Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Fullständigt förhandlingsreferat
Tisdagen den 5 juli 2005 - Strasbourg EUT-utgåva

23. Röstförklaringar
  

Betänkande (A6-0192/2005) av Daul

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Mulder (ALDE), skriftlig. – (NL) Ledamöterna i nederländska Folkpartiet för frihet och demokrati inom gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa har lagt ned sina röster om direktivet om bekämpning av potatiscystnematod, eftersom de anser att direktivet inte står i proportion till frågans allvar och även åsidosätter subsidiaritetsprincipen. Att genomföra detta direktiv skulle vara mycket kostsamt, med tanke på kravet på ett stort antal prover. Direktivet skulle även leda till höga administrativa kostnader för de dataregister som skulle behöva upprättas. Vi vill även påpeka att dessa kostnader med största sannolikhet skulle delas mellan medlemsstaternas regeringar och respektive sektorer på olika sätt, vilket skulle snedvrida konkurrensen.

 
  
  

Betänkande (A6-0187/2005) av Florenz

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att avtalet skulle få stor betydelse för skyddet av flyttande sjöfåglar. Det kommer därmed både att omfatta de miljöproblem som är särskilt förknippade med dessa fåglar liksom den mer allmänna frågan om miljöskydd. Det senare är en fråga som bör ligga oss varmt om hjärtat, med tanke på de fördelar som enskilda medlemsstater kan dra av sin miljö och, ur politisk synvinkel, med tanke på det framtida skydd som vi lämnar vidare till kommande generationer.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande. Förslaget till rådets beslut gäller Europeiska gemenskapens ingående av avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien, som undertecknades av gemenskapen den 1 september 1997, i kraft sedan den 1 november 1999. Det handlar om bevarande av flyttande, vilda djurarter. Det skyddar 235 fågelarter som är miljömässigt beroende av våtmarker, i synnerhet i Afrika och Eurasien. Genom avtalet krävs samordnade åtgärder för att uppnå och upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för flyttande sjöfågelarter som använder flyttningsvägar mellan Afrika och Eurasien.

 
  
  

Betänkande (A6-0196/2005) av Trakatellis

 
  
MPphoto
 
 

  Johannes Blokland (IND/DEM), skriftlig. – (NL) Förekomsten av mjukgjort material i plastleksaker har under de senaste sju åren varit föremål för intensiva och känsloladdade debatter både i parlamentet och rådet. Jag beklagar att debatten dominerades av känslor snarare än förnuft. Detta var något som särskilt oroade mig under den första och andra behandlingen.

Den gemensamma ståndpunkten bygger inte bara på vetenskapliga fakta. Den efterföljande skärpningen av den gemensamma ståndpunkt som parlamentet har antagit i dag, och som redan har antagits av rådet, ligger ännu längre ifrån vad som kan anses vara acceptabelt på vetenskapliga grunder.

Därför kan jag inte stödja denna ytterligare skärpning. Jag är dock tillräckligt realistisk för att inse att det inte skulle göra någon skillnad om jag röstar emot nu och jag har därför lagt ned min röst i omröstningen om kompromissändringsförslagen.

För mer information hänvisar jag till mitt anförande under debatten den 5 juli 2000. De argument jag framförde då är lika relevanta i dag.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) En kompromissöverenskommelse har nåtts mellan gruppen Europeiska enade vänstern, gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen, socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet och gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater i syfte att anta Antonios Trakatellis betänkande om användning av vissa farliga ämnen, framför allt kemiska substanser som används som mjukgörare i PVC. Därför kommer vi att kunna avsluta förfarandet vid andra behandlingen.

Vi välkomnar antagandet av detta betänkande, eftersom det kommer att leda till ett permanent förbud mot användning av sex kemikalier i barnartiklar, mot bakgrund av vetenskapliga studier som visar att dessa ämnen i vissa fall kan vara cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska.

Detta är ett välkommet beslut och ett positivt bidrag till skyddet av barn i synnerhet och folkhälsan i allmänhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie Anne Isler Béguin (Verts/ALE), skriftlig(FR) Genom att rösta för ett successivt förbud mot ftalater i leksaker har parlamentet slutligen intagit en fast hållning gentemot den intensiva lobbying som tillverkare av leksaker och barnartiklar har bedrivit, och värnar därmed om principen om försiktighet och skydd för människors hälsa. Leksaker tillverkade av mjukgjord PVC är extra farliga, eftersom barn ofta stoppar allt som finns inom räckhåll i munnen. Ett förbud mot ftalater var därför centralt för folkhälsan och dagens omröstning är en framgång i detta avseende.

