišpasakytai sunkus, įtemptas darbas tarp daugelio delegacijų pasiekti, kad būtų pasirašytas dokumentas. Ne vieną kartą būna taip, kad nepasiekiama tikslų. O štai dabar turime dokumentą, kas įrodo, kad multilateralizmas veikia. Jungtinių Tautų sistemą reikia reformuoti, tačiau ji veikia, ji reikalinga, nes nėra jokios kitos organizacijos, kuri galėtų tai atstoti. Todėl reikia būtinai prisidėti prie to, kad šis sprendimas būtų toliau plėtojamas ir mes puikiai turėtume prisidėti, kad Jungtinės Tautos įgautų dar didesnę jėgą.

 
  
MPphoto
 

  Jorge Martín Frías (PfE). – Señora presidente, señorías, la fatal arrogancia de los burócratas y los socialistas de todos los partidos está arruinando a los europeos con la imposición de agendas ideológicas que no han sido votadas por los ciudadanos en sus respectivas naciones y que ni siquiera figuran o han figurado en los programas políticos con los que se presentan a las citas electorales las distintas formaciones políticas. Son agendas que no han contribuido ni a la prosperidad, ni a la igualdad ni a la libertad de los europeos.

Hoy los españoles se pueden preguntar si son más ricos o más pobres que hace décadas. Pregunten a los jóvenes si esperan vivir mejor que sus padres. El empobrecimiento de las clases medias es una constante y la vivienda, un artículo de lujo. Pero debe parecerles poco a los ingenieros de la felicidad organizada.

Podemos preguntarnos si la educación de nuestros hijos y de los jóvenes y, por tanto, la igualdad de oportunidades, está mejor o peor que hace décadas. Claramente, está peor. La educación pública y las universidades están colonizadas por eslóganes contrarios a la ciencia y a la verdad que han quebrado el ascensor social y han hecho de la esperanza de prosperar a través del esfuerzo una aspiración del pasado.

Hoy, ¿somos más o menos libres que hace décadas? ¿Pueden las mujeres caminar por las calles con mayor o menor libertad que hace décadas? ¿Hay más o menos prohibiciones que hace décadas? Todos sabemos las respuestas: somos menos libres, hay menos seguridad y hay muchas más prohibiciones. Esta es la consecuencia de décadas de la implantación de agendas que no han sido votadas por nadie y que han sido impulsadas, como es el caso del Pacto para el Futuro, por una organización como las Naciones Unidas, que tiene entre sus miembros a enemigos declarados de los principios de su propia Carta fundacional y cuya ingeniería social solo ha traído hasta la fecha pobreza en todos los ámbitos.

 
  
MPphoto
 

  Dick Erixon (ECR). – Fru talman! FN-toppmötet, som skulle vara en global styrning, får mig att tänka på John Lennons naiva sång Imagine. Slutdeklarationen säger att vi borde förbättra vägarna för migration och erkänna migranternas positiva bidrag. Däremot tar man inte alls upp det kraftigt ökade våld som migrationen orsakat i länder som till exempel Sverige. Slutsatserna blir därför ett hån mot Mikael, den pappa som i somras sköts ihjäl i Stockholm när han cyklade med sin son för att bada. En Mellanösternmigrant är nu häktad, misstänkt för mordet.

Varför ignoreras de problem som Europa har fått till följd av den alldeles för stora migrationen? FN-deklarationen förskönar ett globalt perspektiv och förnekar verkligheten. Den borde kastas i papperskorgen där den hör hemma.

 
  
MPphoto
 

  Vladimir Prebilič (Verts/ALE). – Spoštovana predsednica! Spoštovane kolegice in kolegi. Poplave v Sloveniji in v vsej srednji Evropi, suša v Španiji, požari v Grčiji. Kakšen planet zapuščamo svojim otrokom?

Izzivi, s katerimi se soočamo danes, od katastrof zaradi podnebnih sprememb do stanovanjske krize in poglabljanja neenakosti, se najbolj čutijo na lokalni ravni. Vendar pa potrebujemo več kot le lokalni odgovor.

Potrebujemo usklajeno večstransko ukrepanje pod vodstvom Združenih narodov. Zdaj. Svet prihodnosti je treba zgraditi od spodaj navzgor. Pri oblikovanju globalnih politik mora sodelovati lokalna skupnost, torej tisti, ki so jih prizadele podnebne spremembe, in predvsem naši mladi.

Z novim paktom za prihodnost smo dobili orodja. Zdaj potrebujemo še politično voljo. Kljub razlikam in izzivom, s katerimi se soočamo, moramo sodelovati, saj mora biti Evropa tista, ki bo vodila pot naprej.

 
  
MPphoto
 

  Pernando Barrena Arza (The Left). – Señora presidenta, señora comisaria, señorías, la Cumbre del Futuro auspiciada por las Naciones Unidas ha acordado un documento que habla, entre otras ideas, de seguridad y paz y de la transformación de la gobernanza global. Ambos conceptos están íntimamente unidos y hoy es imposible hablar de seguridad internacional y paz sin referirnos a Ucrania y Palestina y volver a exigir el fin de la invasión rusa de Ucrania y el fin de la ocupación israelí de Palestina, y ahora también del Líbano. Un alto el fuego es totalmente necesario y exigible para parar el genocidio.

La seguridad internacional y la paz son el resultado del respeto del Derecho internacional, que no puede ser violado sin consecuencias. Si consideramos como contraria al Derecho internacional la invasión de Ucrania, que lo es, debemos hacer lo propio con la invasión de Palestina y el Líbano o la ocupación del Sahara Occidental por Marruecos y hasta la fecha las instituciones europeas aplican el Derecho internacional según quién sea el que lo vulnera. Mucha mano dura y escalada militar contra Rusia, porque es el enemigo a batir, pero complicidad con Israel y Marruecos, porque se consideran socios de la Unión Europea y la OTAN.

Nosotros no podemos aceptar ese doble rasero. Confronten con Marruecos e Israel como lo hacen con Rusia, señora Jourová, porque los tres están vulnerando el Derecho internacional. Denuncien la ocupación marroquí del Sáhara Occidental y comiencen por acatar, señora Jourová, la sentencia del TJUE que dice que el Sáhara Occidental no es Marruecos y, por lo tanto, invalida el acuerdo comercial. Y corten, de una vez por todas, con el estatus de privilegio que otorga a Israel el Acuerdo de Asociación del año 2000.

 
  
MPphoto
 

  Ivan David (ESN). – Paní předsedající, dámy a pánové a osoby dalších pohlaví, kolektivní Západ se ke svému prospěchu musí naučit vnímat kriticky sám sebe. Má za sebou staletí bezohledné kořistnické minulosti a dodnes zneužívá neokoloniálních metod. Výzvy ke spolupráci s kolektivním Jihem proto vyznívají pokrytecky. Přestaňte vykrádat Jih, který také začíná být kolektivní na principech vzájemné výhodnosti.

Západ se musí naučit chápat, že už není vůdcem světa, musí respektovat cizí zájmy a naučit se spolupracovat s ostatními jako sobě rovnými. Západ se musí vrátit ke skutečné demokracii, v níž vládne informovaný lid a ne oligarchie prostřednictvím svých médií a úředníků. A musí se naučit nazývat věci pravými jmény, nemůže zkorumpované nátlakové skupiny nazývat občanskou společností. Jinak bude pokračovat degradace Západu.

 
  
MPphoto
 

  Ruth Firmenich (NI). – Frau Präsidentin! Ein Ziel des UN‑Zukunftspakts ist die Stärkung der internationalen Diplomatie. Das ist dringend nötig. Es braucht endlich eine Verhandlungslösung für den Krieg in der Ukraine und im Nahen Osten. Die Vereinten Nationen können und sollen dabei eine zentrale Rolle spielen. Es kann deshalb nicht sein, dass die in Teilen rechtsextreme Regierung Israels dem UN‑Generalsekretär die Einreise verbietet und alle Versuche torpediert, einen Waffenstillstand zu erreichen.

Aber es sind eben auch Leute in Europa wie Ursula von der Leyen oder Frau Strack‑Zimmermann von den Liberalen, die der Rüstungslobby ihre Stimme verleihen, die an der Seite der USA und der NATO versuchen, diplomatische Lösungen zu hintertreiben, und die jeden diffamieren, der sich für Friedensverhandlungen ausspricht. Das ist eine Schande. Es ist gut, dass jetzt zehntausende Menschen gegen die Kriegstreiberei auf die Straße gehen. Mit immer mehr Waffen für die Ukraine und Israel steigt die Gefahr einer Eskalation bis hin zum Weltkrieg. Eine sichere Zukunft gibt es nur mit Diplomatie und Verhandlungen für einen sofortigen Waffenstillstand.

 
  
MPphoto
 

  Nicolás Pascual de la Parte (PPE). – Señora presidenta, el antiguo orden no termina de morir y el nuevo orden no acaba de nacer. Estamos en un periodo de tránsito de un antiguo orden salido de Segunda Guerra Mundial, basado en el multilateralismo eficaz, en el sistema de las Naciones Unidas, en la colaboración, en la cooperación y en el Estado de Derecho, a un nuevo orden en el cual las protagonistas son las grandes potencias que compiten entre sí.

Si hoy mismo quisiéramos renovar la Carta de las Naciones Unidas de San Francisco de 1945 o la Declaración Universal de los Derechos Humanos, seguramente no conseguiríamos el consenso necesario en la comunidad internacional. Han cambiado, por tanto, las referencias en la gobernanza global. Tenemos una China que es cada vez más asertiva, una Rusia que cuestiona el orden internacional con la brutal y asesina invasión en Ucrania y unos Estados Unidos muy polarizados interiormente, lo que les impide ejercer su liderazgo internacional como antes.

En este escenario, la voz europea se ha de escuchar a través del encuentro de un espacio propio, un mensaje único y un protagonismo decidido. El espacio propio ha de ser el de la libertad individual, los derechos humanos, el Estado de Derecho, la división de poderes, la democracia y la economía liberal. El mensaje ha de ser único; podemos ser varios los que hablemos en nombre de la Unión Europea siempre y cuando coincidamos en el mensaje. Y el protagonismo ha de ser decisivo.

Depende de nosotros, por tanto, que Europa se convierta en un actor internacional con peso propio que proyecte sus valores y sus principios sin echarle la culpa a nadie.

 
  
MPphoto
 

  Leire Pajín (S&D). – Señora presidenta, los resultados de la Cumbre del Futuro son valiosos, en primer lugar, porque están basados en un gran consenso durante un momento de profunda polarización mundial. Y lo son también porque nos están exigiendo mayor ambición, mayor compromiso político, en favor de la cooperación y del multilateralismo.

Pero las palabras no son suficientes: hay que comprometerse de verdad con compromisos financieros y con compromisos políticos, como han hecho algunos Estados miembros como el Gobierno de España. Ahí queremos ver también a la Unión Europea.

Necesitamos más que nunca defender los principios de la Carta de las Naciones Unidas y necesitamos, además, una vez más, denunciar la flagrante violación del Derecho humanitario internacional en Ucrania y en Gaza, como hacía hoy el alto representante. Es absolutamente necesario luchar a favor de la igualdad de género de una vez por todas, empezando por que la próxima secretaria general de las Naciones Unidas sea una mujer. Debemos hacer todo esto no solo por solidaridad —que también—, no solo por el futuro —que también—, sino también por la inteligencia, porque no podremos garantizar nuestro bienestar si no garantizamos el de los demás.

 
  
MPphoto
 

  André Rougé (PfE). – Madame la Présidente, chers collègues, quels efforts la Commission entend-elle consentir pour assurer à l'industrie européenne le bénéfice de la production de nickel de Nouvelle-Calédonie, territoire français détenteur de 29 % des réserves mondiales et troisième producteur au monde en 2023 de ce minerai convoité par la Chine? La Commission européenne a-t-elle une vision claire? J'en doute.

Faute d'affirmer sa solidarité avec la France face aux ingérences étrangères dans ses territoires d'outre-mer, la Commission aurait pu plaider pour nos intérêts communs en matière de développement durable lors du Sommet de l'avenir. Malgré tout, notre groupe ne peut qu'approuver la volonté de gérer durablement les ressources énergétiques. À cet égard, la France, riche de son expertise en la matière, de sa profondeur stratégique et de ressources parfois mal exploitées outre-mer, peut contribuer au développement durable de notre continent.

Je reviens au nickel de Nouvelle-Calédonie, matière première stratégique pour la fabrication des batteries de notre industrie automobile, et donc pour l'immense chantier de la transition énergétique. Je le redis solennellement ici: la Nouvelle-Calédonie contribue à l'autonomie stratégique de l'Europe. Agissons donc dans le sens de nos intérêts communs, de ceux de la région Pacifique, qui aurait tout à perdre d'une annexion de facto de ce territoire par une puissance hégémonique. L'Union européenne doit garantir un avenir à la filière calédonienne du nickel. Nous proposons que soit adoptée, à l'instar du Groenland, une décision d'association entre l'Union européenne et la Nouvelle-Calédonie, prévoyant l'intervention de la BEI aux côtés de ce territoire. En passant des paroles aux actes, agissons pour assurer à la France et aux États européens un approvisionnement en nickel sûr et respectueux de l'environnement.

 
  
MPphoto
 

  Gordan Bosanac (Verts/ALE). – Poštovana predsjedavajuća, poštovana povjerenice, mislim da ovaj pakt mora biti neka vrsta prilike i nama kao Europskoj uniji da reflektiramo što se to desilo s nama da smo izgubili kapacitet za mirotvorstvo.

Danas mirotvorstvo nije nešto više po čemu je Europska unija prepoznata. Viktor Orbán se promovira kao nekakav mirotvorac, a Europska unija je bila mirotvorna organizacija i zato bih volio da se ponovno nekako vratimo na taj trag mirotvorstva i da se ne povodimo ovim sloganima koje nam kolege pučani kroz svoje kampanje govore, koji kažu ako želiš mir, pripremi se za rat.

Mislimo da je to krivi smjer u kojem će otići Europska unija jer znamo ako želiš mir da moraš biti socijalno pravedan i odgovoran. Ako želiš mir, nemoj kupovati energente od diktatora. Ulaži u medijaciju. Na vrijeme se ogradi od onih koji zagovaraju nasilje i ako želiš mir, izoliraj, a ne potiči one antidemokratskog ponašanja.

Znači, gradimo mir, a nemojmo se diviti ratu. (Aplauz)

 
  
MPphoto
 

  Carolina Morace (The Left). – Signora Presidente, onorevoli colleghi, signora Commissaria, il "Patto per il futuro" è un progetto accattivante e ambizioso. Tuttavia, temiamo che questa iniziativa si trasformi in un'operazione di marketing, un modo per mettere sotto al tappeto i troppi problemi che minacciano la nostra umanità.

Allora mi sono chiesta cosa penserebbe di questo patto l'unico suo protagonista possibile, e cioè un bambino. La prima cosa che chiederebbe è amore, mentre oggi questo legame viene troppo spesso non riconosciuto, se non addirittura spezzato, ai genitori delle famiglie arcobaleno, in troppe parti del mondo. Questo bambino chiederebbe da mangiare, mentre invece i dati dicono che ben 149 milioni di minori soffrono di malnutrizione. Questo bambino chiederebbe poi di giocare con i suoi amici, ma la risposta sarebbe "no, non puoi, è troppo pericoloso", visto che attualmente nel mondo si contano ben 55 conflitti armati tra Stati, un record storico.

Allora, prima di pensare al futuro, impegniamoci per un presente migliore, un presente in cui la pace non venga costantemente tradita o in cui il diritto alla casa, al cibo e all'istruzione non siano negati. Il "Patto per il futuro" dovrebbe rispondere alle domande ingenue ma dirette dei bambini. Il futuro è loro, ascoltiamoli e consegniamo loro un mondo migliore di quello in cui noi viviamo adesso.

 
  
MPphoto
 

  Katarína Roth Neveďalová (NI). – Vážená pani predsedajúca, tento samit a vlastne dnešná debata má názov takisto o nejakej globálnej dohode, o tom, že budujeme mier, ľudské práva a trvalo udržateľný rozvoj. A verím tomu, že Organizácia spojených národov má nezastupiteľnú úlohu ako globálny mediátor a takisto aj vo vytváraní vlastne priestoru na diskusiu o budúcnosti celého sveta, pretože sú tam všetky krajiny zastúpené. Považujem ukončenie vojen a podporu mieru za jednu z najdôležitejších dohôd, ktoré vznikli aj vlastne počas tohto samitu, že chceme v tom všetci naďalej spolupracovať.

Ale rada by som sa vrátila možno k tomu rozvoju. My ako Európska únia teraz prezentujeme taký novodobý kolonializmus, že síce hovoríme, že chceme, aby sa celý svet mal lepšie a bojujeme za ľudí na celom svete. Na druhej strane nám nevadí vykorisťovať krajiny Afriky a ďalších oblastí kvôli nerastným zdrojom a nerastným surovinám a tvárime sa, že je to všetko v poriadku, a vyvážame im tam náš odpad, ktorý tu produkujeme. Toto podľa mňa by sme mali zmeniť. A rada by som pochválila dohodu v oblasti digitálnej spolupráce, v oblasti digitálnych technológií, kde naozaj môžeme pomôcť aj vzdelávaniu v krajinách tretieho sveta.

 
  
MPphoto
 

  Brando Benifei (S&D). – Signora Presidente, onorevoli colleghi, il "Patto del futuro delle Nazioni Unite" va sostenuto perché promuove un multilateralismo maggiormente interconnesso per affrontare insieme le sfide di oggi.

È una scelta giusta e una di queste sfide è senz'altro il funzionamento delle istituzioni internazionali. È vero, serve un sistema dell'ONU più efficace, rappresentativo e finanziariamente stabile. Senza una riforma profonda, c'è il rischio di irrilevanza e di perdita irreparabile di credibilità. Lo vediamo anche nelle attuali crisi, quello che sta accadendo intorno a noi.

E poi il Global Digital Compact, che auspica una cooperazione digitale globale attraverso più responsabilità per aziende tecnologiche, piattaforme online e una tabella di marcia per la governance globale dell'intelligenza artificiale.

Noi come Unione europea non possiamo che supportare questo approccio in linea con quanto abbiamo già fatto sull'argomento. Io ho lavorato come relatore dell'AI Act e penso che dobbiamo continuare a svolgere un ruolo guida.

Ora è il momento della verità. Gli Stati rispettino i loro impegni e le loro responsabilità di fronte alle nuove generazioni, quelle che il futuro lo vivranno più di tutte e di tutti.

 
  
MPphoto
 

  Tiago Moreira de Sá (PfE). – Senhora Presidente, Senhora Representante do Alto Representante, chegámos a um ponto crucial na história do nosso mundo e da nossa Europa. O tempo das promessas e das palavras vazias acabou. Agora é o tempo da ação. Isso mesmo ficou muito claro na Cimeira do Futuro. Palavras ambiciosas que devem ter consequências práticas. A segurança física e material do nosso continente está ameaçada pela imigração ilegal descontrolada e por um assistencialismo doentio. Todos os dias perdemos terreno para países como a China e os Estados Unidos.

A cooperação internacional deve refletir-se na luta eficaz contra a imigração ilegal. Os programas de ajuda ao desenvolvimento devem ser acompanhados por políticas de reforço das fronteiras e de criação de incentivos para que as populações dos países de origem possam construir um futuro nas suas próprias terras.

Defendemos um novo pacto europeu para combater as redes criminosas de imigração ilegal, com um controlo reforçado das nossas fronteiras externas e uma política de retorno ou remigração que seja eficiente. Este é o único caminho para garantir a segurança e a estabilidade dos nossos cidadãos.

Programas como o Global Gateway têm potencial, sim, mas só terão sucesso se forem acompanhados por políticas firmes, pelo envolvimento do setor privado e por uma cooperação genuína entre Estados-Membros com respeito pelas soberanias nacionais. Infelizmente, a esquerda tem distorcido a cooperação internacional e a ajuda ao desenvolvimento, transformando-os em ferramentas do seu poder, da sua ideologia e do seu interesse próprio. Vemos isso no ataque permanente à natalidade, à família e aos valores.

Precisamos de uma nova visão para a ajuda pública ao desenvolvimento. O foco deve estar nos resultados tangíveis e concretos, promovendo o desenvolvimento económico sustentável nos países terceiros, em vez de perpetuar a dependência assistencialista.

A Europa deve apoiar o setor privado a criar empregos, infraestrutura e independência energética e a fomentar uma verdadeira economia de mercado nessas regiões. A Europa precisa de liderar, pois, se não o fizer, outros farão. E é isso que nós, Patriotas pela Europa, a terceira maior força do Parlamento Europeu, exigimos.

 
  
MPphoto
 

  Evin Incir (S&D). – Madam President, colleagues, transforming talks about peace into actions has maybe never been more urgent now than for long. The Summit of the Future that took place on 22 September was therefore welcomed and urgent.

It is now time to go from words to action to turn the Pact for the Future – which include intensifying diplomacy to peacefully resolve conflicts and disputes – into concrete actions.

As a Swede with Kurdish roots, I know too well how oppression and wars affect a people, a society. Wars and conflicts are on the rise. We need to ensure respect for international law and the norms-based international system, and increase multilateral cooperation, so that we can find a shared solution for challenges we face today and will face in the future.

As a Swedish Social Democrat, I'm proud that my former party leader and prime minister of Sweden, Stefan Löfven, has been one of the driving forces in preparing the Summit and the Pact. We have a long way in front of us to ensure peace and security, but the work must start now.

I want to end with quoting Olof Palme, another former Social Democratic Party leader and prime minister of Sweden: 'No one can whistle a symphony. It takes a whole orchestra to play it.'

Colleagues, it takes our joint effort to create peace and security.

 
  
MPphoto
 

  Carla Tavares (S&D). – Senhora Presidente, Caras e Caros Colegas, o Pacto para o Futuro pode ser um contributo importante para o desenho e opções que teremos de fazer no próximo Orçamento Plurianual da União Europeia após 2027.

É um compromisso que mostra claramente que temos de acelerar a transição digital e verde com uma forte dimensão social e que é preciso manter políticas que assegurem a coesão social e económica com forte investimento nos jovens. Precisamos também de uma arquitetura financeira global mais eficaz e transparente, que assegure uma cooperação multilateral mais efetiva, justa e inclusiva e que não deixe ninguém para trás.

Todas estas políticas devem ter sempre como base a proteção da democracia, dos direitos humanos e igualdade de género. A política europeia e as nossas escolhas futuras não podem ser feitas de costas voltadas para o mundo. É preciso termos uma visão global e de cooperação.

O Pacto para o Futuro é mais um passo na direção certa para termos políticas resilientes para as futuras gerações a nível regional, europeu e global.

 
  
MPphoto
 

  Hannes Heide (S&D). – Frau Präsidentin, Frau Kommissarin! Der Zukunftsgipfel hat uns erneut vor Augen geführt, wie dringend eine Neuausrichtung der globalen Zusammenarbeit ist. Klimawandel, Ungleichheit und Armut sind globale Herausforderungen, und sie betreffen uns in Europa direkt. Die Förderung von Menschenrechten, Bildung und Zukunftsperspektiven für junge Menschen ist Schlüssel zu einer gerechteren Welt mit einer starken Zivilgesellschaft.

Das sind mehr als nette Gesten, sondern kluge Investitionen in Stabilität, Frieden und wirtschaftliche Partnerschaft. Wenn wir in Drittstaaten Perspektiven schaffen, sichern wir Wohlstand und Sicherheit in Europa. Der erfolgreiche Pakt für die Zukunft bietet 56 Maßnahmen an. Wir brauchen jetzt konkrete Daten. Die Stärkung der Zivilgesellschaft trägt dazu bei, globale Ungleichheiten abzubauen. Investitionen in Bildung, Gesundheitsversorgung sowie die Einbindung der jungen Generation sind die einzige nachhaltige Lösung, um strukturelle Probleme zu bewältigen. Andernfalls wird die Migration weiter zunehmen und Armut sich verfestigen. Den Menschen in Europa muss klar sein, dass auch wir davon profitieren, wenn wir jetzt handeln. Frieden, Demokratie und Menschenrechte dürfen keine leeren Versprechen sein. Eine gerechtere Welt stärkt ein sicheres Europa.

 
  
  

PRÉSIDENCE: YOUNOUS OMARJEE
Vice-Président

 
  
  

Interventions à la demande

 
  
MPphoto
 

  Juan Fernando López Aguilar (S&D). – Señor presidente, la Cumbre del Futuro, es un trabajo de madurez del sistema de las Naciones Unidas, cuya carta fundacional cumplirá 80 años el año que viene, y, tres años después, los cumplirá la Declaración Universal de los Derechos Humanos. Y es cierto que, tanto tiempo después de la Segunda Guerra Mundial, su pieza más obsoleta es precisamente el Consejo de Seguridad, que da derecho de veto permanente a los cinco grandes Estados miembros de las Naciones Unidas, que fueron vencedores en aquella ocasión. Y, sin embargo, con todo, las Naciones Unidas siguen siendo insustituibles. Es la expresión de la comunidad internacional y las resoluciones de su Asamblea General son la expresión de la legalidad internacional.

Por eso merece la pena seguir defendiendo los Objetivos de Desarrollo Sostenible, particularmente, frente a quienes los demonizan como si fuesen una diabólica invención antidemocrática para oprimir y que no tiene ninguna legitimación. No, apostar por los derechos humanos, por la lucha contra el cambio climático, por la lucha contra la pobreza y por la igualdad, particularmente por la igualdad de género, sigue teniendo sentido, como lo tiene seguir defendiendo al secretario general de las Naciones Unidas frente a quienes lo atacan desde posiciones contrarias al orden internacional y a la paz mundial.

 
  
MPphoto
 

  Lukas Sieper (NI). – Mr President, dear people of the world, sometimes there are topics where it's better to quote than to give your own account. So let me quote: 'There comes a time when we heed a certain call; when the world must come together as one; There are people dying, and it's time to lend a hand to life – the greatest gift of all; We can't go on pretending day by day; that someone, somewhere will make a change; We are all a part of the world's great big family; and the truth you know – love is all we need; We are the world, we are the children; We are the ones who make a brighter day, so let's start giving; There's a choice we're making, we're saving our own lives; It's true we'll make a better day; just you and me.'

Let's go forward on global governance for building peace, human rights and sustainable development goals.

 
  
MPphoto
 

  Grzegorz Braun (NI). – Mr President, Laudetur Jesus Christus. Do we need global government? No, we don't. I've been there. I've seen that. I was born and raised in Soviet communist Poland. I don't want to relive this experience. My honourable colleague mentioned, as he called it, an 'existential challenge' that we face, and in the name of this purpose, we should, he thinks, create this system of global governance.

Well, the worst existential challenge is people like you, is this house which, from the outside, by no incident, resembles the Babel Tower as painted by Pieter Bruegel the Older. The fall of this tower will be huge, will be great, and I don't want to be inside when it's falling. I want my compatriots, my fellow European, normal, regular people, regular guys, I want us to evacuate as soon as possible. God forbid we should ever participate in projects like global government.

 
  
  

(Fin des interventions à la demande)

 
  
MPphoto
 

  Věra Jourová, Vice-President of the Commission, on behalf of the Vice-President of the Commission / High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy, – Mr President, honourable Members, on behalf of the High Representative and Vice-President, Josep Borrell, I would like to praise the role of the co-facilitators – among them three EU Member States: Germany, the Netherlands and Sweden – and also the EU Delegation and EU Member States' Missions to the United Nations.

I also want to pay tribute to the UN and its staff, particularly the Secretary‑General, whose initiatives are behind many of the actions included in the Pact.

The Pact may not be as ambitious as we hoped in some areas, but its adoption and the broad consensus achieved represent an important step in the right direction. Most actions will be implemented through mandated intergovernmental process, but we are waiting for the UN to come with a roadmap that allows us to do a proper follow-up of the implementation of the Pact. We will continue working together at the UN in order to walk the talk, and to ensure that the Pact delivers tangible results.

 
  
MPphoto
 

  Le Président. – Nous arrivons au terme de ce débat. Je remercie les collègues pour ce débat intéressant et vivant. Le débat est clos.

Déclarations écrites (article 178)

 
  
MPphoto
 
 

  Viktória Ferenc (PfE), írásban. – A jövő alapja csak egy biztonságos és békés jelen lehet. Az Európai Unió a béke szimbóluma. Az alapítóatyák azzal a céllal hozták létre, hogy a jövő nemzedékei soha ne tapasztalják meg a háború szörnyűségeit. Nekünk kötelességünk megőriznünk ezt a hagyatékot. A béke nagykövetei kell legyünk minden platformon. Késlekedés nélkül mindent meg kell tennünk, hogy Európában béke és biztonság legyen. Mielőbbi béketárgyalásokra, párbeszédre van szükség, hiszen az elmúlt évek tapasztalatai megmutatták, hogy a konfliktusok, a háborúk lezárásának kulcsa a diplomácia.

Európa jövőjében az emberi jogok tiszteletben tartása alapvető érték kell legyen, ezen belül pedig a nemzeti kisebbségi jogaink védelmére is kellő figyelmet kell fordítanunk. A nemzeti kisebbségek nyelvi emberi jogaiért kárpátaljai magyar származású képviselőként következetesen kiállok. Hiányérzetet kelt bennem, hogy a csúcstalálkozó záró dokumentuma „A jövőt szolgáló paktum” a nemzeti kisebbségek jogainak védelmét nem említi.

 
Τελευταία ενημέρωση: 24 Μαρτίου 2025Ανακοίνωση νομικού περιεχομένου - Πολιτική απορρήτου