Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 14 mars 2006 - Strasbourg

5. Ett informationssamhälle för tillväxt och sysselsättning (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt på föredragningslistan är ett betänkande (A6-0036/2006) av Reino Paasilinna för utskottet för industrifrågor, forskning och energi om i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning (2005/2167(INI)).

  Reino Paasilinna (PSE), föredragande. – (FI) Herr talman, mina damer och herrar! När jag inledde arbetet med att utarbeta betänkandet befann sig telekommunikationssektorn i ett ganska bedrövligt skick. De flesta medlemsstater hade ännu inte ens levererat de nationella meddelandena om de framsteg som gjorts när det gällde genomförandet. Den nuvarande situationen är bättre: alla nationella meddelanden finns hos kommissionen, och i nästan alla medlemsstater har fem direktiv på ett eller annat sätt trätt i kraft. Samtidigt har dock flera medlemsstater skyddat sina monopol under många år, och på så sätt haft råd att tränga in på marknaden i de medlemsstater som öppnade sina marknader i tid.

Trots detta är dessa direktiv redan föråldrade. Denna industri utvecklas i en sådan hög takt att det krävs ny lagstiftning för att garantera marknadens livskraft och utveckling samt möjlighet att skapa sysselsättning. Av denna anledning är det bra att kommissionen har beslutat att föreslå i2010-strategin, som syftar till att skapa ett funktionsdugligt och gemensamt kunskapsbaserat område. Vi måste skydda investeringar i och anslag till forskning, och alla européer måste få tillgång till systemet, även de fattiga.

Teknik förändras snabbare än lagstiftning, och det är därför som jag håller mig till den grundläggande förutsättningen att den strategi som föreslås i mitt betänkande bör vara så genomblickbar som möjligt, och att tekniken bör vara oberoende. Detta kommer att medge att stimulansåtgärder vidtas, som ger tillgång till marknaden för alla slags nya uppfinningar och alternativ samt för konkurrenter. Vi kommer att förändra världen mer med hjälp av teknik än med politik. Men vem borde gå i spetsen för denna förändring? Vi borde tala om det informationssamhälle som förekommer överallt. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är inte längre liktydigt med audiovisuell teknik. Information överförs till exempel mellan ett däck och en bil, mellan ett kylskåp och bärbar terminalutrustning, en plånbok och en nyckelring, luftkonditionering i hemmet och en navigator. Vi har alltså att göra med digital teknik, som är närvarande överallt hela tiden.

Hur mycket smartare är en person när det gäller intelligent beklädnad? Han är en rörlig informationskälla och ett mål för information. Jag undrar bara när vi kommer att börja kontrollera honom som en robot. Digital teknik gör också livet mycket enkelt för vissa, vilket leder till att vi börjar söka efter stimulering utanför denna miljö. Man har räknat ut att 80 procent av vårt nationella välstånd är immateriellt, det vill säga utbildning och förvaltning, och enbart 3 procent utgörs av naturliga tillgångar. Det är därför oroande att vi passivt ligger efter våra konkurrenter på detta 80-procentiga område. Vi investerar inte, forskar inte och genomför inga direktiv på något ordentligt sätt och i godtagbar takt. Det är bara i huvudsak Norden och ett eller två andra länder som utgör undantag från denna trend.

Informations- och kommunikationsteknik är industrins snabbast växande sektor. Den skapar mest arbetstillfällen inom industrin. Om vi inte tar oss samman står vi inför en katastrof. De som investerar i sektorn kommer att söka sig partner i länder som Kina och Indien, och de gamla dalande ekonomierna, det vill säga vi här i EU, kommer att hamna på efterkälken. Kineser och indier som redan är högutbildade träder in i sektorn, många fler personer än från EU. I förrgår varnade Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) EU för denna förändring. Är det då inte tid att agera, mina damer och herrar, som också kommissionen föreslår?

Vissa ändringsförslag har redan förts in i mitt betänkande. Min kollega Teresa Riera Madurell och jag utarbetade tre av dem, som kan kvarstå i form av dessa sammanfattade versioner, som kompromisser. Avsikten med dessa ändringsförslag är att tydligt beakta jämställdhet mellan könen och ta hänsyn till yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, men att förkorta detta yttrande en aning. Jag hoppas att denna strategi kommer att få ett positiv gensvar. Dessutom har min kollega Umberto Guidoni utarbetat några ändringsförslag som vi i utskottet röstade ned, i huvudsak på grund av ett översättningsfel. Jag anser att jag kan stödja dem också.

  Viviane Reding, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Jag vill först tacka parlamentet, och särskilt dess föredragande Reino Paasilinna, för dess mycket detaljerade betänkande. Han har haft ett mycket nära samarbete med de andra föredragandena och har samlat ihop deras synpunkter. Jag vill tacka dem alla.

Det är mycket uppmuntrande att parlamentet delar kommissionens främsta oro och politiska prioriteringar för informationssamhället de kommande fem åren. Liksom de olika utskotten och föredragandena har visat är det mycket svårt att förutspå hur morgondagens informationssamhälle kommer att se ut, och det är därför vi valde en bred och ambitiös strategisk ram i stället för en detaljerad handlingsplan. Denna strategiska ram tillåter nämligen granskning och justeringar som gensvar på brådskande utmaningar. Ramen i2010 syftar således till att tillhandahålla en politisk ram som är hållbar i framtiden.

Jag är mycket belåten med att parlamentet och kommissionen delar ståndpunkten om huvuddelarna i i2010, dvs. åtaganden som syftar till att göra IKT-lagstiftning framsynt och öppen för förändringar som sker genom konvergens. Det måste således vara tekniskt neutralt och stödja konkurrenskraft. Samtidigt måste medlemsstaterna genomföra den befintliga rättsliga ramen fullt ut, vilket beklagligtvis inte alltid är fallet, men ni vet att jag kämpar för att det ska ske.

Vi ser ett liknande behov när det gäller strategin för spektrumhanteringen som kan bemöta snabba tekniska utvecklingar och ändringar i efterfrågan, och som stöds av tillsynsmyndigheter, operatörer och andra aktörer som är inblandade. Här finns det mycket arbete att utföra under de kommande månaderna.

Våra delade prioriteringar inbegriper också stöd för EU:s utveckling och distribution av ett europeiskt innehåll, skydd av immaterialrätt, främjande av säkerhet och skydd för användare mot skadligt innehåll. Kommissionen och parlamentet är också enade när det gäller att uppmana medlemsstater och företag att investera mer i IKT-forskning, och vi ser samma behov av att säkerställa de rätta ekonomiska resurserna för IKT i det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling samt i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP).

Vi instämmer också när det gäller behovet av att främja och skydda medborgares rättigheter i informationssamhället, och det är därför vi måste öka medvetenheten bland medborgarna om hur deras rättigheter, skyddet av privatlivet, yttrandefriheten, skyddet av personuppgifter och rätten att motta och sprida uppgifter kan utövas i informationssamhället.

Tillsammans med parlamentet vill jag uppmana medlemsstaterna att använda sina nationella reformplaner för att hantera sina egna IKT-prioriteringar, för att förbättra sina offentliga tjänster såsom e-förvaltningstjänsterna, där jag ser stora framsteg i utvecklingen mot mer investering i utnyttjandet av IKT avseende tjänster inom den offentliga sektorn.

Jag är liksom parlamentet oroad för IT-klyftan. Vi måste säkerställa att alla kan delta, inte bara människor som bor i städer, inte bara människor som har en särskild utbildningsnivå, inte bara unga människor. Detta är ett mycket hållfast mål och ett tillfälle som måste tas i akt. Vi kommer att arbeta tillsammans stegvis för att överbrygga denna IT-klyfta.

När jag talar om ”IT-klyfta” menar jag också främjandet av IT-färdighet för alla, vilket för mig in på kvinnors deltagande i alla IKT-relaterade områden inom den akademiska världen och näringslivet. Det finns positiva nyheter: vår statistik visar att kön inte längre är huvudfaktorn i IT-klyftan och att den faktorn minskar mycket snabbt. Detta uppmuntrar mig, men det innebär inte att vi inte ska göra någonting för att lösa det inneboende problemet. Vi måste samarbeta och fortsätta vårt engagemang för att främja större jämställdhet inom IKT-relaterade områden såsom vetenskap. I många regeringar har initiativ tagits för att uppnå det.

Jag instämmer med er om att Internet har en avgörande betydelse för en informationsbaserad ekonomi. Det är därför EU också spelade en aktiv roll när det gäller avtalet om successiv internationalisering av förvaltningen av Internet vid världstoppmötet om informationssamhället i Tunis förra året. Enligt min åsikt är det den bästa strategin när det gäller förvaltning av Internet. Kommissionen kommer tillsammans med parlamentet att gå vidare genom att organisera ett forum senare i år.

Jag ökar också övervakningsaktiviteterna inom området för mediepluralism och kommer inom kort att publicera ett arbetsdokument om den frågan. Arbetsdokumentet kommer att fungera som en inventering för att ge en bild av de mycket olika förhållanden som råder i medlemsstaterna, men samtidigt – och jag återupprepar detta – har mina åsikter i fråga om äganderätt och mediepluralism inte ändrats. Frågor om äganderätt är en fråga för medlemsstater. De måste ta sitt ansvar och behandla dem på ett effektivt sätt i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Det är därför kommissionen endast stöder medlemsstaterna; den kommer inte med några diktat inom detta viktiga område för det nationella livet.

Men jag lovar er att jag ska följa upp detta och samarbeta med er i det hänseendet. Jag kommer inom kort att föreslå parlamentet åtgärder i detta syfte.

Angående er vädjan att skynda på initiativet för e-integration – som planerats för 2008 – uppmanar jag er att inte endast stirra er blinda på årtalet 2008, eftersom 2008 är den tidpunkt då vi redan har nått vårt mål. För att vi ska nå det förbereder vi nu saker. Jag har således talat med de kommande finska, tyska och portugisiska EU-ordförandeskapen, och praktiska åtgärder kommer att utföras tills vi når initiativet för e-integration 2008.

Sedan handlingsplanen för i2010 offentliggjordes har vi påtagligt ökat medvetenheten om IKT-frågor. Vi har börjat göra framsteg när det gäller nyckelmål, med antagandet av flera förslag, med andra förslag på väg och med initiativ som inte ingick i i2010-initiativet. Handlingsplanens flexibilitet tillåter oss att lägga till initiativ när det krävs. Det senaste initiativet jag tog inbegriper samrådet om radiofrekvensidentifiering, som sammanför ekonomiskt behov och behovet av att skydda våra medborgares integritet.

För att uppnå vårt ambitiösa mål krävs det emellertid tillräckligt med ekonomiska resurser. Så fort ett interinstitutionellt avtal om budgetplanen har uppnåtts måste vi få till stånd viktiga beslut och justeringar inom det sjunde ramprogrammet och i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Jag uppmanar er därför att säkerställa att dessa två program garanteras de grundläggande och nödvändiga ekonomiska resurserna för att kunna stödja IKT som en drivfjäder för konkurrenskraft och tillväxt. Det gläder mig att se att detta inte endast är en gemensam uppfattning och ett gemensamt mål här i parlamentet, utan också i de tre institutionerna, och det är en garanti för framgång.

(Applåder)

  Teresa Riera Madurell (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. – (ES) Herr talman! Jag ska tala för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, och jag skulle först vilja gratulera föredraganden till hans fantastiska arbete och därefter instämma i kommissionsledamotens uppfattning och säga att det är nödvändigt att skapa ett informationssamhälle som är fullständigt öppet för alla, där alla har tillgång till den nya informations- och kommunikationstekniken och kan dra nytta av den på lika villkor, om vi vill uppfylla Lissabonmålen.

Mot denna bakgrund visar den knappa närvaron av kvinnor på de områden som rör denna teknik att det finns en faktisk digital klyfta mellan könen inom Europeiska unionen, något som får betydande återverkningar på sysselsättningen, och vi måste lösa det genom särskilda åtgärder.

Vi måste ta itu med orsakerna till denna uppdelning, och det är därför nödvändigt att främja utbildningsåtgärder som syftar till att öka antalet välutbildade kvinnor på området och på alla nivåer samt uppnå en högre kvinnlig närvaro och ett större kvinnligt deltagande inom alla de organ som fattar beslut och utarbetar politik som hör samman med informations- och kommunikationsteknik. Det finns fortfarande mycket få kvinnor inom detta område.

Vi uppmanar till att kvinnor som bor i landsbygdsområden, i isolerade och geografiskt avlägsna områden, ägnas särskild uppmärksamhet, eftersom informations- och kommunikationstekniken kan ge dem effektiva medel för att delta i det ekonomiska, politiska och sociala livet.

Av alla dessa anledningar är det nödvändigt att vi har pålitliga uppgifter, fördelade efter kön, och en rättslig ram som tar upp könsperspektivet och tillåter oss att fastställa och tackla diskrimineringens orsaker. På den här punkten kan det nya Europeiska jämställdhetsinstitutet ha en grundläggande roll.

I vårt betänkande hänvisas också till mediernas könsdiskriminerande användning av bilder av kvinnor, särskilt i de digitala medierna. Vi uppmanar därför kommissionen att främja utarbetandet av regler för jämställdhet mellan könen för medierna, som kommer att bidra till att främja jämlikhet mellan könen i medierna, både när det gäller den information som de förmedlar och inom själva medieorganisationerna.

Jag vill inte avsluta utan att uppmana kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt den brottsliga användningen av den nya informations- och kommunikationstekniken, som exempelvis användning av Internet för handel med kvinnor och barn. Vi skulle i detta avseende vilja begära att alla erforderliga rättsliga och tekniska initiativ främjas för att få ett slut på detta.

  Giulietto Chiesa (ALDE), föredragande för yttrandet från utskottet för kultur och utbildning. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Detta betänkande utgör ett stort framsteg mot förståelse av konceptet till ett ”informationssamhälle”. Jag skulle i synnerhet vilja peka på en aspekt i betänkandet: det faktum att man i betänkandet bestämt tydliggör den oerhört nära förbindelsen mellan den aktuella imponerande utvecklingen av tekniken och demokratins öde.

Det var riktigt att visa de effekter som informationssamhället har på tillväxt och sysselsättning och att presentera fördelarna, problemen och lösningarna i betänkandet. Följderna sträcker sig dock mycket längre: medierna har redan blivit avgörande när det gäller att påverka åsikter och beteende för många miljarder människor. De har därför en socialt viktig och ofta avgörande roll. Ägandeskap inom medier får inte skiljas från ansvar mot samhället, och mediernas effekter får inte enbart uppfattas i marknadstermer.

Det är våra värderingar, våra rättigheter, och till och med fredens öde och mänsklighetens överlevnad, som står på spel. Vi står inte bara inför en rad ekonomiska och tekniska problem; det som står på spel är grundläggande rättigheter som rätten att få information, att uttrycka sig själv och kommunicera, särskilt med tanke på att informationssamhället i allt högre grad kommer att bli ett samhälle bestående av rörliga bilder. Detta kommer att bli det dominerande språket i framtiden.

De som inte lyckas tolka bilder eller förhindra sig själva från att bli manipulerade av dem kommer inte att vara fria: det enda sättet att göra våra barn till medvetna medborgare är att hjälpa dem att lära sig detta språk.

  Pilar del Castillo Vera, för PPE-DE-gruppen. – (ES) Herr talman! Jag skulle först vilja tacka kommissionsledamoten för den rapport som kommissionen har utarbetat. Tack vare denna rapport anser jag att vi har kunnat föra en oerhört intressant debatt, eftersom man återigen betonar det som jag anser vara det absolut grundläggande för Lissabonmålen i rapporten.

Om det finns ett avgörande område när det gäller genomförandet av Lissabonmålen, så är det informations- och kommunikationstekniken, som utgör en prioriterad fråga för parlamentet och för EU:s institutioner.

Jag skulle vilja ta tillfället i akt och hänvisa till budgetfrågorna, som ännu inte har fastställts till fullo. När det gäller det sjunde ramprogrammet till exempel får vi inte glömma den grundläggande och avgörande roll som informations- och kommunikationstekniken spelar för Lissabonmålen.

Jag ska bara nämna två aspekter av den debatt som vi förde i mitt utskott, där vi har uppnått ett samförstånd om detta betänkande. För det första, med tanke på artikel 66, som godkändes av utskottet för industrifrågor, forskning och energi, och i vilken det hänvisas till behovet att komma ihåg avreglering. Detta är nödvändigt för sektorn, som bara behöver regleras under en begränsad period och som svar på tidens krav.

Jag anser att det är mycket viktigt att komma ihåg avreglering, för om vi inte tar hänsyn till det och röstar för det i dag kommer vi att handla emot Lissabonmålen.

När det avslutningsvis gäller kvinnofrågan nådde alla grupper ett kompromissändringsförslag, och vi röstade för det, men sedan visade det sig att kvinnofrågan tas upp i åtta ändringsförslag, och Reino Paasilinna meddelar oss nu att de ska minskas ned till tre.

Kvinnor behöver inte höra dessa saker om och om igen. Kvinnor behöver kraftfulla åtgärder. Där det finns problem behöver de inte höra samma sak tjugo gånger, utan de behöver snarare en seriös och beslutsam handling en gång för alla. Vi stöder därför kompromissändringsförslagen, men vi är inte för ytterligare retorik, som den som återfinns i de tillagda ändringsförslagen.

  Catherine Trautmann, för PSE-gruppen. – (FR) Det kunskapsbaserade samhället kan inte uppnås om vi inte lyckas överbrygga den digitala klyftan i alla dess former. Det finns en digital klyfta mellan rika och fattiga länder, men den existerar också inom EU självt. Om vi effektivt ska lyckas bekämpa detta problem måste vi ta itu med alla de olika aspekterna, både de tekniska och de socioekonomiska. Kunskap om IKT är faktiskt det bästa sättet att lösa detta problem. Målet med i2010-strategin är att utveckla en effektiv användning av de varor och tjänster som tillhandahålls av IKT och att uppmuntra till ett aktivt och kritiskt deltagande i informationssamhället av alla till nytta för alla. Denna handlingsplan ska därför särskilt välkomnas.

Syftet med våra ändringsförslag var att se till att vi inte glömmer bort sårbara individer som äldre, funktionshindrade personer, isolerade personer eller personer med sociala svårigheter. Jag anser också att det skulle kunna vara värt att analysera de ekonomiska, kulturella och sociala effekterna av utvecklingen mot ett informationssamhälle, för att förbättra vår förståelse och övervakning av planen, eftersom jag inte anser att vi kan vara konkurrenskraftiga om vi inte delar kunskap och färdighet.

  Anne Laperrouze, för ALDE-gruppen. – (FR) Herr talman! Nyskapandet på IKT-området sker så hastigt att det finns en risk att Europeiska unionen, som bara investerar 80 euro per capita jämfört med motsvarande 350 euro i Japan och 400 euro i Förenta staterna, snart kommer att hamna på efterkälken. EU måste därför öka investeringarna i forskning och uppmana medlemsstaterna att göra detsamma.

Å andra sidan innebär nyskapandets snabba takt att den digitala klyftan, och därmed de sociala klyftorna, riskerar att öka på bekostnad av den sociala och territoriella sammanhållning som vi arbetar för. Det är därför nödvändigt att vi bygger upp ett informationssamhälle som grundar sig på sammanhållning och ett brett utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik i offentliga tjänster, små och medelstora företag samt i hushåll.

För att lyckas med i2010-strategin krävs det att Europeiska kommissionen lägger fram förslag som gör att dessa tekniker blir tillgängliga för alla medborgare, i vilka man tar hänsyn till den avgörande roll som regioner har fått när det gäller att skydda principerna om frihet och mediernas mångfald, och att man fastställer tydliga åtgärder för att skydda mot olagligt och skadligt innehåll och för att skydda minderåriga och den mänskliga värdigheten, samtidigt som privatlivet skyddas. Kommissionen måste också betona den effektiva användningen av IKT i offentliga tjänster, särskilt inom hälsovård och utbildning.

Även om jag är för ett öppnande av marknaden på inte alltför lång sikt efter en övergångsperiod som leder mot genomförandet av allmänna konkurrensregler, skulle jag avslutningsvis vilja påpeka att det i fördragen fastställs regler för fri konkurrens, som samtidigt uppmanar till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

Konkurrensfrihet på IKT-området får inte resultera i att den privata sektorn vägrar investera i olönsam infrastruktur. Staterna och regionernas roll kommer därför att bli en avgörande faktor när det gäller att uppmuntra till utveckling av den nödvändiga infrastrukturen.

Det är upp till oss att göra IKT till ett användbart redskap för ekonomisk utveckling och för social och territoriell sammanhållning inom Europeiska unionen. Jag skulle vilja tacka Reino Paasilinna för hans högkvalitativa arbete, och mina kolleger för deras bidrag till debatten.

  Umberto Guidoni, för GUE/NGL-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Informationsteknik är ett nyckelelement när det gäller att skapa ett samhälle som är kulturellt rikare och mer sammanhängande. Informationssamhället borde vara öppet för alla, och borde vara ett demokratiskt redskap som tar hänsyn till kulturell mångfald och främjar medborgarnas deltagande som protagonister, och inte bara som konsumenter.

Vi måste ta itu med att avskaffa den digitala klyftan, som är ett problem för en balanserad utveckling och framför allt för social orättvisa. Den roll som offentliga investeringar spelar för att skydda den öppna karaktär som kännetecknar IKT borde betraktas som grundläggande för att garantera en utveckling av tekniska resurser och kulturella redskap som tillåter alla medborgare att dra nytta av den mängd kommunikations- och informationstjänster som ständigt ökar. För att omsätta god förvaltning i handling och ge alla européer fullt medborgarskap borde vi anta en europeisk stadga om konsumenträtt i den digitala världen – så kallade e-rättigheter – med gemensamma principer och riktlinjer, som syftar till att fastställa en ram för medborgerliga rättigheter. Stadgan borde särskilt innefatta rätten till kostnadsfri och fri tillgång (som därför skulle vara icke-diskriminerande) till lättillgänglig, omfattande och fullständig information i en säker miljö via telekommunikationstjänster och plattformar som grundas på öppna, driftskompatibla normer, som portabilitet för e-postadresser.

Med direktivet om i2010 fyller EU den centrala funktionen att uppfylla målet att göra informationssamhället tillgängligt för alla.

  Mieczysław Edmund Janowski, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Jag skulle vilja välkomna två dokument, betänkandet som vi har framför oss och kommissionens meddelande.

Jag ska kort hänvisa till ett antal frågor. I dess vidaste mening måste IKT-tjänster, särskilt Internet, anses ha en inverkan på människors medvetande och dessutom, och framför allt, på deras omedvetna. Följaktligen är det viktigt att vidta tekniska, spridningsrelaterade och rättsliga skyddsåtgärder för att säkerställa att dessa resurser inte utnyttjas i syfte att överföra skadligt innehåll. Jag tänker på innehåll som sannolikt fördärvar, framkallar hat eller främjar brottsligt beteende. Det är också nödvändigt att tillhandahålla ett effektivt skydd för finansiella och administrativa tjänster, samt att hindra obehöriga från att komma åt dem. Särskild aktsamhet bör visas material för barn och ungdomar. Främjande av bredbandsnätverk för information måste prioriteras. En mer utbredd användning av elektriska nätverk i hemmet för dataöverföring borde uppmuntras. Det är oerhört viktigt att utbilda samhället i och informera om ämnet. När vi fastställer de uppgifter som ska utföras på detta område, borde vi komma ihåg att detta inte bara är ett problem för unionen utan även för resten av världen. Låt oss därför göra allt i vår makt för att se till att tillgång till informationsnätverket blir verklighet för alla våra medborgare och att de drar största möjliga nytta av det.

  Nikolaos Vakalis (PPE-DE). – (EL) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Den tekniska utvecklingen och de förändringar som äger rum i våra dagar inom IKT-sektorn sker i en svindlande hastighet, och det är svåra att hänga med. Det uppstår således en digital klyfta mellan medlemsstater, mellan regioner, och framför allt uppstår det dessutom en digital klyfta mellan personer med liten åldersskillnad. Jag ska kommentera två punkter som jag anser väsentliga för att målen i i2010 ska uppfyllas. Den första punkten är den institutionella ramen, och den andra gäller finansieringsramen.

När det gäller den första punkten fastställer vi behovet och planerar översynen av den befintliga institutionella ramen på grundval av den nya situationen för digital konvergens i och med den i2010-strategi som vi diskuterar i dag. Den utgör en stor utmaning, med tanke på att den nya institutionella ramen måste: a) vara flexibel, så att den kan anpassas till en snabb teknisk utveckling och marknadens behov utan begränsande nyskapande idéer, b) skydda utvecklingen och tillverkningen av innehåll samt den fria tillgången till information för alla medborgare. Vissa av dessa parametrar är motsägande; trots detta måste vi finna drastiska åtgärder som löser problemen där flaskhalsarna finns och som gör det möjligt för EU att bli konkurrenskraftigt och ta täten.

När det gäller den andra punkten fastställs det ambitiösa mål i den nya strategin. Trots detta ligger EU fortfarande efter, jag skulle vilja påstå långt efter, sina konkurrenter när det gäller finansiering av forskning och nyskapande inom IKT-sektorn, trots en föreslagen 80-procentig ökning av anslagen i den nya strategin. Detta faktum gör mig nedslagen, och jag anser att det är en av de grundläggande punkter som vi måste inrikta oss på.

Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Målsättningar som saknar anslag för att uppnås är inga målsättningar.

  Eluned Morgan (PSE). – (EN) Herr talman! Jag välkomnar det här betänkandet. Detta var naturligtvis en av det brittiska ordförandeskapets tio främsta prioriteringar, och det är väsentligt för att uppnå Lissabonmålen. IKT står nu för 40 procent av EU:s produktionstillväxt och för 25 procent av EU:s BNP-tillväxt. En av huvudfrågorna för mig – liksom för kommissionsledamoten och föredraganden – är inte bara de ekonomiska målen i Lissabonstrategin utan att alla Lissabonmålen bör omfatta alla mål. Social integrering är naturligtvis en nyckelfaktor.

Jag känner till ensamstående föräldrar i Ely i Cardiff, där jag växte upp, som inte äger någon bil. När de ska veckohandla är det omöjligt för dem att ta bussen eftersom de har otaliga kassar att bära och småbarn att ta hand om. Därför bokar de en taxi som kostar ungefär 10 pund sterling. Om de skulle handla på Internet skulle de inte behöva betala 10 pund sterling, och detta skulle innebära en enorm skillnad för många fattiga familjer. Det är viktigt att visa upp de praktiska fördelarna med IKT för att säkerställa att fattigare medlemmar av vårt samhälle omfattas av nya tekniker.

Slutligen måste vi vara realistiska i förhållande till IKT. Den huvudsakliga finansieringen av sektorn måste komma från den privata sektorn. Den statliga sektorn svarar inte snabbt nog på tekniska förändringar. Vårt ansvar är att tillhandahålla en stabil rättslig ram för den här typen av investering.

  Angelika Niebler (PPE-DE). – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag skulle vilja inleda med ett varmt tack till vår föredragande för hans utmärkta betänkande och hans konstruktiva samarbete.

Med digitaliseringen sker en omfattande omställning i medie- och kommunikationslandskapet. I framtiden kommer skillnaden mellan infrastruktur och innehåll bli mindre viktigt, för alla typer av innehåll kommer att finnas tillgängligt på alla plattformar. Allt slags innehåll kommer i slutändan att bli tillgängligt genom användandet av alla typer av teknik, oavsett om det handlar om television, dator eller mobiltelefon, och något annat som är revolutionerande är naturligtvis att allt detta innehåll finns tillgängligt, till hög kvalitet, på alla plattformar och via all teknik redan nu. Fler och fler tjänsteleverantörer konkurrerar med varandra på en marknadsplats som omfattar telekombolag, kabel-tv-operatörer, tv-bolag som sänder via satellit, mobiltelefonföretag, innehållsleverantörer, Internetleverantörer och så vidare och så vidare. Alla dessa tänker ut sina egna företagsmodeller, och ingen av dem vet – lika lite som vi gör – vilken av dessa modeller som i slutändan kommer att ha framgång och vad som tittarna egentligen vill ha tillgång till, vad de vill se eller vilket typ av innehåll som de skulle vilja ha när allt kommer omkring.

Detta skapar naturligtvis problem för oss, som lagstiftare på EU-nivå, eftersom vi måste utarbeta den rättsliga ramen, och när vi gör det måste vi förutsäga detta ouppskattbara och hur saker kommer att utvecklas, något som ingen kan veta något om. Det finns ett stort antal frågor som vi måste svara på under de kommande veckorna och månaderna.

Jag känner stor tacksamhet mot Reino Paasilinna och alla de ledamöter som har bidragit till detta betänkande för att ha omformulerat grundläggande frågor i det och sammanfatta dem. Låt mig nämna några av dem. Hur många bestämmelser kommer det i framtiden att behövas på telekomområdet? Hur mycket inflytande borde Europeiska unionen ha över dessa bestämmelser? Hur vill vi utforma frekvenspolitiken? Ett problem som är oerhört besvärande för allmänheten är internationell roaming, för de drar fortfarande på sig alltför höga kostnader när de ringer över gränser med mobiltelefoner. Under de kommande veckorna och månaderna kommer vi att ägna oss åt dessa frågor. Jag ser fram emot ett intressant samtal med er, och jag tror att den digitala världen, som erbjuder lagstiftare som oss själva så många utmaningar, säkerligen kommer att hålla oss sysselsatta under de kommande veckorna och månaderna.

  Reino Paasilinna (PSE), föredragande. – (FI) Herr talman, fru kommissionsledamot! Jag skulle i detta en minut långa anförande vilja betona hur viktigt det är att få relevant information. Om medborgare inte får den information som är nödvändig för deras liv kommer utvecklingen inte att vara hållbar. Livsviktig information är kärnan i informationssamhället: detta är den viktigaste aspekten. Detta skyms nu av spel och en orealistisk underhållningsvärld, i vilken det är svårt att finna och sålla information som människor kan använda för att ta kontroll över sina liv och delta i demokratin. Det är därför en grundläggande demokratifråga. Jag antar att kommissionsledamoten har övervägt detta ärende, och jag skulle vilja höra hennes åsikt i frågan om relevant information nu, samtidigt som hon välkomnar denna viktiga tjänsteman.

  Viviane Reding , ledamot av kommissionen. – (FR) Herr talman! Låt mig tacka föredragandena för yttrandena och alla ledamöter som har engagerat sig i denna fråga, som är oerhört viktig för både den ekonomiska och den industriella utvecklingen och även för välfärden i våra samhällen.

Jag skulle vilja inleda med att kort svara på Reino Paasilinnas fråga om information. Det finns två nivåer av information, den första är prestandajämförelse, som sker på årlig basis. Herr Paasilinna! Jag är medveten om att denna prestandajämförelse och dessa siffror skulle kunna förbättras. Även jag finner det frustrerande ibland att inte ha statistik som understryker sektorns betydelse och dess utveckling. En av svårigheterna är att sektorn inte är stabil, utan den ändrar sig snabbt. Vi måste därför se över vår information så gott som varannan eller var tredje månad.

Den andra nivån är den information som vi får genom konsumenterna. I detta avseende är det mycket viktigt att vi tar tag i saker och ting. Jag har till exempel just inlett en granskning och samråd om radiofrekvensidentifiering (RFID), eftersom jag anser att vi måste utveckla ekonomin för RFID och dess industri samt diskutera de nya teknikernas inflytande på medborgare med konsumentorganisationer och privata skyddsorgan, och kanske även vilka åtgärder som vi måste vidta för att skydda medborgarna bättre. Det görs alltså ansträngningar, och jag räknar med att Europaparlamentet kommer att förespråka diskussionerna om medborgarskap.

Herr talman! Låt mig kortfattat svara på några av de frågor som har ställts.

Nästan alla talare har helt riktigt nämnt Internetsäkerhet. Internet är fantastiskt, men precis som med alla fantastiska saker finns det också en baksida: detta omfattar missbruk av Internet. Det är därför som vi under de kommande veckorna kommer att lägga fram ett meddelande om skräppost, spionprogram och sabotageprogram. Detta var ämnet för ett seminarium om Trust in the Net [Tillit till Internet], som hölls i februari under det österrikiska ordförandeskapet. Det är därför som vi arbetar med organ för att skydda barn och kvinnor. Det finns brottslingar som verkar på Internet, och vi måste skapa hinder som sätter stopp för dem. För att lyckas med detta i forskningsavseende kommer vi under 2007 att lägga fram det europeiska säkerhetsforskningsprogrammet som täcker alla områden – kryptering, biometri, smartkort, autentisering, radiofrekvensidentifiering och så vidare – i vilket säkerhetsproblemen måste stå överst på prioriteringslistan.

Ett annat återkommande tema, som helt riktigt togs upp av alla talare, är den digitala klyftan och regional utveckling. Om vi låter konkurrensen få fritt spelrum kommer den naturligtvis att utvecklas på platser där investeringen ger avkastning, med andra ord i våra städer. Vår politik måste därför tillåta nya tekniker att utvecklas även utanför våra städer. Kommissionen kommer att lägga fram ett initiativ med anledning av detta i slutet av månaden, som kommer att täcka både landsbygdens utveckling och regional utveckling.

Ett tredje tema som berördes av några ledamöter är kunskapsnivåer och i synnerhet behovet av särskilda åtgärder för kvinnor. När det gäller kunskapsnivån är vi redan medvetna om att den ekonomiska utvecklingen inom tekniksektorn för närvarande visar ett underskott på 15 procent på grund av brist på tekniker och ingenjörer. Det är därför av högsta vikt att vi reformerar utbildningen på detta område. Vi har också statistik som åskådliggör en brist på kvinnor inom sektorn. Jag måste medge att denna statistik inte ser så illa ut som jag befarade från början – kvinnor klarar sig bättre än vad man i allmänhet tror. Vi borde därför inte gripas av alltför mycket panik, men vi måste vidta åtgärder. Vi kommer därför, tillsammans med de ansvariga kommissionsledamöterna för utbildning och forskning, att utarbeta en plan för att förbättra kvinnors engagemang inom både vetenskaplig utbildning och forskning. Vi uppmuntrar också kvinnliga forskare att engagera sig mer i teknisk forskning.

Under 2007 kommer vi också att lägga fram en europeisk handbok i bästa praxis på området. Jag stöder fullständigt uppmaningen till finansiering av IKT-forskning. Mina damer och herrar! Jag måste berätta för er att dagens tekniska framgångar grundar sig på forskning från 1980-talet – GSM till exempel, som har blivit en global standard, baseras på europeisk forskning. Om vi i framtiden vill förbli ledande inom den globala teknikens utveckling är det dagens forskning som kommer att skapa morgondagens resultat. Om vi inte vill investera i forskning kan vi därför vara säkra på att ingen ekonomisk sektor kommer att växa i detta avseende i framtiden.

När jag efterfrågar finansiering för teknisk forskning gör jag det således inte för mitt eget nöjes skull, utan för att utveckla ekonomin, och följaktligen för att skapa arbetstillfällen inför framtiden, här inom EU, och för att förhindra att företag omlokaliseras utanför EU.

Vissa av er tog upp frågan om den rättsliga ramen. Jag kommer att vara fullkomligt tydlig i den frågan: syftet med lagstiftningen på telekommunikationsområdet – som är ett mycket positivt exempel på att vi överväger att använda en grundval för att reformera marknaden och den rättsliga ramen på områdena transport och energi – var inte att reglera utan att avreglera, att öppna marknaderna för konkurrens.

Vår statistik visade en sak: när marknader är öppna för konkurrens faller priserna och medborgarna utnyttjar teknik i betydligt högre grad. När marknader är stängda, där det finns monopol, är utnyttjandet tvärtom obefintligt, eftersom det inte finns några valmöjligheter på marknaden och eftersom priserna är för höga. Se på statistiken över bredband till exempel, och ni kommer att upptäcka att enbart konkurrens kan få denna marknad att fungera, men – som jag sa tidigare – bara konkurrens på marknader som kan vara konkurrenskraftiga. Vi behöver korrigeringar på marknader som är alltför kostsamma för industriella ekonomier; med andra ord måste man inom regionalpolitiken ägna uppmärksamhet åt regioner som ligger långt från urbana center.

Den rättsliga ramen är under granskning. Jag har satt i gång de inledande diskussionerna, och före sommaren kommer jag att lägga fram en granskning av de berörda marknaderna för er tillsammans med ett inledande förslag i vilket telekompaketet reformeras. Samråd om detta ämne kommer att inledas under det andra halvåret i år, och i slutet av året kommer jag att lägga fram ett nytt telekompaket för er, som kommer att vara mycket enklare än de telekompaket som lagts fram eller som är i kraft. Detta nya paket kommer dock inte – och jag skulle vilja klargöra detta fullständigt – att göra det möjligt för nya monopol att bildas. Jag är mycket bestämd på denna punkt.

Vissa av er nämnde roaming. Som ni säkert känner till tillkännagav jag förra sommaren att jag inte tolererade överdrivna priser mycket längre till, och som ni minns offentliggjorde jag en prisjämförelse på en webbplats i oktober förra året. Jag håller på att genomföra en jämförelse av prisförändringarna sedan oktober. Eftersom jag var besviken på dessa prisförändringar tillkännagav jag en förordning för att minska dem, och döm om min förvåning, sedan jag tillkännagav förordningen har avgifterna för internationell roaming sjunkit, vilket är bra.

Om några veckor kommer jag att underrätta er om vad jag kommer att göra i detta avseende, och jag kommer att tala om för er huruvida vi behöver reglera eller inte. Jag anser att vi behöver reglera, och jag kommer därför att överlämna ett regelverk till er för att se till att avgifterna för internationell roaming grundar sig på verkliga kostnader och inte på fantasipriser som sliter på hushållens budgetar.

  Talmannen. – Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum kl. 11.30.

Skriftlig förklaring (artikel 142)

  Edit Herczog (PSE). – (HU) För hundratjugo år sedan sa Thomas Edison att elektriskt ljus kommer att bli så billigt att endast de mycket rika kommer att använda stearinljus som belysning. Nu för tiden är det bara de mycket rika som har råd att inte ha ett mobiltelefonnummer eller en e-postadress. I brist på dessa skulle det i dagens läge vara mycket svårt att ansöka om arbete, och det skulle vara hopplöst att försöka starta ett företag.

Skapandet av informationssamhället är inte bara ett medel, utan också en nödvändig förutsättning för tillväxt och sysselsättning. Vi måste snabbt och flexibelt säkerställa utveckling på alla områden samtidigt:

Vi måste till och med bygga ut nätverk i områden där detta inte är lönsamt enbart på marknadsbasis. Detta måste ingå i vår sammanhållningspolitik.

Vi måste ge befolkningen tillgång till nätverk som de har råd med. Marknaden kommer att klara av detta, om vi inte ställer onödiga hinder i dess väg.

Vi måste tillhandahålla ett högkvalitativt, säkert innehåll. Detta omfattar tidsenlig utbildning, nyskapande, forskning och utveckling, samt utan tvivel ett mer effektivt skydd av immateriella rättigheter.

Om vi hade väntat alltför länge med att slå på elektriciteten, skulle vaxet från ljuset ha bränt våra fingrar. Om vi skjuter upp de frågor som berör informationssamhället länge till kommer den globaliserade IKT-ekonomin att vara alltför tacksam att få övervinna oss. Vi måste omedelbart vidta åtgärder.