Detta beslut bör dock bana vägen för andra beslut, eftersom giftiga ämnen i mjukgjord PVC inte bara förekommer i leksaker utan också i andra vardagsföremål. Parlamentet och rådet har med rätta krävt en undersökning av andra produkter tillverkade av mjukgjord PVC. Om branschen verkligen vill vara så ansvarsfull som den påstår måste den sluta att använda mjukgjord PVC, inte bara i leksaker utan i alla andra produkter (medicinsk utrustning, golvbeläggningar och livsmedelsförpackningar). Det har funnits alternativ i flera år och det finns ingenting som hindrar oss från att övergå till hälsosamma produkter av naturmaterial.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande i syfte att stödja lagstiftning som har som mål att förstärka skyddet för barns hälsa och bygga upp konsumenternas förtroende genom att inrätta en stram lagstiftningsram för att styra tillverkningen och försäljningen av leksaker och barnavårdsartiklar som innehåller vissa ftalater och därmed minska, i så hög grad som möjligt, barns exponering för ämnen som bevisligen ger upphov till eller kan vara en hälsorisk.

Jag välkomnar den kompromiss som nåtts i utskottet för att förbjuda sex ftalater i leksaker för barn, oavsett deras ålder.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. (EN) Vi har väntat länge på detta betänkande. Jag stöder fullständigt begränsningen för försäljningen av leksaker som innehåller ftalater. Barnens hälsa måste sättas främst.

 
  
  

Betänkande (A6-0099/2005) av Chichester

 
  
MPphoto
 
 

  Adam Jerzy Bielan (UEN), skriftlig. (PL) Följande tre viktiga aspekter av energisäkerhet har inte beaktats i tillräckligt hög grad i förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv. För det första måste förnybara energikällor användas i större utsträckning. För det andra måste olika primärbränslen användas på ett väl avvägt sätt. För det tredje måste leveranser från olika produktionscentrum, t.ex. olje- och gasfält, diversifieras inom varje typ av primärbränsle.

Jag anser att det skulle få mycket negativa följder om EU:s politik på detta område får fortsätta, eftersom den politiken i säkerhetens namn leder till att Polen blir fullständigt beroende av en enda leveranskälla, nämligen rysk olja och gas. Den andra etappen av det långt gångna projektet med Jamal-gasledningen måste absolut återupptas. Alla övriga projekt, t.ex. gasledningen i Östersjön eller Amber-gasledningen, måste dock omedelbart avbrytas, eftersom de utgör ett direkt hot mot den nyväckta demokratin i Ukraina. Förenade kungarikets, Tysklands och Italiens energisäkerhet får inte uppnås på bekostnad av polskt beroende av rysk olja och gas, och får inte utgöra ett hot mot Ukrainas ekonomiska stabilitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Titeln på förslaget till direktiv och i sin tur på detta betänkande döljer vad det faktiska resultatet kommer att bli, nämligen en inre elmarknad inom EU. Även om det står i betänkandet att syftet är att skapa en ram inom vilken medlemsstaterna skall ta fram allmänna, klara och icke-diskriminerande strategier för försörjningstrygghet är detta syfte faktiskt lägre prioriterat i betänkandet än behovet av att uppfylla en konkurrensutsatt inre elmarknads krav.

Enligt kommissionens förslag skall prishöjningar användas som den främsta mekanismen för att minska efterfrågan på el, vilket innebär att argumentet att en inre elmarknad skulle leda till lägre priser faller. Om ni fortfarande tvivlar behöver ni bara se på Förenade kungariket. I förslaget rekommenderas också att medlemsstaterna och tillsynsmyndigheterna skall agera för att stödja nya investeringar och avkastning på dessa, samtidigt som deras möjligheter att vida åtgärder på andra områden begränsas.

Och nu till betänkandet, som på vissa områden är ett steg tillbaka jämfört med kommissionens förslag. Till exempel anges inga särskilda åtgärder som tillsynsmyndigheter kan vidta om transportnätet inte skulle uppfylla kraven när projekt genomförs. Därför har vi röstat som vi gjort.

 
  
MPphoto
 
 

  Anna Elzbieta Fotyga (UEN), skriftlig. (EN) I förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar regleras många områden av EU:s gemensamma energimarknad. Jag nämner tre viktiga aspekter när det gäller tryggheten hos energiförsörjningen som inte betonas på ett lämpligt sätt:

· Större användning av förnybara energikällor.

· Avvägd användning av olika typer av primärbränslen.

· Diversifiering av tillgångar från olika produktionscentrum (olje- och gasfält) inom en typ av primärbränslet.

Jag anser att det är fullständigt oacceptabelt att i detta hänseende behålla den EU-politik som, i säkerhetens namn, leder till att Polen blir fullständigt beroende av en utbudskälla, dvs. rysk gas och olja. Den andra etappen av det långt gångna projektet med Jamalgasledningen bör återupptas omedelbart. Alla övriga projekt (bottenledningen i Östersjön eller ”bärnstensledningen”) bör överges eftersom den slår direkt mot den nya, framväxande demokratin i Ukraina. Förenade kungarikets, Tysklands och Italiens trygghet vad gäller energiförsörjning bör inte uppnås på bekostnad av den polska självständigheten och vara ett hot mot Ukrainas ekonomiska stabilitet.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande som på det hela taget innehåller förnuftiga och givande ändringsförslag till kommissionens förslag.

Huvudbestämmelserna i förslaget syftar till ett upprättande av åtgärder för att garantera ett korrekt funktionssätt för EU:s inre marknad för el genom att trygga elförsörjningen och garantera en lämplig nivå för sammankopplingen mellan medlemsstaterna. Det syftar också till att upprätta en ram inom vilken medlemsstaterna skall fastställa sin politik när det gäller allmänna frågor, transport- och icke-diskrimineringsfrågor i samband med elförsörjningssäkerheten. Denna politik skall vara förenlig med kraven på en konkurrenskraftig inre marknad för el.

Alla dessa mål är värda att stödja.

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Jag röstade för Giles Chichesters betänkande, eftersom jag anser att målet att se till att den inre elmarknaden i EU fungerar väl och att tryggad elförsörjning är viktigt.

Att skapa en ram för att ta fram klara och icke-diskriminerande strategier som uppfyller en inre elmarknads krav är centralt för att trygga försörjningen.

Vi bör därför stödja de åtgärder som har vidtagits för att förbättra energipolitiken, eftersom denna är oerhört viktig för vår livskvalitet, både nu och för kommande generationer.

 
  
  

Betänkande (A6-0210/2005) av Wallis

 
  
MPphoto
 
 

  Luca Romagnoli (NI).(IT) Fru talman, mina damer och herrar! Vi måste skydda ledamöternas yttrandefrihet från försök att hindra ledamöterna från att säga sin åsikt om politiska åtgärder, oavsett vilket parti eller rörelse de företräder. Därför har jag röstat för immunitet.

I detta specifika fall hade Umberto Bossi åtalats för att ha sagt att Fabrizio Comencini hade gjort sig skyldig till svek och politisk opålitlighet, för det första i förhållande till Movimento Sociale Italiano (MSI) och för det andra i förhållande till Lega Nord. Detta är ett historiskt vedertaget faktum.

Om jag hävdar att de italienska ministrarna Gianfranco Fini, Altiero Matteoli, Gianni Alemanno och Mario Landolfi har förrått MSI:s politiska tanke och stadgar och förstört alternativet till den liberala och kommunistiska regimen, genom att ändra i partiets stadgar och mål och förvandla det till ett helt annat parti, kan jag då bli föremål för utredning och åtalas för detta, eller utövar jag bara min politiska yttrandefrihet?

Om jag begår ett brott genom att kalla dem för förrädare blir jag utpekad ...

(Talmannen avbröt talaren.)

 
  
  

Betänkande (A6-0203/2005) av Lauk

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Jag är mycket nöjd med att detta betänkande har avvisats och med vårt bidrag till detta. I betänkandet blundas för de problem som finns inom EU, nämligen lågkonjunktur, stagnerande intern efterfrågan och svag ekonomisk tillväxt, tillsammans med hög arbetslöshet, fattigdom och inkomstskillnader, vilka har förvärrats av EMU och eurons införande.

Lösningen kan inte vara ännu mer s.k. strukturreformer, dvs. en mer flexibel arbetsmarknad, avregleringspolitik och privatisering av den sociala tryggheten. Allt i den heliga prisstabilitetens, eller snarare löneåterhållsamhetens, namn. Detta mål är redan ett faktum, då reallönerna har sänkts och produktivitetsvinsterna överförs till arbetsgivarna.

Vi välkomnar att den ensidiga syn på stabilitets- och tillväxtpakten som finns i betänkandet avvisas, då denna syn inte tar hänsyn till reformen av pakten och därmed ger uttryck för det slags trångsynta attityd som har klass skrivet över hela sig. I betänkandet går man t.o.m. så långt att man kritiserar den nuvarande arbetstiden i EU, jämför den med andra områden i världen och rent ut kräver att den skall utökas.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag beklagar att jag måste rösta mot detta betänkande. Skälet till detta är att föredraganden valde att främst koncentrera sig på avbrytandet och reformeringen av stabilitets- och tillväxtpakten.

Detta strider mot en överenskommelse att detta betänkande inte bör duplicera arbetet som gjorts i samband med andra betänkanden, utan endast bör koncentreras på ECB:s behörighet och resultat.

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Eftersom Europeiska centralbankens (ECB) främsta mål är att bevara prisstabiliteten är det rimligt att säga att ECB har nått sina huvudmål, även om förhållandena i den europeiska och globala ekonomin knappast har varit gynnsamma. I detta avseende stöder jag detta betänkande. Det måste också erkännas att ECB förberedde utvidgningen i maj förra året mycket effektivt. Jag vill dock betona att detta inte innebär att jag fullständigt och oreserverat stödjer ECB:s politik. Jag anser t.ex. att ECB har hanterat den ekonomiska situationens utveckling på ett lämpligt sätt och lyckats anpassa sig bland annat på ränteområdet.

 
  
  

Betänkande (A6-0197/2005) av Maaten

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI).(DE) Fru talman! Syftet med euron var ursprungligen att göra det lättare för allmänheten att identifiera sig mer med EU och att inleda en ny epok med ekonomisk tillväxt. Så har dock långt ifrån blivit fallet och euron är fortfarande inte helt accepterad. Den har fått precis motsatt verkan och bidrar till att öka frustrationen i förhållande till EU. Det som utlöste denna negativa trend var först att man avfärdade allmänhetens kritik och motstånd med löften om en stark valuta och införandet av den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten, det ekonomiskt och juridiskt tveksamma medel genom vilket en sådan valuta skulle skapas. Hittills är det bara Luxemburg och Schweiz som har kommit i närheten av att uppfylla dess konvergenskriterier.

För att kunna ansluta sig till den gemensamma valutan avyttrade dock länderna sina guldreserver och statliga egendomar i stor omfattning, och genomförde de vanliga privatiseringarna, sålde ut tillgångar och vidtog diverse kosmetiska budgetåtgärder. Följden av allt detta blev massiva prisökningar i flertalet av de länder som hade antagit euron. Om inte de nya medlemsstaterna också skall dras in i denna nedåtgående spiral bör varje land besluta att låta folket rösta om denna fråga och dessförinnan tillhandahålla uppriktig, ärlig och objektiv information.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Andersson, Ewa Hedkvist Petersen, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. – Vi ställer oss positiva till Europaparlamentets resolution om en informations- och kommunikationsstrategi för euron och Ekonomiska och monetära unionen (EMU).

Samtidigt röstade vi emot Europaparlamentets uppmaning att vända den svenska opinionen till förmån för ett svenskt inträde i EMU och en övergång till euron. Vi menar att den svenska folkomröstningens resultat ska respekteras. Frågan om ett svenskt medlemskap i EMU och euron är inte aktuell inom en överskådlig framtid.

 
  
MPphoto
 
 

  Lena Ek (ALDE), skriftlig. – Jag har idag valt att rösta emot initiativbetänkandet om en informations- och kommunikationsstrategi för euron och Ekonomiska och monetära unionen av framför allt två anledningar.

För det första anser jag att det är upp till varje medlemsland att avgöra hur man vill föra debatten om euron. Det ska inte skötas från kommissionens håll.

För det andra är erfarenheten av centrala europeiska kampanjer generellt dåliga och innebär ett slöseri med resurser som inte bör främjas.

Diskussioner om penningpolitik och valuta bör istället ske genom en dialog mellan medborgare och beslutsfattare.

Därför har jag idag röstat emot detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Jonathan Evans (PPE-DE), skriftlig. (EN) Den brittiska konservativa delegationen lägger vanligtvis ned sin röst i frågor som rör euron. Vi vill inte delta i samarbetet kring den gemensamma valutan, men vi vill inte heller att projektet skall misslyckas eftersom vi vill ha en stark ekonomi inom EU med en stabil valuta som ger goda handelsförhållanden för den brittiska industrin. Vi nöjer oss därför oftast med att överlåta EMU-frågorna till dem som främst berörs av dessa.

Vi kan trots det inte godta detta betänkande. Problemen som har drabbat euron har inte uppstått p.g.a. bristande kommunikation, och att euron är impopulär på vissa håll beror inte på att allmänheten inte har fått tillräckligt med information. Folk kommer att börja se positivt på euron först när man har genomfört de nödvändiga ekonomiska och strukturella reformer som fastställts i Lissabonstrategin, och när stabilitets- och tillväxtpakten fungerar på ett effektivt sätt.

Som uppmärksammas i betänkandet har redan 280 miljoner euro använts av EU-institutionerna i detta syfte, förutom det som har använts av de nationella regeringarna. Institutionella utgifter av detta slag är inte godtagbara.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Med sin informations- och kommunikationsstrategi för euron och EMU har EU ett enda mål, nämligen att ”sälja” euron, med andra ord att satsa mer pengar på EU-propaganda genom Princeprogrammets ”informations”-kampanjer, vars syfte är att övertyga medborgarna om vad man anser vara eurons fördelar.

Därför avvisar vi fullständigt detta betänkande, eftersom det utgår från principen att euron har varit positiv och gynnsam och att den t.o.m. kan vara det mest framgångsrika EU-projektet någonsin. Där betonas dessutom att eurons popularitet är viktig för den framtida ratificeringen av den s.k. konstitutionen för Europa.

