Tillbaka till Europarl-webbplatsen

Choisissez la langue de votre document :

 Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Fullständigt förhandlingsreferat
Torsdagen den 16 november 2000 - Strasbourg EUT-utgåva

14. Europeiska ombudsmannens särskilda rapport om kommissionens rekryteringsförfaranden
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa ärende på föredragningslistan är betänkandet (A5-0280/2000) av Bösch för utskottet för framställningar om den särskilda rapporten från Europeiska ombudsmannen till Europaparlamentet till följd av den undersökning som gjorts på ombudsmannens eget initiativ av sekretessbestämmelserna i förbindelse med kommissionens rekryteringsförfaranden (C5-0082/2000 – 2000/2048 (COS)).

 
  
MPphoto
 
 

  Bösch (PSE), föredragande.(DE) Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger! Jag tror att betänkandet som vi diskuterar i kväll passar mycket bra in i dagens föredragningslista, ty vi godkände redan mitt på dagen i dag ett viktigt betänkande om tillgång till handlingar, och jag tror att det som vi nu diskuterar och skall besluta om i morgon har mycket att göra med detta.

Det har i det förflutna hos ombudsmannen, som vi just har talat om, lämnats in flera klagomål om bristen på öppenhet i anställningsfrågor, och det är en mycket kritisk punkt, eftersom vi fullständigt delar ombudsmannens bedömning att just ett anställningsförfarande mycket ofta utgör den första kontakten med de europeiska institutionerna för många unga medborgare i unionen. Då är det viktigt att dessa saker försiggår så öppet, begripligt och klart som möjligt.

Utgångspunkten för föreliggande betänkande var i anslutning till detta den rekommendation, som ombudsmannen riktade till kommissionen, att möjliggöra att sökande fick tillgång till sina egna rättade prov i de uttagningsprov som kommissionen anordnat. Denna rekommendation efterkom den gamla kommissionen inte, trots ett flertal uppmaningar. Detta var en anledning till att ombudsmannen utfärdade en särskild rapport, där han än en gång gav eftertryck åt sin begäran. Prodis kommission har nu lovat att genomföra den fjärde rekommendationen, som riktats till kommissionen, och möjliggöra för de sökande att i ett uttagningsprov få tillgång till sina egna rättade prov.

Vårt utskott, utskottet för framställningar, har ägnat sig åt detta och antagit föreliggande betänkande. Som utskott för framställningar har vi, när vi godkände detta betänkande, fattat det principiella beslutet att anta ombudsmannens rekommendation, och vi vill även tacka kommissionen så hjärtligt för dess positiva reaktion på ombudsmannens initiativ och lyckönska den.

Vidare har det uttryckts ett önskemål att alla andra europeiska organ och institutioner skall följa kommissionens exempel och möjliggöra att sökande får tillgång till sina egna rättade prov. Vi tror att denna form av en mer öppen åtkomst för dem som söker anställningar i de europeiska institutionerna också är ett viktigt steg i den ju redan stort förkunnade reformen av Europeiska kommissionen, och att vi därmed gör ett stycke av detta Bryssel och detta Europa mera medborgarnära och mera begripligt.

Ett par ord också om de ändringsförslag som föreligger i morgon. De följer i hög grad den rekommendation som utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden har avgivit, och på denna grundval skall de uppenbarligen formulera det som vi egentligen i detta sammanhang förväntar oss av kommissionen. Jag anser framför allt också att det är viktigt att sätta en förnuftig frist för kommissionen – det är också en del av dessa förslag – för att genomföra dessa tillkännagivna reformåtgärder, och jag hoppas – det är min ståndpunkt som föredragande – att det också kommer att möta motsvarande stöd i kammaren.

 
  
MPphoto
 
 

  MacCormick (Verts/ALE), föredragande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. – (EN) Herr talman! Jag talar både som ledamot av utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och å min grupps vägnar. Även jag välkomnar detta mycket varmt. Jag talar i dag å vår medordförande Hautalas vägnar, som inte har möjlighet att vara här ikväll. Det är hennes uttryckliga åsikt som jag vill fästa uppmärksamhet vid när jag talar ikväll.

Vi välkomnar varmt ombudmannens rapport. Vi välkomnar särskilt de reformer och förändringar som vi anser vara nödvändiga och som kommer att införas som ett resultat av detta betänkande, om kommissionen ger sitt godkännande till detta. Tillgång till handlingar är när allt kommer omkring en grundläggande medborgerlig rättighet och det finns inte några handlingar som är viktigare för en sökande än de handlingar som har med examensprov att göra. Kärnpunkten i ombudsmannens rapport är det faktum att sökande inom gemenskapens rekryteringsförfaranden har rätt till, om de ber om detta, att se sina examensprov.

Vi vill också ta upp en särskild punkt om minoritetsspråk. Det är mycket svårt att examinera sökande på ett annat språk. Jag måste göra det själv då och då, läsa prov på italienska eller tyska som en infödd engelskspråkig – eller i alla fall en sorts engelsktalande. Svårigheten löses genom översättning, men då måste vi vara säkra på att översättningens kvalitet är hög och att den sökande kan kontrollera att vad som är skrivet på originalspråket är det som står i provet. Om det är inkonsekvent måste det vara öppet för den sökande att uppmärksamma dessa.

Det gläder oss att kommissionen kommer att göra detta. Det är inte bara kommissionen som bör följa ombudsmannens rekommendationer, även de andra institutionerna och organen i gemenskapen bör göra detta, även när det gäller de rekryteringsförfaranden som redan har påbörjats.

Det är beklagligt att kommissionen endast har gått med på att tillämpa ombudsmannens rekommendationer för rekryteringsförfaranden som påbörjats efter juni 2000. Vi anser att gemenskapens institutioner bör genomföra sina personalrekryteringsförfaranden, och samtliga rekryteringsförfaranden med maximal öppenhet och insyn för att undvika misstankar om partiskhet, orättvisa och administrativ inkompetens.

Vi måste också säkerställa att förfarandena uppmuntrar anställning av kvinnor till lönegrupper, den högsta lönegruppen inkluderad, i vilka de är underrepresenterade. Vi skulle också vilja fästa uppmärksamhet på punkten om tillfälliga tjänster och extraanställda inom institutionerna, myndigheterna och organen i gemenskapen och unionen. Dessa bör offentliggöras i Europeiska gemenskapens officiella tidning, i pressen och på Internet för att garantera en verklig konkurrensanda. Överordnade tjänstemän måste garanteras att den meriten belönas och att alla vakanta platser, även de mest överordnade, skall bli offentliggjorda i Europeiska gemenskapens officiella tidning och på Internet.

Vidare måste de personer som är anställda på kommissionärers privata kontor vara tvungna att delta i det allmänna uttagningsprovet innan de kan tillträda någon annan vakant plats inom institutionen i fråga. Vi har till exempel noterat att herr Prodis före detta kanslichef blev förflyttad till en annan post i kommissionshierarkin. Vi hoppas att han kommer se till att han tar avsked när den nuvarande kommissionens mandat upphör, eftersom han aldrig har gått igenom kommissionens uttagningsprov överhuvudtaget.

Det sägs allmänt inom unionen att det är svårt att få arbete om man inte har goda kontakter. Vi måste göra allt vi kan för att bevisa att detta inte stämmer.

 
  
MPphoto
 
 

  Fourtou (PPE-DE).(FR) Herr talman! Bösch har lagt fram ett utmärkt betänkande, som han bör tackas för, vilket också Hautala har gjort för utskottet för rättsliga frågor. I den här frågan skall förresten alla huvudpersoner gratuleras: ombudsmannen för sitt initiativ, vilja till öppenhet och stora uppmärksamhet på medborgarnas kontakter med den europeiska förvaltningen. Gratulationer också till Europeiska kommissionen, som efter vissa betänksamheter har samarbetat fullt ut med ombudsmannen och uppfyllt dennes krav, bl.a. den rekommendation som är föremål för det här betänkandet.

Enligt vår uppfattning förefaller det legitimt att en sökande kan få tillgång till sitt rättade prov, eftersom tillgång till handlingar är en grundläggande rättighet, som för övrigt erkänns i stadgan om de grundläggande rättigheterna, som vi antog nu i veckan. På samma sätt anser vi det fullt berättigat att de sökande får ta med sig frågeformulären efter provet. För att undvika missbruk måste rekryteringsförfarandena präglas av insyn, det är uppenbart.

Samtidigt tycks det krävas en viss flexibilitet. Vi bör inte medverka till att bestämmelserna lamslås, som tillämpliga på så pass olika institutioner som kommissionen och EG-domstolen. Jag anser inte heller att vissa förfaranden skall åläggas betungande bestämmelser, som inte står i proportion till de verkliga riskerna för tvister. Och då avser jag ett ändringsförslag om kravet på ett obestridligt bevis för hur exempelvis ett muntligt prov har gått till.

Vår grupp var mycket nöjd med omröstningen i utskottet för framställningar. Föredraganden föreslog nya ändringsförslag under plenarsammanträdet. Vi har studerat dem och kan godta tre av dem, som ligger i linje med omröstningen i vårt utskott. De övriga verkar vara svåra att förverkliga, och går t.o.m. något utanför frågan.

För att avsluta vill jag säga att vi gläder oss åt att Europeiska kommissionen har anslutit sig till ombudsmannens rekommendationer. Dialogen mellan ombudsmannen och kommissionen är beviset på den sistnämndas vilja att föra en öppen politik och leda en sund förvaltning. Denna vilja gagnar ett närmande mellan institutionerna och de europeiska medborgarna, och det är också uppenbart ett tydligt uttryck för ombudsmannens ändamålsenlighet och effektivitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Iivari (PSE).(FI) Herr talman! Den europeiske ombudsmannens tjänst inrättades genom Maastrichtfördraget samtidigt som begreppet unionsmedborgare myntades. Ombudsmannen värnar om medborgarnas rättigheter gentemot förvaltningen. Ombudsman Jacob Söderman arbetar för medborgarna och för att en god förvaltning skall få fotfäste i unionen. Vi är alla medvetna om att mycket ännu är ogjort. Det är emellertid av största vikt att goda, öppna och effektiva förvaltningsrutiner blir allmänt accepterade så att Europeiska unionen får ett större stöd och förtroende hos medborgarna.

Vi behandlar nu ombudsmannens redogörelse för hemlighetsmakeriet under tillsättningsprocedurerna för tjänster i kommissionen. Redogörelsen innehåller rekommendationer som kommissionen redan börjat ta i bruk. Föredraganden för Europaparlamentets utskott för framställningar konstaterar i motiveringarna till betänkandet att de principer som ledde till de rekommendationer som ombudsmannen formulerat visat sig överensstämma med Europaparlamentets, nämligen korrekthet, öppenhet och en önskan om att inge förtroende. Så bör det också vara. Parlamentet är ett organ som valts av folket. Dess uppgift är vid sidan om lagstiftningen, att observera unionens tjänsteapparat för medborgarnas räkning. Parlamentet och ombudsmannen bör alltså arbeta enligt gemensamma rättesnören.

Betänkandet från utskottet för framställningar innehåller ett konstaterande om att utskottet godkänner den särskilda rapport som är under behandling och särskilt passusen om en förbättring av det intryck som medborgarna får av organen vid rekryteringsförfarandena. Ombudsman Södermans viktigaste förslag gäller sökandenas rätt att få studera sina rättade uttagningsprov. Utskottet konstaterar att kommissionen har meddelat ombudsmannen att denna rekommendation kommer att genomföras med början i juli 2000. Betänkandet innehåller även en uppmaning till alla organ inom Europeiska gemenskapen att tillåta sökandena att, om de så vill, granska sina rättade uttagningsprov efter det att tjänsterna tillsatts.

Vår kollega Bösch har redan i korthet redogjort för de ändringsförslag som gjorts till betänkandet. Jag hoppas kammaren stöder dem.

 
  
MPphoto
 
 

  Wyn (Verts/ALE).(EN) Herr talman! Om Europeiska unionen skall ha någon framtid behöver den medborgarnas stöd, och detta kan endast uppnås om människorna litar på unionen och på dess institutioner. Som saken ligger till nu, upplevs institutionerna ofta som avlägsna och byråkratiska – något som har fått negativa återverkningar för parlamentet, vilket till exempel syns på den låga anslutningen i de senaste valen.

När människor deltar i rekryteringsförfarandena inom Europeiska unionen är det för många deras första erfarenhet på nära håll av de europeiska institutionerna. Alla tvivel om ifall uttagningsproven är rättvisa eller ej måste därför tas på allvar. Det faktum att dessa uttagningsprov i media har omgivits med misstankar om oegentligheter och favoritskap har skadat allmänhetens uppfattning om institutionerna. Att ha bra personal och befattningshavare är självklart nödvändigt för att ha väl fungerande institutioner och detta kan endast garanteras om anställningsförfarandena är så opartiska och objektiva som möjligt. Insyn i förfarandet, med vederbörlig respekt för styrelsernas oberoende är centralt i detta avseende. Att tillåta de sökande att se sina rättade prov är ett enkelt sätt att öka insynen och förtroendet för rekryteringsförfarandena för europeiska tjänstemän inom civilförvaltningarna.

Ombudsmannens initiativ och rekommendationer välkomnas därför varmt, liksom kommissionens beslut att följa dem. Detta exempel bör följas av alla andra institutioner och organ, vilket utskottet för framställningar har rekommenderat. Det är absolut nödvändigt för byggandet och förvaltandet av en mångnationell gemenskap som Europeiska unionen att det inte finns några som helst misstankar om diskriminering mellan sökande till tjänster inom förvaltningen, vare sig på nationella grunder eller andra grunder. Jag tackar därför ombudsmannens för hans rapport, vilken jag stöder till fullo. Jag tackar också kommissionen för att den har gått med på att följa ombudsmannens rekommendation att tillåta de sökande att få tillgång till de rättade proven i kommande uttagningsprov. Jag uppmanar alla andra institutioner att följa detta exempel.

 
  
MPphoto
 
 

  Turco (TDI).(IT) Herr talman! Ledamöterna på Boninolistan stöder med övertygelse Böschbetänkandet och, eftersom de inte uppvisade de förutfattade ideologiska meningar som ofta är utmärkande för hur vissa personer i det socialistiska lägret beter sig gentemot oss, vill jag tacka den gruppen för de ändringsförslag de lagt fram.

Det är klara, logiska och pragmatiska ändringsförslag som utformar den verkliga reformen, dvs. den enda reform som är värd namnet och som de europeiska institutionerna borde anta när det gäller anställningsförfarandet. Men mellan de ädla fraser och högtstående principer som europeiska ombudsmannen uttrycker och hans handlingar är saker och ting inte alltid så klara och tydliga. Efter att ha lagt fram två frågor till kommissionen om hanteringen och anordnandet av de senaste interna uttagningsproven fick jag precisa och detaljerade svar. Ur dessa svar framträdde ett tydligt fall av dålig administration, om inte till och med maktmissbruk, från personalens generaldirektör och, i det andra svaret på min fråga, tog även kommissionär Kinnock på sig en del av detta ansvar. Ställd inför detta faktum gjorde jag en anmälan till den europeiska ombudsmannen. I sitt svar säger ombudsmannen att han inte kunde inleda en undersökning eftersom uttagningsproven redan hade kommit för långt.

Tyvärr har jag inte de paranormala färdigheter som gör det möjligt att känna till fakta innan de har inträffat. Men inte bara: artikel 2.4 i Europaparlamentets beslut om tjänsteföreskrifter och de allmänna villkoren för utövandet av funktionerna som europeisk ombudsman, förutsätter att anmälan skall lämnas in inom två år från och med det datum när de händelser som motiverar anmälan kommer till anmälarens kännedom.

När det gäller min politiska funktion och mitt politiska ansvar, utgör detta beslut från ombudsmannens sida en partsinlaga till försvar för kommissionen, men det är inte det mandatet som ombudsmannen Söderström fått av detta parlament.

 
  
MPphoto
 
 

  Deva (PPE-DE).(EN) Herr talman! Innan jag börjar kanske jag också kan rekommendera att medan de byter ut ledningarna kunde de måla alla svarta väggar vita, eller i någon annan färg. Jag vill börja med att gratulera Bösch till ett utmärkt betänkande och även gratulera den europeiska ombudsmannen till det arbete han utför. Jag vet att det före min tid fanns en oro inom kammaren om man skulle ha en ombudsman överhuvudtaget, därför att det verkade vara en intressekonflikt. Men historien har visat att så inte är fallet och att ombudsmannen arbetar mycket hårt för att skydda våra valkretsars intressen och att han är en tillgång för att legitimera klagomål och ta reda på vad som har gått fel.

Jag hade förmånen att tjäna inom ombudsmannens särskilda utskott i underhuset och detta var ett mycket myndigt utskott. Vi kunde instämma vem som helst i landet inför ombudsmannens utskott, och det särskilda utskottsförfarandet, vilket jag kommer att diskutera på två minuter, är något som vi kan lära av. Europeiska unionens medborgare bör få ett positivt intryck av gemenskapens institutioner när de är i kontakt med dessa. Frågan är: Har detta uppnåtts? Jag är rädd för att det korta svaret är ”nej”. Det står dock klart att det har gjorts framsteg, vilket detta betänkande visar.

Jag gratulerar kommissionen för att de har godkänt de fyra rekommendationer som görs i den särskilda rapporten om ombudsmannen. Tillgång till offentliga handlingar för medborgare i Europeiska unionen är ett kännetecken på en ansvarsfull och fullt fungerande demokrati. Det faktum att någon som söker arbete på en institution inom gemenskapen skall kunna få se sina rättade prov visar att institutionerna är säkra på det sätt de sköter sina anställnings- och rekryteringsförfaranden. Det är ett kännetecken för en trygg demokrati om de förfaranden på vilka urval görs sker öppet och utan att man tar tillflykt till konfidentiella åtgärder eller sekretessåtgärder.

Inom de särskilda utskotten i underhuset hade vi befogenheten att införa ett övervakningssystem på varje verkställande nivå, inte bara ministrarna, på samma sätt som vi övervakar kommissionen ibland när de kommer hit och besvarar frågor, men med en två timmar lång session med den aktuelle ministern och med tjänstemän närvarande, där de valda ledamöterna kunde ställa frågor, vara beredda att ställa detaljerade frågor och att få detaljerade svar. Detta är början på att öppna regeringsprocessen och att göra den genomblickbar. I vår resolution talar vi om ett genomblickbart styre och vi bör genomföra detta i Europaparlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  Koukiadis (PSE).(EL) Herr talman! Även jag skulle vilja lovorda både föredraganden och den som sammanställt yttrandet från utskottet för rättsliga frågor. Den som först och främst ändå bör lovordas är naturligtvis Södermann som på ett utmärkt sätt har tagit emot många anmälningar från europeiska medborgare beträffande dålig förvaltning under kommissionens rekryteringsförfaranden och på eget initiativ framställt en rapport för att ge en lösning på detta problem. Det är glädjande att kommissionen godtog flera av ombudsmannens rekommendationer. Jag tror dock att det fortfarande finns ett tomrum då kommissionen vägrar att utforma ett system med heltäckande principer med klara riktlinjer som skall leda till att uttagningsproven genomförs på ett helt objektivt sätt.

Är det emellertid bara på detta sätt som godtyckligheterna och de därav följande protesterna kommer att begränsas – verkliga eller inte, det vet vi inte – beträffande uttagningsprov med förutbestämda resultat? De tekniska problemen, hur svåra de än är, får inte utgöra ett hinder för det politiska målet avseende öppenhet. Om det vore så skulle det inte finnas skäl att alls tala om öppenhet. Kommissionens ordförande har själv upprepade gånger lovat oss att öppenhet när det gäller förvaltningen av europeiska frågor är en absolut prioritet. Jag tror alltså inte att han då han berörde detta inte kände till svårigheterna med att förverkliga detta mål.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga att kommissionen är skyldig att rätta sig efter Europeiska ombudsmannens rekommendationer, men också skyldig att utforma ett heltäckande system med objektiva prov, detta av två huvudsakliga skäl: för det första eftersom kommissionen har en rättslig skyldighet enligt artikel 255 i fördraget, såsom den ändrades med Amsterdamfördraget och vilken inför principen om öppenhet. Därför uppmanar vi rådet att samarbeta med kommissionen för att utfärda en förordning i ärendet. För det andra eftersom det utifrån rent politisk synvinkel utgör en grundläggande förutsättning för att stärka själva dess trovärdighet. Europeiska unionen har en kort historia till skillnad från medlemsstaterna som har ett långt förflutet. Och därför måste den skapa förhoppningar om något nytt. Och det nya i detta fall är att den bör tillämpa de bästa metoder och undvika allt det som enligt våra erfarenheter skadar trovärdigheten i själva medlemsländerna.

Europeiska unionen behöver mer än de enskilda länderna visa upp ett trovärdigt ansikte då Europeiska unionen, i motsats till länderna, som även har andra band med medborgarna, t.ex. det gemensamma ursprunget, som grundläggande sammanhållande länk, bara har förhoppningen om respekt för den europeiska medborgaren.

 
  
MPphoto
 
 

  Solbes, kommissionen.(ES) Herr talman! För det första skulle jag vilja tacka Bösch för hans betänkande som kommissionen tagit positivt emot. Några av hans önskemål är redan på gång. T.ex. tillåts det redan att kandidaterna tar med sig frågorna från proven, att de allmänna utvärderingskriterierna skall lämnas ut till de kandidater som så begär, att en lista på de som godkänts skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, eller att sammansättningen av utvärderingskommittén skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, vid allmänna uttagningsprov och på kommissionens webb-sida vid interna eller begränsade uttagningsprov.

Kommissionen försöker vara så objektiv som möjligt och när det gäller några frågor som tagits upp i debatten skulle jag vilja göra två kommentarer. För det första sker rättningarna alltid anonymt vid de uttagningsprov som görs av kommissionen. Kandidaterna är okända, de är inte identifierade vid namn, utan med en hemlig kod. För det andra avseende språken görs uttagningar och de rättas på nationella språk och testerna överförs inte från ett språk till ett annat innan rättningen. Man försöker uppnå maximal säkerhet och garanti för att uttagningsproven skall utföras på ett så rättvist och godtagbart sätt som möjligt för alla.

Den fråga som i dag förmodligen intresserade mest i debatten om Bösch betänkande är vad som sker med kandidaternas tillgång till de rättade proven. Ordförande Prodi har redan en gång uttalat sig om detta. Just nu kan jag bekräfta något som kommer i vitboken om reformen av kommissionen, konkret i åtgärd 29 som handlar om förbättringen av insynen till förmån för kandidaterna, där det står ”slutligen och i överensstämmelse med den europeiska ombudsmannens rekommendation skall kommissionen låta kandidaterna få tillgång till de rättade proven i alla uttagningsprov som utlyses från juli 2002”.

Några av ledamöternas bekymmer är varför det just skall vara från juli 2002. Anledningen är beaktandet av insynen och kunskapen om förfarandet som ni tar upp. Till och med en fråga som möjligheten att få tillgång till genomgången av proven kräver några förberedande steg administrativt sett. Hur skall denna granskning av proven gå till, vem klarar av att göra det, hur och inför vem skall man föreslå detta slags förfarande.

Ur kommissionens synvinkel är åtagandet i denna fråga absolut och vi hoppas att de så snart dessa åtgärder träder i funktion skall tillämpas generellt.

Slutligen kan kommissionen naturligtvis själv göra egna åtaganden. I förhållande till andra institutioner beror möjligheten att anta de förfaranden som föreslås i detta betänkande och i ombudsmannens framställningar på dessa.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Jag tackar kommissionären. Detta var en tillfredställande avslutning på en mycket tillfredsställande debatt.

 
  
MPphoto
 
 

  Turco (TDI).(IT) Herr talman! Jag vill inte ställa någon fråga – det är tydligt att kommissionär Solbes inte är den skyldiga – men jag noterar i uttalandet att resultaten kommer att bli tillgängliga från och med juli 2002. För bara ett par månader sedan hävdade ordförande Prodi att alla uttagningsprov, med början i juli 2000, skulle vara tillgängliga. Vad innebär detta? Att den berömda reformen har uppskjutits i två år?

 
  
MPphoto
 
 

  Solbes, kommissionen.(ES) Nej, herr Turco, det betyder en av dessa två saker. Antingen har jag misstagit mig då jag läst texten, jag talade naturligtvis om år 2000, eller så har tolkningen misstagit sig vid översättningen av vad jag sa. Naturligtvis talade jag om juli 2000.

 
  
MPphoto
 
 

  MacCormick (Verts/ALE).(EN) Herr talman! En ordningsfråga. I detta tal fäste Deva uppmärksamheten på det faktum att vi här i kammaren inte är så bra på utfrågningar. Detta var mycket uppenbart i går kväll under rådets frågestund. Sammanträdet avslutades faktiskt tidigare och ändå har rådets frågor, som jag ser det, inte blivit något annat än en övning i att nedlåtande undanflykter. Att det är omöjligt för en ledamot att ställa mer än en fråga bidrar till detta. Det är ingen mening med att fråga ut rådet överhuvudtaget. Jag skulle vilja föreslå att presidiet vid någon tidpunkt ser över frågan om en ledamot som begränsar en första fråga till under en halv minut har rätt till en andra fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Detta är inte på sin plats vid avslutningen av denna debatt men kanske ni skulle vilja skriva till den vice talman som är ansvarig för reformer för att se om frågan kan läggas till på ett eller annat sätt.

Jag förklarar debatten avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 9.00.

(Sammanträdet avslutades kl. 19.12.)

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy