Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Fullständigt förhandlingsreferat
Torsdagen den 27 januari 2005 - Bryssel EUT-utgåva

7. Röstförklaringar
  

- Rekommendation A6-0011/2005

 
  
MPphoto
 
 

  Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Slutsatserna i detta protokoll, i linje med andra liknande protokoll sedan maj 2004, visar tydligt på den globala inverkan på EU:s utvidgning.

Dessa protokoll är dock klart nödvändiga eftersom det måste finnas rättslig enhetlighet och harmoni i den utvidgade unionen. Jag röstade därför för rekommendationen.

 
  
MPphoto
 
 

  Ribeiro e Castro (PPE-DE), skriftlig. (PT) Syftet med förslaget till rekommendation är att ingå ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien samt mellan Europeiska gemenskaperna och republiken Kroatien i syfte att beakta Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen. Detta är också en konsekvens av anslutningen av ytterligare tio medlemsstater.

Anslutningen av dessa länder för faktiskt med sig en rad juridiska anpassningar för att de skall kunna likställas inom områden som tull, ekonomi och konkurrens.

Jag röstade naturligtvis för förslaget.

 
  
  

- Rekommendation A6-0007/2005

 
  
MPphoto
 
 

  Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Slutsatserna i detta protokoll, i linje med andra liknande protokoll sedan maj 2004, visar tydligt på den globala inverkan på EU:s utvidgning.

Dessa protokoll är dock klart nödvändiga eftersom det måste finnas rättslig enhetlighet och harmoni i den utvidgade unionen. Jag röstade därför för rekommendationen.

 
  
MPphoto
 
 

  Ribeiro e Castro (PPE-DE), skriftlig. (PT) Syftet med denna rekommendation är få ett parlamentariskt samtycke till att ingå ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, i syfte att beakta Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen. Detta är en nödvändig konsekvens av den senaste utvidgningen. Anslutningen av dessa länder för faktiskt med sig en rad juridiska anpassningar för att de skall kunna likställas inom områden som tull, ekonomi och konkurrens.

Jag röstade för förslaget.

 
  
  

- Rekommendation A6-0002/2005

 
  
MPphoto
 
 

  Goudin, Lundgren och Wohlin (IND/DEM), skriftlig. – Junilistan röstar nej till att höja anslagen i förhållande till rådets ursprungsförslag. Skapandet och tillgängliggörandet av digitalt innehåll tillgodoses effektivast av marknaden eller genom beslut på medlemsstatsnivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Balansen mellan den summa som inledningsvis söktes av kommissionen och de medel som gjorts tillgängliga av rådet, som står i proportion till de nödvändiga budgetbegränsningarna, är rimlig. Jag röstade därför för förslaget.

Det viktigaste är dock att eContent-programmet – liksom andra liknande initiativ – skall bli ett effektivt medel för att stärka det informations- och kunskapsbaserade samhället.

 
  
MPphoto
 
 

  Ribeiro e Castro (PPE-DE), skriftlig. (PT) Det fleråriga gemenskapsprogrammet för att göra digitalt innehåll i Europa mer tillgängligt, användbart och exploaterbart har inte bara bidragit till Lissabonstrategin och till stärka Europas konkurrenskraft i den kunskapsbaserade ekonomin, utan det gör det också möjligt för oss att uppnå tillfredsställande resultat när det gäller ekonomisk tillväxt, skapande av arbetstillfällen, innovationer och konsumentval.

Detta program är konstruerat för slutanvändare, vare sig det är vanliga medborgare, studenteter, forskare, yrkesutövare som vill öka sin kunskap eller ”vidareutnyttjare” som vill förbättra eller exploatera digitala innehållsresurser i vinstgivande syfte.

Syftet med det pågående gemenskapsprojektet är inte bara att förenkla åtkomst av information för användaren och förändra sektorn för innehållsdistribution, utan också att finna sätt för företag, offentliga organ och regeringar att interagera med varandra och med offentligheten.

Det är därför viktigt för Europas ekonomiska utveckling att de medel som öronmärkts för programmet för att göra digitalt innehåll mer tillgängligt höjs från 135 miljoner euro till 140 miljoner euro. I så fall kommer gemenskapens åtgärdsprogram att ha en mycket bättre chans att genomföras på ett framgångsrikt sätt.

Jag röstade för förslaget.

 
  
  

- Gemensam resolution B6-0068/2005

 
  
MPphoto
 
 

  Cederschiöld, Fjellner och Ibrisagic (PPE-DE), skriftlig. – Först bör Europaparlamentet, i samband med välkomnandet av det framgångsrika palestinska valet, understryka avsaknaden av uppbyggandet av demokratiska strukturer under Arafats tid vid makten. Det hade även varit önskvärt att betona bristen på krav från omvärlden på demokratiska reformer och det tysta stöd för Palestinas odemokratiska utveckling som tilläts under Arafats tid. Presidentvalet i Palestina försvårades dessutom av stora gruppers önskan att sabotera valet och därmed den demokratiska processen.

Vidare bör man i resolutionen ställa tydliga krav på den nya ledningen att genomföra demokratiska reformer och tydliggöra den palestinska myndighetens ansvar för att förhindra terroristhandlingar. Samtidigt skall Israels legitima rätt till säkerhet och till att försvara sitt folk mot terroristattacker erkännas. Det är här viktigt att understryka skillnaden på det palestinska terroristernas systematiska attacker mot civila mål och den israeliska regeringens ingripanden mot terrorister.

Slutligen saknas ett fördömande av alla terroristhandlingar, däribland självmordsattentat som utfördes i Gazaremsan, och ett framförande av djupt deltagande till offrens familjer från Europaparlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  Goudin, Lundgren och Wohlin (IND/DEM), skriftlig. – Junilistan stödjer fredsprocessen i Mellanöstern och hoppas att parterna snart kan enas om Färdplanen för Fred. Det kräver att både Israels och Palestinas ledare kan visa statsmannaskap och politiskt mod.

Junilistan anser att det är Förenta Nationerna som har huvudansvaret för att medla mellan dess medlemsländer samt att förebygga och hindra konflikter. Genom historien har vi sett att alliansfria länder har haft en viktig roll i detta arbete inom Förenta Nationerna.

Även om vi i sak stödjer resolutionens huvudinriktning anser vi inte att EU:s roll inom utrikes- och säkerhetspolitiken skall utvidgas. Vi vill värna Sveriges handlingsfrihet och Förenta Nationernas unika ställning som internationell fredsorganisation.

 
  
MPphoto
 
 

  Martin, David (PSE), skriftlig. (EN) Jag välkomnar de förhållandevis rättvisa och fria valen i Palestina och berömmer det tillfredsställande sätt på vilket valen genomfördes, trots de förhållanden som orsakas av den israeliska ockupationen av palestinska territorier. Resultaten av presidentvalet bör ses som en möjlighet att återuppta förhandlingarna mellan den israeliska regeringen och de palestinska myndigheterna.

Jag uppmanar Israel att helt och hållet respektera palestiniernas internationellt erkända rättigheter, och jag kräver av rådet och kommissionen att de inrättar ytterligare ett EU-övervakningsuppdrag i Palestina eftersom överensstämmelsen med associationsavtalet mellan EU och Israel måste förbättras, särskilt när det gäller protokoll IV i avtalet.

Israels brott mot den fjärde Genèvekonventionen är fortfarande ett allvarligt bekymmer för världssamfundet, varför konstruktiva ansträngningar från kvartettens medlemmar, med Israels och Palestinas samtycke, är nödvändiga för den fortsatta utvecklingen av en slutlig och omfattande uppgörelse i konflikten mellan Israel och Palestina. Uppgörelsen är inte bara avgörande för territorierna i sig, utan också för främjandet av fred och säkerhet i hela Mellanöstern och arabvärlden.

 
  
MPphoto
 
 

  Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Jag röstade för denna gemensamma resolution huvudsakligen eftersom jag håller med om att det i det nuvarande läget i Mellanöstern och särskilt i Palestina finns en unik möjlighet att äntligen återuppta fredsprocessen. Mot den bakgrunden har den palestinska valprocessen en positiv balans.

Det finns emellertid några synpunkter som jag tar avstånd ifrån. Det internationella samfundet, och särskilt EU, kan inte behandla staten Israel, den palestinska myndigheten och de så kallade ”väpnade palestinska grupperna” som om de vore jämlikar. En demokratisk stat kan inte jämställas med terroristgrupper. En sådan villfarelse är oacceptabel.