Detta tyder på att EU:s institutioner inte är medvetna om det växande motståndet mot euron bland medborgarna. Institutionerna grundar sin åsikt på ståndpunkten att allmänhetens eventuella motstånd mot euron beror på att den är dåligt informerad eller ännu hellre saknar verklighetsförankring. Så arroganta och trångsynta är de som påstår sig företräda medborgarna. De struntar i att den ekonomiska och sysselsättningsmässiga situationen försvåras och låtsas inte om de makroekonomiska aspekterna, som om en gemensam valutapolitik skulle kunna tillgodose 25 olika ekonomiers behov. De uppträder också som om målet med denna politik är neutralt, när det främsta syftet i själva verket är att sänka reallönerna. Vi måste noga granska eurons kostnader, som hämmar hållbar utveckling.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Jules Maatens betänkande är minst sagt förvånande. Det tycks vara ett försök att bedöma eurons framgångar och misslyckanden bara drygt sex år efter dess införande. Enligt betänkandet har euron liksom dess följeslagare stabilitets- och tillväxtpakten varit en total framgång. Det enda som inte har fungerat är kommunikationen – som vanligt är det EU-medborgarna som har missat poängen! Den lösning som föreslås är en omfattande informationskampanj, eller snarare försök till hjärntvätt av en hel kontinent. En politik värdig Grigorij Potemkin!

Ledde euron till en betydande höjning av konsumentpriserna och därmed till en omfattande försvagning av konsumenternas köpkraft? Eller var det en synvilla? Den åtstramningspolitik som krävdes för att anta euron har bromsat den ekonomiska tillväxten med en procentenhet per år och tusentals arbetstillfällen har försvunnit, vilket har gjort euroområdet till världens minst dynamiska ekonomiska region. Struntprat! Euron är liktydig med tillväxt och välfärd. Om något är fel är det medlemsstaterna själva som bär skulden. Eurokraterna i Bryssel är däremot ofelbara.

Det var precis detta slags synsätt, en blandning av lögner och förakt för folket, som ledde till att detta teknokratiska EU förkastades.

 
  
MPphoto
 
 

  Anna Hedh (PSE), skriftlig. – Jag kan inte ställa mig bakom Europaparlamentets resolution om en informations- och kommunikationsstrategi för euron och den ekonomiska och monetära unionen (EMU).

Jag menar att det är upp till varje medlemsland att avgöra om de vill ha en informations- och kommunikationsstrategi eller kampanjer för euron och EMU. Dessutom menar jag att det svenska folkomröstningsresultatet från 2003, då svenskarna sa nej till euron, skall respekteras. Frågan om ett svenskt medlemskap i EMU och införandet av euron är inte aktuell inom en överskådlig tid.

 
  
MPphoto
 
 

  Kartika Tamara Liotard (GUE/NGL), skriftlig. – (NL) Föredraganden tycks vara blind för de stora nackdelar euron har medfört, inte minst i hans hemland. I Nederländerna sköt priserna i höjden efter eurons införande, vilket Jules Maatens partikollega finansminister Gerrit Zalm har förnekat i åratal samtidigt som han skamlöst har försökt slå i det nederländska parlamentet att gulden var undervärderad. Det nederländska folkets missnöje med euron borde därför inte vara någon överraskning för Jules Maaten. Trots att mitt parti krävde en folkomröstning om den gemensamma valutan vid den tidpunkten blockerade hans parti detta krav. Nu hoppas Jules Maaten kunna kompensera bristen på respekt för folkets vilja genom en propagandakampanj.

De kampanjer som skall inledas i de medlemsstater som ännu inte har antagit euron var droppen som kom bägaren att rinna över. Medlemsstaterna skall själva bestämma vilken valuta de vill ha. Inte skulle väl vi tycka om ifall Ryssland organiserade en kampanj här för att införa rubeln i EU? Vi bör låta svenskar, britter och danskar bestämma själva. Det nederländska folket fick tyvärr aldrig chansen att göra sin röst hörd.

 
  
MPphoto
 
 

  Cecilia Malmström (ALDE), skriftlig. – Jag anser att Sverige bör gå med i EMU och delar föredragandes positiva inställning till euron. Jag har dock valt att lägga ner min röst på denna rapport. En av rapportens huvudslutsatser är att kommissionen bör ha en informationskampanj om eurons förträfflighet. Jag anser att informationskampanjer från kommissionen är vare sig hjälpsamma eller lämpliga om vi vill få fler medborgare välvilligt inställda till euron. Detta är inte vad vi ska använda skattebetalarnas pengar till.

 
  
MPphoto
 
 

  Sérgio Marques (PPE-DE), skriftlig. (PT) Jag vill lyckönska Jules Maaten till hans viktiga betänkande om en informations- och kommunikationsstrategi för euron och EMU, särkilt med tanke på behovet av att förklara för folket hur euron och EMU gynnar dem i deras dagliga liv. Euroområdet är ännu inte perfekt – vi måste fortfarande övertyga EU:s medborgare om att de har fattat rätt beslut. Bara då kan vi bidra till att konsolidera EMU och öka eurons trovärdighet och stabilitet.

Det är oundvikligt att euroområdet kommer att utvidgas till länderna i Östeuropa. Detta kommer att medföra att en informationsplan utformas som ett led i en mer omfattande informations- och kommunikationsstrategi för EU. Vi måste bli mer uppmärksamma på oegentligheter och sådan överdriven avrundning uppåt som eventuellt kan förekomma under övergången, och varna befolkningen för att inflationen kan komma att stiga något.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Det är tydligt att euron har blivit en ekonomisk framgång i de länder som har infört den – den har eliminerat valutarisken i euroområdet, underlättat resor och ökat handelsutbytet i området.

Det är ändå nedslående att sju år senare notera att en betydande del av allmänheten (ca en tredjedel) fortsätter att uppfatta euron på ett negativt sätt, trots eurons objektiva nytta och trots den i allmänhet friktionsfria övergång som ägde rum.

Detta kan tyckas vara förbryllande, och kommissionen, medlemsstaterna och andra beslutsfattare måste noga bedöma denna uppfattning och vidta åtgärder för att korrigera den. Detta betänkande kan vara ett användbart bidrag i detta avseende.

 
  
MPphoto
 
 

  Erik Meijer (GUE/NGL), skriftlig. – (NL) Den enda fördelen med euron är att människor inte längre behöver växla valuta när de åker på semester till ett annat euroland. Utöver det har flertalet av euroländernas medborgare i allmänhet bara upplevt nackdelar med valutan, t.ex. högre priser för konsumentvaror och minskat värde på sparade medel. Medborgarna är upprörda över de ständiga nedskärningarna av offentliga tjänster vilka genomförs för att minska de offentliga utgifterna och därigenom uppfylla stabilitetspaktens krav.

I sitt betänkande framstår Jules Maaten som en eurofantast, en riktig ”eurofil”. Det är skrattretande att han kallar euron för det mest framgångsrika EU-projekt som någonsin lanserats. Inser han att euron var skälet till att en del röstade emot EU-konstitutionen? Hur förklarar han att de medlemsstater som inte har euro klarar sig väsentligt bättre ekonomiskt? Hans främsta intresse är att hjälpa regeringarna i Sverige, Danmark och Förenade kungariket att övertyga allmänheten om att euron har varit en framgång. Att medge sin svaghet på det sättet kan jämföras med kampanjen för ett ja till EU-konstitutionen i Nederländerna: euron haussas upp till en underbar skapelse och ändå missar medborgarna poängen. Det är kortsynt och nedlåtande att bemöta allvarlig kritik från allmänheten med genomskinliga kampanjer.

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Eurons fördelar – och nackdelar, som ju givetvis också finns – är uppenbara för var och en och ingen kan förneka att våra högsta förväntningar har infriats. Även om det är sant att den ekonomiska situationen inom EU knappast är en överväldigande framgång, är det också sant att euron inte kan lastas för detta. Medborgarna har faktiskt sett mycket positivt på den nya valutan och man får heller inte glömma hur snabbt och enkelt övergången gick.

Man bör dock också komma ihåg att euron faktiskt är ett pågående arbete och därmed en lätt måltavla både för verkligt folkligt missnöje med den ekonomiska situationen i Europa och en viss politisk manipulation. Valutan är alldeles för värdefull för att vi skall ge upp den. Jag anser därför att vi bör enas om en mer omfattande och komplett kommunikationsplan, särskilt inom institutionerna. Detta är uppenbarligen en ständig övergångsprocess. De inledande insatserna måste fortsätta.

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Skinner (PSE), skriftlig. (EN) Labourpartiets ledamöter i Europaparlamentet röstade för detta betänkande efter att ha bedömt Ekonomiska och monetära unionens för- och nackdelar när det handlar om att föreslå lösningar och att hjälpa andra medlemsstater vid deras inträde i unionen, om de så önskar.

Labourpartiets ledamöter i Europaparlamentet anser att information om euron skall finnas lätt tillgänglig för alla medborgare i EU.

Detta är emellertid inget förnekande av finansministerns fem ekonomiska tester som har fastställts för alla framtida beslut om Förenade kungarikets inträde i euroområdet.

 
  
MPphoto
 
 

  Anders Wijkman (PPE-DE), skriftlig. – Idag har jag valt att lägga ner min röst på Jules Maatens betänkande om en kommunikationsstrategi för euron och EMU. Jag delar föredragandes positiva inställning till euron och anser att Sverige bör gå med i EMU. Vad jag däremot inte stödjer är att kommissionen skall ha en informationskampanj på temat eurons förträfflighet. Informationskampanjer från kommissionens sida är inte rätt väg att gå för att få fler medborgare välvilligt inställda till euron. Detta är inte vad vi skall använda skattebetalarnas pengar till.

 
  
  

Betänkande (A6-0141/2005) av Myller

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Enligt detta betänkande bygger hållbar utveckling på de tre grundpelarna miljöskydd, ekonomisk utveckling och social sammanhållning. Hållbar utveckling kan för övrigt inte uppnås utan utveckling av ny miljöteknik och innovationer.

Det är på dessa principer som kommissionen har grundat sitt förslag, som parlamentet har antagit, även om flera saker borde understrykas, t.ex. behovet av att göra de små och medelstora företagen mer delaktiga.

En annan sak man bör komma ihåg är att man för att främja hållbar utveckling också måste uppmuntra forskning om och innovation inom ny teknik som är inriktad på att bevara och återställa naturliga, kulturella och historiska tillgångar.

På samma sätt måste metoder och miljöindikatorer utvecklas för att mäta olika produkters, tjänsters och processers miljöpåverkan, och en kampanj måste inledas på grundval av uppgifter om miljöresultat i syfte att uppmuntra konsumenterna att kräva miljövänlig teknik. Återanvändning av material bör också uppmuntras så att restmaterial från en tillverkningsprocess kan användas i andra tillverkningsprocesser, t.ex. användning av kommunalt avfall för att spara energi, vilket kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag välkomnar detta betänkande om meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om främjande av teknik för hållbar utveckling: Europeiska unionens handlingsplan för miljöteknik.

Jag ser det som en användbar grund för diskussion om och utveckling av mer konkreta förslag om hur man kan främja miljöteknik, men jag hade velat ha en större betoning på utvecklingen för efterfrågan på sådan teknik. Jag vill ha ett mer systembaserat förhållningssätt på miljöpolitiken där man har ett ”livscykel”-synsätt som fäster stor vikt vid innovation och utveckling av miljövänlig teknik.

Jag tror fullt och fast på att miljöteknik som får lämpliga resurser och som främjas på ett lämpligt sätt har en stor sysselsättnings- och tillväxtpotential.

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Jag röstade för Myllerbetänkandet. Jag anser att ett synsätt där ny teknik underlättar inrättandet av utvecklingsprogram med en miljödimension är en viktig faktor för att nå Lissabonmålen.

Den föreslagna handlingsplanen kommer att göra det möjligt att involvera alla aktörer i en integrerad insats för att utveckla miljöteknikens potential och därigenom få EU att gå i spetsen för denna utveckling.

Jag vill också påpeka att en av slutsatserna efter översynen av Lissabonstrategin var att tillståndet för miljön och förbättrad sysselsättning borde ses som en möjlighet att nå målet att skapa världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi. Det är därför oerhört viktigt att vi stärker miljödimensionen i EU:s strategi för konkurrenskraft.

 
  
  

Betänkande (A6-0185/2005) av Mavrommatis

 
  
MPphoto
 
 

  Charlotte Cederschiöld, Christofer Fjellner, Gunnar Hökmark och Anna Ibrisagic (PPE-DE), skriftlig. – Den moderata delegationen har idag röstat för ett betänkande som stödjer kampen mot skadligt barnarbete. Det är mycket viktigt att med kraft bekämpa barnarbete som är skadlig för barns fysiska eller mentala hälsa och som överensstämmer med ILO:s konventioner om barnarbete.

Företagen har en viktig roll att spela och ett ansvar för att bekämpa denna typ av barnarbete. Inrättandet av lämpliga gemenskapsrättsliga skyddsklausuler och mekanismer för att upptäcka och åtala EU-baserade importörer som importerar produkter tillverkade av barn är ett välmenande förslag. Vi moderater anser dock att detta leder till en betydande rättsosäkerhet som riskerar, snarare än att barnens intressen skyddas, att företagen drar sig undan istället för att handla med och göra investeringar i regioner där risken för barnarbete förekommer.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Barnarbete är följden av den sociala orättvisa som orsakas av det kapitalistiska system vi lever under och av den ojämna fördelning av rikedomar och de utvecklingsnivåer som detta system leder till. Fattigdom leder till social utslagning, vilket blir en ursäkt för familjer som använder barnarbete för att dryga ut sina inkomster och för att överleva.

Den fattigdom som drabbar familjer till följd av kapitalistisk exploatering innebär att vissa företag och entreprenörer har ett eget intresse av att bevara en situation där de kan utnyttja billig arbetskraft utan rättigheter.

Som det poängteras i det betänkande vi just har antagit, får 113 miljarder barn i skolåldern ingen grundläggande utbildning. Att barnen inte går i skolan leder till en ond cirkel, där fattigdomen breder ut sig allt mer, tillgången till kultur och utbildning försvåras ytterligare och läs- och skrivkunnigheten i samhället förblir låg.

Denna utveckling sker även i EU:s medlemsstater. I Portugal arbetar uppskattningsvis över 4 procent av barnen inom olika sektorer.

Om vi skall kunna bekämpa barnarbete på ett effektivt sätt måste vi därför prioritera att utrota fattigdomen, genom att utplåna inkomstskillnader, främja arbetstillfällen med rättigheter, öka tillgången till undervisning och kultur och bekämpa den kapitalistiska exploateringen.

 
  
MPphoto
 
 

  Cecilia Malmström (ALDE), skriftlig. – Europaparlamentet har i dag röstat för ett förslag på åtgärder mot barnarbete. Barnarbete är något dem flesta tycker hör historien till, så även jag. Tyvärr har inte alla länder i världen hängt med i utvecklingen. Det är anledningen till att jag idag har röstat för ett antal tilläggsförslag som delar in barnarbete i flera kategorier då barn som arbetar t.ex. kan vara det enda alternativet till prostitution.

 
  
MPphoto
 
 

  Sérgio Marques (PPE-DE), skriftlig. (PT) För närvarande arbetar 246 miljoner barn i världen på platser som är skadliga för deras fysiska och mentala hälsa. Barnarbete förekommer inte bara i de underutvecklade länderna och i utvecklingsländerna. I Östeuropa och i Medelhavsområdet exploateras miljontals barn på arbetsplatserna. Barnarbete är en komplex fråga, och främst ett resultat av fattigdom, olika möjligheter och brist på skolgång.

Jag röstade för detta betänkande, där en rad åtgärder föreslås för att bekämpa barnarbete och exploatering av barn, t.ex. genom att införa en särskild budgetpost med inriktning på värnandet av barnens rättigheter, inom ramen för Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter, genom att uppmana kommissionen att se till att EU:s handelspolitik stämmer överens med dess åtagande att värna om och främja barnens rättigheter och genom att undersöka möjligheten att införa ett system för märkning av varor som importeras till EU, för att intyga att dessa har producerats utan barnarbete.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag välkomnar detta betänkande i vilket man manar till att bekämpningen av barnarbete intensifieras genom att främja socioekonomisk utveckling och en omfattande minskning av fattigdomen.

Samtidigt som de är tillfredsställande för det egna samvetet, är handelsbojkotter och andra sanktioner ett otillfredsställande sätt att hantera denna otrevliga verksamhet. Uppgifter tyder på att mycket fattiga barn som slängs ut från fabriker drabbas av ett ännu värre utnyttjande i form av t.ex. prostitution och slavarbete i hemmen.

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Det finns 352 miljoner arbetande barn i världen, varav 179 miljoner är offer för det som ILO kallar de värsta formerna av barnarbete. Vi får inte blunda för denna situation. Vi känner alla till att detta är en komplex företeelse som beror på svårlösta sociala och ekonomiska problem. Hur komplex och oerhört svår situationen än är, får vi dock inte vända bort blicken eller stoppa åtgärder som kan leda till en effektiv strategi för att bryta denna onda cirkel av mänsklig misär.

Barnarbete bevarar fattigdomen och hindrar utvecklingen genom att löner pressas ned, vuxna blir utan arbete och barn inte får utbildning. Det är därför oerhört viktigt att vi bekämpar okunnigheten och verkar för utbildning för alla.

Utbildning är otvivelaktigt en av de mest effektiva strategierna för att bryta den onda fattigdomscirkeln och är en avgörande faktor när det gäller att uppnå hållbar utveckling av människor. Av dessa skäl har jag röstat för Mavrommatisbetänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. (EN) Vi måste göra allt vi kan för att motverka utnyttjandet av barn i utvecklingsländerna. Detta betänkande knyter an direkt till kampanjen ”Making Poverty History”, eftersom utnyttjande av barn så ofta är kopplat till fattigdom. Vi måste göra allt vi kan för att göra handeln rättvis, stödja skuldavskrivning och säkra stöd till de fattigaste. Jag hoppas att ledamöterna kommer att underteckna vår skriftliga förklaring om millennieutvecklingsmålen som kommer att

 
  
MPphoto
 
 

  Anders Wijkman (PPE-DE), skriftlig. – I dag har Europarlamentet antagit ett betänkande som ger förslag på olika insatser mot barnarbete. Betänkandet slår bland annat fast att utbildning för alla är av avgörande betydelse för kampen mot barnabete och fattigdomsbekämpning. Det är min bestämda uppfattning att alla barn måste skyddas mot skadligt arbete. Det är dock viktigt att komma ihåg att generella förbud inte är ett realistiskt alternativ så länge fattigdomen är utbredd och utbildningsmöjligheterna begränsade. Vissa former av arbete kan därtill bidra positivt t.ex. genom att på arbetsplatsen tillhandahålla utbildning.

Betänkandet behandlar även företagens ansvar och föreslår bland annat åtal mot företag som importerar produkter som framställts på ett sätt som bryter mot ILO:s kärnkonventioner. Jag anser att den potential som finns hos näringslivets aktörer att stärka respekten för mänskliga rättigheter och internationella konventioner skall utnyttjas till fullo. Jag ger därför starkt stöd till initiativ som ”Global Compact” och ”Globalt ansvar” (svenska regeringen). Lagstiftning och möjlighet till åtal på EU-nivå är dock att gå väl långt. Det finns risk att detta snarare skulle motverka sitt syfte, nämligen att förbättra barnens situation och bekämpa fattigdomen.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy