Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 15 november 2005 - Strasbourg

21. Röstförklaringar

- Betänkande (A6-0300/2005) av Daul

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Med hänsyn till vinmarknadens enorma vikt för Portugal bör både politikerna och de som är mer aktivt involverade ge denna fråga den uppmärksamhet som den förtjänar. Jag röstade för detta förslag eftersom portugisiska jordbrukare inte gjort några större invändningar mot det, och det finns ett brett stöd för förslaget.

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Syftet med de tekniska ändringsförslag som föreslås i Daulbetänkandet är att vidareutveckla förfarandena för behandling av vin. Enligt min åsikt tycks ändringsförslagen leda till, vilket jag skulle önska, en större ökning av EU:s försörjning av produkter inom denna sektor.

Vi har dessutom en obligatorisk skyldighet skydda konsumenterna, nu när bedrägerier och imitationer av livsmedel ökar trots insatserna från de berörda institutionerna och tillsynsorganen. Vi måste också skydda de europeiska produkternas konkurrenskraft, vilka endast kan klara sig på den internationella marknaden om vi lever upp till kvalitetsutmaningen. Eftersom det förhåller sig så är det absolut nödvändigt att garantera bättre kontroll av produktionsprocessen och de följande skedena av produktlagring.

Jag samtycker också till de föreslagna undantagen för produktionen av mousserande vin eftersom de inte bara gynnar den italienska vinmarknaden, utan även kulturella traditioner och landsbygdstraditioner, som jag kommer att fortsätta att försvara kraftfullt. Slutligen anser jag att förslaget om att lägga till information om produktmärkning är mycket användbart. Jag har därför stött detta förslag och har också bett de grupplösa ledamöterna att stödja Joseph Dauls utmärkta betänkande.

- Betänkanden (A6-0295/2005), (A6-0299/2005), (A6-0300/2005) av Daul

  Hélène Goudin, Nils Lundgren och Lars Wohlin (IND/DEM), skriftlig. – Vi har röstat nej till de tre Daulbetänkandena. De berör visserligen mindre ändringar i gällande förordningar. Men vi vill markera vårt principiella motstånd mot en gemensam organisation av marknaden på utsäde, humle och vin. Hela den gemensamma jordbrukspolitiken är en absurd skapelse och måste avskaffas.

- Betänkande (A6-0298/2005) av Berès

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. – (EN) Jag stöder min kollega Pervenche Berès betänkande om ändring av avtalet om upprättande av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) så att banken kan finansiera insatser i Mongoliet. I maj i år fick jag möjlighet att göra mitt första besök i Mongoliet, som deltagare i Socialistinternationalens utskott för Asien-Stillahavsområdet, i Ulan Bator.

Efter kommunismens fall i Mongoliet har vi till skillnad från många andra länder i Centralasien bevittnat ett upprättande av en livskraftig demokrati, där politisk makt har överförts från ett parti till ett annat under flera tillfällen på ett fredligt sätt. Det är ett fattigt land där den senaste torkan har orsakat mycket stora problem. Det behöver omedelbar hjälp med den nuvarande regeringens ambitiösa utvecklingsprogram. Omröstningen i dag kommer att underlätta denna process; jag stöder det fullt ut och hoppas att de finansiella medel som behövs kommer att finnas tillgängliga.

- Betänkande (A6-0313/2005) av Zappalà

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. – (PT) De olympiska och paralympiska spelen 2004 var de första spelen som ägde rum i en EU-medlemsstat som ingår i Schengenområdet, utan interna gränskontroller.

Den antagna förordningen nr 1295/2003 syftade följaktligen till att förenkla både förfarandena för ansökan om och utfärdandet av Schengenvisum för de medlemmar av den olympiska familjen som deltog i 2004 års olympiska och paralympiska spel i Aten.

I praktiska termer var den utformad för att ge dem möjlighet att resa in i den stat där OS hölls utan att vara föremål för andra förfaranden eller formaliteter, och att inneha ett identitets- och ackrediteringskort, förutom pass eller andra officiella resedokument.

I betänkandet om genomförandet av förordningen i Grekland drogs slutsatsen att undantagssystemet var framgångsrikt och utgjorde en flexibel och effektiv process, som inte skulle äventyra den säkerhetsnivå som krävs i Schengenområdet.

Jag stöder därför detta förslag, genom vilket ett nästan identiskt system antas, denna gång genom medbeslutandeförfarandet, med några ändringar som syftar till att anpassa det till vinterns olympiska och paralympiska spel i Turin.

  David Martin (PSE), skriftlig. – (EN) Ändringen av viseringskraven för de tävlande som skulle delta i Olympiska spelen i Aten 2004, och som gjorde det möjligt för Grekland att både uppfylla grundprinciperna för Schengenområdet och uppfylla sina åtaganden i enlighet med bestämmelserna i OS-stadgan, visade sig vara en framgång. Det gläder mig att de tävlande som deltar i Olympiska vinterspelen och Paralympiska spelen 2006 kommer att beviljas samma villkor genom detta förslag.

- Betänkande (A6-0293/2005) av Toia

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi röstade för detta betänkande, som syftar till att förbättra kommissionens förslag om att modernisera förordningarna nr 1408/71 och nr 574/72 för att ta hänsyn till de ändringar som gjorts i nationella lagstiftningar för social trygghet, särskilt de som har införts i de nya medlemsstaterna efter slutförandet av anslutningsförhandlingarna. Det syftar också till att modernisera den förteckning över avtal om social trygghet som fortsätter att gälla och som inte har ersatts av förordning nr 1408/71, och som innehåller tekniska ändringar.

De förslag som just har godkänts förbättrar i stort sett den befintliga lagstiftningen, de garanterar rättslig säkerhet tills den nya förordningen träder i kraft och de bidrar till att förbättra det skydd som utökas till att omfatta arbetstagare som väljer att utnyttja den fria rörligheten inom EU.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag stöder detta betänkande, trots dess tekniska karaktär, som uppmärksammar omständigheter som kan hämma de grundläggande rättigheterna för fri rörlighet, som EU-medborgare förväntas kunna åtnjuta.

Även om jag inte är för att EU ska ha behörighet när det gäller bestämmelser om social trygghet anser jag att det skulle kunna göras mer för att förenkla överförbarheten för vissa rättigheter.

Funktionshindrade människor förvägras i själva verket sina rättigheter till fri rörlighet – t.ex. att söka arbete – eftersom den hjälp de för närvarande har tillgång till kanske inte är möjlig att få på en annan plats. Detta är en av flera frågor som måste tas upp.

  Christa Klaß (PPE-DE), skriftlig. – (DE) Syftet med ändringen av förordning (EEG) nr 1408/71 är att genomföra en årlig modernisering för att förbättra EU-medborgarnas levnadsstandard och arbetsförhållanden. Jag röstade för det.

Vi får dock inte glömma bort att överväga de väsentliga ändringar som det finns ett så trängande behov av.

För att ge ett exempel, så strider det mot förordningens anda att tyska arbetsgivare ska vara tvungna att brottas med oacceptabelt mycket byråkrati för att remittera polska socialförsäkringsinbetalningar som uppgår till sammanlagt 47,85 procent (20,64 procent från arbetsgivaren, 27,27 procent från den anställde) av polska säsongsarbetares inkomster, särskilt på grund av att inga sådana inbetalningar var betalbara enligt tysk lag för dessa personers arbete före Polens anslutning till EU.

För de företag som anställde dem har resultatet blivit dramatiska kostnadsökningar, som riskerar företagens fortsatta existens, och som de inte kan utjämna genom höjda priser. Säsongsarbetarna kommer å sin sida att vara ovilliga att arbeta för nettolöner som minskas med 27 procent. Konsekvensen blir att få av dem rekryteras, och detta har en negativ finansiell effekt på de nya medlemsstaternas utveckling.

Erfarenheten har visat att efterfrågan på säsongsarbetare inte kan uppfyllas på den tyska arbetsmarknaden, vilket betyder att alla parter förlorar. Den förenkling som är så välbehövd kunde, med kommissionens hjälp, antingen åstadkommas direkt genom bilaterala avtal eller genom ett undantag för att helt stryka sådant traditionellt säsongsarbete som skördehjälp från tillämpningsområdet för förordning nr 1408/71 eller dess efterträdare, förordning nr (EG) 883/2004, och från den tillämpningsförordning som inte har antagits ännu.

  David Martin (PSE), skriftlig. – (EN) Även om detta betänkande i stor utsträckning är en teknisk ändring borde det inte underskattas när det gäller att uppnå en verklig fri rörlighet för individer på den inre marknaden. Betänkandet kommer att bidra till att förenkla förordningarna för systemen för social trygghet inom hela EU. Syftet är också att komplettera förenklingen av förfarandena för medicinsk vård i utlandet genom att några av dessa ändringar utvidgas till att omfatta liknande förfaranden som tillämpas på förmåner vid arbetsplatsolyckor eller arbetsskador.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Som det med rätta påpekas i motiveringen till detta betänkande, ”spelar [förordningen] en viktig roll i förverkligandet av en av de fyra grundläggande friheterna i EU, nämligen den fria rörligheten för EU-medborgarna. Möjligheten att leva, arbeta och röra sig fritt i EU – genom att de finansiella och administrativa hindren görs så små som möjligt – är en konkret fördel som EU-medlemskapet innebär för medborgarna.”

Så är det verkligen. De inneboende möjligheterna i det sociala skydd som ges medborgarna i EU:s medlemsstater har varit en nyckelfaktor i främjandet av en verkligt fri rörlighet.

Denna fråga handlar inte om modeller för social trygghet eller de bestämmelser som styr olika system, utan snarare om att anpassa och modernisera det som måste anpassas och moderniseras i den nuvarande förordningen. Jag röstade för, med tanke på att denna anpassning är förenlig med målen och principerna för förordningen i fråga.

- Betänkande (A6-0284/2005) av Maat

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. – (EN) Jag röstade med viss besvikelse för Maatbetänkandet eftersom det verkligen inte går tillräckligt långt. I Forest of Dean som jag företräder fiskade lokalbefolkningen för 40 år sedan mängder av glasål, som sedan såldes på gatorna för att konsumeras som en del av den traditionella frukosten med bacon och ägg. Eftersom beståndet har minskat har efterfrågan från främst Fjärran Östern, de baltiska staterna och övriga Europa lett till att glasål försvunnit från de lokala menyerna på senare tid eftersom de har exporterats till ålodlingar. Detta kommer troligtvis inte att förändras, men en liten fast viktig industri kan få hjälp och stöd.

De största problemen verkar först och främst vara brist på forskningsresultat om glasålens livscykel; vi är nämligen inte ens säkra på artens fortplantningsområden, även om det med största sannolikhet är Sargassohavet. För det andra har nivån på föroreningar och hinder ökat så att ålen inte kommer in i vattendrag, floder och diken där de växer och frodas. Glasålbestånden tilltar och avtar, även om trenden totalt sett är nedåtgående. Det är inte klart vad som fungerar bäst. Det som krävs är mer forskning.

Jag hoppas att detta betänkande kommer att säkerställa att Europeiska kommissionen till slut börjar ge den hjälp den kan.

  Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Under de senaste åren har ålbestånden i Europa minskat dramatiskt. Med tanke på de europeiska ålarnas komplicerade reproduktionsprocess är det ytterst viktigt att vidta åtgärder för att vända på den alltmer märkbara trenden mot denna arts utrotning.

Förutom ett antal nödåtgärder som måste vidtas omedelbart är det även nödvändigt att vidta en rad åtgärder på medellång till lång sikt, för att se till att ålbestånden först återhämtar sig och sedan förvaltas ordentligt. I detta syfte förs en rad förslag fram i detta betänkande, som har mitt helhjärtade stöd.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi välkomnar gemenskapens handlingsplan för att stödja återhämtningen av ål i den form som har föreslagits. I planen tas hänsyn till behovet av socioekonomiska åtgärder för att hjälpa fiskare, gemenskapsfinansiering av åtgärder – observera, med egen budgetrubrik – tillförlitliga uppgifter om tillståndet för fiskbestånd och forskning om andra skäl till att bestånden minskar, såsom föroreningar.

Det finns åtgärder som, vilket vi har föreslagit, bör införlivas för att ingå i den bredare samlingen återhämtningsprogram, ett förslag som oförståeligt nog förkastades av en majoritet i parlamentet.

När det gäller de nationella planerna i de enskilda medlemsstaterna vill vi betona tre aspekter:

- Planerna måste utformas försiktigt, med tanke på bristen på vetenskaplig kunskap om antalet ålbestånd och den geografiska fördelningen av efterföljande generationer ålar.

- Det är nödvändigt att integrera praktiska åtgärder för att bekämpa utvecklingen av fysiska hinder som kan hindra eller begränsa ålens vandringar längs vattenvägar.

- Det krävs mer vetenskaplig forskning och insamling av uppgifter om fisk, vattenbruk och export.

  David Martin (PSE), skriftlig. – (EN) I detta betänkande redogörs för den dramatiska minskningen av EU:s ålbestånd. Det verkar inte beror på överfiske utan verkar vara kopplat till miljöfaktorer. Det är uppenbarligen viktigt att känna till den exakta orsaken, vare sig det är PCB, global uppvärmning eller fisksjukdomar. Vi behöver inte bara den här informationen för att vidta åtgärder för att skydda ålbestånd, utan också när det gäller större miljöbekymmer och problem som detta kan ådagalägga.

  Jean-Claude Martinez (NI), skriftlig. – (FR) Under förevändning av att skydda den europeiska ålen och lagligt garantera att den kan vandra ut i haven lade Europeiska kommissionen, efter en minskning av ålbestånden, fram en förvaltningsplan för gulål och blankål den 1 oktober 2003.

I Frankrike fångades till exempel 399 ton ål, jämfört med 2 064 ton i Egypten. Utöver detta fanns också ålfarmar i Nederländerna, med en produktion på 3 800 ton. Det är helt förståeligt att Albert Jan Maat, som nederländare, intresserar sig för detta och utarbetar ett betänkande.

Med hänsyn till att nederländska ålfarmar lever på yngel och glasål som fångas i kustsjöarna i Medelhavsområdet har vi dock skäl till oro.

Fiskare i Languedoc-Roussillon, till exempel i Palavas eller Pérols, är oroade över att deras traditionella fiskemetoder, som bevarar framtida bestånd, kommer att ifrågasättas. De vill fiska vuxen ål, inte glasål. Det fiskeförbud som infördes för tio år sedan gav glasålsbestånden möjlighet att återhämta sig.

De byråkratiska förslagen om kontroller, begränsningar, tillsyn, anmälan och fiskeförbud hotar traditionella fiskares överlevnad. Jag motsätter mig därför detta betänkande för att rädda dessa fria mäns yrke.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Den fråga som vi behandlar är mycket viktig för Portugal och för portugisiska fiskesamhällen, och jag delar den oro som har uttryckts av föredraganden. Bland andra lika viktiga frågor anser jag att det finns tungt vägande skäl till att stödja framläggandet av förslag om former av socioekonomisk ersättning till dem som påverkas av fiskebegränsningar och exportbegränsningar av europeisk ål.

Jag röstade därför för betänkandet.

- Betänkande (A6-0316/2005) av Gargani

  Bruno Gollnisch (NI). – (FR) Herr talman! Jag har begärt att få avge en muntlig röstförklaring om Garganibetänkandet. Den straffrättsliga avdelningen av den franska kassationsdomstolen, som mer än någonsin lever upp till sitt namn, har begått något som endast kan beskrivas som ett absolut maktmissbruk. Den dom som avgavs av ordföranden Cotte, av protokollföraren Caron, och av rådsmedlemmarna Le Gall, Pelletier, Corneloup, Ponroy och Koering-Joulin, förbigår allvarligt och avsiktligt artikel 26 i den franska konstitutionen om parlamentarisk immunitet genom att vägra att bevilja denna immunitet med avseende på den olagliga telefonavlyssning som har gjorts mot vår före detta ledamotskollega Jean-Charles Marchiani. Jag kommer självklart inte att förklara bakgrunden till detta ärende.

Genom att agera på detta sätt har dessa domare allvarligt och avsiktligt brutit mot protokollet av den 8 april 1965 och akten av den 20 september 1976, som båda är internationella fördrag som, i enlighet med artikel 55 i den franska konstitutionen, har företräde framför akter, även interna sådana. Domarnas skamlösa åsidosättande av lagen måste fördömas, och vi hoppas att resolutionen av Giuseppe Gargani och utskottet för rättsliga frågor kommer att bidra till detta.

- Betänkande (A6-0308/2005) av Brejc

  Andreas Mölzer (NI). – (DE) Herr talman! Jag vill – om det nu över huvud taget är möjligt – avge ett muntligt uttalande om hur jag röstade om Brejcbetänkandet.

Det var vi som skapade de politiska förhållanden som möjliggjorde globaliseringen från början, och vi gjorde detta genom att konstant avveckla handelshindren, kombinerat med framstegen inom kommunikationstekniken och minskade transportkostnader. Av alla varor som transporteras runtom i världen består en tredjedel av trafik mellan olika divisioner som tillhör samma företag. Vi har varit ivriga att utnyttja EU-medel för att stödja transporten av dessa varor i Europa, vilka har lett till så negativa effekter som miljöskador och fara för människor längs transportsträckorna, och vi har samtidigt försummat de små och medelstora företagen på ett klandervärt sätt, som är de som verkligen tillhandahåller arbetstillfällen i Europa. Det jag också betraktar som förkastligt är att kommissionen skulle inrätta en globaliseringsfond och samtidigt försöka skära ned stöden till jordbrukarna, som också påverkas av globaliseringens negativa följder. Globaliseringen kommer att fortsätta att ha ett starkt grepp på oss så länge som vi, genom våra stödprogram, låter alldeles för mycket pengar gå upp i rök, och gör det oundvikligt att arbetstillfällena flyttas någon annanstans, när vi misslyckas att införa lämpliga sanktioner för dem som vägrar spela efter reglerna och när vi blundar för de verkliga orsakerna till globaliseringen. Därför röstade jag mot Brejcbetänkandet.

  Frank Vanhecke (NI). – (NL) Herr talman! Brejcbetänkandet är ännu ett tämligen verklighetsfrämmande dokument och ännu ett typiskt exempel på de dokument som kommer ifrån denna institution, och där nya internationella normer inom nya internationella institutioner är svaret på allt. I detta avseende kan vi inte låta bli att undra om vi inte har tillräckligt av dem som det är, och vem som kommer att fortsätta att betala för dem alla.

Dessutom, och som en praktisk kommentar, konstaterar jag att vi detta år kommer att föra anslutningsförhandlingar med ett islamiskt land där barnarbete och diskriminering av kvinnor är det normala. Jag anser att det vore bättre om vi fortsätter att inrikta oss på detta i stället för att uttrycka diplomatiska åsikter om globaliseringens sociala dimension.

Om vi måste tala om detta borde vi faktiskt nämna Kina, ett land som vi är så kamratliga med, dit parlamentariska institutioner från alla europeiska länder glatt reser fram och tillbaka. Kina är faktiskt medlem i Världshandelsorganisationen (WTO), men landet struntar fullständigt i alla grundläggande sociala normer och bestämmelser, medan vi väljer att inte göra något åt det. Det skulle jag vilja se.

  Mairead McGuinness (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Jag ska fatta mig kort. Jag röstade emot Michael Brejcs betänkande av de anledningarna som några av mina kolleger har redogjort för. Det förefaller som om man i parlamentet inte ens läser sina egna dokument. Den gemensamma jordbrukspolitiken har genomgått en radikal reform, och omröstningen denna morgon bekräftar lögnen att om vi minskar samtliga subventioner från EU:s jordbruk kommer de fattiga i Afrika att få det bättre. Sanningen kan inte vara mer avlägsen, och jag har därför röstat emot detta betänkande.

  Charlotte Cederschiöld, Christofer Fjellner, Gunnar Hökmark och Anna Ibrisagic (PPE-DE), skriftlig. – Moderaterna har idag röstat emot rapporten om globaliseringens sociala dimension eftersom den har fel grundinställning till globaliseringen. Globalisering är en pågående förändringsprocess som bidrar till frihet och välstånd för allt fler människor. Globaliseringen ger bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt genom fri handel, ökade internationella investeringar och kunskapsöverföring. Tillsammans med en demokratisk utveckling skapas möjligheter för utvecklingsländerna att komma ur fattigdomen. EU är ett positivt exempel på globaliseringen med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital.

Diktaturer uppfattar globaliseringens förändringskraft som ett hot mot det egna slutna samhället. Vi moderater välkomnar globaliseringen och dess roll som demokratikatalysator.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Tyvärr förkastade parlamentet våra viktigaste förslag, som skulle ha förbättrat ett betänkande som var fullt av motsägelser och djupt otillfredsställande, om en så viktig fråga som globaliseringens sociala dimension.

Våra förslag syftade till att ändra den nuvarande nyliberala ekonomiska politiken och valutapolitiken inom den internationella handeln, och förslaget om att bekämpa finansiell spekulation på världens kapitalmarknader och samtidigt främja investeringar och skapande av välstånd i den verkliga ekonomin förkastades alltså.

Vårt förslag om att fördöma halvtidsöversynen av Lissabonstrategin och stabilitets- och tillväxtpakten, som har använts som instrument inom EU för att gynna avreglering och privatisering av allmännyttiga tjänster, och våra förslag om att göra arbetsmarknaderna mer flexibla och mer anpassningsbara, om måttlig löneutveckling och om att öppna de flesta områdena inom systemen för social trygghet, såsom pensioner och hälso- och sjukvård för privata företag, förkastades också.

Det förslag som handlade om behovet av en socialpolitisk dagordning som inriktas på städernas utveckling och på social integrering och sammanhållning, vilket medför åtgärder för att främja hållbar utveckling och respekt för arbetstagarna, antogs dock delvis.

Följaktligen lade vi ned våra röster i den slutliga omröstningen.

  Hélène Goudin, Nils Lundgren och Lars Wohlin (IND/DEM), skriftlig. – Resolutionen om ”globaliseringens sociala dimension” innehåller förslag som i de flesta fall leder till att EU ges mer makt. Vi vänder oss emot denna slentrianmässiga EU-centralisering som genomförs utan ordentlig analys eller motivering.

En gemensam politik för EU gällande ”globaliseringens sociala dimension” kan inte utformas, eftersom unionens medlemsländer är så olika. Det gäller bland annat skattenivåer och socialt skydd. I stället för att tvingas genomföra en politik som pådyvlas ovanifrån, bör EU-länderna i stället lära av varandra genom institutionell konkurrens. Vi anser att reformer måste ha folkligt stöd i varje land.

Vi anser också att de mindre utvecklade länderna kan ges rätt att tills vidare reglera sin import av jordbruksprodukter.

Med anledning av ovanstående väljer vi att rösta nej till resolutionen i slutomröstningen. Vi stödjer dock ändringsförslagen om att den gemensamma jordbrukspolitiken måste reformeras radikalt och att exportbidragen måste slopas. Vi stödjer också förslaget på att EU måste öppna upp sin marknad för varor från mindre utvecklade länder.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag röstade för den ståndpunkt som intagits av utskottet för sysselsättning och sociala frågor, som har förbättrats med ändringsförslag under utskottsbehandlingen.

I dag gav jag dessutom mitt stöd för ändringsförslagen som syftar till att göra rapportering om sociala och miljömässiga resultat obligatorisk, och jag gav också mitt stöd för den typ av reform som den gemensamma jordbrukspolitiken genomgått, som ska ”förpassa fattigdomen till historien”.

  Toine Manders (ALDE), skriftlig. – (NL) Delegationen från Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) ansåg att den måste rösta mot det ändrade Brejcbetänkandet om globaliseringens sociala dimension.

I ett ändringsförslag som antogs, som lades fram av gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster, uppmanas kommissionen och rådet att främja en socialpolitisk dagordning på EU-nivå. VVD anser att socialpolitiken hör till medlemsstaternas befogenheter. Den nederländska folkomröstningen om konstitutionsfördraget var ytterligare ett bevis på att inblandning från Bryssel är ovälkommen. Dessutom har man antagit ett ändringsförslag från gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen som handlar om att EU ska främja företagens sociala ansvar. VVD är övertygat om att detta kan göras mycket effektivare genom marknaden, och att EU-åtgärder i detta avseende är fullständigt onödiga och faktiskt ovälkomna.

  Sérgio Marques (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Jag vill gratulera Mihael Brejc till hans lägliga betänkande om kommissionens meddelande med titeln ” Globaliseringens sociala dimension – EU:s politiska bidrag för att få fördelarna att gynna alla.”

I betänkandet förespråkar han tanken att den starka sociala dimensionen inom den ekonomiska integrationen alltid har betonats i EU-modellen, vilket avspeglas i Lissabonmålen, och att vissa aspekter av god praxis inom den europeiska sociala modellen således bör överföras till andra delar av världen.

I betänkandet instämmer man i att EU kan bidra på ett meningsfullt sätt, både genom den yttre och den inre politiken, genom att forma globaliseringsprocessen och göra den mer rättvis för alla.

  David Martin (PSE), skriftlig. – (EN) Jag välkomnar detta betänkande om globaliseringens sociala dimension, som är parlamentets första gensvar på rapporten från Världskommissionen för globaliseringens sociala dimension. Det är viktigt att de som missgynnas av globaliseringen får hjälp att anpassa sig till nya omständigheter. Detta gäller såväl EU-medborgare som länder och medborgare i hela världen. Därför är det välkommet att se att man rekommenderar en rad interna och externa politiska åtgärder i detta betänkande.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Det finns två möjliga synsätt på globalisering. Det ena är att det är en oundviklig (och oönskad) realitet och om arbetarna hade varit mer framgångsrika i sina protester skulle det inte blivit någon industrialisering (vilket skulle varit bra), och att teknologisk innovation i sig är dåligt. Det andra mer realistiska synsättet grundas på kunskap om vår historia och medvetenhet om att varje generation måste ta ansvar, vilket innebär att man gör det bästa av de möjligheter som globaliseringen ger. Globalisering är i sig varken något bra eller något dåligt; den är en verklighet som kan användas till positiva ändamål eller få skadliga effekter. I fria och demokratiska samhällen som vårt, där ekonomisk frihet råder, finns förutsättningar för att globalisering ska vara en möjlighet för världsomfattande tillväxt och utveckling. Det är inte bara en möjlighet; det är en skyldighet. Det är i denna anda man bör betrakta globalisering.

  Luca Romagnoli (NI), skriftlig. – (IT) Herr talman! Detta betänkande är ytterligare ett sjukt bevis på parlamentets fåfängliga, skadliga och innehållslösa påståenden, vilket visar att parlamentet är omedvetet om och långt borta från känslorna bland de vanliga människorna i Europa som de hävdar att de företräder.

I stället för ”globaliseringens sociala dimension” borde det stå ”försvar för globaliseringens kriminella dimension”. I stället för att rösta ”nej” borde jag kanske bara ha lämnat salen.

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag stöder principen om att den gemensamma jordbrukspolitiken måste reformeras, och det i linje med målen för kampanjen ”förpassa fattigdomen till historien”, som jag stöder starkt. Vi får inte exportera våra egen dåliga politik till övriga världen. Självfallet måste vi också säkerställa välståndet för EU:s jordbrukare och skyddet av EU:s livsmedelsförsörjning. Även om detta är förenligt med en mer förnuftig gemensam jordbrukspolitik är de nuvarande förhållandena ohållbara.

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. – (EN) Jag stöder detta betänkande fullständigt. Globaliseringens effekter har positiva och negativa konsekvenser. Vi får inte glömma bort de 20 miljoner människor i EU som för tillfället är arbetslösa, inte heller att ett av fem barn i EU lever på gränsen till fattigdom. Vi är skyldiga att behandla dessa frågor i parlamentet.