Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 17 december 2002 - Strasbourg

Budget 2003 (ändrad av rådet)

  Turco (NI). – (IT) Herr talman! Liksom Van Dam skulle jag vilja ta upp en särskild budgetpost, och det gör jag också mot bakgrund av det faktum att jag, i egenskap av ledamot av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, har följt dess utveckling på nära håll. Det handlar om posten B7-6310 ”Samarbetsprogram mellan Nord och Syd för bekämpning av narkotika och narkotikamissbruk”. Först utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, sedan budgetutskottet och slutligen ett enhälligt parlament beslöt att stoppa nya anslag och föra gjorda betalningsbemyndiganden till reserven, eftersom parlamentet ansåg att denna budgetpost saknade rättslig grund. Att den inte hade någon rättslig grund berodde på att kommissionen redan i oktober 2000 skulle ha lagt fram en rapport om de insatser som gemenskapen finansierar på området för parlamentet och föreslå en ny förordning. Trots detta har posten i fråga finansierats av gemenskapen under två hela budgetår utan att det finns någon som helst rättslig grund.

Omedelbart efter omröstningen i kammaren framhöll kommissionen för budgetutskottets ordförande att denna post faktiskt saknade rättslig grund. Detta strider mot vad kommissionären flera gånger har hävdat i svar på frågor i parlamentet, nämligen att finansieringen hade en ordentligt preciserad rättslig grund och att det faktum att utredningen inte hade gjorts inte hindrade fortsatt finansiering. Sedermera sades det oss att det hade gjorts en utredning. Denna utredning, som skulle handla om förordningen från den 21 oktober 1997, och som skulle ha överlämnats till parlamentet i juli 2002, har då verkligen inte kommit in till sekretariatet vid utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Jag lyckades med svårighet få tag på den: det handlar om en slutrapport från den 9 maj 2002 som vi också hade kunnat granska i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om vi hade haft tid. På så sätt hade vi kanske kunnat undvika denna fas och det som håller på att hända med den nya budgeten. Tack vare denna rapport har kommissionen, parlamentet och rådet tillsammans bestämt att reserven skall upplösas, eftersom utredningen existerar. Bortsett från framsidan och titeln handlar det om en utredning som utgår från 1990-talet och gäller samarbetet mellan Nord och Syd för bekämpning av narkotika och narkotikamissbruk, men som bara delvis har med förordningen från den 21 oktober 1997 att göra. Detta är inte allt: i denna utredning drar man fram alla de åtgärder som har vidtagits under tidigare år för att slippa säga rent ut vad som har hänt med denna förordning under dessa tre år.

Av utredningen framgår det tydligt att större delen av insatserna under de senaste tre åren har genomförts tillsammans med och via Förenta nationernas kontor, under ledning av herr Arlacchi. I åratal har vi krävt att kommissionen skulle undersöka omständigheter som enligt Förenta nationerna själva inte kännetecknas av öppenhet och som, tvärtom, strider mot deras arbetsordning i ekonomiska frågor. Ordförande Prodi har själv tagit på sig att reda ut någonting som Förenta nationerna själva erkände. Ingenting av allt detta har skett och i dag tar man gladeligen upp finansiering för denna budgetpost efter att, i åratal, ha fortsatt att finansiera tveksamma åtgärder som kommissionen än i dag inte kan, eller inte vill, granska ordentligt, utan att det finns någon rättslig grund.