 
  
MPphoto
 
 

  Ribeiro e Castro (PPE-DE), skriftlig. (PT) Mellanösternkonflikten har under långa perioder skapat instabilitet och spänning, och det internationella samfundet har dragits in i upprepade försök att mildra det politiska och ekonomiska förfall som har drabbat regionen under ett antal år.

Valet av Abu Mazen till president för den palestinska myndigheten har satt ny fart på återupptagandet av den diplomatiska processen i regionen. Den nye palestinske ledaren har chansen att inleda en ny politisk dialog med Israel på grundval av kriterier som demokrati, rättvisa och ömsesidig respekt, enligt vilka terrorismen skall bekämpas och effektiv och varaktig fred är ett mål att sträva mot.

I den nya epok som just har börjat är det också viktigt att Israel visar tecken på hopp, god vilja och samarbete och för sin berättigade och legitima kamp mot terrorismen i enlighet med principerna för internationell rätt.

Jag röstade för resolutionen i hopp om att freden, som går hand i hand med demokratin – sedan länge etablerad på den israeliska sidan och i sin linda i Palestina – till slut skall kunna slå rot i denna den mest plågade regionen i världen.

 
  
MPphoto
 
 

  Ries (ALDE), skriftlig. (FR) Vågar man tala om en islossning? Det finns med säkerhet en önskan att tro att förbindelserna mellan israeler och palestinier håller på att bli hjärtligare. Tecknen finns: till att börja med det framgångsrika palestinska valet, och därefter Mahmud Abbas makttillträde. Mannen som 1993 iscensatte Osloavtalet har propagerat för en demilitarisering av intifadan. Detta har han gjort på fler sätt än genom sina tal; det är en övertygelse som han gång på gång har bekräftat. Vi har också sett de uppseendeväckande aktioner som de palestinska säkerhetsstyrkorna har genomfört mot terroristerna liksom dessa styrkors utplacering över hela Gazaremsan, det israeliska moratoriet för avrättningsaktioner, återupprättandet av diplomatiska förbindelser och dagens offentliggörande av Ariel Sharon om ett möte inom två veckor med Mahmud Abbas. Vi får inte heller glömma stödet från Förenta staterna, som är tydligare och lättare att tolka genom att man i president Bushs andra regeringsperiod har bestämt sig för att slutföra processen före 2009. Därför öppnas en möjlighet där Europeiska unionen engagerar sig starkare än någonsin, vilket dess utsända valobservatörer vid det nyss genomförda valet visar, det största engagemanget hittills i EU:s historia. Detta hänvisar vi till i vår resolution, som jag har röstat för, eftersom den oacceptabla formuleringen i punkt 12, där urskillningslöst terrorvåld från båda sidor fördömdes, på min begäran har förkastats.

 
  
  

- Gemensam resolution B6-0069/2005/rev.

 
  
MPphoto
 
 

  Vanhecke (NI).(NL) Herr talman! Jag skall fatta mig kort. Jag har lagt ned min röst om denna resolution, som ni förstår inte för att jag skulle förneka det lidande som judar och andra offer har utsatts för av en kriminell nationalsocialistisk regim, kriminell som så många andra socialistiska regimer och diktaturer. Jag röstade inte för resolutionen, eftersom jag bara känner förakt för människor och politiker som utnyttjar detta lidande för sina egna partipolitiska syften och bekämpar de partier som vill fortsätta att försvara europeiska värden och de europeiska folkens identitet. Jag beklagar också att denna resolution inte innehåller ett ord om dagens antisemitiska terrorism, om dagens antisemitiska attacker, om att judar i dag attackeras i våra storstäder, exempelvis Antwerpen, av araber och islamister som är vår tids antisemiter. Det behöver inte sägas att jag även beklagar att ett försök gjordes att inskränka friheten att uttrycka sina åsikter, eftersom demokratin inte är möjlig utan denna frihet. Slutligen noterar jag att kommunister, som aldrig har tagit avstånd från de kommunistregimer som gjorde sig skyldiga till terrorhandlingar och skröt om koncentrationsläger, tilläts underteckna denna resolution. Jag betraktar detta som en skandal.

 
  
MPphoto
 
 

  Giertych (IND/DEM).(EN) Herr talman! Vi hade för avsikt att rösta emot denna resolution om den inte innehöll någon hänvisning till Tysklands ansvar. Nu godtogs ändringsförslaget, och vi stödde resolutionen. Det är dock väldigt viktigt att betona Tysklands ansvar för förintelsen, särskilt med tanke på artiklar som den i gårdagens Guardian, där det talades om polska gaskammare och krematorier – polska gaskammare och krematorier! Så skrev den brittiska pressen igår. Vi var tvungna att insistera på att Tyskland skulle nämnas i dokumentet. Det har nämnts, och det är därför vi har röstat för resolutionen, annars hade vi röstat emot.

 
  
MPphoto
 
 

  Coelho (PPE-DE), skriftlig. (PT) Vi högtidlighåller 60-årsdagen av befrielsen av koncentrationslägret i Auschwitz och minns och fördömer förintelsens fasansfulla tragedi.

Vi kan och får inte glömma denna tragedi, som är ett av de skamligaste och plågsammaste kapitlen i vår kontinents historia. Låt oss alla ta lärdom av detta för framtiden, så att vi kan bekämpa de ytterligheter som leder till intolerans, diskriminering och rasism.

Jag stöder tanken att den 27 januari skall bli den dag då vi över hela Europa minns förintelsen och hedrar dess offer.

Jag är bekymrad över de ökande tecknen på antisemitism och rasism och över ökningen av extrema och främlingsfientliga partier. Det är EU:s och hela det internationella samfundets uppgift att helhjärtat och effektivt främja och försvara grundläggande medborgerliga rättigheter i unionen och i världen.

EU måste förbli troget de värden som utgör en del av dess gemensamma arv, måste sträva efter att garantera principerna för tolerans och icke-diskriminering och måste främja social, ekonomisk och politisk integration.

Det är absolut nödvändigt att vi återupptar diskussionerna om utkastet till rambeslut om rasism och främlingsfientlighet, eftersom vi bara kommer att kunna bekämpa dessa företeelser effektivt och konsekvent inom hela EU under förutsättning att vi har ett integrerat förhållningssätt som både arbetar förebyggande och bestraffar överträdelser.

 
  
MPphoto
 
 

  Goudin, Lundgren och Wohlin (IND/DEM), skriftlig. – Denna resolution behandlar frågor som är av yttersta betydelse. Koncentrations- och förintelselägren hör till de skamligaste och mörkaste inslagen i Europas historia. Rasism, extremism och historierevisionism skall fördömas och motarbetas med kraft. Resolutionen framhåller behovet av detta på ett tydligt och klargörande sätt.

Upplysningsverksamhet och konferenser är positiva åtgärder som kan bidra till ökad tolerans och ett mer humant samhälle. Vi är dock av uppfattningen att detta i första hand är uppgifter för FN och Europarådet, snarare än EU. Europarådet arbetar med respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Europarådet har dessutom fler medlemmar än EU och är i den bemärkelsen mer alleuropeiskt.

Hur skolornas läroplan skall se ut är en fråga för medlemsländernas respektive parlament.

 
  
MPphoto
 
 

  Manolakou (GUE/NGL), skriftlig. (EL) Rasism, främlingsfientlighet och antisemitism odlas och praktiseras i de sammanhang som det passar kapitalismen som bygger på exploatering och förtryck. För så länge som den kommunistiska ideologin har funnits har den avvisat dessa företeelser och enbart gjort skillnad mellan exploatörerna och de exploaterade. Kommunister kämpar för folkens och arbetarnas brödraskap över hela världen, oberoende av kön, ras, hudfärg eller tro. Därför är de fascismens främsta offer.

Vi ledamöter av Europaparlamentet från Greklands kommunistiska parti röstade inte för det gemensamma resolutionsförslaget, eftersom de tiotusentals kommunister och andra antifascister som mördades i nazisternas koncentrationsläger inte omnämns. Detta är historieförakt. Europaparlamentet undviker åter att ta ställning mot det officiella återupplivandet av fascismen i de forna baltiska staterna, där nazismens samarbetsmän hyllas och minnesmärken reses till deras ära. Politiska krafter, som under inflytande av ledningen för medlemsstater i EU odlar och underblåser rasismen, gör en stor sak av att fördöma den i resolutionen. All diskussion om antisemitism är ett försök att dölja staten Israels sionistiska politik med folkmord på palestinierna på samma sätt som judarna utsattes för folkmord i de nazistiska lägren. Europas folk måste högtidlighålla den 27 januari och den 9 maj på tillbörligt sätt på största avstånd från den opportunistiska förvanskning som Europaparlamentet står för.

 
  
MPphoto
 
 

  Martin, David (PSE), skriftlig. (EN) Det är oerhört viktigt att alltid noggrant minnas de fruktansvärda illdåd som begicks i Auschwitz, som befriades för 60 år sedan i dag. Vi måste kollektivt i hela EU dela skulden för allt lidande som tillfogades offren för förintelsen.

Europeiska unionen, som den ser ut i dag, är det viktigaste skyddsnätet vi har mot att något så hemskt skall ske igen. Vi kan dock alltid arbeta för att stärka vårt gemensamma regelverk för att skydda de mänskliga rättigheterna och individer från diskriminering. Att minnas det grymma förflutna som Europeiska unionen har växt fram ur kan bidra till att leda oss i rätt riktning i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Martinez (NI), skriftlig. (FR) Det verkliga ämnet för den resolution som jag röstade för är inte bara Auschwitz utan även Dachau, Mathausen och dessa 23 koncentrationsläger som återspeglar människans natur i ett eko som genljuder och ger kalla kårar som tecken på de oceaner av mörker som utmärker oss vid sidan av ljuset. Klarhet och gudomlighet var emellertid vad som behövdes för att ett ögonblick av äkta sanning skulle framträda.

Klarhet behövdes, men utan det ordflöde som utgjordes av tre sidors resolution; klarhet utan ett avmätt avfärdande av kristendomen som bara ett i mängden av trossystem; klarhet utan det ovärdiga tekniska uppräknandet av martyrernas nationstillhörighet eller framför allt utan jakten på ett namn för att beskriva bödlarna – en process där man i plenum noggrant har bedömt muntliga ändringsförslag om ”nazist” som beteckning, som om förintelsen kunde reduceras till en handfull skurkar i B-filmer utan hänsyn tagen till den skuld som kan tillskrivas ättlingar till goterna, västgoterna och östgoterna, som under namnet ”germaner” har låtit andra erfara brutaliteten i sina tankar och laster.

Gudomlighet av anda och av ande behövdes, eftersom det som verkligen var nödvändigt här liksom i konstitutionen för Europa var en hänvisning till Gud, inte som ett föremål för tro utan som en högre lag oberoende av människan, som uppenbarligen är en kluven natur: delvis reptilartad så att det av en österrikare kan bli en Hitler, delvis gudomlig så att det av en annan blir en Mozart.

 
  
MPphoto
 
 

  Meijer (GUE/NGL), skriftlig. (NL) I dag minns vi de illdåd som förövades av en stor och mäktig stat som byggde på principen om ojämlikhet mellan människor, och som därför ansåg sig ha rätt att svälta och slakta människor som de betraktade som oönskade i sitt eget land och i andra länder. Det är viktigt att detta nu fördöms allmänt och att praktiskt taget alla vill förhindra en upprepning. Inte ens de partier i detta parlament som mest kan förknippas med nazismen i det förflutna har röstat mot resolutionen utan de har lagt ned sina röster, bl.a. med det argumentet att min grupp är ett av de partier som har lämnat in resolutionen. Det rådde delade meningar i min grupp om texten, eftersom det verkar som den huvudroll som kommunisterna spelade i motståndet mot nazisternas barbari avsiktligt doldes, och utan ändringsförslagen må det vara förlåtet om man tror att Polen delar ansvaret med Nazityskland för förintelsen av miljontals judar. Som ättling till offren som dödades i Auschwitz tänker jag inte så mycket på den exakta texten som på graden av fördömande. Auschwitz måste lära oss att denna mänsklighet bara kan överleva på grundval av mänsklig värdighet, jämlikhet och solidaritet.

 
  
MPphoto
 
 

  Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Sextio år efter befrielsen av lägret i Auschwitz finns det inte mycket att tillägga utom att vi ständigt måste minnas.

Efter detta är allt som återstår tystnad. Varje bild påminner oss om en fasansfull mänsklig delaktighet och den eviga risken att detta kan hända igen, eftersom vi inte vet hur långt ondskan kan sträcka sig. Därför är alla mekanismer som främjar fred och frihet av så avgörande betydelse. När allt kommer omkring är människan kapabel både till underbara och avskyvärda handlingar, vilket historien har visat.

 
  
MPphoto
 
 

  Ribeiro e Castro (PPE-DE), skriftlig. (PT) I dag minns vi en av de plågsammaste dagarna i mänsklighetens historia: befrielsen av förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Det var en glädjedag för de överlevande, befriarna och hela den civiliserade världen, men det var också en dag av djup smärta vid upptäckten av den nakna sanningen om den oerhörda omfattningen av de illdåd som hade förövats.

Vi får aldrig glömma Auschwitz, och vi får inte tolerera några försök att skriva om vår gemensamma historia på ett sådant sätt att den oavbrutna, metodiska och överlagda massakern av miljontals oskyldiga människor passerar obemärkt eller slätas över. Jag anser att det fortfarande finns mycket att undersöka när det gäller den verkliga omfattningen av de brott som begicks under andra världskriget.

Jag är också bekymrad över de nya utbrott av antisemitiska attacker och incidenter som har genomförts och getts näring av organisationer på den yttersta vänstern och den nazistiska extremhögern. Jag fördömer kraftigt sådana handlingar. Europa, som betraktar sig som tolerant, måste i detta fall vara karaktärsfast och visa beslutsamhet i kampen mot detta slags organisation och aktivitet.

Om nazisternas illgärningar skall tjäna något syfte får det vara att vi genom att minnas denna mörkare sida av historien kan vara moraliskt rustade för kampen att garantera att sådana grymheter som de i Auschwitz aldrig skall upprepas i mänsklighetens historia.

 
  
MPphoto
 
 

  Ries (ALDE), skriftlig. (FR) Det är bara några hundra kvar av dem nu i kölden och snön efter Auschwitz: de överlevande som fortfarande finns kvar i livet, de sista vaktposterna. De finns ännu kvar på sin post för att berätta om det absolut onda, ja om ondskan själv. Nu 60 år efter förintelsen är världens blickar och blickarna från dem som lever i detta århundrade riktade mot dem. Mitt hjärta och min själ är i dag med dem i Auschwitz, med dem och med de andra, de som inte återvände. När denna de sista vittnenas tidsålder närmar sig slutet är det vår absoluta plikt att ta ställning till hur minnet av detta skall bevaras utan dem. Det är vår skyldighet mot dem att föra sanningen vidare. Mot dem i första hand, men även mot våra barn och framtida generationer, eftersom de som inte drar sig för att känslokallt förneka förintelsen, eller än värre försöker att bagatellisera den, inte har väntat på att de överlevande skall försvinna innan de försöker att förringa detta det mest oerhörda av minnen. Vi kräver och kämpar för att man skall undervisa om förintelsen i våra skolor och göra kunskapen om den till ett hinder mot rasismen.

Auschwitz fanns i hjärtat av Europa för 60 år sedan. Det förgångna får aldrig någonsin försvinna ur sikte.

 
  
MPphoto
 
 

  Van Orden (PPE-DE), skriftlig. (EN) Det är nödvändigt att barn förstår förintelsens skrämmande och unika natur, och undervisning om förintelsen måste verkligen finnas med i skolornas läroplaner.

Barn måste också förstå konsekvenserna av regimer som grundar sig på totalitära ideologier – nazisternas ansvar för förintelsen är självklar. Kommunistregimerna i Sovjetunionen och i Kina har också begått massmord i en enorm skala.

Parlamentets resolution innefattar förslaget att europeiskt medborgarskap skall vara ett standardinslag i skolornas läroplaner i hela EU. Jag godtar inte att EU har behörighet eller ansvar att avgöra innehållet i skolornas läroplaner i Förenade kungariket och jag förkastar idén om ett skolprogram som strävar efter att främja det falska konceptet om ”europeiskt medborgarskap”.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Omröstningen är avslutad.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy