Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Debatter
Torsdagen den 1 december 2005 - Bryssel EUT-utgåva

4. Utvecklingen i Slovakien beträffande polismaktens situation
MPphoto
 
 

  Talmannen.  – Nästa punkt på föredragningslistan är kommissionens uttalande om utvecklingen i Slovakien beträffande polismaktens situation.

 
  
MPphoto
 
 

  László Kovács, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Kommissionen är väl medveten om de farhågor som ledamöterna har framfört i fråga om den slovakiska polismakten. Eftersom det är en komplex och känslig fråga och kommissionen behöver tid för att inta en ståndpunkt så krävs det mer tid för att analysera frågan och skaffa objektiv och opartisk information.

Kommissionens ansvariga avdelningar har varit i kontakt med Slovakiens ständiga representation här i Bryssel och försöker få fram den information som behövs. Kommissionen fick dessutom utförlig information i ärendet av Europeiska polisförbundet (EuroCop).

Vi kan i dagens läge tyvärr inte ge ett mer uttömmande svar. Kommissionen gör allt den kan för att så snart som möjligt komma fram till slutsatser i ärendet och kommer genast att meddela er vad den har kommit fram till. Kommissionen kan därför vara redo att besvara den muntliga frågan vid nästkommande sammanträdesperiod om parlamentet beslutar att föra upp den på föredragningslistan.

 
  
MPphoto
 
 

  Ján Hudacký, för PPE-DE-gruppen. (SK) Att misskreditera det egna landet för att uppnå sina politiska mål. Så kan vi beskriva Monika Beňovás inlägg och hennes förslag om att föra upp en diskussion om situationen inom den slovakiska poliskåren på dagordningen.

Fackföreningspamparnas politiska manövrer inom poliskåren har inget att göra med värnandet om arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Deras lögner, halvsanningar och undanhållande av fakta om lönerna, något som för övrigt togs upp två veckor före mötet i fråga, syftade till att manipulera anständiga polistjänstemän och underminera polisens effektivitet och därigenom beröva medborgarna deras rätt till skydd och säkerhet. Att förespegla att den slovakiska regeringen viker sig för fackföreningspampar är att på ett farligt sätt dra in polisen i den politiska maktkampen.

Fackföreningspamparnas politiska tricksande får inte förringa de utmärkta resultat polisen har uppnått i kampen mot den organiserade brottsligheten och korruptionen i Slovakien. De paroller som sattes upp vid det senaste mötet, i stil med ”Om inte regeringen betalar polisen kommer maffian gladeligen att göra det” strider mot alla allmänt accepterade principer för oberoende fackföreningars verksamhet.

Polisens mötesrätt har aldrig inskränkts eller ifrågasatts, vilket framgår av det planerade stormötet nästa lördag. Varken Europaparlamentet eller andra EU-institutioner bör låta sig dras in i dessa osmakliga politiska manövrer, som har iscensatts i syfte att misskreditera regeringskoalitionens landvinningar i Slovakien.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Beňová, för PSE-gruppen. (SK) Herr kommissionsledamot! Ert svar har gjort mig besviken snarare än förvånad. Jag kommer att fortsätta insistera på att kommissionen ska följa denna fråga mycket noga. Jag har inga ytterligare kommentarer till vad ni har sagt till oss, eftersom ni i själva verket inte har sagt någonting. Jag ber er att inte ta detta som ett personangrepp, eftersom det snarare är tänkt som ett angrepp på det material som kommissionen har lagt fram.

Min kollega Ján Hudacký, som i likhet med mig kommer från Slovakien, talade om hur ett politiskt käbbel har eskalerat och hamnat i Europaparlamentet. Jag vill kategoriskt hävda att vad som hände på inrikesministeriet kraftigt har fördömts även av vice ordföranden i utskottet för försvar och säkerhet, som tillhör regeringskoalitionen och premiärminister Dzurindas parti. Detta visar att affären inte kan avfärdas som internt politiskt käbbel. Nu är det en fråga för Europeiska kommissionen att förklara om det är acceptabelt att inskränka polistjänstemännens rättigheter i Slovakien. En polistjänsteman är ju också en EU-medborgare och anställd, precis som alla andra EU-medborgare och anställda.

Vi har lagt fram två viktiga frågor för kommissionen. Dessa frågor är särskilt viktiga för oss eftersom de kan ha utgjort ett brott mot Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och mot Europarådets etiska kod för polisen. Vi anser att Europeiska kommissionen har en skyldighet att tala om huruvida den anser att medborgarnas rättigheter i en EU-medlemsstat har kränkts. I går godkände parlamentet att ärendet skulle hänskjutas till kommissionen och gav därigenom en mycket tydlig signal om att man inte tillåter att någon EU-medlemsstat använder sig av sådana metoder. Herr kommissionsledamot! Jag ber därför än en gång om att denna fråga inte ska avföras, utan att vi återvänder till den vid nästa sammanträde i kammaren, och att ni informerar parlamentsledamöterna om kommissionens ståndpunkt.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Beer, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman, kommissionsledamot Kovács! Min grupp – de gröna – var för att vi skulle hålla denna debatt i dag. Vi intar denna ståndpunkt på grund av de uppgifter vi har fått från Slovakien, i synnerhet från europeiska polisförbundet (EuroCop), och som vi har känt till sedan i juni. På grund av att vi är djupt oroade över något som vi inte ser som en intern angelägenhet för Slovakien uppmanar vi er enträget att snarast möjligt granska dessa anklagelser. Att placera den slovakiska polisen under militär jurisdiktion strider helt uppenbart mot vad Europarådet har föreskrivit, för att inte tala om de polisetiska aspekterna. Att behandla poliser och soldater som en och samma grupp strider mot Genèvekonventionen och FN-konventionen.

Polisens civila ställning är en demokratisk landvinning i Europa. Det är något vi har kämpat för, i synnerhet i länderna på Balkan, där polisen var inblandad i militära aktioner under de etniska konflikterna. Att döma av de rapporter som har nått oss måste vi kräva att Slovakiens regering – liksom landets parlament – river upp detta olyckliga beslut, som innebär en återgång till ett tidigare stadium och en typ av politik som inte är förenlig med europeiska demokratiska principer, och återvänder till det demokratiska samfundet.

Polistjänstemän har också rätt att demonstrera! Deras rätt att göra det är betecknande för friheten i vårt samhälle och för demokratin. Av det skälet uppmanar vi kommissionen att så snart som möjligt utreda dessa anklagelser och förklara hur man ställer sig till dem.

 
  
MPphoto
 
 

  Tobias Pflüger, för GUE/NGL-gruppen. – (DE) Herr talman! Denna fråga rör två olika områden. Det förefaller som om polisen i Slovakien åter har placerats under militär jurisdiktion. Det är detsamma som en återmilitarisering, vilket är oacceptabelt. Polisen och de väpnade styrkorna är två vitt skilda saker. Det måste dock framhållas att det är just denna sammanblandning mellan det civila och militära området som kännetecknar EU när unionen sätter in militär och polis utomlands. Det kommande österrikiska ordförandeskapet har rentav definierat detta som en av sina prioriteringar.

För det andra har vi i detta sammanhang också frågan om att begränsa polistjänstemännens fackliga rättigheter, vilket inte heller är acceptabelt. Parlamentet brukar göra stor affär av kränkningar av de mänskliga rättigheterna i länder utanför EU, men det måste också kalla uppenbara kränkningar av de mänskliga rättigheterna inom EU vid sitt rätta namn, och det är på den punkten, herr kommissionsledamot, som ert uttalande inte gick tillräckligt långt. Här finns utrymme för förbättringar, och det är inom detta område ni måste göra dem. Det är här ni måste ge mer information. Vi får inte heller tveka om att uppmärksamma brott mot de mänskliga rättigheterna i andra länder. Jag kan ge er ett exempel från Tyskland, för även där utesluts människor just nu från vissa jobb och det förekommer överdrivet polisvåld, något som måste sägas högt här i kammaren.

 
  
MPphoto
 
 

  Sergej Kozlík (NI).  – (SK) Jag har följt den slovakiske inrikesministern Vladimír Palkos senaste agerande med stor oro och stora farhågor. Hans agerande underminerar demokratins och de medborgerliga rättigheternas grundläggande principer i Slovakien.

Inrikesministern har blandat sig i och fortsätter att blanda sig i en legitim fackföreningsprotest som genomförts av slovakiska polistjänstemän. Genom att avskeda polisförbundets ordförande och degradera honom till en vanlig polistjänstemans grad, har han blandat sig i en polisföreträdares personliga rättigheter och dessutom hotat hans konstitutionellt garanterade rättighet att fritt uttrycka sina åsikter, som tillkommer medborgare, föreningar och fackföreningar. Rörelsen för ett demokratiskt Slovakien (HZDS) uppfattar inrikesminister Palkos hot om att tillgripa disciplinära åtgärder mot de protesterande polistjänstemännen som ett befängt uttryck för maktens arrogans.

Ärade kolleger! Palko är en hög företrädare för ett politiskt parti som ingår i Europeiska folkpartiets partigrupp. Jag vill därför enträget uppmana ledarna för denna grupp att inte sticka huvudet i sanden, utan noga undersöka denna fråga. Som företrädare för de grupplösa medlemmarna av HZDS-partiet i Slovakien vill jag uttrycka vårt stöd för uppmaningen från Europeiska polisförbundet Eurocop att förändra poliskårens organisation i Slovakien och framföra vårt krav på att frågan ska utredas av Europeiska kommissionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Anna Záborská (PPE-DE).   (SK) Våra diskussioner i dag om frågan om de protesterande polismännen och sympatiyttringarna för dem ingår i oppositionens valkampanj och i en smädelsekampanj mot en framgångsrik minister i den slovakiska regeringen.

Det är inte sant att polismän kommer att ställas inför rätta på samma sätt som soldater i krigstid. Det är inte sant att den slovakiska poliskåren kommer att övervakas av armén från och med 2006. Det är inte sant att polismän kommer att fråntas sina rättigheter, eftersom militärdomstolarna kommer att arbeta i enlighet med den civila lagstiftningen, och i krigstid kommer poliser att ställas inför rätta på samma sätt som vanliga medborgare.

Den slovakiska polisen arbetar under samma regelverk som gendarmeriet i Frankrike och karabinjärerna i Italien. Systemet med att låta militärdomstolar behandla brott som begås av poliser är etablerat sedan lång tid tillbaka. Alla påståenden om att polisväsendet återmilitariseras bör – om ni ursäktar uttrycket – avfärdas som nonsens och demagogi. Jag vill påpeka för min värderade kollega Monika Beňová att en majoritet av ledamöterna i hennes eget parti stödde detta lagförslag i det slovakiska parlamentet och faktiskt vägrade stödja ett ändringsförslag som syftade till att ändra systemet.

 
  
MPphoto
 
 

  Poul Nyrup Rasmussen (PSE).(EN) Herr talman! Jag insisterar på att kommissionen ger ett utförligt svar vid sammanträdesperioden i Strasbourg. Jag tackar kommissionsledamoten för hans erbjudande. Han kan tyvärr inte ge oss något svar i dag, men vi måste få ett klart besked.

Jag skulle vilja säga till föregående talare att detta inte är en fråga om propaganda. Vi talar om Slovakien, en ny medlemsstat i EU, som i enlighet med Köpenhamnskriterierna har precis samma skyldigheter och rättigheter som övriga medlemmar.

I artikel 6.1 i EU-fördraget föreskrivs demokratiska rättigheter och grundläggande friheter. I artikel 6.2 garanterar EU rättigheter i enlighet med europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. I denna konvention talar vi om lika tillgång till rättssystemet och lika behandling i domstolarna. En militärdomstol består inte av oberoende domare, utan den är utsedd av regeringen och står i strid med de grundläggande värderingarna i EU-fördraget.

Jag ber därför kommissionsledamoten att svara på två frågor. För det första: Har vi rätt om vi påstår att polisen i Slovakien inte har samma tillgång till rättvis behandling i en domstol som andra medborgare i Slovakien? För det andra: Har jag rätt om jag säger att varje medlemsstat – inklusive Slovakien – bör uppfylla Köpenhamnskriterierna och att den slovakiska regeringen agerar i strid mot Köpenhamnskriterierna då den motsätter sig en fri fackförening för poliser och nekar dem rätten att förhandla, att samlas och att agera?

Det är dessa två grundläggande frågor som jag skulle vilja att kommissionsledamoten ger ett tydligt svar på. Jag tvivlar inte på att Slovakien och dess regering – särskilt regeringen – måste respektera dessa grundläggande rättigheter. Därför håller jag fullständigt med Monika Beňová om att detta är ett allvarligt fall, och vi måste få ett seriöst och korrekt svar från kommissionen så att det slovakiska folket vet att Europeiska unionen är på deras sida.

 
  
MPphoto
 
 

  László Kovács, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Jag vill bara bemöta de ledamöter som uppmanade kommissionen att ge ett tillfredsställande svar. Jag skulle vilja säga att vi behöver mer information. För att få mer information behöver vi mer tid, och innan en ledamot av kommissionen för fram en adekvat ståndpunkt inför kammaren måste vi naturligtvis föra en diskussion i kollegiet baserat på den information vi behöver.

Detta är mitt svar för tillfället, men det är definitivt inte kommissionens sista ord i frågan.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. Parlamentet har tydligt uttryckt önskemålet att de frågor som här har tagits upp ska besvaras vid ett senare tillfälle och jag hoppas att kommissionsledamoten vidarebefordrar denna önskan.

 
  
MPphoto
 
 

  Poul Nyrup Rasmussen (PSE).(EN) Herr talman! Jag vill bara ställa en formell procedurfråga. Om jag har förstått kommissionsledamot László Kovács rätt är kommissionen beredd att svara på frågan vid sammanträdesperioden i Strasbourg om två veckor. Har jag förstått saken rätt? Det är viktigt och angeläget att vi får ett meningsfullt och snabbt svar. Människorna i Slovakien behöver verkligen ett tydligt svar från kommissionen, så det är en angelägen fråga. Jag vill bara fråga er om vi kan förvänta oss en sådan tidsplan – det är trots allt två veckor vi talar om.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. — Jag vill påpeka att föredragningslistan för sammanträdesperioderna i Strasbourg, och faktiskt för alla sammanträdesperioder, beslutas av talmanskonferensen. Vad jag förstår blir det därför talmanskonferensen som får möjlighet att besluta huruvida denna fråga ska tas upp på föredragningslistan eller inte, om kommissionen är beredd att besvara denna fråga i Strasbourg.

Debatten är avslutad.

(Sammanträdet avbröts kl.10.40 och återupptogs kl. 11.00.)

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: MOSCOVICI
Vice talman

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy