Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 5 juli 2005 - Strasbourg

33. Ursprungsbestämmelser i samband med handelsmässiga preferensavtal

  Talmannen . – Nästa punkt på föredragningslistan är en muntlig fråga (B6-0329/2005) till kommissionen från Enrique Barón Crespo för utskottet för internationell handel om ursprungsbestämmelser i samband med handelsmässiga preferensavtal (KOM(2005)0100).

  Enrique Barón Crespo (PSE), frågeställare. – (ES) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! I egenskap av ordförande i utskottet för internationell handel vill jag börja med att välkomna kommissionsledamot László Kovács och säga honom att det skulle glädja oss att ta emot honom i utskottet för internationell handel för en första diskussion om de frågor vi gemensamt arbetar med. Jag säger detta till honom direkt i den mycket intima atmosfär som råder här så sent på kvällen.

Jag vill uttrycka min och utskottets tillfredsställelse över att förordningen om Allmänna preferenssystemet antogs i april, även om det är beklagligt att den inte antogs det planerade datumet, så att förmånerna kunde omfatta de länder som drabbades av tsunamin. När det gäller ursprungsreglerna har vi också rätt att få regelbunden information om de förfaranden som tillämpas genom kommittésystemet, även om det stämmer att parlamentet inte har medbeslutande- eller samrådsbefogenheter i fråga om förordningen om tillämpning av tullkodexen, enligt rådets beslut från 1999 om närmare villkor för utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

I fråga om generaldirektoratet för handel, som regelbundet förser oss med handlingar från kommitté 133, innebär det att generaldirektoratet för beskattning och tullunion kommer att förse våra kommittéer med förslag till tillämpningsåtgärder, omröstningsresultat och mötesprotokoll.

Det ligger i linje med våra befogenheter enligt arbetsordningen, vilka inte enbart omfattar handelsfrågor, utan även ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med tredjeland. Herr kommissionsledamot, vi är därför villiga och beredda att studera våra respektive kalendrar för att försöka upprätta förnuftiga förbindelser med er som inbegriper dialog, diskussion och kontroll.

När det gäller den föreslagna reformen anser vi att de problemområden som tas upp med avseende på förenkling, flexibilitet och kontroll är viktiga. Jag skall kommentera dem helt kort.

Vad gäller förenkling menar vi att det är positivt att man slopar en lång rad villkor som exportörerna åläggs, och att ursprungscertifikatet förlängs enbart på grundval av värdekriterier. I den här frågan vill vi snarast möjligt få in resultaten från konsekvensanalyser och datasimuleringar, som kan visa de ekonomiska återverkningarna för handelsutbytet och förmånsländerna av att man fastställer tröskelvärden för mervärdet.

Vad gäller ökad flexibilitet anser vi att vi genom att tillåta regional kumulation bland länder i samma region kan främja den ekonomiska integrationen mellan dessa länder, vilket överensstämmer med vår grundläggande filosofi och även kan få gynnsamma effekter.

När det så slutligen gäller kontroll måste vi ta fram ett förslag om att upprätta nya kontrollmekanismer för att säkerställa att vi inte får någon anhopning av onödiga byråkratiska och administrativa förfaranden som kan avskräcka från att använda mekanismerna för att utnyttja förmåner.

Vid en tidpunkt då det pågår en mycket livlig debatt om uppfyllandet av millenniemålen och kampen mot fattigdom, både i Europaparlamentet och i FN, OSSE och G8, menar vi att detta är det idealiska tillfället för en reform av ursprungsreglerna som kan öppna upp våra marknader och gynna de länder som behöver det bäst. Det är syftet med denna muntliga fråga och vi vill veta vad kommissionen har för inställning i frågan.

  László Kovács, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! I meddelandet av den 16 mars 2005 fastställs allmänna riktlinjer för ursprungsreglernas framtid i preferensavtal. Det är en tredelad strategi som skall ses som ett paket: för det första, förenkling och skäligt mildrande av bestämmelsernas innehåll; för det andra, förbättrade förfaranden för genomförandet och efterlevnaden av dem; för det tredje, säkra förhållanden för laglig handel, särskilt genom riktad övervakning av hur de olika avtalen fungerar. Medan riktlinjerna gradvist bör tillämpas på alla avtal inriktar de sig främst på de avtal som rör utvecklingen av varje del av Allmänna preferenssystemet (GSP).

Kommissionen anser att en formell förenkling skulle kunna uppnås genom att de nuvarande talrika och komplicerade reglerna för att bestämma ursprunget för produkter som inte helt framställts i ett land ersätts med en enda övergripande metod som bygger på värdekriterier. Genom att fastställa ett tröskelvärde innebär den metoden också att man kan anpassa ursprungskraven alltefter önskade resultat när det gäller marknadstillträde och utveckling för förmånsländer. Den skulle gälla både för att bestämma vad tillräcklig bearbetning innebär när råvaror används som inte har sitt ursprung i ett land eller i en kumulationszon och för att bestämma ursprung, men skulle när det är frågan om kumulation bygga på andra tröskelvärden.

Låt mig ta tillfället i akt att ta upp er andra fråga. Behovet av mildrande måste med hänsyn till mina inledande kommentarer ses i förhållande till den avsedda effekten, inte bara i termer av exportökning enligt GSP utan framför allt på förmånsländernas faktiska utveckling. I det sammanhanget utgörs de kriterier som måste beaktas för att fastställa tröskelvärdet av de nya reglernas effekt på utvecklingen.

Användningen av en mervärdesmetod är därför en utgångspunkt. Kommissionen lanserar undersökningar för att mäta metodens inverkan på vissa produkter som är nyckelvaror för utvecklingsländer, som textilier, jordbruk och fiske – hittills har fastställandet av deras ursprung inte baserats på värdet – och som är känsliga för gemenskapen i fråga om tariff- och marknadsvillkor. Undersökningen bidrar till att fastställa kriterier och till att kontrollera om en mervärdesmetod med lämpliga tröskelvärden både för tillräcklig bearbetning och kumulation verkligen ligger helt i linje med principerna om förenkling och användarvänlighet. Om denna undersökning visar att mervärdessynsättet inte skulle leda till de förväntade resultaten inom vissa sektorer, kommer kommissionen att anta en annan strategi för att bättre uppnå dessa mål.

Angående er första fråga är kommissionen beredd att ge parlamentsledamöterna mer ingående förklaringar. Men direktiven för undersökningen omfattar hur produkterna och länderna kommer att väljas ut för datasimuleringarna och de mått och steg som skall följas när resultaten utvärderas.

I fråga om fastställandet av tröskelvärdena kommer det att ingå i processen att utarbeta och anta kommissionens förordning för att förbättra ursprungsreglerna i GSP. Parlamentet kommer att delta i enlighet med kommittéförfarandet. Men så snart kommissionen är i stånd att formellt börja undersöka utkastet till förordning i Tullkodexkommittén kommer utkastet att göras tillgängligt för parlamentet.

Gällande er tredje fråga har kommissionen noga övervägt idén att tillåta global kumulation mellan alla GSP-förmånsländer. Detta går mycket längre än regionöverskridande kumulation. Kumulation av ursprung bör, för att få riktig effekt, vara en extra möjlighet för ursprungsmaterial från länder som är verkliga ekonomiska partner med lägre restriktioner än från andra länder.

Att utvidga ursprungsmöjligheterna till alla utvecklingsländer skulle resultera i att avvisa själva begreppet kumulation, förutsatt att de flesta förnödenheter som används av utvecklingsländer för att tillverka produkter som skall exporteras till EU enligt GSP kommer från andra utvecklingsländer. En sådan global kumulation skulle faktiskt avlösa de normala ursprungskraven. De största förmånstagarna i en sådan situation skulle återigen vara de största exportländerna och inte de fattigaste och mer sårbara, vars intressen skulle gynnas mer av lämpliga tröskelvärden.

För att få effekt måste kumulation och dess främjande förbli inriktat på grupper av länder med ömsesidiga och balanserade ekonomiska intressen. Som det framhålls i meddelandet utesluter detta inte en utvidgning av existerande kumulationszoner eller en sammanslagning av existerande grupper som Asean eller SAARC. Men detta måste stämma överens med behov som grupperna av länder själva framför och det måste få stöd från de nödvändiga instrumenten för administrativt samarbete i ursprungsfrågor.

Kommissionen står till parlamentets förfogande för att hålla det informerat om den vidare utvecklingen av detta viktiga ärende. Jag vill säga till ordföranden för utskottet för internationell handel: Jag står till ert och ert utskotts förfogande närhelst ni inbjuder mig att delta i era förehavanden.

  Maria Martens, på PPE-DE-gruppens vägnar. – (NL) Herr talman! När vi i mars talade om systemet med handelsförmåner för utvecklingsländerna, bad vi kommissionen att se över ursprungsreglerna, framför allt för att främja en bättre användning av systemet, och vi är därför glada över att den är i färd med att göra just detta. Översynen började i mars och vi kan förvänta oss att få in de slutliga förslagen under hösten. Jag har i detta sammanhang tre frågor att ställa.

Den första rör kumulation. Kommissionen har redan påpekat att den vill öka den regionala kumulationen, som jag anser vara ytterst betydelsefull, och att den vill vidareutveckla den regionöverskridande och eventuellt globala kumulationen. Kan kommissionen i det här skedet säga något mer om detta?

Den andra frågan berör användningen av Allmänna preferenssystemet. De största vinsterna tillfaller i huvudsak en handfull länder, däribland Kina. Utmaningen vi står inför är att införliva ändringarna på ett sådant sätt att vi säkerställer att de länder som behöver systemet bäst verkligen kommer att använda sig av det och har möjlighet att göra det. Hur anser kommissionen att vi skall uppnå detta? Överväger kommissionen att sänka tröskelvärdet för regional kumulation för de minst utvecklade länderna?

Jag vill avsluta med att säga några ord om riskerna för misshushållning och bedrägerier, som är ett verkligt problem. Förhoppningsvis skall det gå att göra justeringar genom att förenkla ursprungskriterierna och förenkla de administrativa förfarandena samt genom att göra villkoren för regional kumulation mer flexibla. En riskanalys skall enligt planerna läggas fram för detta ändamål. Jag vill be kommissionen att tala om för oss huruvida denna analys har genomförts vid det här laget och huruvida kommissionsledamoten har möjlighet att kommentera den.

  Antolín Sánchez Presedo, på PSE-gruppens vägnar. – (ES) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Som föredragande för betänkandet om Allmänna preferenssystemet och som skuggföredragande för reformen av ursprungsreglerna vill jag betona vikten av att de förmåner som erkänns av unionen tillämpas effektivt och verkligen gynnar mottagarna. Parlamentets främsta intresse är att se till att det syftet uppfylls och därför vill jag ta upp vissa frågor. Jag delar däremot de mål som formuleras i ert meddelande.

När det gäller förenkling vill jag först betona att de minst utvecklade länderna måste få en särskild behandling, och att lägre tröskelvärden och möjligheten till minimiregler som gynnar dem måste erkännas. Samtidigt måste man hantera vissa sidoproblem om man inrättar tröskelvärden för mervärdet som enda kriterium, eftersom detta krav kan bli väldigt kostsamt för företag i de minst utvecklade länderna, som skulle behöva sofistikerade bokförings- och redovisningssystem. Om vi kopplar detta kriterium till nettoproduktionskostnaden i de olika länderna och beaktar växelkurser, lönenivåer och råvarupriser, kan systemet bli mer komplicerat och kanske leda till utslagning i de minst utvecklade länderna med billig arbetskraft.

När det gäller att göra ursprungsreglerna mer flexibla vill jag betona att det är nödvändigt att länder som omfattas av samma preferensbehandling måste kunna kumulera sinsemellan, även om de tillhör olika geografiska eller handelsmässiga regioner. Vi menar att det vore en logisk regel och att man då samtidigt skulle behöva erkänna möjligheten av bilateral kumulation med EU, så att produkter som sluttillverkats i ett förmånsland och som innehåller material med ursprung i gemenskapen också kan omfattas av förmånsbehandlingen.

Med tanke på kontrollåtgärderna vill jag framhålla behovet av att vi får in konsekvensanalyser och datasimuleringar. Jag ber er att lyssna till det civila samhällets synpunkter och se till att systemet övervakas, samtidigt som parlamentet i vederbörlig ordning informeras.

  László Kovács, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Jag har lagt märke till det stora intresse som parlamentet visar för den genomgripande översyn av ursprungsreglerna som kommissionen har inlett. Det är tydligt att vi har samma målsättningar.

Medan ursprungsreglerna i GSP står först i tur kommer riktlinjerna i kommissionens meddelande också att stimulera till att översynen av ursprungsreglerna ses över i andra avtal, särskilt i förhandlingarna om EU:s avtal om ekonomiskt partnerskap med AVS-länderna.

Jag vill än en gång framhålla att jag, även om er institutions formella deltagande grundar sig på den rättsliga ramen för definitionen av ursprungsregler i olika preferensavtal, anser att det är ytterst viktigt att ert utskott hålls fullständigt informerat och får möjlighet att uttrycka sina åsikter om de avgifter som skall införas till förmån för bättre marknadstillträde och utveckling.

För att produkter skall anses vara tillräckligt bearbetade i ett land på grund av regional kumulation är det ändå viktigt att bestämma i vilket land den regionala produkten har sitt ursprung. Detta är viktigt eftersom det kan finnas utvecklingsländer i samma region som drar nytta av olika preferensavtal i GSP och omfördelning av dessa tullförmåner bör undvikas. I detta syfte kommer ett kumulationströskelvärde att fastställas för att avgöra om produkterna har sitt ursprung i landet för sluttillverkning. Detta tröskelvärde bör vara lägre än det tröskelvärde som gäller för icke ursprungliga produktionsfaktorer i avsikt att främja lokalisering i kumulationszonen och samtidigt tillräckligt hög för att undvika omfördelning av tullförmåner. Tröskelvärdet kommer att vara lättare att uppnå för utvecklingsländerna.

Att ursprungsreglerna reformeras är av stor betydelse för att förbättra handelsmöjligheterna för världens fattigaste och mest sårbara länder. Vi måste se till att vi håller våra löften. När det gäller några andra detaljer i frågorna kommer vi att lämna ett skriftligt svar.

  Talmannen . – Debatten är avslutad.