Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 14 mars 2006 - Strasbourg

15. Situationen inom den europeiska skosektorn ett år efter liberaliseringen (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt på föredragningslistan är en muntlig fråga (O-0005/2006 – B6-0007/2006) till kommissionen från Enrique Barón Crespo för utskottet för internationell handel om situationen inom den europeiska skosektorn ett år efter liberaliseringen.

  Enrique Barón Crespo (PSE), frågeställare. – (ES) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Skoindustrin är en viktig ekonomisk sektor i EU och är känd världen över för produkternas höga kvalitet.

Sektorn utgörs till stor del av små och medelstora företag, i många fall belägna i regioner där de är den huvudsakliga sysselsättningskällan. År 2005 fanns det över 11 000 företag som direkt eller indirekt sysselsatte mer än 500 000 arbetstagare och tillverkade omkring 700 miljoner skor, motsvarande 10 procent av den globala tillverkningen. Jag vill också framhålla att skoindustrin, som en följd av öppnandet, har genomgått en omfattande omstrukturering och nu främst inriktar produktionen på det dyrare sortimentet. Jag menar att Europas mest uppenbara specialitet är läderindustrin.

Precis som inom textilsektorn har liberaliseringsprocessen haft den väsentliga följden att den inneburit slutet för kvotsystemet. Det övervakningssystem som kommissionen infört visar tydligt att importen, framför allt från Kina men inte bara därifrån, har ökat spektakulärt. Förra året var den genomsnittliga importökningen mätt i värde och kvantitet över 450 procent och i vissa fall så stor som 900 procent.

Genomsnittspriset på importerade skor har sjunkit avsevärt, men det gäller inte konsumentpriset. Detta ger inget stöd för tesen – som vi alla anser bör försvaras – att det bör vara konsumenterna som verkligen gynnas av liberaliseringen av handeln.

För ett år sedan inkom Europeiska förbundet för skoindustrin med ett klagomål om dumpning inom sektorn för läderskor. Detta är ett av de största fall som tagits upp i EU, och det påverkar många industrier med ett belopp som överstiger 800 miljoner euro.

Den 23 februari tillkännagav parlamentsledamot Peter Mandelson för medier att kommissionen skulle rekommendera en tullhöjning på 19,4 procent för Kina och 16,8 procent för Vietnam. Inga sådana åtgärder infördes för barnskor och andra skor som utgör en mycket stor andel. Kommissionen fattade alltså ett aldrig förut skådat beslut och införde som antidumpningsåtgärd preliminära tullar för en period på fem månader. Det bör påpekas att denna åtgärd, med tanke på produkternas enhetsvärde, inte kan ses som extrem. Det är en relativt låg procentsats.

Jag tänker inte tala mer om dumpning. I egenskap av ordförande för utskottet för internationell handel vill jag dock framföra några synpunkter med utgångspunkt i en grundläggande förutsättning, nämligen behovet av att följa de regler vi fastställt inom WTO:s ramar, både inom och utanför EU. Jag vet att det här handlar om mer än bara ett enkelt fall av dumpning. I vissa fall gäller det överlevnaden för en sektor i Europa och även möjligheten till omlokalisering som ett lämpligt sätt att hantera utvecklingen. Som ni vet har alla sina egna argument i sådana här fall, men det är omöjligt att tänka sig att hela den europeiska industrin skulle flytta ut.

Samtidigt bör det framhållas att Kina försöker nå status som marknadsekonomi inom WTO. Vissa inslag i EU:s undersökningar visar att Kina i det här fallet uppenbart inte fullgjort WTO-förpliktelserna, varken i fråga om subventioner, oavsett om de är dolda eller inte, eller förfalskningar. Detta, herr kommissionsledamot, utgör därför ett tillfälle att visa medborgarna att kommissionen kommer att göra allt som står i dess makt för att se till att handelsreglerna efterlevs och även, vid behov, vända sig till WTO:s tvistlösningsorgan.

Dessa snedvridningar av marknaden begränsar sig inte till skosektorn. Det finns välgrundade misstankar om att vissa former av olagligt stöd regelbundet ges till kinesiska exportföretag. Herr kommissionsledamot! Med tanke på den berörda industrins förväntningar och den europeiska allmänna opinionens medvetenhet skulle jag vilja veta vilka åtgärder kommissionen kommer att vidta för att se till att Kina följer WTO:s regler. Politiska överväganden får inte ha företräde framför tekniska slutsatser när det gäller antidumpning. De åtgärder ni föreslagit är kontroversiella. Den europeiska industrin och vissa medlemsstater är inte nöjda med ert förslag. Allmänheten har rest invändningar mot den ”kreativitet” kommissionen visat i sin tillämpning av de väletablerade bestämmelserna och förfarandena på antidumpningsområdet. Jag vet inte om dessa påståenden stämmer. Däremot vet jag att antidumpningsundersökningar baseras på lagar som måste tillämpas till fullo utan några som helst parallella överväganden.

Avslutningsvis kan jag försäkra er, herr kommissionsledamot, att Europaparlamentets utskott för internationell handel kommer att följa hela denna process mycket noga, för vi anser att den åtgärd kommissionen vidtagit är ett första steg som måste åtföljas av inställningen att Kina och andra länder, t.ex. Vietnam, bör få större möjligheter inom den internationella handeln, dock med ömsesidig respekt för de regler vi fastställt.

  Peter Mandelson, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Låt mig som svar på de mycket välkomna frågorna betona att jag är starkt engagerad i att utveckla bilateral handel mellan parterna och investeringsförbindelsen mellan EU och Kina samt övriga asiatiska marknader, inbegripet Vietnam. Det finns, enligt min mening, ingen bättre belöning för EU:s handelspolitik för de närmaste åren än att få ordning på dessa förbindelser.

Jag anser att EU måste respektera och anpassa sig till de naturliga fördelarna som dessa ekonomier har, och i stället koncentrera sig på sektorer och produkter där våra egna kunskaper och teknologier ger oss fördelar. Det är på detta sätt som handel växer, och det är på detta sätt som EU:s ekonomier har vuxit under seklens lopp.

Den europeiska skoindustrin ligger i täten av den globala konkurrensen. På grund av all påhittighet, kreativitet och förträfflighet står EU:s tillverkare av läderskor inför en extraordinär utmaning från de asiatiska tillverkarna. Fallet med dumpning tvingar mig dock att skilja mellan å ena sidan denna nya hårda konkurrens, och faktisk orättvis handel å den andra.

EU:s åtgärder för att försvara handeln riktas mot orättvis handel. Åtgärderna kan inte skydda oss mot hård konkurrens. De kan inte skydda oss mot Asiens naturliga och legitima fördelar med låga kostnader. Men när dessa jämförbara fördelar fylls ut med orättvis praxis utan konkurrenskraft är det vår rätt och plikt att agera. Det är därför som jag, efter att mina enheter har lagt fram preliminära analyser och bedömningar för mig, har rekommenderat kommissionen och medlemsstaterna preliminära tullar i detta fall.

Det finns klara bevis för betydande statliga ingripanden i sektorn för läderskor i Kina och Vietnam: billig finansiering, skattelättnader, icke marknadsmässiga markhyror och oegentlig tillgångsbedömning som leder till dumpning. Denna dumpning skadar EU:s tillverkare allvarligt.

De dumpningstullar som jag rekommenderar kommer att säkerställa att återförsäljare med transiterade varor inte plötsligt ställs inför oväntade kostnader vid gränsen. Jag föreslår att de fasas in under en femmånadersperiod, och inleds med omkring 4 procent i april. Detta innebär att importörer kan planera framåt för de närmaste sex månaderna med maximal överskådlighet och förutsägbarhet. Det innebär likväl att de fullständiga tullarna kommer att införas efter sex månader och att dumpningens skadliga effekter kommer att motverkas.

Eftersom lagen kräver det, har jag i detta fall mycket noga övervägt frågan om konsumentens och återförsäljarens intressen. Jag har föreslagit att högteknologiska sportskor som inte längre tillverkas i betydande antal inom EU ska uteslutas. Jag föreslår också att barnskor utesluts för att se till att även små prishöjningar inte påverkar fattiga familjer.

Jag känner till att vissa oroar sig för den inverkan som detta skulle kunna få på konsumentpriserna. Grundat på fakta anser jag att det finns en marginal inom leverantörskedjan som absorberar en liten tull på importkostnader om man sprider ut det över produktsortimentet och distributionskedjan. Som jag har sagt är detta förslagen när det gäller de tillfälliga åtgärderna. Dessa kommer att diskuteras med medlemsstaterna och måste bekräftas av kommissionen.

Jag anser att jag lägger fram en balanserad lösning som förtjänar medlemsstaternas och parlamentets stöd. I förslaget korrigeras skadan samtidigt som importörer ges maximal förutsägbarhet och konsumenterna drabbas av minimala tilläggskostnader. Det kommer inte att finnas några kvoter och inga som helst begränsningar på import av läderskor från Kina och Vietnam. Jag har talat om för den kinesiska och vietnamesiska regeringen att jag vill samarbeta med dem för att se hur de kan lösa de frågor som väckts i och med EU:s undersökning.

Det är inte protektionism att införa tullar på dumpade varor. Det handlar inte om att be konsumenter att understödja europeiska tillverkare som inte är konkurrenskraftiga, en förenklad jämförelse som görs alltför ofta. Det är också värt att förtydliga att skor inte kommer att bli nästa textilfråga. Frågan om textilier handlade om textilimporter på rättvisa villkor. Våra föreslagna antidumpningsåtgärder för läderskor syftar tvärtom till att få bukt med orättvis konkurrens. Kommissionen har en lagstadgad plikt att undersöka sådana påståenden och en lagstadgad rätt att skydda EU:s tillverkare mot sådan praxis.

Vissa av era frågor tar upp den övergripande situationen inom EU:s skoindustri. Låt mig kort ta upp detta. Motsägelsen inom skoindustrin är en långsiktig process, som inleddes långt innan skohandeln med Kina avreglerades 2005. Trots detta står det klart att det har uppstått vinnare och förlorare efter denna ändring. Vissa tillverkare har ökat sin export och andra, däribland Turkiet och vissa av AVS-länderna, har sett sin export till EU och på andra håll stå stilla eller falla.

Kina, som är utrustat med en stegrande tillverknings- och exportkapacitet, är med all tydlighet det land som har gynnats mest. Här i EU har över 40 000 arbetstillfällen inom skoindustrin försvunnit, och över 1 000 skotillverkare har lagts ned sedan 2001. Den europeiska tillverkningen av läderskor har fallit med 30 procent, och vinstmarginalerna har pressats kraftigt till strax över 1 procent.

Vi kan dock inte påstå att detta intensiva konkurrenstryck på europeiska skotillverkare enbart hör samman med dumpade varor. Dessa är till stor del en följd av förändrad tillverkningsprocess och förändrade konsumtionsmönster i den globala ekonomin. Jag anser att vi borde godta detta, samtidigt som vi hjälper dem som påverkats med att anpassa sig till dessa förändringar. Vi borde också erkänna att europeiska tillverkare i hög grad har bidragit till förändringarna genom att omlokalisera sin tillverkning till Asien i ett rätt stort antal fall. Till följd av detta måste vi ta hänsyn till en rad europeiska tillverkares intressen när vi bedömer våra intressen i denna fråga.

Det ställer höga krav på våra företag och arbetstagare att stå upp mot den asiatiska utmaningen. Kommissionens strategi för tillväxt och sysselsättning bygger på idén om att EU måste engagera sig i att utrusta dagens européer för att reagera på denna utmaning och skapa morgondagens arbetstillfällen. Vi kan inte blockera globaliseringen och ekonomiska förändringar. Jag anser inte att det ligger i EU:s intresse att försöka. De som tror att kommissionsledamoten för handel kan upphäva globala ekonomiska förändringar ber kung Knut att hålla tillbaka tidvattnet.

Vi kan emellertid skapa globalisering, till och med utnyttja dess dynamiska potential för förnyande och absolut för nyskapande inom EU. Jag anser att den bredare frågan om skor ställer oss inför denna nödvändighet. Vi måste investera i förändring, investera i dem som påverkas av förändring, men i den processen möta den förändrande världen. Vi måste också vara kraftfulla när vi försvarar reglerna och rättvis konkurrens. Vi måste erkänna att om vi vill vinna det bredare politiska argumentet för frihandel måste vi vara redo att försvara och stå upp för rättvis handel.

Vi kan dock inte förvägra Asien dess relativa fördelar eller den konkurrenskraftiga industri som lyfter upp hundratals miljoner människor i utvecklingsvärlden ur fattigdom. Den enda hållbara balansen till denna konkurrens är kreativitet, uppfinningsrikedom och engagemang från europeiska företag, med lämplig förstärkning från politiska myndigheter.

Jag tar med glädje åter upp någon av dessa punkter mer ingående eller svarar på eventuella följdfrågor som ledamöterna ställer.

  Robert Sturdy, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag oroar mig en aning för att vi, och särskilt kommissionen, inte har lärt oss något av problemen från ”behå-krigen”, som de blev kallade, där vi tvingades ändra vår ståndpunkt. Jag förstår situationen med antidumpningsåtgärder fullständigt och instämmer helt i kommissionens inställning till den. Herr kommissionsledamot! Ni tog dock upp en eller två saker i ert tal som oroar mig.

Ni sa att vid granskningen av Vietnam och Kina fann ni förhållanden där dessa länder hade finansiering, särskilda ekonomiska avtal, skattelättnader osv. Gäller det aldrig särskilda fall inom Europeiska unionen? Finns det inte fall inom Europeiska unionen där detta sker rätt ofta? Framför allt, har aldrig EU-finansiering, strukturfonder osv. använts? Skulle det kanske finnas en risk för att vi hamnar inför WTO på grund av antidumpningsåtgärder eller stöd?

Skulle ni också kunna svara på en eller två ytterligare frågor? Jag förstår situationen med Kina mycket väl, och jag skulle godta er ståndpunkt, men en av de saker som vi i västvärlden för tillfället försöker göra är att förpassa fattigdomen till historien. Det är något som vi har talat om en hel del. Men Vietnam var ett mycket fattigt land för 30 år sedan och även för 10 år sedan, förmodligen fattigare än många av länderna i Afrika söder om Sahara. Varför har de haft det behovet? Nog har de kunnat konkurrera utan att faktiskt införa en stödmekanism? Skulle ni kunna svara på detta? Detta är ett land som har kommit upp sig av egen kraft från att ha varit ett av de fattigaste, och det har nu någon slags infrastruktur åtminstone.

Det oroar mig att vi kommer att skydda den europeiska skoindustrin. Ni säger att vi inte kommer att göra det. Jag oroar mig ändå.

Jag skulle vilja be er att svara på en sista fråga. Jag anser att vi som parlamentsledamöter och ni som företrädare för kommissionen har missat ett tillfälle att föra ut budskapet om dumpning. Folk upplever oss som protektionister. Er personal berättade för mig att ett par designade stövlar från Kina kostar omkring 180 euro i Europa, och ändå kommer bara 10 euro från Kina. Om effekten av de 19 procenten går direkt till konsumenten, kommer dessa 19 procent att beräknas på 180 euro eller på de 10 euro som det kostar att föra in dem?

  Erika Mann, för PSE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag har några frågor, och jag kommer inte att kunna tala på min grupps vägnar i detta fall eftersom jag menar att vi är ganska splittrade och har våra egna ståndpunkter i denna fråga, liksom när det gäller antidumpningsfall. Trots detta vill jag tacka kommissionsledamoten för att ha lagt fram sin ståndpunkt och för att ni deltar.

Min utgångspunkt är att antidumpningsåtgärder och antidumpningsinstrument måste tas på mycket stort allvar. På den punkten stöder jag min kollega Robert Sturdy, som har rätt. Om vi inte använder instrumenten på ett genomblickbart och rättvist sätt skulle det kunna uppstå en mycket invecklad situation för oss.

Min nästa fråga till kommissionsledamot är: kommer EU att genomföra en övergripande bedömning av konkurrensvillkoren och de statliga ingripandena i Folkrepubliken Kina? Europaparlamentet skulle också vilja få en rapport om Kinas efterlevnad av Världshandelsorganisationens regler och hur de uppfyllt sina åtaganden fem år efter anslutningen till Världshandelsorganisationen.

Skulle Europeiska kommissionen vidta åtgärder om Kina och Vietnam inte slutade upp med sina orättvisa åtgärder inom en rimlig tidsperiod, och vad skulle dessa åtgärder bestå av?

Herr kommissionsledamot! Instämmer ni i att kommissionens avtal och resultaten från antidumpningsundersökningarna är konfidentiella och att informationsläckor kan leda till snedvridningar på marknaden? Skulle ni i detalj kunna förklara den logiska grunden bakom uteslutandet av barnskor, särskilt med tanke på att barnskor bärs av vuxna i vissa länder? Skulle ni kunna förklara varför offentliggörandet av resultaten från antiövervakningssystemet var så försenade? Om jag inte helt misstar mig handlade det om ett år. Ett litet påpekande: hur ser ni på denna undersökning i förhållande till andra utvärderingar som för närvarande genomförs när det gäller Kinas marknadsekonomiska ställning?

  Johan Van Hecke, för ALDE-gruppen. – (NL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Nya uppgifter från era avdelningar, som ni tycks ha känt till länge, visar att sedan importen till EU liberaliserades förra året har den månatliga skoimporten från Kina ökat med 400 procent och i vissa fall så mycket som 900 procent. Ni har inte tillkännagivit några antidumpningstullar förrän nu. Vissa kanske menar att det är för lite och för sent. De anser att ni kunde ha förhindrat att situationen förvärrades genom att vara mer alerta och reagera snabbare.

Den europeiska skoindustrin är en relativt liten sektor som i stort sett är begränsad till fyra europeiska länder och redan i dag har omlokaliserats i stor utsträckning. Den fråga som uppstår är om detta är ett tillräckligt gott skäl att låta hela sektorn gå förlorad, särskilt om den ställs inför, som ni så träffande uttryckte det, orättvis handel, t.ex. dumpning, eller direkt och indirekt statligt stöd.

I dag är den fria marknaden socialt anpassad, och regler som gäller på global nivå måste iakttas av alla aktörer. Det är uppenbart att så inte sker här. Kina vill gärna ta del av fördelarna med ett WTO-medlemskap men förbiser de förpliktelser det medför. Det står klart att hela världsmarknaden riskerar att komma i olag. Textilier i går, skor i dag, vad blir det i morgon?

Jag skulle vilja fråga kommissionsledamoten varför kommissionen inte reagerade tidigare. Kan det verkligen vara så att man är rädd för att förarga den stora gula jätten? Och viktigast av allt, kan kommissionsledamoten förklara för oss hur vi ska kunna övertyga arbetstagarna inom den europeiska skoindustrin, som riskerar att förlora sina arbeten till följd av orättvis konkurrens, om fördelarna med globalisering av detta slag?

  Caroline Lucas, för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Herr talman! Denna debatt ger mig en déjà vu-upplevelse. Även om antidumpning verkligen skiljer sig från exemplet med multifiberavtalet, anser jag inte att det är en är en slump att denna kris uppstår efter att kvoterna har upphört. Det står klart att i en värld med en fullständigt avreglerad och obunden frihandel kommer det så kallade ”kinapriset” att dra ned kostnader och standarder över hela jordklotet, och slå hårdast mot de fattigaste. Jag tror att vi kommer att få se fler fall av detta slag till dess att vi erkänner att vägen framåt är genom ett kvotsystem som tillåter alla att dra nytta av handel, snarare än bara ett fåtal.

Peter Mandelson talar om att EU kan anpassa sig genom att röra sig uppåt i förädlingskedjan, men vi har diskuterat detta många gånger. Han känner till mina åsikter om att Kina i själva verket kommer att göra om precis samma sak, och varför inte? Landet kommer inte att tillhandahålla en lösning för EU, och det kommer inte att tillhandahålla en lösning för resten av världen heller.

Det som är intressant i detta fall är de sällsynta sträckor som kommissionen verkar ha avlagt för att skapa ett intryck av att detta är mycket mindre allvarligt än vad det i själva verket är. Det känns nästan som om den nyliberala trossatsen och ideologin får övertaget över de rådande förhållandena ute på fältet.

Det finns därför några nyckelfrågor som kräver svar, däribland tullnivån som grundas på den skada som kommissionsledamoten har funnit: 19,4 procent för Kina och 16,8 procent för Vietnam. Dessa grundas tydligen på justeringar som aldrig använts inom Europeiska gemenskapen tidigare. Det råder verklig oro inom industrin för att de inte kommer att räcka till. Uteslutandet av barnskor och sportskor leder till att 42 procent av de skor som importeras till dumpningspriser utesluts, och för dessa kommer ändå inte dumpningstullar att betalas. Jag anser inte att det är rättvist mot europeiska tillverkare, men det är inte heller rättvist mot kinesiska arbetstagare, som arbetar för usla löner – omkring 12 US-dollar per vecka, vilket nämns i rapporterna från organisationen China Labor Watch – samtidigt som sociala rättigheter minskas till ett absolut minimum. Om vi inte antar att konsumenten gynnas anser jag att det inte är något värt att antidumpningstullarna antagligen inte kommer att leda till höjda konsumentpriser, utan till att minska vinstmarginalerna för importörerna.

Jag anser att vi måste känna verklig oro för inverkan på konkurrensen från Kinabaserade företag – inte bara inom EU, utan i fattigare länder som Euromed-länderna – och erkänna att fram till dess vi har ett system för organiserad handel kommer vinnarna alltid att koncentreras till en handfull antal länder som blir allt färre, och förlorarna kommer att visa sig vara i majoritet.

  Vittorio Agnoletto, för GUE/NGL-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! I tio års tid har EU och Förenta staterna fört förhandlingar om Kinas inträde i WTO. Nu har Peking lärt sig läxan och tvekar inte att tillämpa Världshandelsorganisationens regler med en hänsynslös beslutsamhet som är värdig dess härskare.

Antidumpningsåtgärderna tycks inte på något sätt vara förenliga med EU:s lagstiftning eller rättspraxis och kan få ytterst negativa konsekvenser för hela EU:s handelspolitiska system och för konsumenterna. Vi bör därför fullständigt omvärdera WTO:s laissez-faire-doktriner.

Vi anser att det är viktigt för EU att bibehålla en ekonomisk modell som är centrerad kring respekten för sociala klausuler och arbetstagares rättigheter världen över.

EU borde mer aktivt främja värdigt arbete i de olika internationella organen. EU borde införa bestämmelser avsedda att främja märkning som visar geografiskt ursprung och garanterar efterlevnad av regler på det sociala området och miljöområdet.

Om vi inte ifrågasätter WTO:s laissez-faire-politik kommer textilier och skor att följas av en lång rad andra produkter.

  Nigel Farage , för IND/DEM-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag skulle vilja uttrycka min sympati för kommissionsledamot Peter Mandelson. Herr kommissionsledamot! Ni har ett omöjligt arbete. Hur kan 25 länder ha en och samma handelspolitik? En storlek passar inte alla, oavsett om det gäller handelspolitik eller skostorlek.

Ni har dessutom problemet med att själv vara frihandlare, globalist, en förnyare. Ni erkänner det som sker runt om i världen, men ni slåss emot den återupplivade ekonomiska nationalism som finns inom Europeiska unionen. Ni kan helt enkelt inte utföra ert arbete, och ni övervakar ett system som är bundet av protektionism och rent hyckleri, eftersom vi naturligtvis understöder vårt eget jordbruk och kommer att bibehålla exportstöd fram till 2013.

Men i linje med det som John Blundell, generaldirektör för Internationella energiorganet, sa häromdagen: medger ni att den överväldigande majoriteten av brittiska företag nu vill att Storbritannien ska dra sig ur den gemensamma handelspolitiken, och att vi återvänder till att föra vår egen handelspolitik? Medger ni detta?

  Cristiana Muscardini, för UEN-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Liberaliseringen av skomarknaden sedan den 1 januari 2005 har lett till att importen från Kina ökat med 500 procent på ett år, vilket lett till att EU:s skosektor krympt ytterligare, konkurserna blivit fler och arbetslösheten ökat.

Importpriserna är onaturligt låga. Det kan inte finnas någon rättvis konkurrens med så vitt skilda utgångspunkter, och det finns ingen rättvisa när dumpning är regeln. Konsekvenserna av denna situation har även drabbat leverantörer av skor och delar från länder utanför EU, inklusive ansökarländer och utvecklingsländer som drivits bort från EU:s marknad.

Till följd av den europeiska industrins klagomål mot Kina och Vietnam har kommissionen påbörjat en antidumpningsundersökning som är den största i sitt slag som någonsin inletts av EU.

Goda avsikter räcker dock inte för parlamentet; vi kräver information på specifika punkter. Hur har avskaffandet av kvotsystemet påverkat EU:s industri och utvecklingsländerna? Hur tänker kommissionen hantera behovet av att omstrukturera den europeiska skosektorn? Vilka bedömningar av resultaten av EU:s övervakningssystem inom sektorn kan kommissionen tillhandahålla? Hur fortskrider antidumpningsundersökningarna, och vilka utsikter finns när det gäller att skydda EU:s intressen? Har kommissionen för avsikt att inleda ytterligare initiativ på internationell nivå, som skedde i fråga om textilier, eller räknar man med att det är för sent? Har kommissionen övervägt behovet av att inleda en ny undersökning gällande Kina inom ramen för den produktspecifika övergångsskyddsordningen?

Den skyddsnivå som fastställs i förslaget är för låg, och skyddet är otillräckligt, särskilt om det sprids över sex månader. Under den tiden kommer inte kineserna att vänta på att tullen når 20 procent innan man exporterar enorma mängder skor. Detta, herr talman och herr Mandelson, är inte vad den fria marknaden går ut på.

  Ryszard Czarnecki (NI). – (PL) Herr talman! Det står alldeles klart att EU måste skydda sig. Omfattningen av det hot vi står inför kan lätt inses om vi betänker att importen av skor från Kina har ökat med flera hundra procent. Situationen är ännu mycket värre när det gäller Vietnam, som är ett än mer dynamiskt land. Vi måste givetvis ta till vissa instrument som skenbart står i strid med den fria marknadens väsen. Jag säger skenbart, för på kontinenter som Asien har produktionen inom den sektor vi talar om ingenting gemensamt med den fria marknaden, eftersom de lokala arbetskraftskostnaderna är extremt låga. Det säger sig självt att EU har rätt att försvara sig och tillgripa normala ekonomiska förfaranden och instrument.

Jag vill dock vädja om konsekvens. En undersökning av den generella situationen visar att arbetslösheten inom denna sektor framför allt har drabbat ett par stater i EU. Den visar också att samma stater vägrar erkänna den fria marknaden i EU. Detta tyder enligt min mening på en viss inkonsekvens, och jag vädjar till regeringarna i de berörda medlemsstaterna att åtgärda situationen.

  Tokia Saïfi (PPE-DE). – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Ni har lagt fram siffror för oss, som visar att skotillverkningen i Europa i dagsläget har minskat med cirka 30 procent, att importpriserna har fallit med drygt 20 procent och framför allt att närmare 40 000 arbetstillfällen inom sektorn har försvunnit. Sex månader har gått sedan ärendet med textilindustrin, och precis som vi då hade förutspått drabbas gemenskapsmarknaden återigen av otillbörliga affärsmetoder. Som ni konstaterade har vi faktiska bevis för att statliga ingripanden har förekommit och för att subventioner har beviljats bakvägen för tillverkare från Kina och Vietnam. Inför denna kränkning av god affärssed är det EU:s plikt att reagera och i enlighet med Världshandelsorganisationens (WTO) regler gottgöra den skada som gemenskapsindustrin har tillfogats.

Därför är det, som ni har klargjort, nödvändigt att införa antidumpningsåtgärder när det gäller importen. Att införa en lag för varor som är utsatt för dumpning är inte samma sak som att begära att konsumenterna ska subventionera europeiska företag som inte är konkurrenskraftiga. Det är i själva verket snarare en fråga om att skapa rimliga villkor för en balanserad handel, vilket skyddar såväl konsumenternas som tillverkarnas intressen. Att ingripa i syfte att begränsa dumpningens skadliga effekter bör alltså inte betraktas som protektionism.

EU eftersträvar harmoniska och öppna förbindelser med sina asiatiska partner i syfte att också avskaffa fattigdomen bland befolkningarna. EU strävar emellertid samtidigt efter att förstärka rimliga och rättvisa handelsregler för alla.

  Francisco Assis (PSE). – (PT) Ett år efter det att de senaste importrestriktionerna för skor togs bort har vi goda möjligheter att objektivt utvärdera effekterna av liberaliseringen av handeln inom denna sektor. Det har skett en betydande ökning av importen, med de konsekvenser detta innebär för den europeiska tillverkningsindustrin.

Den nu uppkomna situationen gör det ännu viktigare att övervaka den pågående omstruktureringsprocessen inom skosektorn, vilket innebär att näringslivet måste uppmuntras att anpassa sig och att den ekonomiska strukturen måste förändras i de regioner där den sociala påverkan av de pågående förändringarna är mest märkbar. Kommissionen måste emellertid samtidigt vinnlägga sig om att upptäcka och bekämpa uppenbara fall av illojal konkurrens som bidrar till att förvärra en redan problematisk situation. Illojal konkurrens är den främsta grogrunden för protektionistiska idéer. EU måste ta på sig en särskilt stark ledarroll på detta område.

Vi bör i detta sammanhang välkomna kommissionens beslut att anta antidumpningsåtgärder sedan det framkom att Kina och Vietnam hade tillgripit otillbörliga affärsmetoder genom att exempelvis tillämpa en konstlat låg prissättning på exporten inom sektorn. Att länderna redan åtnjuter alldeles särskilda fördelar framför konkurrenterna gör det speciellt svårt att se genom fingrarna med sådana metoder. Det finns därför inget som rättfärdigar manipulativa beteenden av något slag.

Även om de antagna åtgärderna i huvudsak tas emot positivt ger ett par frågor helt klart anledning till oro. Ett gradvis införande av antidumpningsavgifter, där man startar från en låg nivå, kan leda till en omedelbar ökning av förhandsimporten från Kina och Vietnam, vilket ytterligare skulle förvärra den aktuella situationen. Detta inger allvarlig oro. Möjligheten att undanta vissa produktkategorier från att omfattas av åtgärderna förtjänar å andra sidan att undersökas noggrant mot bakgrund av hotet om aggressivt uppträdande, som endast kan avvärjas genom en förhoppningsvis sträng kontroll av importen.

  Sajjad Karim (ALDE). – (EN) Herr talman! I september stod jag här och uppmanade kommissionsledamoten att ha mer framförhållning under den första efterkvotsperioden. Föga anade jag då att kommissionen sedan juni hade statistik som visade på en importökning av skor från Kina på nästan 700 procent, och som åskådliggjorde de allvarliga statliga ingripandena i sektorn som kommissionen avslöjade fem månader senare. Cynikern i mig föreslog att denna statistik sopades under mattan för att få ett slut på ”behå-krigen”, ytterligare ett häftplåster när EU behöver långsiktiga lösningar.

För att göra ont värre gick sedan kommissionen till pressen med sina planer på antidumpningstullar på läderskor, innan medlemsstaterna ens mottagit förslagen, för att inte tala om parlamentet. Herr kommissionsledamot! EU:s tillverkare och återförsäljare som fruktar framtiden på en marknad genomdränkt av billiga asiatiska exportvaror behöver svar, svar som ni undanhåller dem. De behöver tillit och hopp, vilket ni tar ifrån dem, och framför allt kräver de nyskapande, idéer och ledning från er, något som ni inte verkar kunna tillhandahålla.

Herr kommissionsledamot! Först var det textilier, nu är det skor, snart blir det möbler. Om ni inte visar mer framförhållning och informerar era EU-partner fullständigt kommer vi inte att kunna samarbeta eller hjälpa den europeiska industrin att tackla utmaningen från dessa tillväxtmarknader.

  Bastiaan Belder (IND/DEM). – (NL) Herr talman! När knappt ett år har gått efter problemen inom textilsektorn är Europa på väg in i en ny handelskonflikt med Kina. Gång på gång blir Europa taget på sängen av den snabba ekonomiska utvecklingen i Asien, och återigen är Europa splittrat. EU får emellertid inte drabbas av handlingsförlamning genom att de norra och södra medlemsstaterna har intagit motsatta ståndpunkter. Kommissionens politik är återigen en dålig kompromiss mellan frihandel och protektionism. Kommissionen bör därför skyndsamt utveckla en stabil och enhetlig handelspolitik gentemot länderna i Asien i syfte att få slut på de upprepade konflikterna mellan olika sektorer.

Jag kan i och för sig förstå den frustration som de importörer och medlemsstater känner som inte har någon egen industri, men jag anser bestämt att Kina måste påminnas om WTO:s regler. Orden måste givetvis följas av handling, och jag uppmanar er därför att ta upp de väldokumenterade statliga ingripandena i skoindustrin i samband med förhandlingarna om Folkrepubliken Kinas status som marknadsekonomi.

  Luca Romagnoli (NI). – (IT) Herr Mandelson, mina damer och herrar! Historien upprepar sig – när vi har avskaffat samtliga importrestriktioner för skor från Fjärran Östern och i grunden skadat den europeiska och italienska industrin inom denna sektor, med de uppenbara konsekvenser för sysselsättningen som detta innebär, bäddar vi nu oåterkalleligen för framtida risker för små och medelstora företag. De kommer till slut att gå under av den illojala konkurrensen från uttalade lågprisvaror som tillverkas utan någon egentlig kontroll av förhållandena i produktions- och distributionskedjan, varken när det gäller miljöpåverkan eller arbetstagarnas sociala förmåner och anställningsförmåner.

Detta är produktionsfaktorer som har betydelse för att företagen ska göra vinster på kostnadssidan och som leder till att konkurrensförmågan utsätts för en orättvis snedvridning och, i stället för att ge marknadskrafterna fritt spelrum, gör att den förvandlas till öppen dumpning som strider mot inte endast en enskild sektors, utan hela gemenskapens intressen.

Jag begär att kommissionen vidtar åtgärder för att skydda skosektorn mot illojal konkurrens från varor som importeras från länder utanför EU, delvis till följd av att de kontrollåtgärder som EU hittills vidtagit i praktiken har visat sig verkningslösa.

Vi uppmanar såväl till vaksamhet som till aktivt värnande om den särskilda sakkunskap och kvalitet som utmärker den europeiska skosektorn. Som jag redan i andra sammanhang har krävt bör detta ske genom stränga importrestriktioner, införande av tullar samt en certifiering som visar att varorna uppfyller socialt och miljömässigt högt ställda etiska krav.

  Georgios Papastamkos (PPE-DE). – (EL) Herr talman! Jag tillhör dem som stöder ett multilateralt, balanserat och fritt världshandelssystem som kännetecknas av institutionell och politisk samstämmighet. Jag avser då ett system som styrs av ännu strängare regler och starkare institutioner och som kännetecknas av öppnare och mer demokratiska förfaranden.

Ökningen av importen av läderskor på närmare 500 procent 2005, som Enrique Barón Crespo höjde till 900 procent, är inte enbart en effekt av liberaliseringen, vilket man måste ha klart för sig. Den är resultatet av illojala affärsmetoder som innebär att Kina och Vietnam, två tillväxtekonomier, kränker internationella handelsregler.

Som andra ledamöter framhöll förlorade vi nyligen tusentals arbetstillfällen, och hundratals produktionsenheter försvann inom den europeiska textilindustrin, och nu är det skoindustrins tur att drabbas. Som ni lät förstå måste EU tala klarspråk, och alla här stöder er i detta. Vi står bakom er. Ja till konkurrens, nej till uppenbar eller dold snedvridning av den. Antidumpningstullar är inte, vilket alla måste ha klart för sig, ett utslag av protektionism – de syftar i stället till ett lagligt handelsskydd, och för att åtgärden ska få avsedd effekt måste tullsatserna stå i proportion till graden av dumpning.

Jag vill invända mot dem som menar att priserna skulle bli lägre om man avstår från att införa tullar och fråga om konsumenterna har gynnats av de sjunkande importpriserna efter liberaliseringen. Min personliga uppfattning är att det är de få leverantörerna av varor från Kina och Vietnam som har gynnats. Kommissionen som institution bör ingripa och föra fram en systematisk konvergens och ett effektivt skydd av immateriella rättigheter och industriell äganderätt och gå till angrepp mot såväl ekologisk och social dumpning som skumma och orättvisa affärsmetoder och statliga ingripanden. Annars kan de upprepade kränkningarna av de internationella handelsreglerna och EU:s sätt att först i efterhand reagera leda till att EU:s medborgare förlorar förtroendet för den grundläggande principen om liberalisering av världshandelssystemet.

  Kader Arif (PSE). – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Sedan kvotsystemet avskaffades förra året har som tidigare nämnts importen från Kina fått ett enormt uppsving och ökat med cirka 500 procent.

Detta får allvarliga konsekvenser för konkurrenskraften inom den europeiska skosektorn, som när dessa uttalade lågprisvaror översvämmar marknaden ställs inför ett antal tragiska konkurser som till yttermera visso innebär att arbetstillfällen går förlorade.

Dessutom har våra etablerade leverantörer, det vill säga kandidatländerna och länderna i Europa–Medelhavsområdet, trängts undan från gemenskapsmarknaden. Kommissionen fortsätter att tiga i frågan och verkar ointresserad av att utvärdera de negativa effekter som har uppstått till följd av liberaliseringen.

Efter de klagomål som framförts av aktörerna inom denna sektor inledde ni en antidumpningsundersökning. Det oroväckande resultatet av undersökningen är att det har framkommit uppenbara bevis på statliga ingripanden och social dumpning, som åsamkar företagen materiella förluster.

I syfte att bekämpa snedvridningen av de grundläggande internationella handelsreglerna föreslår ni nu vissa åtgärder. Jag är emellertid bekymrad över att antidumpningsreglerna ska träda i kraft gradvis under en femmånadersperiod, ett prejudikat som jag anser olämpligt och tveksamt från juridisk synpunkt och som med största sannolikhet kommer att få ödesdigra följder. Reglerna bör göra det möjligt att undanröja antingen dumpningen eller de förluster den leder till. De progressiva tullsatserna uppfyller faktiskt inte något av dessa båda villkor. Dessutom tycks mig undantaget för barnskor omotiverat och obegripligt. Förslagen kan mycket snabbt komma att visa sig otillräckliga inför de ansenliga förluster som företagen drabbas av.

Andra initiativ skulle kunna komma i fråga för att få bukt med otillbörliga affärsmetoder av detta slag. Man skulle exempelvis kunna inleda en undersökning inom ramen för de interimistiska skyddsåtgärder som gäller för import från Kina och som har fördelen att vara såväl enkla som effektiva.

Om medlemsstaterna begärde att ni skulle vidta sådana åtgärder, skulle kommissionen då kunna tänka sig att tillmötesgå denna begäran? Skulle ni kunna överväga att utvärdera om Kina faktiskt är på väg att både införa WTO:s handelsregler och tillämpa rimliga och rättvisa affärsmetoder i motsats till hur landet så uppenbart bryter mot WTO:s lagstiftning? Era förslag är varken genomarbetade eller klarsynta. Vilka andra sektorer efter textilindustrin förra året och skoindustrin nu kommer i framtiden att tvingas bli utsatta för otillbörliga affärsmetoder av detta slag?

  Giulietto Chiesa (ALDE). – (IT) Herr Mandelson, mina damer och herrar! På grund av läget inom den italienska skosektorn ser jag mig nödsakad att begära en genomgripande omarbetning av de åtgärder som ni föreslagit och som delvis godtagits av den italienska regeringen. Italien betalar redan ett mycket högt pris när det gäller sysselsättningen.

Min begäran betingas inte av protektionism utan baseras på en beräkning av de sociala effekterna. Det handlar inte om att säga ja eller nej till globaliseringen eller marknaden, och analysen är teoretiskt sett väl genomtänkt och dessutom realistisk. Det handlar om prioriteringar – det är en grannlaga uppgift att avgöra vad som är rätt eller fel, bra eller dåligt. Som ni återigen har konstaterat här i kammaren är skillnaden på samma sätt hårfin mellan tuff och otillbörlig konkurrens.

Jag utgår från era egna ord om att Kina och Vietnam har brutit mot reglerna. Ni föreslår åtgärder, men dumpningens omfattning tycks vara avsevärt större än de tullar ni föreslår. Jag anser helt klart att era åtgärder ska omarbetas och att såväl siffrorna som slutdatumen ska ändras. Tullarna bör med andra ord införas omgående och inte om några månader, och de ska utvidgas till att också omfatta högteknologiska sportskor som är undantagna från tullar. Annars kommer varken de europeiska producenternas eller de europeiska konsumenternas intressen att skyddas, och marknaden kommer inte heller att gynnas av detta.

  Patrick Louis (IND/DEM). – (FR) Herr talman! I den franska staden Romans i länet Drôme uppgår arbetslösheten till 18 procent och är därmed dubbelt så hög som genomsnittet i Frankrike, eftersom skosektorn på orten har slagits ut och den traditionella hantverksskickligheten är på väg att försvinna. Sammanbrottet beror på att den otidsenliga ricardianska modellen ligger till grund för er politik. Enligt den nya internationella arbetsdelningen har låglöneländerna uppmanats att specialisera sig på arbetskraftsintensiva branscher, medan länder med högt sparande satsar på utpräglat kapitalintensiva branscher.

I dag lämnar också det kapital som söker tillväxt dessa länder. EU-länderna, som alltid har haft en hög produktivitet och höga löner, blir förbisprungna av länder med lika hög produktivitet men med lägre löner.

För att undgå en katastrof måste vi dels läsa om den liberale ekonomen Maurice Allais böcker och på nytt upptäcka de stora fördelarna med den saligen avsomnade gemensamma externa tulltaxan, dels skydda oss från det som händer utanför unionen för att behålla friheten inom den. Annars kommer samtliga arbetskraftsintensiva industrier i våra länder att gå samma öde till mötes som skoindustrin.

  Christofer Fjellner (PPE-DE). – Herr kommissionär! Unionens historia när det gäller antidumpning förskräcker. Välorganiserade särintressen tillåts gång på gång genom tullar söka små vinster som blir till stora kostnader för konsumenterna.

När kommissionen introducerade tullar på tv-apparater fick konsumenterna betala två kronor för varje krona som industrin tjänade. Vid tullarna på pakistanska sänglinnen gav varje krona för producenterna våra konsumenter en kostnad på tre kronor. I fallet med den norska laxen var det ännu värre: där kostade varje krona som laxproducenterna tjänade konsumenterna hela 70 kronor. Kommissionen missar konsekvent att ta tillräcklig hänsyn till konsumenterna och därmed gemenskapsintresset.

Nu är man på väg att göra om samma misstag en gång till – när det gäller skor från Kina och Vietnam – men den här gången vet vi på förhand priset för politiken. Danska regeringen gjorde en studie som visade att kostnaderna för konsumenterna i unionen är åtta gånger större än vinsterna för producenterna, och totalt förlorar unionen över två och en halv miljard kronor.

För Sverige är siffran ännu läskigare. Varje krona svenska producenter tjänar kostar de svenska konsumenterna 44 kronor. Totalt ska de svenska konsumenterna räkna med att betala nästan 60 miljoner mer för sina skor. Det enda land i unionen där det beräknas vara en vinstaffär är Slovakien. Där beräknas man tjäna 300 000 kronor. Det blir billigare om vi här i Europaparlamentet skramlar ihop pengarna, så slipper medborgarna pålagan.

Ärligt talat tror jag inte att detta är ett misstag. Kommissionen har trots allt medvetet valt att jämföra med dyra skor från Brasilien, mätt importökningen innan kvoten avskaffats med den efter att kvoten avskaffats. Man har inte gett en enda fabrik marknadsekonomisk status, trots att man erkänner att de köper läder och arbetskraft marknadsmässigt. Jag är allvarligt oroad över den tilltagande protektionism som jag möter i unionen och jag hoppas att detta är sista gången kommissionen ger vika för protektionisternas krav på bekostnad av medborgarna.

  Joan Calabuig Rull (PSE). – (ES) Herr talman! Den europeiska skosektorn har problem av två skäl – dels eftersom den har drabbats hårt till följd av otillbörliga affärsmetoder, dels eftersom den fortfarande har problem med tullsatser och möter andra praktiska hinder för att få tillträde till marknaderna i tredjeland.

Jag anser att detta sammantaget gör det nödvändigt med effektiva åtgärder för att få bukt med dumpningen, så att vi kan reagera snabbt och adekvat och på så sätt förhindra spekulation som leder till en omfattande ökning av importen i väntan på att åtgärder ska vidtas, vilket var fallet med textilindustrin.

Kommissionens förslag till antidumpningsförfarande för skor från Kina och Vietnam är rimligt och balanserat men innehåller överraskande inslag som många har svårt att förstå, exempelvis att de föreslagna åtgärderna inte ska gälla för barnskor – vilka som bekant inte endast används av barn – eller för högteknologiska sportskor.

Där dumpning förekommer kommer det att krävas tullar som effektivt bidrar till att garantera rättvisa konkurrensvillkor, och tullsatsernas storlek och den praktiska tillämpningen bör i detta sammanhang utgå från deras genomslagskraft, det vill säga hur effektiva de är för att undanröja dumpningen.

  Daniel Caspary (PPE-DE). – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Det som saknas inom EU är en strategi för att möta globaliseringen. Globaliseringsfonden förser oss nu med medel för att hantera det förflutna, men hur ser lösningarna för framtiden ut? Min spontana reaktion var att detta är samma sorts protektionism som i fallet med textilier, vilket skulle vara illavarslande, eftersom vi behöver ett fritt och rättvist tillträde till världsmarknaderna. Detta är viktigt för producenterna inom EU, och det är viktigt att vi inom EU följer reglerna, liksom vi kräver att våra handelspartner ska göra detta.

När jag hade skaffat mig mer information fick jag klart för mig dels att detta inte handlar om protektionism utan om dumpning, dels att de planerade åtgärderna tekniskt sett är bättre utformade än de som ni vidtog för textilindustrin när det begav sig, men jag konstaterar också att åtgärderna, nu liksom då, är inkonsekventa, och inkonsekvens kommer av kineserna att tolkas som ett svaghetstecken. Jag kan fortfarande förstå varför vi har undantagit sportskor från förfarandet, men varför har vi gjort det med barnskor? Antingen har vi att göra med dumpning, eller så har vi det inte.

Jag anser att det är fullständigt meningslöst att anföra konsumenteffekterna som argument, eftersom konsumenterna inte på något sätt har gynnats av de senaste årens minskade importpriser, och när man betänker att en sko som kostar 6,50 euro att importera kan säljas för 120 euro står det klart att importörernas varningar för prisökningar som enligt vad man påstår kommer att uppgå till i storleksordningen 20 procent är helt gripna ur luften.

Låt oss titta på Kinafrågan. Vad ligger bakom dumpningen? Något som jag finner djupt stötande är att det inom företagen saknas förmåga att upprätta en ordentlig bokföring och att tillsätta en fungerande ledning. Det är en del av förklaringen. Jag är emellertid också allvarligt oroad över statens ständigt växande roll när det gäller dumpningen, över de omotiverat höga markpriserna, skattelättnaderna för exportföretagen, banklånen som omöjligen kan återbetalas, de subventionerade råvarukostnaderna och över en hel del annat också. Därför ter det sig helt befängt att göra dem inom kommissionen till viljes som tycks förespråka att Kina erkänns som marknadsekonomi. Även på denna punkt måste vi vara konsekventa.

Jag skulle önska att vi i framtiden genomgående visar större konsekvens och blir bättre på att följa reglerna.

  Elisa Ferreira (PSE). – (PT) Jag vill börja med att uttala mitt stöd för förslaget att anta antidumpningsåtgärder inom skosektorn. Detta var det minsta vi kunde begära med tanke på att dumpningen är ett grundskott mot själva kärnan i handelsfriheten. Europas industri får inte gå under på grund av handlingsförlamning och delaktighet i sådana affärsmetoder.

Med tanke på tidsbristen ska jag inskränka mig till två synpunkter. Eftersom vi vet att dumpning förekommer är det orimligt att den tillåts fortgå. Detta kommer att bli resultatet av det föreslagna stegvisa införandet av antidumpningsåtgärder. Det saknas skäl för ett sådant stegvis införande.

Min andra synpunkt gäller att det är fullständigt oacceptabelt att göra undantag för barnskor. En sådan åtgärd saknar såväl berättigande som rättslig eller teknisk grund. Att framhärda med detta och andra omotiverade undantag undergräver fullständigt trovärdigheten i åtgärderna. Jag uppmanar därför till en total omprövning av dessa omständigheter.

Slutligen är det mycket viktigt att kommissionen överger sin konstant bakåtsträvande attityd och börjar uppnå resultat i den politiskt prioriterade frågan om att öppna marknaderna i tredjeland, företrädesvis den japanska marknaden, för exporten av skor från Europa, vilket är ett sätt att få tillträde till den ryska och framför allt den kinesiska marknaden.

  Syed Kamall (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Jag skulle vilja börja med att tacka kommissionen för att ha lärt av sina tidigare erfarenheter. Det gläder mig att man med det beslut som har fattats inte inför kvoter för importvaror, eftersom detta skulle ha varit katastrofalt för hela leverantörskedjan och för konsumenterna, och detta tror jag att vi alla är ense om.

Vi behöver dock fråga oss i vems intresse som dessa antidumpningstullar införs. Jag förstår inte hur konsumenterna kommer att gynnas. Oavsett vi gillar det eller inte röstar EU-medborgarna med sina plånböcker och köper importerade skor. Att införa tullar skulle kunna bli ett straff mot medborgarna, eftersom det pris som de betalar för sina skor höjs.

Jag instämmer i att några av de förutspådda priserna är panikspridare, men det kommer att inträffa prishöjningar. De talar om för oss att en tull på 20 procent på importpriset på skor inte borde leda till några stora ökningar av detaljhandelspriset. Återförsäljare och övriga i leverantörskedjan förväntas absorbera tullarna. Det förvånar mig dock att kommissionen i denna dag och i detta tidevarv anser att den vet bäst hur återförsäljare och skotillverkare borde driva sina företag och hur mycket de borde ta betalt av sina kunder. Vad hände med lagar om tillgång och efterfrågan mellan säljare och EU-medborgare och konsumenter?

Om kommissionen verkligen anser att återförsäljarna tar ut en alltför hög marginal på skor, så borde den kanske inleda en undersökning om konkurrenskraft inom skoindustrin, inte straffa återförsäljare och leverantörskedjan genom att utnyttja trubbiga instrument för antidumpningstullar. Kommer det verkligen att hjälpa europeiska tillverkare om priset på skor från Kina och Vietnam pressas upp, eller kommer det enbart att tvinga återförsäljare att hämta sina skor från en annan marknad utanför EU, som Indien?

Slutligen, kan vi verkligen sätta oss på våra höga hästar och klaga på att den kinesiska regeringen understöder skoindustrin, när vi använder en så stor del av vår EU-budget till att stödja ineffektiva jordbrukare? Låt oss inom EU kasta bort den protektionistiska modellen från efterkrigstiden och ta täten när det gäller att anamma globaliseringen.

  Pia Elda Locatelli (PSE). – (IT) Herr talman, herr Mandelson, mina damer och herrar! Jag vill endast säga att åtgärden nu i mina ögon ter sig helt urvattnad. Sportskor har undantagits, men hur definierar vi sportskor? Barnskor har undantagits, men jag och åtskilliga kvinnor använder fortfarande dessa skor, trots att var länge sedan vi var barn.

Tillämpningen av antidumpningsåtgärderna har skett med en tröghet som saknar motstycke, och till råga på allt föreslås antidumpningstullar som är otillräckliga för att hantera en situation med illojal konkurrens som kommissionen själv betecknar som allvarlig.

Därför frågar jag er om ni inte anser att det bakom talet om skydd för konsumenterna, och framför allt för fattiga familjer, som ni skrev i söndagens Le Figaro, också och kanske i första hand – det undandrar sig min bedömning – döljer sig ett försök att slå vakt om de multinationella företagens intressen?

Anser ni inte att kommissionens politik, som jag inte sällan uppfattar som oklar, bidrar till att det viktiga, för att inte säga unika instrument som den europeiska handelspolitiken utgör kan komma att äventyras?

Slutligen vill jag också be er att kommentera det som händer inom sänglinnesektorn, eftersom inte heller de åtgärder som kommissionen har vidtagit på detta område är alldeles lätta att förstå.

  Peter Mandelson, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Om ni inte misstycker tänker jag inte ge mig in på att besvara påpekandet om sänglinne just nu. Under den tid som jag har på mig tänkte jag att det vore bättre att hålla mig till skor, men jag kan försäkra er om att frågan om alla slags antidumpningstullar på sänglinne kommer att bedömas och tillämpas ordentligt, något som enligt min mening för närvarande sker.

Jag anser att värdet på debatter som denna och parlamentets viktiga roll bevisas av de mycket viktiga och insiktsfulla iakttagelser som har gjorts under de senaste 45 minuterna. Min roll på kommissionens vägnar är att lyssna till det som ledamöterna har att säga och noggrant överväga de punkter och argument som har tagits upp. Jag kan försäkra er om att jag kommer att överväga dem tillsammans med de iakttagelser som medlemsstaterna har gjort, så när jag återvänder till kommissionen med de slutliga rekommendationerna kommer jag att kunna göra det efter att ha hört den variation och mångfald av olika synpunkter och argument som har framförts.

Men efter att ha hört så många klagomål denna eftermiddag om att mina inlägg är protektionistiska, onödiga och obefogade, tillsammans med ett något högre antal parlamentsledamöter som har klagat på att jag inte går långt nog, mina åtgärder är olämpliga och att jag borde gå längre, är jag frestad att göra den enkla iakttagelsen att jag kanske har genomfört helt riktiga åtgärder, precis mitt emellan de två rivaliserande åsikterna! Hur lockande det än må vara att göra denna rätt så tarvliga iakttagelse ska jag försöka undvika det.

Jag skulle dock vilja säga att jag i synnerhet håller med Georgios Papastamkos och Tokia Saïfi, vilka båda ser behovet av att ingripa mot uppförande som är konkurrenshindrande och snedvridande handel hos våra partner, men samtidigt göra det med ett visst perspektiv och en balans som jag anser att det anstår mig att upprätthålla. Jag tror att Francisco Assis har rätt i att i de tillfälliga åtgärder som införs är det viktigt att vi upprätthåller noggrann kontroll och övervakning av följden av det som vi gör för att se till att vi lyckas överblicka situationen och kanske vidta reviderade åtgärder när vi når det definitiva skedet av våra åtgärder senare i år, om vi sviker våra plikter.

Låt mig mycket kort svara på några av de övriga punkter som togs upp.

Vissa har dragit paralleller mellan de föreslagna åtgärderna och de åtgärder som vi vidtog när det gällde textilier. Det är två mycket olika fall. När det gäller textilier hade vi att göra med varor som handlades under rättvisa villkor, även om de blev föremål för en dramatisk och plötslig volymökning till följd av att kvoterna på kinesiska textilier hävdes i början av 2005. Vi vidtog därför en säkerhetsåtgärd genom att införa kvoter, vilket vi är berättigade att göra. Vi höll inte, som i detta fall, på med konkurrensbegränsande åtgärder – dumpningsåtgärder – som drar till sig en antidumpningsåtgärd i form av en tulltaxa – inte en kvot eller en fysisk gräns. Jag förväntar mig därför inte att vi kommer att ställas inför de tillfälliga barnsjukdomar som vi hade i fallet med textilier. Detta borde de som beskriver textilperioden som ett slags krig eller slag som vi förde mot Kina lägga på minnet. Långt därifrån. Vi lyckades komma överens med Kina om de åtgärder som vi vidtog, på ett mycket okrigiskt sätt.

Ytterligare två punkter togs upp av ett antal ledamöter. En rör inverkan på konsumentpriser. Låt oss betrakta detta fall i ett perspektiv. Det handlar bara om nio av hundra par skor som köps av europeiska konsumenter, med andra ord en bråkdel av produkturvalet. En tullsats skulle ligga på strax över 1,50 euro av genomsnittliga grossistpriser på 8,50 euro för skor, som sedan säljs för mellan 40 och 120 euro, i motsats till en tullsats som helt enkelt skulle uppgå till 1,50 euro. Var så vänliga och tala inte om för mig att 1,50 euro inte kan absorberas av leverantörskedjan av importörer och återförsäljare, särskilt importörer och återförsäljare som har gynnats av låga importpriser från Kina och Vietnam men som inte ännu har låtit konsumenterna komma i åtnjutande av effekterna av dessa billigare importpriser – en fråga som konsumenterna kan ställa till sina återförsäljare om de råkar stöta på dem vid något tillfälle i framtiden.

Ett antal ledamöter har frågat mig varför jag föreslår att högteknologiska sportskor och barnskor ska uteslutas. När det gäller sportskor utesluts dessa från undersökningen eftersom de inte tillverkas inom EU i tillräcklig mängd för att kvalificera sig till att eventuellt skadas av dumpning. Det föreligger därför ingen skada för europeiska tillverkare, eftersom tillverkning av denna typ av sportskor knappt existerar.

När det gäller barnskor bygger mitt förslag uteslutande på gemenskapens intressen. Små barn behöver tre till fyra par nya skor varje år. Effekten av en tullsats på priset på sådana skor är därför potentiellt större än för vanliga skor.

Enligt min åsikt borde inte föräldrar ha några potentiella hinder som ställs i vägen när det gäller att köpa skor av god kvalitet till barnen. De som vill att jag ska omklassificera kundsegmenteringen för dessa skor borde komma ihåg att kundklassificeringen för barn är upp till storlek 37½ med klack lägre än 3 cm. Även om jag är beredd att diskutera med mina kolleger i generaldirektoratet för skatter och tullar (TAXUD) är det en klassificering som jag har fått, inte en som jag har föreslagit.

Låt mig bara kort göra en eller två ytterligare snabba iakttagelser. Det antyddes att undersökningen hade tagit för lång tid. Detta urval tar tid. Jag är tvingad av de regelverk som finns inom Europeiska gemenskapen att iaktta mycket stränga förfaranden och använda mycket strikta referensländer och -företag när jag undersöker förhållanden i ett annat land som inte åtnjuter marknadsekonomisk status.

På samma sätt som jag inte kan föregripa klagomål om dumpning – vissa ledamöter klagade på att jag inte visade tillräcklig framsynthet, som om jag hade en kristallkula framför mig som ska avslöja varifrån nästa klagomål om dumpning kommer – kan jag därför inte föregripa ordentliga förfaranden och undersökningar som fastställs i våra regelverk och som jag är tvingad att följa i detalj.

Låt mig svara på den antydning om att det på något sätt var ett brott mot tilliten. Jag förstår inte detta. Medlemsstaterna mottog kommissionens arbetsdokument före min presskonferens den 23 februari. I det ögonblick som dessa arbetsdokument går ut till medlemsstaterna kan jag försäkra er om att de i princip är offentliggjorda för massmedierna. Jag måste därför förtydliga dem omedelbart, samt förklara och rättfärdiga det som jag gör. Detta berövar verkligen inte medlemsstaterna deras rätt att uttrycka sin åsikt i fallet eller att motta detaljerade svar från kommissionens enheter.

Jag ska lämna frågan där, förutom att sammanfattningsvis säga att det är mycket viktigt att vi betraktar det som sker i Kina, Vietnam, Indien och övriga asiatiska länder i ett visst perspektiv. Det är naturligtvis hård konkurrens, och det är en svår utmaning för europeiska tillverkare och producenter att stå upp emot. Vi har en plikt att göra allt vi kan för att hjälpa europeiska tillverkare att anta denna utmaning och hjälpa de anställda i företagen att anpassa sig till de utmaningar och nya omständigheter inom internationell handel som vi upplever. Jag anser inte att det är riktigt och lagligt att hjälpa människor att anpassa sig till dessa nya krafter i den globala ekonomin genom att uppmuntra människor att skydda sig eller låtsas att dessa förändringar, utmaningar och nya konkurrenskällor på något sätt kommer att försvinna och lämna oss ensamma så att vi inte behöver reagera på dem, om vi stänger våra ögon eller täcker våra huvuden med en filt.

Alla politiker som sänder ut denna typ av budskap till allmänheten skulle göra sig skyldiga till falskt ledarskap, och dåligt ledarskap gentemot allmänheten, som behöver förstå det som sker och få hjälp med att bemöta det. Vi kan inte upprätthålla ett falskt sken av att vi inom EU, genom att dra oss tillbaka från den konkurrensmässiga utmaning som vi står inför i den globala ekonomin, på något sätt kommer att gömma oss från den och samtidigt upprätthålla vår levnadsstandard och vårt välstånd i framtiden. Vi kan inte och kommer inte att göra det.

Vi måste svara på denna utmaning genom att lägga vikten på vår konkurrenskraft, vårt nyskapande och vår förmåga att reagera på förändring och att konkurrera mer effektivt i framtiden. Om vi inte står upp mot utmaningen och inte visar detta inför vår allmänhet, kan vi inte sedan klandra dem för att reagera med fruktan och huvudbry över det som sker i den globala ekonomin.

(Applåder)

ORDFÖRANDESKAP: COCILOVO
Vice talman

  Erika Mann (PSE). – (EN) Herr talman! Jag skulle vilja fråga kommissionsledamoten om han kort skulle kunna kommentera en fråga som tagits upp av många av våra kolleger som gäller beviljandet av marknadsekonomisk status till Kina.

  Peter Mandelson, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Kina har ännu inte kvalificerat sig för ett erkännande av marknadsekonomisk status från EU:s sida. Det finns tekniska kriterier som Kina måste uppfylla, och landet gör framsteg i detta avseende. Vi kan, borde och ger verkligen allt stöd till Kina för att tillhandahålla landet möjligheten att på ett enklare och snabbare sätt göra de tekniska förändringar som kommer att göra det möjligt för Kina att uppfylla dessa kriterier. Det är viktigt att göra detta.

Låt mig tillfoga följande relaterade kommentar. Den bakgrund mot vilken medlemsstaterna och parlamentsledamöterna ska döma Kinas marknadsekonomiska status kommer att bistås och uppmuntras genom att Kina gör mer än man för närvarande gör för att öppna sina marknader för export och övrig handel. Detta syftar till att säkerställa att landet helt uppfyller sina åtaganden i samband med anslutningen till WTO, och att säkerställa att landet i de fall det tar längre tid än vad som är rimligt att närma sig fullständig efterlevnad av dessa åtaganden och WTO:s regler genomför de nödvändiga förändringarna snarare förr än senare. Om Kina skulle göra det, och bemöta den oro som finns inom EU och runtom i världen när det gäller tillväxten av landets exportkapacitet på ett sätt som återställer balansen när det gäller handelsvillkoren – så att människor som ser hur varor anländer i allt större mängd från Kina också ser hur dessa containrar åter fylls och skickas tillbaka till Kina med europeiska och andra varor – så skulle det betyda mer än något annat för att lugna den allmänna oron över det som vi upplever i Kina. Människor inom EU ser den kinesiska marknadens tillväxt som ett hot, och det är begripligt, men vi måste inse att det är en enorm möjlighet för oss inom EU att i framtiden sälja våra egna varor och tjänster till den marknaden.

Kina ansvarar dock för att se till att inga konstgjorda eller orimliga hinder blir kvar för europeiska varor och tjänster som säljs till den kinesiska marknaden i allt större antal. När vi får den ekvationen att gå ihop kommer kanske människor att kunna se på fallet med Kinas marknadsekonomiska status med mer sympati, och ur ett mer tekniskt perspektiv.

(Applåder)

  Talmannen. – Debatten är avslutad.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Alessandro Battilocchio (NI). – (IT) Det gläder mig att kommissionen är så lyhörd inför kraven från de små och medelstora europeiska företagen, där man med oro åser den ökande importen från länder utanför EU och det senaste förslaget om att införa kompensation i form av de antidumpningstullar på läderskor som är riktade mot Kina och Vietnam. Jag anser emellertid att de föreslagna åtgärderna fortfarande är helt otillräckliga med tanke på problemets allvar. De föreslagna tullarna håller inte måttet, eftersom de är för låga och följaktligen är ineffektiva. Infasningsperioden på sex månader är för kort, eftersom förfarandet är alltför kraftlöst för ett så allvarligt fall av dumpning. Undantaget för vanliga sportskor och barnskor, där även damskor kan ingå, är också oacceptabelt.

Jag vill dessutom påpeka att handläggningen av en annan ursprunglig begäran, nämligen det obligatoriska införandet av ursprungsbeteckning för varor som förs in i EU, har dragit ut två år på tiden utan att medlemsstaterna har kunnat enas om en överenskommelse.

Det är också nödvändigt att få bukt med den oroande ökningen av metoder som innebär att förflyttningarna av varor sker på vägar som avviker från de normala i syfte att undgå strängare tullkontroller – importen från Belgien har ökat med i storleksordningen 17,8 procent, vilket saknar rimlig förklaring. Kommissionens uppmaningar att införa nyskapande förändringar är förnuftiga och intressanta, men de är endast meningsfulla i en verkligt rättvis och rimlig konkurrensutsatt miljö, och det är kommissionens uppgift att se till att den internationella marknaden fungerar på detta sätt.

  Glyn Ford (PSE). – (EN) Jag skulle vilja ta upp den svåra belägenhet som en fabrik i min valkrets – ”Dickies” i Midsomer Norton, nära Radstock i Somerset – befinner sig i med kommissionsledamoten. Fabrikens framtid och arbetsstyrka hotas om den pågående undersökning som utförs av era enheter om ett klagomål om antidumpning som gäller importerade skyddsskor från Kina får ett ogynnsamt resultat.

Jag har träffat företrädare för både ledningen och arbetsstyrkan, däribland företrädare för den brittiska fackföreningen GMB, och de hävdar enat att arbetstillfällen och livsuppehällen sätts på spel om kommissionen skulle införa antidumpningstullar på just denna sektor. De importerade skorna från Kina utgör plattformen för distributions- och tillverkningsavdelningarna i anläggningen i Midsomer Norton. De som ingav klagomålet tillverkar i allmänhet inte inom EU, utan hämtar varor från andra tredjeländer snarare än från Kina. Jag anser att man med undersökningen kommer att finna att den europeiska industrin inte alls har skadats av dessa importer från Kina, och de berörda anläggningarna, som till största del har ansökt om marknadsekonomisk status, faktiskt inte har sysslat med dumpning. Sluta upp med detta hot om skatter på skydd, befria människor från deras begripliga oro och lägg ned ärendet så fort som möjligt.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL). – (PT) Läget inom skosektorn väcker oro, inte minst i Portugal.

Dussintals företag i Aveirodistriktet, däribland Ecco och Rhode, lade exempelvis ned sin verksamhet eller permitterade arbetstagare 2005. Arbetslösheten och risken för fattigdom har ökat – ett aktuellt exempel är C & J Clarks fabrik i Castelo de Paiva, där arbetstagare lovades arbete, utbildning och bidrag men sedan permitterades efter endast två år.

Vi måste återigen meddela följande:

- Den kraftiga ökningen av skoimporten från tredjeländer bidrog inte till att de så kallade konsumenterna fick mer pengar i plånboken – de som blev rika var i stället detaljhandelsjättarna och de stora återförsäljarna, som gjorde enorma vinster.

- Det är inte tredjeländer som är skyldiga till att företag läggs ned eller att arbetstillfällen går förlorade. Skulden är EU:s, som står först i ledet när det handlar om att främja konkurrensen och liberaliseringen av den internationella handeln och som ser till att euron ligger kvar på en nivå som innebär stora nackdelar för tillverkning och export, som fallet är inom skosektorn.

De verkliga förlorarna med en sådan politik är, som flera undersökningar och inte minst verkligheten har visat, arbetstagarna, de små och medelstora företagen samt mikroföretagen och länder som Portugal.

  David Martin (PSE). – (EN) Det är tydligt att EU står inför nya konkurrensrelaterade utmaningar på världsmarknaden, utmaningar som orsakar oro och osäkerhet för vår industri, våra arbetstagare och våra konsumenter. Men när vi anpassar oss till den nya globala miljön måste vi undvika den populistiska vädjan om protektionistiska åtgärder, som i bästa fall är en kortsiktig patentlösning för långsiktiga åkommor.

I det här fallet verkar det emellertid som om det har funnits ett väldokumenterat fall med dumpning till skada för den europeiska industrin. Samtidigt som jag fruktar att visa EU-företag med goda anställningsnormer och intressen i Fjärran östern (till exempel Clarks skor) kommer att drabbas av dessa åtgärder, gläder det mig att se att vissa undantag från den straffavgift som kommissionen har föreslagit har uppnåtts, nämligen inom den känsliga sektorn för barnskor.

På det hela taget anser jag att kommissionen har anslagit den rätta tonen här. Jag är benägen att instämma med kommissionsledamoten när han menar att konsumenterna borde oroa sig mer för det prispåslag som återförsäljarna hittills har åtnjutit på varor som tillverkats billigt under usla anställnings- och miljövillkor och sedan sålts under tillverkningskostnaden. Vår partner måste ta itu med dessa sociala frågor och anställningsvillkor nu, frågor som vi själva har tagit itu med samt ägnat mycket tid och ansträngning åt för att övervinna gemensamt i EU-projektet.